Mjölkavhämtningsrum. Vägledning för planering och u ormning. Ingår i serien Kvalitetssäkrad Mjölkproduk on

Mjölkavhämtningsrum Vägledning för planering och u ormning Ingår i serien Kvalitetssäkrad Mjölkproduk on

Förfa are: Mats Gyllenswärd Produk on: Växa Sverige, 2014. Första upplagan 2011. 010 471 00 00, www.vxa.se Fotografer: Helge Kromann, sidorna 1, 9, 14, 15, 16, 21, 23, 24, 26 och 27. Mats Gyllenswärd, sidan 11 2 Mjölkavhämtningsrum Vägledning för planering och u ormning

Innehåll Förord... 4 Inledning... 7 Tillfartsvägar... 6 Generella hygieniska förhållanden... 7 Smi skydd... 8 Mjölkavhämtningsrum... 9 Typer av mjölkkyltankar... 12 Dimensionering... 12 Fem exempel på lösningar... 13 Teknikrum... 16 Personalutrymmen... 18 Säkerhet och personalutrymmen... 19 Väggytor, golv och materialval... 20 Avlopp... 21 Ven la on... 22 Ljus... 22 Elinstalla oner... 23 VVS... 24 A läsa för den som vill veta mera... 30 Checklista vid byggna on av mjölkavhämtningsrum... 31 Mjölkavhämtningsrum Vägledning för planering och u ormning 3

Förord Denna handledning för inrä ning av mjölkavhämtningsrum med llhörande serviceutrymmen är utarbetad för a vara en hjälp för svenska gårdar. Den ger förslag på byggna on av nya mjölkavhämtningsrum eller renovering och utbyggnad av äldre mjölkavhämtningsrum och llhörande serviceutrymmen. Fokus ligger på hantering, kylning, förvaring och hämtning av mjölk på gården. Handledningen vänder sig ll lantbrukare, rådgivare, maskinleverantörer och entreprenörer som arbetar med planläggning och byggnadsritningar av djurstallar och mjölkavhämtningsrum. Mjölktankrummet är en livsmedelslokal, därför är det vik gt a vid planeringen fokusera på hygien och op mala förhållanden för hantering, kylning och förvaring av mjölk. Handledningen är framtagen för a ge en samlad informa on om det som är vik gt för a få lä arbetade lokaler som kan skapa förutsä ningar för en bra mjölkkvalitet och uppfylla mejeriernas krav. Den visar också på hur lastningsplatsen för mjölktankbilen ska se ut för a fungera prak skt i samband med hämtning av mjölken på gården. Handledningen har tagits fram inom projektet Teknik på gården, som är e samarbetsprojekt mellan Sverige och Danmark. Den svenska referensgruppen i Teknik på Gården bestående av representanter från mejerierna har hjälpt ll a granska sakinnehållet. Växjö, september 2011 Mats Gyllenswärd 4 Mjölkavhämtningsrum Vägledning för planering och u ormning

Inledning Under många decennier har mjölkavhämtningsrummet utgjort en central punkt på mjölkgården där förutom mjölktank, diskhylla med mjölkningsorgan, spannmaskiner, diskbänk mer mera ha tagit en stor plats. Vid nybyggna on är mjölkningsorganen, slutenheten/lu avskiljaren, mjölkorgan, slutenhet/lu avskiljare och o a spannmaskiner kvar i mjölkgropen, karusellen eller i roboten och diskoch noteringsbänken är placerade i angränsade serviceutrymmen anpassade för veterinär, semin eller gårdskontoret. Mjölkavhämtningsrummet har blivit e utrymme som är speciellt anpassat för hämtning, övervakning och kontroll av mjölken varför det har känts naturligt a benämna utrymmet för e mjölkavhämtningsrum. I handledningen lägger vi stort fokus på a mjölkavhämtningsrummet används för a förvara livsmedel och det ska läggas stor vikt på hygien och op mala förutsä ningar för hantering, kylning och förvaring av mjölken. Mjölkavhämtningsrummet bör inte användas som ingång ll stallet. Endast gårdens mjölkpersonal, tankbilschauffören och vid behov servicepersonal för mjölk- och kylanläggning bör vistas i rummet. Mjölktanken kan vara placerad helt eller delvis utanför rummet men avlu ningen från mjölkkyltanken ska mynna i mjölkavhämtningsrummet och det ska finnas e utloppsrör med e tankutlopp per ordinarie mjölkkyltank. Övriga serviceutrymmen som kan ha betydande påverkan på byggna- onen av mjölkavhämtningsrummet är teknikrum och personalutrymmen. E teknikrum är e utrymme där teknisk utrustning placeras som har anknytning ll mjölknings-anläggningen men som kan avge värme, gaser eller lukter som kan kontaminera mjölken. Det underlä ar för servicepersonalen om e teknikrum kan nås direkt u från. Personalutrymmet innehåller utrymmen med olika personalfunk- oner såsom omklädningsutrymmen, toale er, kontor, lunchrum och ingång ll stall och mjölkningsplats. Mjölkavhämtningsrummets funk- on är a llhandahålla utrustning för a hämta mjölken på e hygieniskt sä. Mjölkavhämtningsrummet ska även utgöra en funk onell och säker arbetsplats för de anställda samt vara lä llgängligt för tankbilschauffören och servicepersonal. Utöver ovan nämnda delar finns i denna handledning informa on om olika typer av mjölkavhämtningsrum, uppfartsvägar och vändplaner samt generella råd om smi skydd, elinstalla oner, ljus, vvs-anläggningar, varmva enåtgång, avlopp, ven la on med mera. Det är vår förhoppning a handledningen kan medverka ll a både nybyggna on och renovering av befintliga mjölkavhämtningsrum kan u öras på e funk onellt och miljömässigt sä med fokus på en god livsmedelssäkerhet, mjölkkvalitet, omgivningens miljö och arbetsmiljö. Ta all d kontakt med mejeriets medlemsavdelning innan en renovering eller nybyggna on av mjölkavhämtningsrum påbörjas e ersom det alltjämt sker en kra ig strukturra onalisering på gårdsnivå. Utvecklingen av bland annat nya tankbilslösningar för a bland annat möta förändringarna gör a mejerierna kan ha andra och nyare krav än vad som framgår av denna handledning. Mjölkavhämtningsrum Vägledning för planering och u ormning 5

