ISBN nr: 1401-2448 R 2012:21 Illustration Brottplats cigg av Elsa Boman Utvecklad tillsyn på skolgårdar med mål att alla skolgårdar i Göteborg ska vara rökfria Miljöförvaltningen Box 7012, 402 31 Göteborg Tel vx: 031-368 37 00 Epost: miljoforvaltningen@miljo.goteborg.se www.goteborg.se/miljo
VI SKALL STRÄVA EFTER STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR! För att bli trovärdiga i vår roll som tillsynsmyndighet måste vi visa att vi ställer krav på oss själva. Genom att skaffa oss egen erfarenhet av miljöledning blir vi en bättre samarbetspartner till företag, organisationer och enskilda i deras miljöarbete. Miljöpolicy Miljöförvaltningen arbetar på uppdrag av Miljönämnden för att nå visionen om den långsiktigt hållbara utvecklingen av staden. För att vi ska bli framgångsrika är det viktigt att vi i alla situationer uppfattas som goda förebilder. Vår egen påverkan Vi ska när vi utför vårt arbete vara medvetna om vår egen miljöpåverkan. Denna påverkan uppkommer som följd av innehållet i de tjänster vi producerar och hur vi till exempel utnyttjar våra lokaler, reser i tjänsten och gör våra inköp. Ständiga förbättringar Vi ska arbeta för att åstadkomma ständiga förbättringar när det gäller vårt miljöarbete. Detta innefattar både direkt som indirekt påverkan. Bli ledande Vi ska med vår egen miljöanpassning ligga över de krav vi som tillsynsmyndighet ställer på andra. Detta innebär att vi med god marginal följer de lagar och andra bestämmelser som gäller för vår verksamhet samt att vi med detta åtar oss att bedriva ett förebyggande miljöarbete. Samarbete med andra Vi ska ständigt arbeta med att utveckla miljöarbetet genom samarbete och utbyte med andra aktörer. Vi själva som resurs Vi ska nå goda resultat i miljöarbetet genom kunnig och engagerad personal som ansvarsfullt och med helhetsperspektiv tar aktiv del i arbetet. Förvaltningen satsar kontinuerligt på utbildning och information för att alla anställda ska kunna ta ansvar i enlighet med budget och interna miljömål.
Utvecklad tillsyn på skolgårdar med mål att alla skolgårdar i Göteborg skall vara rökfria - R: 2012:21 Projektets arbetsgrupp: Agneta Alderstig, tobakssamordnare Per Haglind, stadsläkare, huvudansvarig Miljöförvaltningen Karl Johansgatan 23 414 59 Göteborg Telefon: 031 368 38 39 E-post: per.haglind@miljo.goteborg.se 2
Utvecklad tillsyn på skolgårdar med mål att alla skolgårdar i Göteborg skall vara rökfria - R: 2012:21 Förord Miljöförvaltningens tobaksförebyggande projekt genomfördes med mål att öka förutsättningarna för Göteborgs stads medverkan i att förverkliga de fyra delmålen i folkhälsomålsområde 11 intill år 2014. Genom samordning och kunskapsförsörjning kunde de tobaksförebyggande insatserna effektiviseras, nya modeller och vägar introduceras och användas och genom särskilda insatser bland invandrade grupper, utökning av rökfria miljöer, nätverksarbete och utvecklad tillsyn kunde framgång främjas och tobaksbruket långsiktigt minskas. Projekten genomfördes med stöd från Statens folkhälsoinstitut och det nationella Tobaksprogrammet. Trots ett i historiskt perspektiv framgångsrikt tobaksförebyggande arbete måste detta fortsätta och det av flera skäl: tobaksrökning är extremt farligt tobaksrökningen är ojämnt fördelat Målet om en jämlik hälsa bland hela befolkningen kan inte uppnås om inte tobaksförebyggande insatser genomförs med framgång. Ett huvudområde för det fortsatta tobaksförebyggande arbetet är att nå barn och ungdomar med mål att de inte börjar röka eller snusa. Ett annat huvudområde är att nå de grupper som röker mest. Minskad nyrekrytering till tobaksbruk underlättas av att unga människor möter en vuxenvärld som inte röker. Med utgångspunkt i den genomförda kartläggningen om tobaksrökning på skolgårdar i Göteborg och tobaksanvändandets utbredning bland unga människor i Göteborg har miljöförvaltningen i detta projekt sökt samverkan med såväl grundskolor som gymnasieskolor med mål att kunna ge stöd för dem att utveckla det tobaksförebyggande arbetet i respektive skola. Projektledningen vill här tacka alla som på olika sätt medverkat i projektet och för den entusiasm och engagemang vi mött under projekttiden. I samverkan kan mycket vinnas och genomföras. Avslutningsvis tillönskar vi alla all tänkbar framgång i det fortsatta tobaksförebyggande arbetet, som utgör en så viktig del i folkhälsoarbetet i Sverige. Göteborg mars 2011 Per Haglind Stadsläkare, docent Huvudrapportör Agneta Alderstig Tobakssamordnare 3
Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 4 Sammanfattning... 6 Bakgrund... 9 Utgångspunkter och målformuleringar...9 Projektets mål...10 Insatser och använda metoder... 12 Nätverk... 12 Nätverket för tobaksförebyggande insatser i Göteborg...12 Rökfri arbetstid och rökfria miljöer... 13 Leve Klotet en tobaksfri festplats under Göteborgs kulturkalas...13 Hammarkullekarnevalen...13 Rökfri arbetstid...14 Kartläggning... 16 Epidemiologisk och demografisk kartläggning...16 Kartläggning av tobaksrökning på skolgårdar...16 Seminarier... 18 Kunskapsseminarium...18 Workshop kring tillsynsverksamhet...18 Samverkan med skolor... 20 Hvitfeldtska gymnasiet...20 Angereds gymnasium och Schillerska gymnasieskolan...22 Mobil utställning kring tobak...22 Samverkan med andra projekt... 23 Tillsyn och rökfria skolgårdar i elva kommuner i Västra Götalandsregionen...23 Certifiering för en drogfri skola...23 SMART...24 Tillsynsverksamhet... 25 Diskussion... 26 Bilaga 1... 30 Miljöförvaltningens ansökan om bidrag till projektet...30 Rökfria skolgårdar när når vi dit?...30 med tre bilagor....30 4
Bilaga 2... 42 Inbjudan till Nätverk för tobaksförebyggande insatser i Göteborg...42 Bilaga 3... 43 Till Nätverket för tobaksförebyggande insatser i Göteborg inbjudna organisationer:...43 Bilaga 4... 46 Sammanfattande kommentarer ur rapporten: Epidemiologiskt och demografisk kartläggning av målgrupperna ingående i Miljöförvaltningens tobaksförebyggande projekt....46 Bilaga 5... 48 Rapport: Epidemiologiskt och demografisk kartläggning av målgrupperna ingående i Miljöförvaltningens tobaksförebyggande projekt...48 Tabellförteckning...48 Bilaga 6... 52 Bilaga 7... 53 Bilaga 8... 56 Bilaga 9... 68 Bilaga 9... 69 Tobakspolicy Hvitfeldtska version 1...69 Bilaga 10... 70 Miljöförvaltningens i Göteborg informationsblad om rökrum...70 MILJÖ- OCH KLIMATNÄMNDEN...70 Bilaga 11... 71 Miljöförvaltningens i Göteborg informationsblad om tobaksrökning på uteserveringar:...71 MILJÖ- OCH KLIMATNÄMNDEN...71 5
