Retorik från Demosthenes till Obama En vårdag år 341 före vår tideräkning samlades tusentals människor på kullen Pnyx i Athen. Det var dags för den kände politikern Demosthenes att hålla tal inför folkförsamlingen. Eftersom Athens frihet var satt under hot av kung Filip av Makedonien hoppades han att få med sig folket i ett krig mot den fruktade kungen. Demosthenes är en av många kända retoriker. Vad är retorik och har den betytt något för vår nutidshistoria? Det antika Grekland betraktas som demokratins födelseland. Då, för cirka 2 500 år sedan, tilläts människor för första gången att rösta i olika val. Anklagades en person för att ha gjort något olagligt gavs personen möjlighet att försvara sig själv. Det innebar att åsikter och argument blev till något viktigt: ju skickligare de framfördes desto större var chanserna att vinna. Det är ungefär så retoriken en gång kom till. I ett någorlunda demokratiskt Athen. För det var bara fria män som tilläts att rösta eller försvara sig själva, inte kvinnor, invandrare eller slavar. Retorik är läran om talekonsten. Människor som håller tal kallas för retoriker. Varför retorik? En person som kan förklara retorikens betydelse är författaren och debattören Göran Hägg. Han har skrivit många böcker i ämnet. Varför behöver vi lära oss andra språk än svenska? frågar han sig (retoriskt). Varför klär vi oss lite trevligare när vi vill charma eller bara göra gott intryck? Varför lägger företagen ut miljardbelopp på reklam? Vi kan ha en aldrig så bra produkt eller idé men vi måste ju få andra att förstå vad vi menar, lita på vårt omdöme och ta till sig våra argument. Då finns det en uppsättning knep och metoder som upptäckts genom århundradena för att påverka människor. Tråkigt nog är det inte alltid bra idéer eller produkter som säljs på det viset. Men särskilt om man har vad man tror är bra idéer är det förstås extra viktigt att lära sig tricksen och metoderna. De som har mindre trevliga förslag har med all säkerhet redan gjort det. Retorik är konsten att påverka människor med hjälp av det talade ordet. Eller konsten att tala till grupper av människor så att 1
de gör som vi vill. Eller konsten att tala till människor så att de upptäcker att de vill bra saker som de inte visste att de ville. Platon och sofisterna De tidigaste retoriklärarna kallades för sofister. De menade att etik, alltså läran om vilka handlingar som är goda och onda, var föränderlig. Det som en person uppfattar som rätt kan en annan person uppfatta som fel. Människan, sa Protagoras, är alltings mått. En sådan syn på etik uppskattade inte filosofen Platon. Att vara filosof innebär att man funderar på de stora frågorna. Finns det till exempel någon verklighet utanför oss själva? Och vad är egentligen meningen med livet? Filosofi betyder kärlek till visdom. Platon ansåg att sofisterna uppmuntrade människor till att sträva efter makt när de egentligen borde sträva efter sanning. Kanske handlade Platons kritik i grund och botten om hans misstänksamhet mot demokrati? Han ansåg inte att folket skulle få bestämma över landet. Det skulle enbart de smartaste människorna få göra, och med det menade Platon de manliga filosoferna. Ethos, pathos och logos Platons elev Aristoteles tog däremot inte avstånd från retoriken. Tvärtom. Han skrev en egen lärobok. Aristoteles förklarar att retorik är en konst som söker efter det sannolika. Det är inte säkert att någonting kommer att bli på det sätt vi tror, men det borde bli det. Det är det sannolika som övertygar folk, inte det sanna. Aristoteles kom fram till att människor fattar beslut utifrån tre grunder. De kallade han för ethos, pathos och logos. Ethos är talarens karaktär, eller personlighet. Logos är det som sägs, själva orden. Men också hur förnuftigt eller smart talet tycks vara. Och pathos är de känslor som talet väcker hos lyssnarna. Ska man översätta de lite luddiga antika begreppen med modern svenska blir det ungefär personlighet, förmåga att använda orden och engagemang, säger Göran Hägg. Ethos var lite av en övertalningsterm. Talare och lärare i