Tillfartsvägar E mjölkavhämtningsrum ska vara lä a komma in ll. Vid ny- och ombyggna on bör mjölkavhämtningsrummet placeras så a tankbilen kan köra direkt ll dörren utan a behöva backas. Tankbilens stopplats bör ligga vid sidan av gårdens egna transport nav för a kunna upprä hålla en bra hygien och en fungerande logis k dygnet runt. Prak skt innebär de a a man bör tänka på a placera mjölkrummet en bit från gödselbehållare och ensilagesilo samt a det ska finnas mötesutrymmen för de olika transporterna på gården. Uppfartsvägen för tankbil, veterinär och andra externa transporter bör vara placerad så a man ej behöver passera mjölkkornas drivgångar för a minimera extern smi orisk liksom stopp i trafiken. Tillfartsvägar och eventuell vändplan ska vara fasta och väldränerade så a de är farbara året om. Väg och vändplats bör vara väl lltagna och dimensionerade för a klara mycket tung trafik. Bygg om möjligt vägen så a tankbil och släp obehindrat kan köra rakt in och ut och a chauffören aldrig ska behöva backa eller koppla isär ekipaget. Det underlä ar för chauffören a stanna och slitaget på vägbanan blir minimalt. Kraven på vändradie varierar idag men vid nybyggna on bör man tänka på a bygga en llräckligt stor vändradie anpassad för bil och släp så a det är 26 meter eller mer från y erkant ll y erkant. Utvecklingen på gårdarna liksom anpassning av tankbilar går fort och för a säkerställa fram da krav på vändplatser rekommenderas a vid ny- och ombyggna on bygga e er de högre kraven för a klara ra onaliseringar och ändrade mejerikrav. Ta kontakt med medlems- eller transportansvariga för a diskutera lämplig mjölkrumsplacering ur transportsynpunkt och för detaljerade regler. För a minimera smi spridning och av allmänna hygieniska orsaker ska avs gningsytan och hela stopplatsen vid tankbilen och mjölkrumsdörren hållas rena och bestå av en väl dränerad yta av grovt grus eller fast material. I anslutning ll mjölkrumsdörren anläggs lämpligen en hårdgjord yta av betong, asfalt eller liknande material med fall från dörren. Det är vik gt a tänka på a gårdsägaren har e arbetsmiljöansvar såsom halkbekämpning, snörasskydd med mera. Det är även vik gt a tankbilen har en fri passage för tankbilen på en fri höjd och bredd om minst 4,0 meter. Planera för att: Underlätta för tankbilschauffören Minimera smittspridning Rena och hårdgjorda ytor God arbetsmiljö! Bygg om möjligt vägen så att tankbil och släp obehindrat kan köra rakt in och ut, utan att chauffören behöver backa eller koppla isär ekipaget. 6 Mjölkavhämtningsrum Vägledning för planering och u ormning

Generella hygieniska förhållanden Mjölkavhämtningsrummet bör inte användas som ingång ll stallarna. För a hålla en god allmän hygien och minimera smi överföring bör normalt endast mjölkningspersonal och tankbilschaufför ha llgång mjölkavhämtningsrummet. I bilden ovan anges olika zoner på gården som kallas gårdszon, stallzon och utomgårdszon för a skydda djuren från onödig smi a. I gårdszonen vistas och framförs arbetsmaskiner av gårdens personal i si daliga arbete. Stallzonen är den zon där djurskötare och mjölkare uppehåller sig och det bör finnas en tydlig gräns mellan stallzon och gårdszon så a man kan byta kläder och rengöra stövlar när man förfly ar sig mellan zonerna. På mindre mjölkgårdar är det samma personer som rör sig mellan zonerna men på en större mjölkgård är det fler personer som arbetar vilket ökar risken för a föra in smi or i besä ningen. Ur smi skyddssynpunkt är det vik gt a det finns en tydlig gräns mellan utomgårdszon och stallzon med en ordentlig smi skyddssluss för främmande personer såsom veterinärer, seminpersonal, rådgivare och andra besökare liksom egen personal som normalt ej arbetar i stallzonen. Avsä en parkeringsyta utanför smi skyddsslussen som ingår i utomgårdszonen där främmande fordon ska parkeras och varifrån främmande personer kan ta sig direkt in i slussen. Inne i slussen bör gränsen markeras med en tydlig och fast anordning, ll exempel en bänk a si a på för a byta skor. In ll bänken ska en avlastnings- och noteringsbänk finnas a ställa arbets- eller verktygsväskor på. I utomgårds zonen ingår om möjligt platsen där tankbilen stannar för hämtning av mjölk. Stöveltvä bör ej ske i mjölkavhämtningsrummet utan u öras på avsedda platser i anslutning ll personalingångar och speciellt anordnade slussar ll och från stallet för rådgivare, veterinärer, seminpersonal, servicepesonal och andra externa besökare. Passager såsom in- och utgångar mellan y re miljö och personalutrymmen, teknikrum, mjölkavhämtningsrum, mjölkningsavdelning med mera bör förses med va enkran med varmt och kallt va en samt en slang och eventuellt handfat. Genom a placera nödvändiga maskinella delar av mjölknings- och kylutrustning i teknikrummet kan servicepersonal komma åt a serva och reparera det mesta utan a beträda mjölkavhämtningsrummet. Behöver servicepersonal beträda mjölkningsavdelningen eller gå in i stallet bör man hänvisa dessa a gå igenom smi skyddsslussen och använda gårdens skyddskläder och stövlar. Öppningsbara fönster ska förses med flugnät. Allmänt använd toale på gården ska ligga så a man undviker passage genom känsliga utrymmen såsom mjölkavhämtningsrummet. För a minimera smi spridning genom användning av toale en ska denna kopplas ll en separat trekammarbrunn, separat sep tank eller kommunalt avloppsnät och ej ll gårdens gödselbrunn. Tydliga gränser: Utomgårdszon Gårdszon Stallzon Mjölkavhämtningsrum Vägledning för planering och u ormning 7