Sammanfattning I Sverige har det under flera decennier bedrivits ett i huvudsak framgångsrikt tobaksförebyggande arbete, men trots detta röker fortfarande knappt en miljon människor dagligen, 6 400 rökare dör i förtid och 16 000 ungdomar börjar röka varje år. De förebyggande insatserna måste fortsätta därför att tobaksrökning är extremt farligt och för att tobaksbruket är snedfördelat - målet om en jämlik hälsa för hela befolkningen kan inte nås om inte de grupper, som röker mest erbjuds kunskap och stöd att förändra sitt rökande. När Statens folkhälsoinstitut på uppdrag av regering och riksdag startade det nationella Tobaksprogrammet fann miljöförvaltningen det naturligt att ansöka om medel för en rad tobaksförebyggande projekt. I denna rapport beskrivs projektet: Utvecklad tillsyn på skolgårdar med mål att alla skolgårdar i Göteborg skall vara rökfria. I andra rapporter beskrivs ytterligare tre tobaksförebyggande projekt. Miljöförvaltningens avsikt var att stärka Göteborgs stads medverkan i att förverkliga de fyra delmålen inom folkhälsomålsområde 11 till år 2014. Genom samordning och kunskapsförsörjning skulle de tobaksförebyggande insatserna effektiviseras, nya modeller och vägar introduceras och användas och därigenom skulle framgång främjas och tobaksbruket långsiktigt minskas. Genom breda ansatser med parallella insatser inom flera samhällssektorer och bland politiker och andra beslutsfattare skulle en förändrad värde- och normbild åstadkommas. Projektens mål var att långsiktigt minska tobaksbruket i Göteborgs Stad. Detta projekt tog utgångspunkt i den tidigare genomförda kartläggningen av tobaksrökning på skolgårdar i Göteborg. Under år 2007 tillfrågades skolsköterskor och det visade sig att det röktes på 45 procent av skolgårdarna i grundskolan och på nästan 100 procent av skolgårdarna i gymnasieskolan. En epidemiologisk och demografisk kartläggning visade att tobaksbruket var utbrett bland ungdomar i Göteborg. Miljöförvaltningen sökte samverkan med gymnasieskolor i Göteborg och efter upprepade erbjudandeförsök knöts kontakt med Hvitfeldtska gymnasiet. I en brett sammansatt arbetsgrupp planerades insatser, vilka inkluderade utbildning i tobaksfrågor bland eleverna, hälsofrämjande insatser i samverkan med Göteborgs Friidrottsförbund/GöteborgsVarvet och kontraktsvisa överenskommelser mellan skola och elever om den rökfria skoltiden mellan klockan 8 och klockan 16. Insatserna stimulerade Angeredsgymnasiet att igångsätta planering för liknande insatser under hösten 2011 och väckte intresse bland lärarrepresentanter på Schillerska gymnasiet. Under projektperioden medverkade miljöförvaltningens tobaksprojekt i planering och genomförande av länsstyrelsens i Västra Götaland samverkansprojekt kring tobak. Projektet inkluderade i elva kommuner i regionen. Göteborg stad medverkade inte. 6
Vidare har miljöförvaltningens tobaksprojekt haft upprepade diskussioner om en fortsättning av Göteborg-Poseidon Rotaryklubbs ambitiösa projekt med drog- och tobakscertifieringen av två grundskolor i staden. Vidare har miljöförvaltningens tobaksprojekt aktivt gett stöd åt Riksförbundet SMART och SMART Ungdom i deras initiativ att etablera den från Västerbotten välkända kontraktsmetoden Tobaksfri DuO i Göteborg. Miljöförvaltningen i Göteborg har tillsynsansvar enligt tobakslagen vad gäller skolgårdar och tobaksrökning på restauranger. Stadsdelsnämnderna har tillsyn vad gäller 18-årsgränsen och marknadsföringsreglerna. Miljöförvaltningens tillsyn enligt tobakslagen sker sedan flera år enbart efter klagomål och någon utvidgad tillsyn under projekttiden har inte kunnat genomföras. Nätverksbyggande och samverkan är andra genomförda aktiviteter. Projekten har haft ett eget nätverk med bred representation från olika delar av hälso- och sjukvården, kommunala förvaltningar och ideella organisationer. Arbetet med rökfria miljöer är angelägen och framgångsrika insatser gjordes i samband med Göteborgs Kulturkalas och Hammarkullekarnevalen år 2009 och 2010. Rökfri arbetstid utvecklats på ett positivt sätt i staden och är vid ingången av år 2011 infört i samtliga stadsdelsnämnder. Hyreskontrakt med regler om rökfria bostäder har införts av en del fastighetsägare i staden. Projekttiden för detta projekt innefattar perioden mars till december 2010, vilket blev alltför kort varför en rad projektinsatser aldrig kunde genomföras. Utan det ekonomiska stödet från Statens folkhälsoinstitut hade de tobaksförebyggande insatserna vilka nu blivit verklighet aldrig blivit genomförda. Men pengarna betyder mer än bara verksamhetsbidrag och möjligheten att projektanställa några personer. I det lokala arbetet betyder tillskott från nationella medel mycket mer det ger ökad legitimitet för insatserna, medför att lokala beslutsfattare blir engagerade och lättare bidrager med ytterligare medel. Den viktigaste motkraften i det förebyggande arbetet är tobaksindustrin. Om den med sitt profitkrav inte tillåtits få sådant genomslag och möjligheter till opinionsbildning hade situationen varit annorlunda. Om nikotin tidigare förklarats vara den beroendeframkallande drog som den är hade situationen varit annorlunda. Tobaksbruket är svårt att bli av med därför att nikotinberoendet är så starkt. Om inte tobaksbladen innehållit nikotin skulle ingen rökare dra in tusentals kemiska ämnen i lungorna många gånger om dagen. I det fortsatta tobaksförebyggande arbetet finns en rad angelägna uppgifter: Gör ytterligare miljöer självklart rökfria överallt där människor samlas bör rökfrihet råda. Fullfölj de påbörjade insatserna med att göra Göteborgs Kulturkalas, Hammarkullekarnevalen och Liseberg tobaksfria. 7
Stimulera fastighetsägare att skriva in lägenhetskontrakten att det är en olägenhet att röka på balkonger så att andra blir exponerade och att skriva in att rökförbud gäller i nya eller nyrenoverade lägenheter. Inför tobaksfri skoltid. Stimulera staten införa rökfri arbetstid i alla sina myndigheter och bolag. Höj tobaksskatten två gånger varje mandatperiod. Ordna tillsynsinsatser så att dessa också blir verklighet vad gäller vattenpipstobak. Introducera varningsbilder på tobakspaketen och undanröj därefter den sista marknadsföringsplatsen för tobak: Inför neutrala tobakspaket. 8