talekonst tyckte om att påstå att en skicklig talare också var en äkta eller rentav god personlighet. Så är det tyvärr inte i verkligheten. Även om personlighet, äkta eller spelad, naturligtvis spelar stor roll för i vilken mån vi är beredda att lita på en talare. Eller medieperson överhuvudtaget. Demosthenes En som sägs ha övat på de tre grunderna var Demosthenes. I sin ungdom ska han med kiselstenar i munnen ha försökt överrösta havets vågor. Och mycket riktigt fick han den där vårdagen i Athen med sig det grekiska folket. Talet mot kung Filip gjorde succé och athenarna gick ut i krig för att bekämpa Makedonien. Tre år senare var Athen krossat. Romarriket När ett annat rike, Romarriket, lagt stora delar av Europa under sig blev Rom retorikens centrum. Dess främste talare hette Marcus Tullius Cicero. Han sågs som en fruktad författare och politiker. Bland annat tog han strid mot befälhavaren Julius Caesar och dennes planer på att införa diktatur i riket. Just den striden förlorade emellertid Cicero och när diktaturen infördes förändrades retorikens roll: från att ha varit ett sätt att bevara demokrati blev det under lång tid ett sätt för ledarna att behålla makten. 2
Den bästa retoriken skapas i demokratier, säger Göran Hägg. Kusligt skickliga diktatorer har ibland kommit till makten med hjälp av sin överlägsna retorik, till exempel Hitler och Mussolini. Men de har dels gjort det i demokratier, dels har de efter maktövertagandet, då de inte längre har behövt övertyga någon, blivit allt sämre retoriker. Hur Hitler faktiskt talade mot slutet är nästan omöjligt att veta. Han förbjöd bevarande av talen. Och det som finns kvar har av andra skäl varit förbjudet sedan dess. Men Mussolini älskade sin röst och sina framträdanden. Vi kan följa med nästan ända fram till katastrofen och det är en allt mer innehållstom svada. Lärdom: när en politiker säger nu ska jag vara väldigt tydlig så är det en varningssignal. Sen kommer bara svammel. I en demokrati måste man däremot hela tiden mäta sig med motståndarna, slipa sina argument och försäkra sig om att ha publiken och väljarna med sig. De ska inte bara stå och jubla på kommando. God förberedelse Vid sidan av Cicero brukar också Marcus Fabius Quintilianus nämnas. Han skrev sammanlagt tolv böcker om talekonsten som under flera århundraden studerades i hela Europa. För att bli en bra talare, skrev Quintilianus, ska man börja öva redan som barn. Så här står det i första boken: Jag vill ha en pojke som sporras av lovord, gläds åt framgångar och gråter över misslyckanden. Han skall eldas av ärelystnad, gräma sig när han klandras, sporras när han får beröm, och hos honom skall jag aldrig frukta någon lättja. Göran Hägg förklarar vilka fördelar det finns med god förberedelse: Man blir själv mycket säkrare och mer övertygande. Kanske rentav så lugn att man måste spela lite bortkommen för att väcka mer sympati. Man kan aldrig vara nog förberedd med fakta och formuleringar. Särskilt med fakta och oväntade perspektiv på saken som ska behandlas. Men man får aldrig bli slav under sitt manus, och absolut inte lära sig sitt anförande i detalj så att man inte kan anpassa det. Väl förberedd är man också i stånd att improvisera bättre. Kyrkan och medeltiden Romarrikets fall under 500-talet räknas som inledningen på medeltiden. De kommande århundradena var det framförallt kyrkan som bestämde över människans liv. Retorik började ses som någonting man skulle lära sig utantill. Den blev stel och tråkig, och fick med tiden dåligt rykte. Fortfarande var det bara män som ägnade sig åt retorik. Det har funnits få kvinnliga talare, säger Göran Hägg, av samma anledning som det funnits få kvinnliga ministrar, fältherrar eller stamhövdingar. Äldre samhällen var nästan alltid byggda efter en halvmilitär modell. Alla gemensamma samhällsangelägenheter sköttes av män. Det var knappast, som man ibland säger, religionens fel. De enda områden där kvinnor tilläts framträda offentligt i maktpositioner var om de som drottningar ärvt tronen och inte hunnit giftas bort eller om de upphöjts av kyrkan till helgon eller framträdde i andra religiösa sammanhang. Den enda kvinnliga röst vi hör som talare från svensk medeltid är heliga Birgitta. Lyckligtvis har förhållandena ändrats. Abraham Lincoln Det är först efter att staten USA bildats, och medeltiden sedan länge är över, som vi hittar nästa retoriska gigant. Det är Abraham Lincoln, USA:s 16:e president. 1863 förbjöd han slaveriet. Fram till den punkten i landets historia hade det varit tillåtet att köpa och sälja människor på auktion. Beslutet att förbjuda slaveri infördes senare i den amerikanska grundlagen. 3