Smittskydd Alla besök ll besä ningen innebär en risk för införande av smi samma sjukdomar. Av prak ska skäl är det bra om besökande endast går in och ut via e ställe där det finns möjligheter för rengöring av stövlar. En plats i direkt anslutning ll ingången som är hårdgjord och ren är en förutsä ning för a det ska vara möjligt a komma ll och lämna byggnaden med rena skor eller stövlar. Externa personer såsom inseminörer, veterinärer, kontrollassistenter och klövverkare har en direkt kontakt med djur i andra besä ningar och utgör därför en hög poten ell risk a föra med sig smi samma sjukdomar mellan gårdarna. Risken för a överföra smi a via kläder och utrustning såsom verkstol ska man ta med stort allvar. Det är därför vik gt a utrustning som man vill ta in i besä ningen endast får tas in om den har blivit ordentligt rengjord och desinficerad innan. Kan gården ha en egen verkstol är det a föredra. För a de a ska fungera på avse sä är det vik gt a nödvändig utrustning såsom gårdsegna stövlar och skyddskläder finns a llgå. Kranar med varmt och kallt va en ska finnas på avsedda ställen som också är hårdgjorda med avlopp och naturliga a passera då utrustningen ska tas in i besä ningen. Servicepersonal för gårdens tekniska utrustning som vistas bland djuren ska ski a ll rena överdragskläder och ha skoskydd under gårdsbesöken. Har den enskilda besä ningen större krav på smi skydd bör man planera utrymmen för a llhandahålla gårdsegna kläder, stövlar och bra rengöringsmöjligheter. Man kan även fundera över a bygga en separat ingång för servicepersonal. Andra gäster och besökande från skolor, förskolor med mera, utgör inte samma risk a få in en smi a då de Exempel på ingång med delade slussar för intern respek ve extern personal. normalt har en begränsad kontakt med kor. Det är vik gt a tänka på a barn kan smi as med ll exempel VTEC/EHEC på gården. Därför ska det vara möjligt för barn, liksom för övriga besökare, a tvä a och desinficera händer och stövlar e er e besök i stallet. Den som tar emot besök och gäster från lantbruk, eller naturbruksskolor behöver hålla en högre säkerhet vid besöket. Gårdspersonal, eller ovan nämnda besökare, som vistats i djurstallar utomlands ska ej besöka en svensk besä ning inom 48 mmar. Har en producent, anställd eller besökare varit i e land där man har mul- och klövsjuka gäller a man ej får besöka en svensk besä ning inom fem dygn. Gården bör förse gästerna med engångsoveraller och skoskydd. Tar man emot många besökare kan man bygga en avskild inglasad besöksavdelning, exempelvis med utsikt över mjölk- ningsavdelningen, och förse den med en egen separat ingång avskild från stallmiljön. Bekämpning av skadedjur är vik gt för det externa smi skyddet. Icke minst rå or är kända källor ll smittoöverföring mellan besä ningar. Husdjur ska ej vistas i mjölkavhämtningsrummet, varför man ska se ll a de inte ges llträde. Minska riskerna! Veterinärsluss Rena skyddskläder Handhygien 48-timmarsregeln Separat besöksavdelning 8 Mjölkavhämtningsrum Vägledning för planering och u ormning

Mjölkavhämtningsrum Mjölkavhämtningsrummets huvudsakliga funk on är a förvara mjölken på e hygieniskt sä i väntan på leverans ll mejeriet. Mjölkavhämtningsrummet är e förvaringsutrymme av e livsmedel och e er a hygienförordningen förstärkts 2006 faller det sig naturligare idag än digare a mjölktankrummet ej ska användas som ingång ll stallet. Inredning och placeringen av inventarierna i mjölktankrummet styrs ll stor del av stallsystem, typ av tank och kylsystem. Avlu ningen från mjölkkyltanken ska mynna i rummet och avlu ningen ska vara insektssäkrad. I rummet ska även finnas e utloppsrör med e tankutlopp per ordinarie mjölkkyltank. Normalt finns tankens manlucka inne i mjölkavhämtningsrummet. Mjölktankschauffören ska kontrollera mjölkens utseende och lukt innan mjölken pumpas över ll tankbilen. I de fall manluckan si er utomhus ska den vara låst och placerad så a en god hygien kan hållas runt luckan. I de fall det ej är möjligt a kontrollera mjölkens utseende och lukt genom en manlucka ska det finnas provtagningsutrustning som hålls hygienisk Mjölkavhämtningsrum innehållande: Tankutlopp Diskautomat Pla kylare Mjölkfilter Diskho mellan hämtningarna och det ska finnas instruk oner för hur man kan ta e representa vt prov för kontroll av mjölkens utseende och lukt. Utöver mjölkkyltanken med llhörande ven larrangemang bör det endast finnas följande i rummet: Tankutlopp, se vidare respek ve mejeriförenings krav för lämpligt avstånd mellan ingångsdörr och tankutlopp. Va enkran med varmt och kallt va en försedd med slang. Diskautomat för mjölkkyltank med manöverpanel och eventuellt tanklarm. Mjölkfilter, i robo nstalla oner kan det vara e automa ilter. Pla - eller rörkylare för kylning av mjölken. Lu avskiljare/mjölkpump. Buffert eller mellanlagringstank. Handfat med varmt och kallt vatten avse för handrengöring. Avlopp med va enlås.. Avlu ningen från mjölkkyltanken. Informa onstavla ( situa onsplan, chaufförsinstruk on, diskanvisning med mera). Diskmedel, lagring av större mängder ska göras på annan plats. Utöver ovanstående uppräknad utrustning kan finnas: Tvä maskin för juverdukar. Diskbänk i ros ri stål och trådhylla eller liknade. Förvaringskärl med styrutrustning för återvinning av diskva en. För a klara hålla en god hygien i mjölkavhämtningsrummet är det vik- gt a all utrustning som ska stå där är byggd och anpassad a för a klara miljön och går a hålla ren. Utrustning som kan förorena mjölken samt teknik som avger värme placeras lämpligen i e angränsande teknikrum. Det är vik gt a temperaturen hålls rela vt låg i mjölkavhämtningsrummet så a det ej åtgår onödig energi för a hålla mjölken nerkyld. Exempelvis ska vakuumpumpar av denna anledning ej placeras i mjölkavhämtningsrummet utan bör placeras i e teknikrum speciellt avse för ändamålet. För a underlä a renhållning och skapa en god hygien kan mjölkkyl- Mjölkavhämtningsrum Vägledning för planering och u ormning 9