Bakgrund Utgångspunkter och målformuleringar I Sverige har det under flera decennier bedrivits ett i huvudsak framgångsrikt tobaksförebyggande arbete. Andelen dagligrökare har minskat bland såväl män som kvinnor. Männen har slutat röka i ökad utsträckning jämfört med kvinnor, men har å andra sidan ökat sitt snusandet. Tobaksvanorna bland ungdomar har förändrats på ett positivt sätt och miljöer där rökfrihet är norm ökar kontinuerligt. Men trots detta är det tobaksförebyggande arbetet inte avslutat. Fortfarande röker nästan en miljon människor dagligen i Sverige, 6 400 rökare dör i förtid och 16 000 ungdomar börjar röka varje år. De förebyggande insatserna måste fortsätta och det av flera skäl: Tobaksrökning är extremt farligt och har förödande effekter på människors hälsa Produktion av tobak har en rad miljöstörande effekter och kan påverka vuxna och barn som deltager i tobaksodlingen Tobaksrökningen är ojämnt fördelat. Målet om en jämlik hälsa för hela befolkningen kan inte nås om inte de grupper som röker mest erbjuds kunskap och stöd att minska sitt rökande Sverige har gjort internationella åtaganden via medlemskapet i Världshälsoorganisationen och undertecknat WHO:s Tobakskonvention och därigenom åtagit sig att inkludera Tobakskonventionens regler i svensk lagstiftning. I Tobakskonventionen slås fast att... tobaksbruket är ett globalt problem med förödande konsekvenser för hälsan, samhället, ekonomin och miljön i hela världen Dessutom finns tydliga såväl nationella, regionala som lokala politiska beslut med uppdrag att medverka till att minska nyrekryteringen till tobaksbruk och generellt minska tobaksanvändandet i befolkningen. Riksdagen har inom folkhälsomålsområde 11 antagit följande fyra delmål för det tobaksförebyggande arbetet: Delmål 1: En tobaksfri livsstart från år 2014. Delmål 2: En halvering till år 2014 av antalet ungdomar under 18 år som börjar röka eller snusa. Delmål 3: En halvering till år 2014 av andelen rökare bland de grupper som röker mest. Delmål 4: Ingen skall ofrivilligt utsättas för rök i sin omgivning. När Statens folkhälsoinstitut efter uppdrag av regeringen och riksdag startade det nationella Tobaksprogrammet fann miljöförvaltningen det naturligt att ansöka om medel för en rad tobaksförebyggande projekt. 9
Miljöförvaltningen ansökte hos Statens folkhälsoinstitut och fick medel under år 2009 0ch år 2010 för följande projekt: Kunskapsförsörjning och samordning av det tobaksförebyggande arbetet i Göteborg (diarienummer HFÅ 2008/205). Tema: Tobaksprevention och invandrargrupper (TTI) fortsättningsprojekt (diarienummer HFÅ 2008/206 och 2008/207). Nationell konferens med titeln: Tobak eller hälsa måluppfyllelse till år 2014 bland de grupper som röker mest (diarienummer HFÅ 2009/285) Utvecklad tillsyn på skolgårdar med mål att alla skolgårdar skall vara rökfria (diarienummer HFÅ 2008/205 och HFÅ 2009/286). Miljöförvaltningens tobaksförebyggande insatser utgör en del av Göteborgs stads medverkan i att förverkliga de fyra delmålen inom folkhälsomålsområde 11 till år 2014. Genom samordning och kunskapsstöd kan de tobaksförebyggande insatserna effektiviseras, nya modeller och vägar introduceras och användas. Därigenom kan framgång främjas och tobaksbruket långsiktigt minskas. Denna rapport beskriver projektet Utvecklad tillsyn på skolgårdar med mål att alla skolgårdar skall vara rökfria (diarienummer HFÅ 2008/205 och HFÅ 2009/286). Miljöförvaltningen gjorde en första ansökan till Statens folkhälsoinstitut (diarienummer HFÅ 2008/205) om medel för projektet Rökfria skolgårdar när når vi dit? och inkom efter uppmaning med en kompletterande ansökan (diarienummer HFÅ 2009/286) under hösten 2009. Denna ansökan beviljades 12 mars 2010 med 250 000 kronor. Projektets mål Miljöförvaltningen gjorde således en första ansökan till Statens folkhälsoinstitut och inkom efter uppmaning med en kompletterande ansökan hösten 2009. I den första ansökan beskrevs projektets mål, syfte och metoder på följande sätt: Syfte Syftet med denna ansökan är att säkerställa att skolgårdar i staden är en rökfri zon. Målgrupp Verksamhetsansvariga inom såväl grundskolor som gymnasieskolor Beslutsfattare i stadsdelsförvaltningar och utbildningsförvaltning och politiker i stadsdelsnämnder och utbildningsnämnden 10
Metoder Insatserna utgår från följande problemformuleringar: Att det röks på skolgårdarna i Göteborg trots förbud sedan år 1994 Att många försäljningsställen inte följer regelverket Att langning av cigaretter från syskon, äldre skolelever, föräldrar m fl ökar underårigas tillgång till tobak Att det röks i skolans omedelbara närhet, det vill säga utanför det formella skolgårdsområdet exempelvis i fastighetsportar, grönområden och tvärgator. Att det finns behov av att statuera exempel vid överträdelse av tobakslagens bestämmelser om åldersgräns eller rökning på skolgårdar. Att tillsyn enligt tobakslagen vad gäller skolgårdar inte kan finansieras via tillsynsavgifter. I kompletteringsansökan formulerades målen på följande sätt: Miljöförvaltningen avser med denna ansökan säkerställa att skolgårdar i staden är en rökfri zon. Detta självklara mål uppnås genom en rad systematiskt genomförda kunskapshöjande och värdeförändrande insatser, genom riktat stöd till verksamhetsansvariga och ett aktivt och framgångsrikt tillsynsarbete, som bland annat avser att utveckla verksamhetsansvarigas egenkontroll. Viktiga verktyg är att stadsdelsförvaltningarna utvidgar begreppet rökfri arbetstid till att inkludera även tobaksfri skoltid och att 18-årsgränsen och marknadsföringsreglerna vid försäljningsställena följs. Ytterligare redogörelse och diskussion kring projektet syfte, mål och metoder finns i bilaga 1 med 3 underbilagor. 11
Insatser och använda metoder Nätverk Nätverket för tobaksförebyggande insatser i Göteborg Sedan många har miljöförvaltningen inbjudit till och vidmakthållit ett nätverk av personer från stadsdelsförvaltningar och hälso- och sjukvården med mål att bredda de tobaksförebyggande insatserna i staden. I samband med erhållandet av nya projektmedel från Statens folkhälsoinstitut reorganiserades nätverket och chefer i ett tjugotal kommunala förvaltningar, på sjukhus och inom primärvården i staden och i Västra Götalandsegionen inbjöds att sända representanter för respektive organisation att deltaga i ett nystartat nätverk. Målet var att nätverket skulle kunna medverka i diskussionen om tobaksprojektens inriktning samt föra ut information och kunskap om projektarbetet tillbaka till respektive organisation. Nätverket har träffats två gånger per termin och därvid erbjudits information om pågående tobaksförebyggande arbete lokalt, regionalt och nationellt. Diskussion om miljöförvaltningens tobaksprojekt har varit en återkommande punkt på dagordningen. Premiärmötet för det reorganiserade nätverket ägde rum fredagen 4 september 2009. Inbjudan att skicka en representant till nätverket mm finns i bilaga 2 och 3. Miljöförvaltningen har under projekttiden deltagit i Länsnykterhetsförbundets utbildningsdagar och aktiv samverkan har skett med Länsstyrelsen i Västra Götalandsregionen genom deltagande i drogsamordnarnas regelbundna nätverksmöten och i styrgruppen för länsstyrelsens projekt Samarbetsprojekt för att stärka och utveckla det tobakspreventiva arbetet i Västra Götalands län. Miljöförvaltningen har dessutom varit representerat i Tobakspreventiva nätverket i Landsting och Regioner (TPLR) och i dess arbetsutskott. Detta övriga nätverksdeltagande beskrivs närmare i miljöförvaltningen rapport om projektet Kunskapsförsörjning och samordning av det tobaksförebyggande arbetet i Göteborg (diarienummer HFÅ 2008/205). 12