Abraham Lincoln kom väldigt nära att bli den fulländade talaren, säger Göran Hägg. Se gärna filmen! Winston Churchill Förutom Tysklands Adolf Hitler och Italiens Benito Mussolini, vilka Göran Hägg tidigare nämnde, finns det ytterligare en politiker som under andra världskriget blev en mytomspunnen talare: Storbritanniens premiärminister Winston Churchill. Han var en pedantisk person som alltid noggrant förberedde sina framträdanden. Ett av de viktigaste talen höll han i juni månad 1940, strax innan Tyskland attackerade Storbritannien. Så här avslutas det: Hitler vet att han måste krossa oss som bor på den här ön eller förlora kriget. Om vi kan hålla ut mot honom, kan hela Europa förbli fritt och världens folk kan gå vidare mot en soldränkt framtid. Men om vi misslyckas kommer hela världen, inklusive Förenta Staterna och inklusive alla de välbekanta värden vi håller högt, att sjunka avgrundsdjupt ner i en ny, mörk tidsålder som kommer att bli mer skrämmande och kanske än mer utdragen genom inflytandet av perverterad vetenskap. Låt oss därför rusta oss för att möta våra plikter och styra vårt handlande på ett sådant sätt, att om Imperiet och Samväldet består i tusen år ska man fortfarande kunna säga: Detta var deras största ögonblick. Martin Luther King Den 28 augusti 1963, 18 år efter att Tyskland förlorat andra världskriget, och 100 år efter att Abraham Lincoln förbjudit slaveriet i USA, samlades ett enormt människohav framför Lincolnmonumentet i huvudstaden Washington D.C. för att demonstrera. Trots att slaveriet var avskaffat hade afroamerikanska medborgare ännu inte fått samma rättigheter som vita. De fick exempelvis inte studera på alla skolor eller äta på alla restauranger. De var arga och trötta på att behandlas orättvist. Folket som samlats framför Lincolnmonumentet lyssnade under flera timmar till kända artister och skådespelare. Sist av alla, när eftermiddagen blivit till tidig kväll, gick pastor Martin Luther King upp i talarpodiet. Hans tal kan mycket väl vara 1900-talets mest kända. Det heter I have a dream och handlar om en framtid utan rasism och fördomar. Talet påskyndade förändring och 1964 infördes en ny lag i USA som förbjöd all sorts diskriminering av människor. Lagen heter Civil Rights Act. 4
Barack Obama Vår tids kanske skickligaste talare är Barack Obama. År 2008 valdes han till USA:s förste afroamerikanska president och i vinnartalet som han framförde i hemstaden Chicago blickade han bakåt. Obama sa: Det här valet har haft många förstagångsväljare och historier som kommer att berättas i generationer. Men den historia jag tänker på i kväll handlar om en kvinna som röstade i Atlanta. Förutom en sak påminner hon om alla andra miljoner människor som stått i kö för att göra sin röst hörd i detta val: Ann Nixon Cooper är 106 år gammal. Hon föddes bara en generation efter slaveriet; en tid då det inte fanns bilar på vägarna eller plan i luften; när någon som hon inte kunde rösta av två anledningar på grund av att hon var kvinna och på grund av hennes hudfärg. Framtiden Retorikens historia är fylld av män. Demosthenes, Cicero, Lincoln, King och Obama, för att nämna några. Det är inte förrän de senaste årtiondena som också kvinnor börjat ta plats i det offentliga rummet. Men förhoppningsvis kommer det snart att finnas lika många kvinnliga retoriker som manliga. Fram till dess får vi fortsätta att tala offentligt. I en demokrati är det ju inte bara en rättighet. Det är snarare en skyldighet. Magnus Olsson, 2013-08-25 5