tanken liksom annan utrustning med fördel placeras på e upphöjt fundament. När tanken delvis är placerad i mjölkavhämtningsrummet med tankutlopp, manlucka och tankavlu ning kan den för övrigt helt tätslutande tanken placeras utomhus eller i e angränsande rum, ll exempel teknikrum. Väggenomföringar ska u öras så a man hindrar skadedjur och kan upprä hålla hygienen i mjölkavhämtningsrummet. Avståndskrav Mellan tank och vägg ska det vara minst 500 millimeter. Avståndet mellan liggande tank och tak ska vara så stort a manluckan kan öppnas helt och hållet. Det ska vara e avstånd på minimum en meter för a man ska kunna kunna komma i och ur tanken vid inspek on av tankens hygienstatus. Avståndet mellan tankutlopp och mjölkdörr bör vara så kort som möjligt för a underlä a anslutning av tankbilens mjölkslang. Planera för a tankbilen kan komma a byta ll en grövre slang och kortare slang genom a avståndet är maximalt 1 600 millimeter mellan mjölkrumsdörr ll tankutlopp. I de fall tankutloppet ej är riktat mot mjölkrumsdörren utan är riktat mot en motstående vägg ska man beakta a det finns e llräckligt stort utrymme för a kunna böja och ansluta tankbilens sugslang. Dagens sugslangar kräver vanligen en radie på minst 1 200 millimeter för a tankbilschauffören ska kunna böja den i 90 graders vinkel. För a underlä a slangdragningen och dess fastsä ning kan utloppsröret vara förse med en mindre rörvinkel på totalt maximalt 45 graders vinkel. Det bör redan vid planerings- och projekteringsstadie planeras för a det ska vara möjligt a byta mjölkkyltanken och annan utrustning utan a behöva riva eller bygga om byggnaderna. De a kan lösas med a det placeras e löstagbart väggpar, dubbel- eller skjutdörrar eller en vippport. I de fall tanken delvis är placerad i e angränsande utrymme ll exempel teknikrummet kan det vara lämpligt a planera för e byte av tank via teknikrummet. E alterna v är a placera en silotank utomhus som man kan lä kan byta ut om en större mjölktank skulle behöva installeras. Mjölkavhämtningsrummet håller en hög hygienisk standard med llgång ll varmt och kallt va en och genom a ansluta manluckan ll mjölkavhämtningsrummet med en alkov möjliggörs en hygienisk inspek on av mjölktanken. Alkovlösningen möjliggör även a man kan hålla en fros ri anslutning av diskva en, isva enkylning med mera. En alkovlösning underlä ar även för a placera en diskbar kran för u ag av mjölk för egenkonsum on liksom en provtagningskran där tankbilschauffören kan ta ut e representa vt prov på mjölken. Utomhus placerade mjölktankar ska hållas fria från jord genom a t ex placeras på e upphöjt och gjutet fundament. För a underlä a inspek- on och möjliggöra en hög hygien bör träd eller buskar ej placeras närmare än fem meter från tanken. Mjölkkyltankar som helt eller delvis finns utanför mjölkavhämningsrummet ska i görligaste mån skyddas mot direkt solljus för a ej riskera uppvärmning. Åtkomsten av mjölkavhämtningsrummet ska vara bekväm för tankbilschauffören. Dörren ska vara enkel a öppna och vid behov kunna låsas i öppet läge för a underlä a för tankbilschauffören. Dörren ska vara konstruerad så a den inte kan slå llbaka och klämma sugslangen vid en vindstöt. Alterna vt kan dörren vara en skjutdörr. Dörröppningen bör vara minst 900 millimeter bred. Om mjölktankrumsdörren är placerad under takutsprång ska den skyddas med hängränna och eventuellt snörasskydd. Detsamma gäller för andra tak i direkt anslutning ll mjölktankrumsdörren. Det ska vid mjölkrumsdörren finnas belysning Skiss över avståndskrav. 10 Mjölkavhämtningsrum Vägledning för planering och u ormning