Rökfri arbetstid och rökfria miljöer I det långsiktiga arbetet med minskat tobaksbruk är tillskapandet av fler rökfria miljöer en prioriterad insats. Att skapa opinion för och stärka attityden att rökfrihet är det normala på alla platser där människor samlas ingår i ett framgångsrikt arbete mot tobaksbruk. Att unga människor möter en vuxenvärld som inte röker är betydelsefullt i ungdomarnas beslut att inte börja eller att inte fortsätta använda tobak. Miljöförvaltningens tobaksförebyggande projekt har genomfört eller medverkat och en rad insatser kring detta: Leve Klotet en tobaksfri festplats under Göteborgs kulturkalas Göteborgs kulturkalas samlar årligen över 700 000 besökare under sex dagar och genomförs i stadens centrala delar. Kulturkalaset har ett rikt och brett kulturutbud med balett, karneval, gatuteater, matkultur, film, jazz, världsartister, lokala band, mötesplatser, uppträdanden, glädje och fest och mycket mer. Arrangör är Göteborg & Co. Inför Kulturkalaset 11-16 augusti 2009 engagerades 150 ungdomsvärdar, vilka deltog i en rad olika uppgifter under kalastiden. De försågs med särskild t-tröja med kalaslogga. Dessa värdar inbjöds i två omgångar till en informations- och utbildningsträff där deras arbets- och ansvaruppgifter tydliggjordes. Vid dessa utbildningstillfällen redovisades också tobaksrökningens effekter på människors liv, konsekvenserna på hälsa och miljö i produktionsländerna och tobaksindustrins agerande. Tobaksvärdarna uppmanades att under den tid de uppehöll sig i och arbetade för kalaset att vara rökfria. Genom miljöförvaltninens tobaksprojekt säkerställdes för första gången att en del av Kulturkalaset också inkluderar ett tobaksfritt område Leve Klotet med ett särskilt perspektiv på miljöfrågor och hållbar utveckling. Även under Kulturkalaset år 2010 fick området en ungdomsinriktning och var också då rökfritt. Hammarkullekarnevalen Hammarkullekarnevalen har genomförts i nordöstra Göteborg under maj månad sedan år 1974. Här samlas omkring 50 000 åskådare kring ett karnevalståg med musik, sambatakter, mångkulturell dans, plymer och paljetter och marknadsstånd. Under karnevalen år 2009 genomförde miljöförvaltningens 13
tobaksförebyggande projektet insatser genom att ett tiotal ungdomar engagerades och delade ut ballonger med ett tobakspreventivt budskap: "Tobaksrök är extremt farligt" respektive "Tobaksrök skadar Dig och andra". Vid överlämnadet uppmanades mottagaren be andra att läsa upp texten. Cirka 500 ballonger delades ut och budskapen fick därigenom god spridning under karnevalen. Under år 2010 genomfördes en aktivitet, som syftade att göra Hammarkullekarnevalens huvudläktare rökfri. Genom upprepad skyltning och en väl synlig banderoll vid entrén med text: Tack för att Du inte röker här uppmanades rökarna att avstå och gavs icke-rökarna ett tydligt stöd att genom tillsägelse inte bli exponerade för icke-önskad tobaksrök. Samarbetet med Hammarkullekarnevalens ledningsgrupp fortsatte även under 2011 års karneval. Rökfri arbetstid Redan år 2007 startades arbetet i Göteborg med mål att träffa överenskommelse om rökfri arbetstid för kommunens anställda. I avsaknad på kommuncentrala direktiv i denna fråga kunde varje stadsdelsnämnd och förvaltning själva fatta beslut om detta. Bland flera inledande steg i arbetet genomförde miljöförvaltningen ett seminarium där såväl politiker, personalchefer som fackliga representanter deltog. Goda exempel redovisades och diskuterades. Seminariet tillkom som en följd av rekommendationen om rökfri arbetstid som Sveriges Kommuners och Landsting (SKL) arbetsmiljöråd utfärdat. Rökfri arbetstid innebär att rökning inte får ske under arbetstid inklusive pauser. Lunchperioden omfattas inte av arbetstiden. Ett stöd för införande av rökfri arbetstid fanns också med i Handlingsplan för alkohol-, tobaks- och drogområdet i Göteborg omfattande tidsperioden 2007-2010. I handlingsplanen angavs bland annat att miljöförvaltningen skulle erbjuda stöd i att utveckla det tobaksförebyggande arbetet. År 2007 var stadsdelsförvaltningen Frölunda först med att införa rökfri arbetstid. Två år senare den 31 december 2010 hade alla 20 stadsdelsförvaltningarna i Göteborg, sex fackförvaltningar och fem kommunala bolag infört rökfri arbetstid. Framgångsfaktorer för införandet av rökfri arbetstid har varit dialog, förankring, uppföljning samt att processen har tillåtits ta tid. De anställda har erbjudits information och utbildning, sluta röka-/snusastöd och subventionerade nikotinläkemedel under tre månader. Den första kontakten med förvaltningar och bolag togs antingen via folkhälsoplanerare eller via personalavdelning. Miljöförvaltningens tobaksprojekt inbjöds till möten för att förse personaladministratörer, chefer, fackliga företrädare, anställda och politiker med motivation, kunskap, stöd och råd samt argument kring en rökfri arbetstid. I genomförandet har material från 14
Statens folkhälsoinstitut använts. Stadskansliet i Göteborgs Stad tog fram en folder som stöd i genomförandet. Efter förankring i fackliga organisationer och ledningsgrupper har varje förvaltning utformat en policy, som har antagits i respektive förvaltningsledning eller politisk nämnd. Informationen om rökfri arbetstid har spridits till anställda via personalmöten, personaltidningar, affischer och foldrar. Arbetet kring rökfri arbetstid har fått massmedial uppmärksamhet. I april 2009 lade tre partier (M, KD och FP) en gemensam motion i Göteborgs stads kommunfullmäktige och föreslog en kommungemensam policy för Göteborgs Stad avseende rökfri arbetstid. Kommunstyrelsen avslog dock motionen i januari år 2010. Kommunstyrelsens majoritet ansåg att beslut om rökfri arbetstid även fortsättningsvis skulle fattas av respektive stadsdelsnämnd och bolagsstyrelse. 15
