Småskalig biogasproduktion Martin Fransson martin.fransson@biomil.se Biogas Norr 6 april 2011
Var kommer BioMil in i bilden? Förstudie Förprojektering Detaljprojektering Tillståndsansökan Upphandling Byggnadsfas Driftsättning Biogasproduktion BioMil finns med hela vägen från idé till biogasproduktion
Varför fokusera på lantbruket? Sveriges totala biogaspotential från inhemska restprodukter 15,2 TWh/år Övrigt 29% Lantbruket 71% *Linné et al. 2008 Den svenska biogaspotentialen från inhemska restprodukter
Vad består lantbrukets biogaspotential av? Lantbrukets biogaspotential 10,8 TWh/år Gödsel 39% Odlingsrester 61% *Linné et al. 2008 Den svenska biogaspotentialen från inhemska restprodukter
Vad består lantbrukets biogaspotential av? Lantbrukets biogaspotential 10,8 TWh/år Gödsel 39% Odlingsrester 61% Odlingsrester 6,6 TWh/år Gödsel 4,2 TWh/år Får 1% Vall 1% Häst 18% Blast 10% Ärtor 1% Potatis 1% Fjäderfä 4% Svin 12% Nöt 66% Halm 87% *Linné et al. 2008 Den svenska biogaspotentialen från inhemska restprodukter
Är detta möjligt? Viktigt att skilja på teoretisk, teknisk eller ekonomisk potential *10,8 TWh/år *8,1 TWh/år **1,2 TWh? Exempel på begränsningar av den totala biogaspotentialen Förluster av gödsel pga betesperioder Hantering- och lagringsförluster Konkurrerande användningsområden Halm inte aktuellt för rötning *Linné et al. 2008 Den svenska biogaspotentialen från inhemska restprodukter **Energimyndigheten 2010, Förslag till en sektorsövergripande biogasstrategi
Hur mycket nyttjas idag? Biogasproduktion i Sverige 2009 Totalt 1,4 TWh/år Antal anläggningar i Sverige 2009 Totalt 230 stycken 22% 21 AVR Deponier Gårdsanläggningar Industrianläggningar Samrötningsanläggningar 44% 4 12 8% 1% 136 57 25% *Energimyndigheten 2010, Produktion och användning av biogas 2009
Hur mycket nyttjas idag? Biogas från samrötning- och gårdsanläggningar Totalt 33 st som producerar 0,32 TWh Hur stor del kommer från lantbruket? 299 18 *Energimyndigheten 2010, Produktion och användning av biogas 2009
Hur producerar man då biogas? Enzymer Bakterier Arkaer
Hur producerar man då biogas?
Biogasanläggningens olika delar Mottagning Förbehandling Hygienisering Rötning Rötresthantering Gassystem Regler- styrsystem Befintlig infrastruktur
Järna Gårdsanläggning, Sverige
Darmstadt, Tysklad
Flinga Biogas, Sverige Bilder från Fredrik Lundberg, Flinga Biogas
Sötåsens naturbruksgymnasium, Sverige
OWS:s DrancoFarm, Nustedt, Tysklad
Vilka lösningar har vi idag? Enskilda småskaliga gårdsanläggningar Biogaskluster/samverkanslösningar Stora centrala anläggningar
Enskilda gårdsanläggningar Eslöv, Marieholm År 1980 Malmö, Hagavik År 2003 Luleå, Alviksgården År 2000 Östersund, Yttergärde År 2010
Enskilda gårdsanläggningar Använder främst substrat från den egna gården Enkel konstruktion där gårdens befintliga infrastruktur utnyttjas i så stor utsträckning som möjligt Minimala investeringskostnader Värme- eller kraftvärmeproduktion
Biogaskluster - samverkanslösningar Biogas Brålanda, Vänersborg År 2011? Norra Möre, Kalmar År 20?? Lillpite, Piteå År 20??
Biogaskluster - samverkanslösningar Målet är att tillgodose sig fördelar från både små och stora anläggningar. Många olika utformningar som anpassas efter de lokala förutsättningarna Försöka hitta skalfördelar Använder främst substrat från de egna gårdarna
Central anläggning Västerås År 2005 Katrineholm År 2010 Falkenberg År 2008 Jordberga År 20??
Central anläggning Stora skalfördelar Teknisk mer avancerad Möjlighet att behandla många olika typer av substrat Professionell drift Uppgradering till fordonsgas Avancerad logistik
Det finns många möjligheter! Lägre investeringskostnader Processförbättringar Nya förbehandlingstekniker Förbättrad hantering av rötrester Biogastraktorer LBG Tydlig och långsiktig politik Subventioner (investerings- & produktionsstöd) Information och rådgivning till lantbruket Förenklad/anpassad byråkrati för mindre anläggningar
Framtiden? Kommer Sveriges utveckling likna den i Tyskland?