som lyser na e d eller är försedd med en rörelsevakt så a ljuset tänds när tankbilen kommer ll platsen. Det är vik gt för tankbilschauffören a ljusförhållandet är så bra a chauffören kan se och u öra si arbete tryggt och säkert. Mjölkavhämtningsrummet ska vara byggt så a det kan hållas fros ri hela året. Läkemedel såsom an bio ka förvaras lämpligen i anslutning ll veterinärsluss eller llhörande arbetsyta eller rum för veterinärer, seminpersonal och ladugårdspersonal. Vid ny- och ombyggna on ska man planera för a minska kontaminering och smi oöverföring ll leverans- mjölk och utrustning. Tillredning av kalvfoder och diskning av llhörande hinkar och annan utrustning ska ej ske i mjölkavhämtningsrummet. Avser man a förvara frånseparerad mjölk såsom råmjölk, celltalsmjölk och mjölk från an bio kabehandlade kor i en separat tank placeras den lämpligast utanför mjölkavhämtningsrummet. Är frånseparerad mjölk avsedd som kalvfoder rekommenderas a man bygger e separat foderutrymme i vilket man placerar arbetsbänk och diskbänk med varmt och kallt va en med llhörande avlopp. Enkelt och säkert: Belysning för chaufför Bred dörr Nära till tankutlopp! God planering gör det möjligt att byta mjölkkyltanken och annan utrustning utan att behöva riva eller bygga om. Ingång ll mjölkavhämtningsrummet med direkt llgång ll tankutloppet. Mjölkavhämtningsrum Vägledning för planering och u ormning 11

Typer av mjölkkyltankar Här återfinns några defini oner av olika mjölktankar och begrepp. För mer informa on hänvisas ll Svenska tekniska krav på mjölkkyltankar. Ordinarie mjölkkyltank Den tank där mjölken lagras och avhämtas från. De flesta mjölkleverantörer har normalt varannandags hämtning och tanken ska rymma minst två dygns mjölkproduk on. Mjölktanken bör dessutom rymma y erligare tolv mmars produk on vilket är lämpligt oavse om mejeriet hämtar mjölken varannan dag eller har andra hämtningsintervall. Inomhustank Mjölkkyltank som avses placeras inomhus i e mjölkavhämtningsrum, eventuellt med en del av tanken placerad i ll exempel e in lliggande teknikrum. Utomhustank Mjölkkyltank placerad utanför mjölkavhämntningsrummet där tankutlopp är placerat i mjölkavhämtningsrummet. Manhålet kan vara anslutet via en alkov ll mjölkavhämtningsrummet, i annat fall ska manhålet vara låst. Bufferttank En tank som ska kunna rymma minst e mål eller tolv mmars mjölkproduk on och används bland annat för a säkra a avhämtningen kan ske oavhängigt mjölkningen. Buffer anken som är försedd med kylning ska kunna uppfylla de angivna reglerna för kylning av mjölk. Avhämtning av mjölk får ej ske från buffer anken. Innan nästa avhämtning ska mjölken ledas över i den ordinarie tanken. Mellanlagringstank En tank som rymmer mindre än e mål eller tolv mmars mjölkproduk- on och används för kor dslagring av mjölk. Dimensionering Då mjölkavhämtningsrummet är ll för a lagra livsmedel är det vik g a man väljer ytmaterial och design som gör a rummet är lä a rengöra och upprä hålla en hög hygien. Mjölkkyltankens storlek är beroende på besä ningens storlek och hur o a mjölken hämtas från gården. För a underlä a fram da förändringar, ll exempel behovet av en större mjölkkyltank är det lämpligt a ta de a i beaktande redan vid projektering och byggna on av mjölkavhämtningsrummet. Hur stort mjölkavhämtningsrum ska jag planera för? På marknaden finns idag flera tank- llverkare varför det är svårt a ange exakta må för tankstorleken. Kontakta återförsäljarna av mjölktankar för a få deras må på den volymsstorlek av mjölktank som krävs för a rymma den tänka mjölkvolymen. Mejerierna har olika regler för hämtning av mjölken, vissa mejerier har oberoende hämtning och det händer a tankbilen blir försenad pga av a vädret ger e besvärligt väglag. För a klara olika situa oner, planerade eller oplanerade, önskar mejerierna a mjölktanken ska rymma e extra mål eller en extra mjölkvolym motsvarande tolv mmars mjölkproduk- on i en robot anläggning. Avståndet till innertaket Avståndet mellan en liggande tank och tak ska vara så stort a manluckan kan öppnas helt och hållet. Även här finns det stora skillnader mellan olika fabrikat men ska vi ge en riktlinje bör e avstånd på en meter finnas för den aktuella mjölktankens manlucka för a man ska kunna komma i och ur tanken vid inspek on av tankens hygienstatus. Långa liggande mjölktankar lutar betydligt från den ena gaveln ll den andra gaveln och manluckan si er vanligen på den sida där mjölkkranen! Mejerierna si er och där tanken ligger som lägst. Ovanpå mjölktanken si er omrörarmotorer för rörverket och dessa bygger olika mycket i höjd beroende på konstruk on. Det krävs även e extra utrymme för a kunna u öra service och utbyte av elmotorer. Elmotorerna behöver även bra lu cirkula on för a kylningen av elmotorerna ska vara llräcklig. Det är därför vik gt a ta reda på vilken takhöjd liksom vilken tankbredd som krävs för a få in tanken och a hygien och service kan upprä hållas. önskar att mjölktanken ska rymmer ett extra mål eller en extra mjölkvolym motsvarande tolv timmars mjölkproduktion med robot. 12 Mjölkavhämtningsrum Vägledning för planering och u ormning