Kartläggning Epidemiologisk och demografisk kartläggning En inom folkhälsoarbetet återkommande otillräcklighet är epidemiologisk och demografisk kartläggning av de faktorer och de målgrupper som folkhälsoinsatserna avser. Miljöförvaltningen inledde projektinsatserna inom det tobaksförebyggande området med att uppdatera en tidigare publicerad beskrivning av tobaksbruk mm i Göteborg. Beskrivningen ger demografisk kunskap om t ex var målgrupperna bor i Göteborg fördelat på kön, antal, andel av stadsdelsbefolkningen, ursprungsländer och hur länge de vistats i Göteborg. Kartläggningen beskriver vidare attityder till tobak och snus och tobaksvanor i målgrupperna så som de redovisas i tidigare genomförda rapporter och studier. Den epidemiologiska och demografiska kartläggningen innehåller 81 tabeller med kommentarer och analyser och redovisas i en särskild rapport. I bilaga 4 finns några sammanfattande kommentarer och i bilaga 5 finns kartläggningens innehållsförteckning. En annan kartläggning som använts i projektet är Skolelever drogvanor 2010 framtagen av social resursförvaltning, Göteborg stad. I den rapporten lyfts bl. a fram den dramatiska ökning av tobaksbruket som sker bland unga människor vid jämförselse mellan åk 9 i grundskolan och gymnasieskolans anda år. Kartläggning av tobaksrökning på skolgårdar Enligt tobakslagen (1993:581) får rökning inte äga rum i skollokaler eller i andra lokaler avsedda för barn och ungdom även om de används för annan verksamhet. Rökförbud inomhus och på skolgårdar eller motsvarande gäller dygnet runt. Det är tillåtet att inrätta rökrum för personal och det ska vara placerat så att barn och ungdomar inte har tillträde dit. Rökning på skolgårdar har således varit förbjudet enligt tobakslagen sedan år 1994. Vid en undersökning år 2005 redovisas att 80 procent av 13-, 15- och 17-åringar uppger att det fortfarande röks på deras skolgård. Tjugo procent av eleverna uppger dessutom att vuxna på skolan inte griper in om någon röker. (Källa: Kommunguiden att utveckla det tobaksförebyggande arbetet. Statens folkhälsoinstitut 2005:33). En viktig utgångspunkt för det i denna rapport beskrivna projektet är den kartläggning av förekomsten av tobaksrökning på skolgårdar som miljöförvaltningen genomförde redan år 2007. I kartläggningen distribuerades en enkät via e- 16
post till cirka 170 skolsköterskor i Göteborgs stad. Dessa hade skolhälsovårdsansvar i lågstadium, mellanstadium och högstadium samt gymnasieskolor. Skolsköterskor i såväl den kommunala skolan som i friskolor fick enkäten. I enkäten ombads skolsköterskorna bland annat bedöma förekomsten av tobaksrökning på respektive skolas skolgård. Svarsfrekvensen var 78 procent inom kommunala grundskolans högstadium och 100 procent inom kommunala gymnasieskolan. Svarsfrekvensen från skolsköterskor på friskolor var låg varför svar ifrån dessa skolsköterskor inte ingår i resultatredovisningen. Av svaren framgår att det röks på 47 procent av skolgårdarna i de kommunala skolorna med högstadium. I gymnasieskolorna förekommer tobaksrökning i 95 procent av skolgårdarna. Resultaten redovisas i Rapport: Rökfria skolgårdar i Göteborg finns det? Agneta Alderstig och Per Haglind. Miljöförvaltningen Göteborgs stad. R 2008:7. ISSN 1401-243X. Resultaten återkopplades till skolsköterskorna vid ett seminarium/skolsköterskemöte tillsammans med representanter för skolhälsovården, som i Göteborg då organisatoriskt tillhörde Sociala resursnämnden. Vid kartläggningen genomförande år 2007 fanns i Göteborg 138 kommunala grundskolor med förskola till årskurs 9, varav 50 grundskolor hade årskurs 7-9. 15 kommunala gymnasieskolor 68 friskolor och privatskolor (43 grundskolor med förskola till årskurs 9 och 25 gymnasieskolor) Rapportens sammanfattning finns i bilaga 6. 17
Seminarier Kunskapsseminarium Som en naturlig uppföljning till miljöförvaltningens kartläggning av rökvanorna på staden skolgårdar anordnade miljöförvaltningen ett kunskapsseminarium måndagen 21 april 2008 med rubriken Rökfria skolgårdar när når vi dit? Deltagarna var chefer inom stadsdelsförvaltningarna, verksamhetsansvariga inom grund- och/eller gymnasieskolor, lärare, skolsköterskor, lärare och politiker i stadsdelsnämnderna. Seminariet inleddes med genomgång av kommunens tillsynsansvar enligt tobakslagen, organisatorisk fördelningen av ansvaret i Göteborg och hur tillsynsarbetet bedrivs. Därefter redovisade generalsekreteraren i Non Smoking Generation hur organisationen arbetar för att nå ut till ungdomar. Därefter redovisades goda exempel från Munkebäcksgymnasiets medialinje och framgångsrika insatser kring Rökfri arbetstid från stadsdelsförvaltningen Backa. Dagen avslutades med en deltagarintensiv workshop och gemensam diskussion utgående från ett förslag till check-, metod- och åtgärdslista avseende skolan, stadsdelsförvaltningen och Göteborgs stad som enhet. Deltagarna skulle gruppvis söka besvara tre frågor: Vad ska jag/vi på vår skola göra först? Vad tycker jag/vi på vår skola är viktigast att göra? Vad behöver jag/vi på vår skola för hjälp? Diskussion blev livlig och resultatet redovisas närmare i bilaga 1 med dess underbilagor i denna rapport. Workshop kring tillsynsverksamhet Som en första åtgärd efter att medel hade beviljats genomförde miljöförvaltningen en workshop 2 juni 2010 med rubrik Tillsynsverksamhet och rökfria skolgårdar. Inbjudna var bl a representanter från Statens folkhälsoinstitut, länsstyrelsen i Västra Götalands län, Malmö stad och Göteborgs stad. Workshopens mål var att diskutera erfarenheter från tillsynsverksamhet enligt tobakslagen och olika tillvägagångssätt och metoder som myndigheter respektive skolan kan använda för att uppnå rökfria skolgårdar. Rubrikerna under arbetsdagen var 1. Myndigheternas verktyg - Vilka tillsynsinsatser görs för att begränsa rökning på skolgårdar - Tillsynsprotokoll vid tillsyn på skolgårdar - Tillsynsverksamhet i butiker i skolans närhet 18
2. Skolans verktyg - Skolans tobaksförebyggande insatser - Tobakspolicy med handlingsplan - Skolpersonal/lärare/skolsköterskor/elever/elevråd/övriga - Rökfri/tobaksfri arbetstid - Skolans egenkontrollprogram Inbjudan och program finns i bilaga 7. 19
Samverkan med skolor Hvitfeldtska gymnasiet Miljöförvaltningen inbjöd gymnasieskolor i Göteborg till samverkan i projektet dels via folkhälsoplanerarna i Göteborg, dels via utbildningsförvaltningen, det vill säga den förvaltning som gymnasieskolorna organisatoriskt tillhör. Inledningsvis var intresset lågt för deltagande i projektet men sent under hösten år 2010 etablerades kontakt med ledningen för Hvitfeldtska gymnasiet och områdeschef Mikael O Karlsson. Under hans ledning bildades en arbetsgrupp med bred förankring i skolan bestående av ytterligare representanter för skolans ledning, för lärarkåren, elever, skyddsombud samt skolsköterska från elevhälsan. Dessutom knöts till arbetsgruppen en representant från Göteborgs Friidrottsförbund och för ledningen av GöteborgsVarvet ett löparrangemang som varje år samlar många deltagare i alternativa löpsträckor alltifrån knattelopp till stavgångsgrupper till ett halvt maratonlopp. I samband med att arbetsgruppen bildades inbjöds och anslöt sig på ett glädjande sätt representanter för två andra gymnasieskolor, nämligen Schillerska och Angeredsgymnasiet. Arbetsgruppen presenteras i bilaga 8. Skolledningen för Hvitfeldtska gymnasiet önskade genomföra projektet utifrån ett positivt budskap om god hälsa och livsstil, god utbildning och knyta dessa begrepp till skolans roll och till den framtoning som skolan vill bli förknippad med. Hvitfeldtska gymnasiet genomförde insatsen under namnet Från tobaksfri skolgård till utbildning för ett framgångsrikt liv I en gemensam diskussion utarbetades ett tillvägagångssätt inom projektet med följande övergripande planering: förankring i ledningsgrupp och lärarkollegium användande av skolans interna informationssystem utbildningsinsatser för eleverna kring tobak och hälsa introduktion av tobaksfri skoltid användandet av kontraktsmetoden som grund för erbjudande och överenskommelse om tobaksfri skoltid med klasser respektive enskilda elever belöningssystem med priser att dela ut vid terminsavslutningen utarbetande av tobakspolicy för skolan Arbetsgruppen träffades ett tiotal gånger under perioden hösten 2010 våren 2011. Gymnasieskolans områdeschef åtog sig ansvaret för förankringen bland skolledningen och bland lärarkåren och genomförde upprepade möten och diskussioner för att uppnå detta. Hvitfeldtska gymnasiet har cirka 2 100 elever och för dessa genomfördes föreläsningar i skolans två aulor av representanter för A Non Smoking Generation och Göteborgs Friidrottsförbund/Göteborgsvarvet. Föreläsningarna genomför- 20
des med cirka trehundra elever åt gången och alla eleverna nåddes då under ca 3,5 timmar. Representanterna för A Non Smoking Generation vinklade sin föreläsning till ett mera dramatiserat och avskräckande antitobaksbudskap med bland annat bilder av personer med tobaksrelaterade sjukdomar. Tobaksbudskapen kompletterades med mera generella uppmaningar om det positiva i ökad fysisk aktivitet där representanterna för Göteborgs Friidrottsförbund berättade om varför de gjort ett val med träning och god kost. Budskapet innehöll också erbjudande att deltaga i några inspirationskvällar med träningsinslag. Föreläsningarna mottogs med positiva omdömen och kommentarer från eleverna. Filmen Tobakens Barn visades två veckor senare på samma sätt för alla cirka 2 100 elever och veckan efter filmvisningen hölls klassvisa diskussioner kring tobaksproduktion och tobaksrökning. Dessa diskussioner genomfördes under studiehandledartid och samtliga studiehandledare hade då fått handledarmaterial inför diskussionerna. En kompletterande diskussionsomgång genomfördes i ett senare skede bland elever som av schematekniska skäl inte kunde vara med i den inledande omgången. Information om projektet och dess genomförande och aktiviteter fanns på skolans intern-tv och på skolans intranät: Hjärntorget. Skolans personal omfattades sedan tidigare av ett beslut om rökfri arbetstid och eleverna stimulerades att teckna avtal om tobaksfri skoltid, där de förband sig att inte röka eller snusa från skoldagens början till skoldagens slut. För att öka intresset erbjöds efter utlottning priser till enskilda elever och till bästa klass. Dessutom erbjöds tre priser till elever som gjorde ett arbete för att locka och uppmana till tobaksfri livsstil. Arbetsformen kunde variera t ex film, uppsats, poesi eller projekt etc. Cirka 200 elever undertecknade och lämnade in överenskommelsen om tobaksfri skoltid. I planeringen ingick också utarbetande av en tobakspolicy där det framgår hur skolan görs tobaksfri, förtydligar personalens ansvar, förväntningarna på föräldrar och elever och att en anpassning av ordningsreglerna i skolan görs. En tanke var att kunna använda ett denna tobakspolicy som ett underlag till tobakspolicy också för de två gymnasieskolor, som anslöt sig till projektet. Inspirerade av projektet på Hvitfeldtska kommer två elever vid gymnasieskolan, Sabina Oikarinen och Pontus Ulander, skriva ett projektarbete under temat "Tobakspolicy för ett framgångsrikt liv". Projektet avser medverka i att förändra gymnasieskolors tobakspolicy för att ge eleverna en knuff i "rätt" riktning, mot en hälsosam livsstil och ett framgångsrikt liv Ytterligare underlag och detaljer i Hvitfeldtska gymnasieskolans insatser finns i bilaga 8. Skolans förslag till Tobakspolicy finns i bilaga 9. 21
Angereds gymnasium och Schillerska gymnasieskolan Deltagande i arbetsgruppen stimulerade ledningen för Angeredsgymnasiet att igångsätta planering för liknande insatser under hösten 2011 och väckte intresse bland lärarrepresentanter på Schillerska gymnasiet. Miljöförvaltningen deltager som resurspersoner i planeringsarbetet. Mobil utställning kring tobak Som inledande del av miljöförvaltningens tobaksförebyggande projekt genomfördes en systematiserad intervy med folkhälsoplanerarna i Göteborg. Bland de behov och önskemål som framfördes fanns en mobil utställning om tobak att använda i olika sammanhang och för olika mål- och åldersgrupper och innehållande interaktiva moment. Miljöförvaltningen iordningställde därför två väskor med utställningsmateriel. Väskorna innehåller en mätare för kolmonoxid i utandningsluft och ett exemplar av filmen Tobakens barn. Utställningen innehåller vidare en del rekvisita från hälsoäventyrens tobaksprogram samt miljöförvaltningens Miljökunskap i bild Tobak eller Hälsa i en flip-over pärm. Den innehåller också olika trycksaker och informationsmateriel på olika språk - en del att dela ut och en del är referensmateriel. Till utställningen hör en innehållsförteckning samt en beskrivning hur att kommunicera hälsoäventyrsrekvisitan. Utställningen avsågs användas vid temadagar i skolor, folkhälsodagar, på bibliotek, på torgmöten och i andra sammanhang. Utställningen har använts på avsett sätt vid en rad olika tillfällen. Ytterligare detaljer om utställningen och hur den använts finns i miljöförvaltningens rapport om projektet Kunskapsförsörjning och samordning av det tobaksförebyggande arbetet i Göteborg (diarienummer HFÅ 2008/205). 22