Fem exempel på lösningar Här visas fem varianter av mjölkavhämtningsrum där mjölktanken har placerats på fem olika sä. Det ska på liggande tankar finnas en stege eller motsvarande anordning så a tankbilschauffören ska kunna kontrollera mjölkens utseende och lukt innan inpumpning i tankbilen. För a minska halkrisken och slitaget på golvet bör man undvika a disk och sköljva en spolar över golvet, led va net ll närmaste avloppsbrunn. För a underlä a för tankbilschauffören a koppla mjölkslangen ll mjölkkranen är det en fördel om kranen pekar direkt mot ingångsdörren. I lösningar där tanken är monterad genom y erväggen såsom på en liggande mjölktank typ modell 2 eller om det är en silotank modell 4 som är monterad med en alkovlösning får anslutningen ll mjölkkranen peka maximalt 90 grader från ingångsdörren samt a avståndet mellan tankkranens y ersta ände och motstående vägg ska vara minst 1 200 millimeter för a möjliggöra a chauffören ska kunna böja mjölkslangen i 90 grader och ansluta den ll mjölkkranen. Idag används 2,5-tums mjölkslang som rela vt lä går a böja med en radie på 1 200 millimeter. Något mejeri har infört 3,0-tums mjölkslang där en radie på 1 200 millimeter krävs för a ansluta mjölkslangen. En övergång ll en grövre mjölkslang på tankbilen gör a slangen blir kortare varför mjölkkranen max ska vara 1 600 millimeter från dörrens insida för a tankbilens slangkoppel ska nå mjölkkranen. Med flera robotar kan flera mjölkledningar och robotanslutningar behöva anslutas ll mellanstycket mellan mjölktanken och mjölkkranen. Varje robotanslutning tar närmare 200 millimeter i anspråk vilket gör a mellanstycket kan bli rela vt långt med flera robotanslutningar. Mjölkkranen bör ej vara närmare än 500 millimeter från y erdörrens insida för a kunna hålla en god hygien kring mjölkkranen. Modell 1 Mjölkavhämtningsrum med en liggande tank där förutom mjölkkranen endast tankens manlucka och tankven- la on finns i mjölkavhämtningsrummet. Övriga delen av tanken är placerad i e teknikrum. Fördelar E mindre område som är lä a hålla rent och snyggt. En god ven la on kan anordnas t ex med en hygrostatstyrd mindre fläkt. Modell 2 Mjölkavhämtningsrum med en liggande tank där förutom mjölkkranen endast tankens manlucka och tankven la on finns i mjölkavhämtningsrummet. Övrig del av tanken är placerad utanför byggnaden. Fördelar E mindre område som är lä a hålla rent och snyggt. En god ven la on kan anordnas ll exempel med en hygrostatstyrd mindre fläkt. Nackdelar Tanken utsä s för direkt solbelysning. Mjölkavhämtningsrum Vägledning för planering och u ormning 13

Modell 3 Mjölkavhämtningsrum med en liggande tank med hela tanken inne i mjölkavhämtningsrummet. Nackdelar Hela rummet fungerar som e mjölkavhämtningsrum varför det är förhållandevis stora ytor som kräver mer d för renhållning. Modell 4 Mjölkavhämtningsrum med en utomhus stående silotank som är ansluten med en alkovlösning där mjölkkran, manlucka och provtagningskran placeras. Med manluckan placerad i mjölkavhämtningsrummet kan inspek on av tanken ske under goda hygieniska förhållanden och arbetet underlä as under vinter den då utrymmet är uppvärmt. Mjölkavhämtningsrummet kan det finnas plats för värmeåtervinnings utrustning, buffer ank, tvä maskin för juverdukar, diskmaskin och möjlighet a i e angränsande rum ställa diskkemikalier för direkt pumpning ll diskutrustningen. I områden med kallt klimat är det lä are a hålla mjölkavhämtningsrum, teknikrum och personalrum uppvärmda om utrymmena ligger i en samlad del av ladugården. Fördelar Lä a byta mjölktanken när tanken ska bytas ut. Rela vt litet utrymme som är lä a hålla rent. Möjlighet ll a samla alla utrymmen som ska hållas uppvärmda eller fros ria. Nackdelar Mjölktanken utsä s för direkt solbelysning. Mjölktanken och ledningar utsä s för stark kyla vinter d. 14 Mjölkavhämtningsrum Vägledning för planering och u ormning

Modell 5 E mjölkavhämtningsrum sammanbyggt med en fristående silotank. Rummet ska hålla samma höga livsmedelsstandard och möjliggöra en bra arbetsmiljö för tankbilschauffören. Rummet ska vara förse med en 900 millimeter bred dörr och fri passage för chauffören fram ll mjölkkranen. Byggnaden bör vara minst tre kvadratmeter stor för a rymma va enutkastare med slang och varmt och kallt va en, handfat, diskmaskin, mindre mängder diskkemikalier, värmefläkt med mera. Fördelar Litet utrymme som är lä a hålla rent. Lä a byta mjölktanken när tanken ska bytas ut. God ven la on kan erhållas med en enkel ven la onsanordning. Nackdelar Mjölktanken utsä s för direkt solbelysning. Mjölktanken och ledningar utsä s för stark kyla vinter d. Mjölk- och va enledningar samt ev diskmedelsledningar ll och från mjölkavhämningsrummet bör isoleras och säkras mot frysrisk t ex med värmekabel. Manuellt hanterade av diskmedel i mindre dunkar. Mjölkavhämtningsrum Vägledning för planering och u ormning 15

Teknikrum Teknikrummet är o a e torrt rum då mjölkningsanläggning och diskautomater inte placeras i de a utrymme. Vid behov av a placera teknisk utrustning som innehåller va en eller is är det en fördel a bygga e särskilt anpassat utrymme för a hantera va en eller andra vätskor. Teknik som behöver stå torrt får då stå i e annat torrt utrymme. E teknikrum behöver som minst ha en grundven- la on. Beroende på utrustning som placeras i teknikrummet avges värme som kräver en betydande ven la on för a klara a ven lera bort denna. Teknikrum ska normalt vara isolerade. Förvaras diskkemikalier i rummet ska det vara utrustat med llsatsvärme för a klara a hålla utrymmet frostfri eller vid en högre temperatur om de a krävs under vintern. På mindre anläggningar handlar det vanligtvis om e rum där all teknisk utrustning är samlad. På större anläggningar kan det vara bä re a placera olika utrustningar i olika rum, ll exempel avse för: Elinstalla oner. Kemikalier och rengöringsmedel. Va en llförsel med lhörande reningsutrustning. Kompressorrum. För a det ska vara prak skt a fly a och montera teknisk utrustning bör dörren mellan förrummet, gång och teknikrummet vara minst 900 millimeter bred. För a underlä a renhållningen bör teknisk utrustning placeras på e fundament eller sockel på cirka 100 millimeters höjd och med e fall ut från väggarna. Den utrustning som vanligen placeras i e teknikrum är följande utrustning: Vakuumpumpar (kan vara integrerade i mjölkningsutrustningen). Kompressor (annars lämpligt a placera i e särskilt utrymme ev llsammans med elskåp och nödströmsgenerator/ anläggning). Kylanläggning/värmepumpsanläggning. Isva entank. Diskanläggning. Va enintag med återströmningsven l och mätutrustning. Va enpump/va enreningsanläggning. Återanvändning av diskva en/vatten från förkylning/tank med spolpump. Frostsäkringsutrustning av va en ll stallarna (dricksva en, stöveltvä, slangvindor). Anläggning ll högtryckstvä Fastmonterat högtryckstvä /ångtvä saggregat. Varmva enbehållare (värmeåtervinning, varmva enbehållare). Eltavla (eventuellt i kontor eller eget rum). Nödströmsgenerator/anslutningsdon för nödströmsgenerator. Panna och värmeanläggning (varmvatten/vinteruppvärmning av byggnader). Värme ll mjölkgrop och gång. Placering av kompressor och kondensator Om tanken och kylmaskinen inte är integrerade placeras kylmaskinen i e teknikrum separat från tanken. Kondensorn liksom kompressorn ska stå fros ri för avsedd effekt och bästa livslängd på kylanläggningen. Temperaturen varierar mycket över året mellan södra och norra Sverige över året och utrymmet/byggnaden där kondensorn placeras ska klara en god ven la on på varma sommardagar och sam digt klara a vara fros ri kalla vinterdagar. E speciellt byggt rum/utrymme kan ven leras sommar d med hjälp av stora ven- la onsgaller och/eller vara förse med löstagbara väggelement. Uppdelning på specifika teknikrum Kompressorrum Kompressor. Ev nödströmsgenerator. Eventuellt elskåp. Kompressorernas lu tork är känslig för ammoniakgas. Rummet ska därför förses med en separat lu försörjning, ll exempel i form av en insugsven l Nödströmsgenerator med dieselmotor. 16 Mjölkavhämtningsrum Vägledning för planering och u ormning

från utsidan av stallarna. O a väljs en lu tork med en daggpunkt på plus 3o grader Celsius och då krävs e frostfri rum. Förråd Verkstadsutrymme med verkstadsbänk. Hyllor för förbrukningsvaror, reservdelar med mera. Kemirum I mjölkavhämtningsrummet ska endast finnas diskmedel som kan hänföras ll normal förbrukning. I e kemirum kan gården lagra diskmedel för disk av mjölkningsanläggning, mjölkkyltank och övriga mjölkningsanläggningar. Andra kemikalier som kan förvaras i kemirummet är spendoppningsmedel, rengöringsmedel/ såpa för juverdukar, klövvårdsmedel med mera. För a minimera risken för förväxlingar är det vik gt a kemikalierna är ordentligt märkta med respek ve innehåll. Flytande diskmedel ska förvaras och pumpas igenom utrymmen som är fros ria men det finns kemikalier som måste lagras och hanteras över plus o grader Celsius för a behålla sin funk onalitet. Om diskmedel sugs direkt från teknikrummet ll diskmaskinerna får ej sugledningarna vara för långa för a diskmedelspumpen ska orka suga rä mängd diskmedlet. En vanlig angiven maximal längd på o meter nämns o a men de a förutsä er a produkten förvaras och pumpas i uppvärmda utrymmen. Flytande diskmedel med hög andel lut är mer trögflytande och kan helt eller delvis kristallisera om temperaturen är låg. Flertalet diskmedelspumpar är av typen slangpumpar där viskositeten är avgörande för rä dosering av produkten. Bruksfärdiga spendoppningssprayer ska även de förvaras fros ri och även pumpbarheten av spendoppningssprayerna påverkas av lösningens temperatur. Teknikrummet ska helst vara ett torrt utrymme med ventilation. Placera utrustning på fundament eller sockel. Bäst med skilda rum för kompressor, förråd och kemi. Diskmedel och många andra kemikalier kräver frostfritt eller högre temperatur.! Flytande diskmedel och många andra kemikalier kräver frostfritt eller högre temperatur. Mjölkavhämtningsrum Vägledning för planering och u ormning 17