Samverkan med andra projekt Tillsyn och rökfria skolgårdar i elva kommuner i Västra Götalandsregionen Länsstyrelsen har som en del av sina uppgifter att följa kommunernas verksamhet och biträda kommunerna med information och råd samt att främja samarbete mellan olika tillsynsmyndigheter och mellan tillsynsmyndigheter och andra. Länsstyrelsen i Västra Götaland ansökte och erhöll medel från Statens folkhälsoinstitut för ett projekt vars ursprungliga syfte var att testa möjligheterna till en förstärkt tobakstillsyn kombinerat med en konsekvent uppföljning av butiker, som vid misstanke om underårig kund inte begärde legitimation. Åtgärder med stöd av tobakslagen skulle vidtas mot butiker som vid upprepade tillfällen inte kontrollerade ungdomars ålder. Provköp skulle användas vid tillsyn av butiker. Elva kommuner i Västra Götalandsregionen anslöt sig till projektet, dock ej Göteborgs stad. I projektet har en fungerande dialog mellan länsstyrelsen och representanter för de elva kommunerna inneburit att aktiviteter och processer startats upp. Den lokala tillsynen har uppmärksammats och ett underlag för att följa utvecklingen vad gäller rökfria skolgårdar har tagits fram. Genom JO:s beslut Okonventionella metoder vid tillsyn enligt alkohollagen kunde den del som avsåg provköp i butik inte genomföras enligt plan. En representant från miljöförvaltningens tobaksprojekt deltog i länsstyrelsens arbetsgrupp såsom resursperson. Certifiering för en drogfri skola Rotary är en ideell världsomfattande organisation bestående av män och kvinnor, som representerar olika yrken, och som finns i 200 länder med cirka 1,2 miljoner medlemmar i 32 000 klubbar. Göteborg-Poseidon Rotaryklubb påbörjade under år 2007 i samarbete med Föräldraföreningen mot Narkotika (FMN) ett projekt med mål att förebygga och förhindra drogmissbruk i skolorna. I samarbetet växte idén fram använda certifiering som systematisk metod och under perioden 2007-2010 har detta skett i samverkan med två grundskolor i Göteborg: Glöstorpsskolan och Tynneredsskolan. Kravspecifikationen, utvärderingen och Certifieringen har genomförts av SFK Certifiering AB som ägs av den ideella föreningen Svenska förbundet för Kvalitet som erbjuder portföljer för ledningssystem inom kvalitet, miljö och arbetsmiljö. 23
De två skolorna är nu certifierade som drogfria skolor och arbetet med att inkludera ytterligare skolor i en certifieringsprocess pågår och i dessa diskussioner har miljöförvaltningens tobaksprojekt deltagit. SMART Riksförbundet SMART och SMART ungdom är ett nätverk som arbetar tobaksoch drogförebyggande med ungdomar med hjälp av positiv förstärkning och med någon variant av kontraktsmetoden. Under projektperioden har miljöförvaltningens tobaksprojekt aktivt gett SMART stöd i deras initiativ att etablera den från Västerbotten välkända kontraktsmetoden Tobaksfri DuO i Göteborg. Metoden används med framgång sedan flera år och i Sverige har 30 000 ungdomar tecknat kontrakt. I Västra Götaland fungerar metoden väl i skolorna i t ex Skövde och Lidköping. 24
Tillsynsverksamhet Tillsynsverksamheten enligt tobakslagen sker i Göteborg enligt uppdelningen att stadsdelsnämnderna har tillsyn vad gäller 18-årsgränsen och marknadsföringsreglerna i och utanför försäljningsställena medan miljö- och klimatnämnden (tidigare miljönämnden) har tillsyn vad gäller rökning inom skolans område, inklusive skolgårdar, samt vad gäller rökning på restauranger och andra platser där rökning är förbjuden. Miljöförvaltningen har utarbetat informationsmaterial vad gäller rökrum på restauranger samt om tobaksrökning på uteserveringar (bilaga 10 och bilaga 11) och bedrivit tillsyn på uteserveringar i kombination med annan tillsynsverksamhet. Tillsyn enligt tobakslagen vad avser skolgårdar har under de senaste åren skett enbart efter klagomål. Tillsynen har haft låg prioritet bland på grund av att kostnaderna inte kan debiteras verksamhetsansvariga. Sammanfattningsvis framförs till miljöförvaltningen 5-10 klagomål enligt tobakslagen per år. Handläggningen innebär att den verksamhetsansvarig, t ex restaurangägaren, skolans ledning eller kommunal förvaltning, kontaktas med en uppmaning att vidtaga lämplig åtgärd. Återkommande klagomål är ungdomars rökande i anslutning till respektive skolas område. I ett fall upptäcktes förekomsten av rökruta under tak invid en gymnasieskola. Efter uppmaning gjordes rökrutan om till cykeluppställningsplats. Miljöförvaltningens tobaksprojekt har återkommande kontakter med skolsköterskor och har också återkommande lämnat stöd till grundskolor eller gymnasieskolor som genomfört olika tobaksförebyggande insatser bland sina elever. Något föreläggande enligt tobakslagen har aldrig utfärdats av miljö- och klimatnämnden i Göteborgs Stad. 25
Diskussion Det tobaksförebyggande arbetet i Sverige är huvudsakligen framgångsrikt och jämfört över flera decennier har dagligrökandet minskat bland såväl män som kvinnor och också bland ungdomar. Miljöer där rökfrihet är en självklarhet ökar kontinuerligt. Men trots detta är det tobaksförebyggande arbetet inte avslutat. Fortfarande röker knappt en miljon människor dagligen i Sverige, 6 400 rökare dör i förtid och 16 000 ungdomar börjar röka varje år. Kunskapen om hur extremt farligt tobaksrökningen är otillräcklig bland många människor och tobaksproduktionens negativa effekter på miljön och bland de vuxna och barn som deltar har observerats först under senare år. Tobaksindustrins företrädare agerar kraftfullt och med avsevärda ekonomiska resurser i varje nation som t ex lagstiftningsvägen försöker begränsa marknadsföringen eller tillgängligheten för underåriga. Det av tobaksbolagen största upplevda hotet är förslag om införande av neutrala cigarettförpackningar, vilket nu (år 2011) föreslås i t ex Australien. I Sverige är en av de största utmaningarna i det tobaksförebyggande arbetet det av riksdagen uppsatta målet om en halvering till år 2014 av tobaksbruket bland de grupper, som röker mest samt målformuleringen att halvera tobaksbruket bland unga människor också till år 2014. När Statens folkhälsoinstitut ställde medel till förfogande för tobaksförebyggande insatser var det naturligt att miljöförvaltningen ansökte om projektpengar. Medel beviljades för fyra tobaksförebyggande projekt: Kunskapsförsörjning och samordning av det tobaksförebyggande arbetet i Göteborg. Tema: Tobaksprevention och invandrargrupper fortsättningsprojekt (TTI). Nationell konferens med titeln: Tobak eller hälsa måluppfyllelse till år 2014 bland de grupper som röker mest. Utvecklad tillsyn på skolgårdar med mål att alla skolgårdar skall vara rökfria. Miljöförvaltningen avsåg att genom projektens breda ansats med parallella insatser inom flera samhällssektorer medverka till en förändrad värde- och normbild inom tobaksområdet. Påverkansinsatser bland beslutsfattare och ledare, bland politiker och tjänstemän skulle ingå som en viktig faktor. De i detta projekt genomförda insatserna skall således ses i anknytning till miljöförvaltningens övriga tobaksförebyggande projekt. Detta har gett värdefulla synergieffekter och har varit en självklar del i såväl planeringen som genomförandet av miljöförvaltningens arbete. I miljöförvaltningens rapporter återkommer en del insatsbeskrivningar, men ges olika utrymme i rapporterna beroende av insatsens tyngdpunkt. Genom samordning och kunskapsförsörjning kunde de tobaksförebyggande insatserna effektiviseras, nya modeller och vägar introduceras och användas och därigenom kunde framgång främjas och tobaksbruket långsiktigt minskas. En 26
viktig del i samordningsarbetet har Nätverket för tobaksförebyggande insatser i Göteborg varit. Ett av miljöförvaltningen tidigare sammanhållet nätverk reorganiserades med nyinbjudna representanter och ledamöter i samband med att miljöförvaltningen erhöll nya medel från Statens folkhälsoinstitut under år 2009. I detta projekt om rökfrihet på skolgårdar i Göteborg tog miljöförvaltningen utgångspunkt i den studien som genomförts år 2007 där skolsköterskor på enkätförfrågan svarade på om det röktes på deras skolgård. Skolsköterskor med kommunal anställning hade mycket hög svarsfrekvens medan skolsköterskor anställda i friskolor på grundutbildningsnivå eller gymnasieskolenivå hade låg svarsfrekvens. Vad gäller förekomsten av rökning på skolgårdarna var resultaten nedslående. Rapporten resulterade bl.a. i ett kunskapsseminarium där politiker och skolledare deltog. Som en viktig del av det tobaksförebyggande arbetet arbetade miljöförvaltningens tobaksprojekt med olika insatser med mål att skapa fler rökfria miljöer. Att frihet från tobaksrök är norm och att barn och unga människor möter en vuxenvärld där ingen röker är effektiva tobaksförebyggande förändringar. En viktig del i detta har varit att ge stöd åt kommunala förvaltningar i Göteborg i deras process att introducera och fatta beslut om rökfri arbetstid. Arbetsinsatserna har lett till framgång och den 31 december 2010 hade alla 20 stadsdelsförvaltningarna i Göteborg, sex fackförvaltningar och fem kommunala bolag infört rökfri arbetstid. Andra insatser för rökfria miljöer har lett till att Göteborgs Kulturkalas infört rökfria områden med ungdomsverksamhet och Hammarkullekarnevalen tagit steg för att hålla karnevalens huvudläktare rökfri. Miljöförvaltningens tobaksprojekt har också deltagit i diskussionerna kring fastighetsägares beslut om hyreskontrakt med nya hyresgäster med bestämmelser om att inte röka i bostadslägenheter. Även Sveriges största nöjesfält Liseberg har under projekttiden gjort området rökfritt, men valt att behålla vissa rökrutor. En viktig del i miljöförvaltningens projekt har varit den uppdatering av en tidigare presenterad epidemilogiska kartläggningen av tobaksvanor bland ungdomar i Göteborg. Med mål att bättre kunna förstå och överblicka tillsynsverksamhet enligt tobakslagen genomförde miljöförvaltningens tobaksprojekt som inledning en workshop med representanter för tillsynsavdelningen i Statens folkhälsoinstitut, länsstyrelsen i Västra Götaland och inbjöd representanter från Malmö stad och Non Smoking Generation att medverka med goda exempel. Miljöförvaltningen fick besked från Statens folkhälsoinstitut i mars månad 2010 om att medel för detta projekt beviljats. Den egentliga projekttiden sträckte sig fram till 12 december 2010. Projekttiden blev genom detta alltför kort för att alla delar i planeringen t ex aktiviteter på skolorna skulle kunna genomföras under den anvisade projekttiden. Ett annat tillkortakommande i projektet är att det tog så lång tid att inkludera gymnasieskolor i projektidén. Miljöförvaltningen erbjöd samverkan och inbjöd till medverkan på flera olika sätt men rekryteringen gick långsamt. Först sent 27
under hösten 2010 etablerades kontakt med den första gymnasieskolan. Glädjande nog anslöt sig raskt ytterligare två gymnasieskolor till projektidén. Under ledning av gymnasieområdeschefen på Hvitfeldtska gymnasiet och en brett sammansatt arbetsgrupp planerades och genomfördes under våren 2011 en rad insatser inkluderande förankring bland lärare samt informations- och utbildningsinsatser bland elever. Eleverna erbjöds också kontraktsskrivning och överenskommelse att inte använda tobak under skoltid. Trots den korta planeringstiden var gensvaret bland skolpersonal och bland elever gott. Cirka 200 elever deltog i kontraktsskrivandet och kunde därmed vara med i utlottning av priser i anknytning till terminsavslutningen. Skolans personal omfattades redan av beslut om rökfri arbetstid. Av intresse var också att Hvitfeldtska gymnasiet valde att genomföra insatserna under rubriken: Från tobaksfri skolgård till utbildning för ett framgångsrikt liv. Den entusiasm som fanns i arbetsgruppen på Hvitfeldtska gymnasiet överfördes på ett glädjande sätt till Angeredsgymnasiet och också till Schillerska gymnasiet om än i något mindre utsträckning. På Angeredsgymnasiet bildades en arbetsgrupp som planerar att höstterminen 2011 igångsätta liknande verksamhet, men med de förändringar som lokala förutsättningar kräver. Häri ingår särskilt tobaksavvänjningsstöd till elevassistenter, där fortfarande många är tobaksrökare. Genomförandet av länsstyrelsens skolgårdsprojekt i Västra Götalandsregionen påverkades av JO:s beslut om att provköp inte längre fick användas som uppföljningsmetod men de deltagande elva kommunerna fick värdefullt stöd i sitt tobaksarbete. Miljöförvaltningens tobaksförebyggande projekt har också varit till hjälp i fortsättningen av certifiering av drog- och tobaksfria skolor som initierats och genomförts av Göteborg-Poseidon Rotaryklubb och SFK Certifiering AB. Riksförbundets SMART initiativ att introducera kontraktsmetoden Tobaksfri Duo i Göteborg välkomnas och har givits entusiasmerande stöd. Den otillräckliga tillsynen enligt tobakslagen i Göteborg utgör en utmaning. Tillsynsansvaret åvilar miljö- och klimatnämnden (tidigare miljönämnden) vad gäller skolgårdar och restaurangmiljön men åvilar stadsdelsnämnderna vad gäller 18-årsgränsen och marknadsföringsreglerna. Den sistnämnda tillsynen samordnas i Göteborg av socialresursnämnden och finansieras med avgifter. Miljöförvaltningen och dess nämnd har återkommande anfört att tillsynen på skolgårdar mm borde kunna finansieras via avgifter på samma sätt som tillsyn enligt miljöbalken. Någon förändring i bestämmelserna har inte skett, vilket fått till följd att tillsyn enbart bedrivs efter klagomål. Utan det ekonomiska stödet från Statens folkhälsoinstitut hade flera av de tobaksförebyggande insatserna som beskrivits i denna rapport aldrig blivit genomförda. Utan det kunskapsmässiga och ekonomiska stöd om än inte särdeles stort som miljöförvaltningens tobaksprojekt kunde erbjuda skolorna hade insatserna inte kommit till stånd. 28