Personalutrymmen Storleken på serviceutrymmen beror på anläggningens storlek och antal anställda. Det finns några rent prak ska frågor och vissa myndighetskrav a ta hänsyn ll. Olika delar att planera Ingång / sluss Omklädningsrum Dusch Toale Frukost- och mötesrum Kontor Ingång/sluss Stöveltvä (vid huvudingång och vid ingång ll stallutrymmen). Stövelbänk med stövlar för externa besökare. Klädhängare för skyddsrockar och overaller för externa besökare. Handdisk med varmt och kallt vatten. Skrivpulpet för veterinär, inseminörer och andra rådgivare. Informa onstavla typ whiteboard, magnet- eller s tavla. Eventuell telefon. På större mjölkningsanläggningar är det lämpligt a ha flera separata ingångar ll serviceavdelningen. En separat ingång för gårdens personal som går ll omklädningsutrymmen och andra gemensamma lokaler. En för externa besökare såsom veterinärer, inseminörer och andra rådgivare. I denna ingång är det extra vik gt a det finns anpassad utrustning för rengöring för a säkra a extern smi a inte kan komma in i besä ningen. Det bör även finnas en egen ingång ll teknikrummen som servicepersonal ll de anläggningar som är monterade i teknikrummet som delar av mjölkningsanläggning, kylaggregat, isva en, va enpumpar etcetera. Ingången kan även utny jas för varumo agning av rengöringsmedel, förbrukningsmaterial med mera. Omklädningsrum/dusch Herr- och damavdelning (krav beroende på antal anställda). Klädskåp. Eventuell tvä maskin och torkmöjligheter såsom torkrum eller torktumlare. Toalett Stalltoale. Toale i förbindelse med dusch och klädombyte. Lunch- och mötesrum Köksbord med stolar. Pentry eller kök med avställningsytor, diskbänk, skåp, kylskåp, frys, kokpla a, kaffe- och/eller tekokare, mikrovågsugn, diskmaskin med mera. Anslagstavla. Musikanläggning, TV och eventuell pc. Kontor Skrivbord. Stall-pc med llgång ll internet, skrivare med mera. Telefon. Eventuell fax. Förvaringsskåp och hyllor. Eventuellt mötesbord med stolar. Anslagstavla.! Separat parkering och separat ingång för besökare minskar risken för smittspridning. 18 Mjölkavhämtningsrum Vägledning för planering och u ormning

Säkerhet och arbetsmiljö I anslutning ll exempelvis personalingång, veterinärsluss eller vid andra lämpliga ställen ska det finnas en anslagstavla med: Situa onsplan. Anvisningar om brandutrustning och utrymningsvägar. Larmtelefonnummer med minst två telefonnummer ll ladugårdsansvariga. Telefonnummer ll veterinär, elektriker, rörmokare och servicetekniker för mjölkningsutrustning respek ve tank- och kylservice. På eller i anslutning ll informa- onstavlan, ll exempel en whiteboard eller magne avla, bör det dessutom finnas plats för a enkelt kunna anslå och skriva aktuella meddelanden. I personalrummet eller mjölkavhämtningsrummet bör det finnas en bänk eller en hylla på väggen för a förvara produkter för personlig hygien och skydd, exempelvis förkläde, skyddsglasögon, handskar, förbandsutrustning och ögonsköljning. Det ska även finnas en pärm med produktoch säkerhetsdatablad. För farliga ämnen och produkter ska det finnas e säkerhetsdatablad för varje produkt och egna anläggningsspecifika upplysningar. Gårdens egna upplysningar bör innehålla informa on om följande punkter och åtgärder om olyckan är framme: Kemiska produkters användningsområde och en angiven person på gården som ansvarar för produktens användning. Begränsningar i användning av kemikalier - om gården har ange egna användningsbegränsningar. Krav på särskild kunskap och krav på utbildning både u från leverantörens och gårdens anvisningar. Informa on om handhavande av produkterna och var personlig skyddsutrustning finns a llgå. Informa on om första hjälpen såsom vilken förstahjälpen-utrustning finns på gården samt var den förvaras. Förhållningsregler vid brand och vilken brandsläckningsutrustning som finns på gården. Anvisningar vid spill och andra olyckor med kemikalier på gården samt där det framgår hur kemikalien kan och ska tas omhand och förvaras eller bor ransporteras på bästa sä. Arbetsmiljön i mjölkavhämtningsrummet är reglerad av flera myndighetskrav enligt bland annat arbetsskyddslagen. Det ska finnas en skri lig beskrivning över arbetsplatsen som ska revideras löpande eller minst varje år. Rengöringsmedel och andra kemikalier bör endast finnas och hanteras i mindre mängder i mjölkavhämtningsrummet. Förvaring av kemikalier sker lämpligen i teknikrummet eller i e särskilt rum avsedd för kemikalieförvaring och hantering. Det är bra om åtkoms ten ll teknikrummet är anordnad sådan a man på e enkelt sä kan hantera och förfly a pallar, fat och andra förvaringskärl. Välj om möjligt a hantera kemikalier i slutna kärl med standardiserade anslutningsmöjligheter. Tänk på a bygga så a man kan ha bra och säkra arbetsru ner i samband med hantering av kemikalier. Hantera kemikalier i slutna kärl med standardiserade och säkra anslutningsmöjligheter. Säkerställ a utrymmet och lagringen är säker för barn så a de ej kan komma i kontakt med kemikalierna. Använd märkta orginalförpackningar för säker hantering och a det ej kan uppstå förväxlingar av olika kemikalier. Förväxlingar av kemikalier kan ge upphov ll skador på utrustning och material, människor och djur. Det har ll exempel ske förväxlingar mellan rengöringsmedel och spendoppningsmedel med omfa ande frätskador på spenar och juver som slutat med nödslaktning. Enklare med telefonlista! Larmnummer Ladugårdsansvariga Veterinär Elektriker Rörmokare Servicetekniker Rätt hantering av kemikalier: Ändamålsenlig förvaring Rutiner och kunskap Slutna kärl Originalförpackningar Uppmärkning Mjölkavhämtningsrum Vägledning för planering och u ormning 19

Väggytor, golv och materialval Då det används starka kemikalier såsom syra och baser ll disk och desinfek on av både mjölkningsanläggningar och mjölktankar är både golv och väggar utsa a för frätning. Därför bör alla ytor vara motståndskraf- ga mot frätskador och vara u örda i syrafasta material. Dessutom ska alla material som används vara tvä bara. Golvbeläggningar bör uppfylla följande krav: Va entäta. Slitstarka (syrafasta, tåliga mot frätskador). Värmetåliga. Halksäkra. Klara stora temperatursvängningar. För ändamålet finns följande grupper av material: Keramiska produkter (golvklinker och väggkakel). Plastbaserade produkter (epoxy, polyuretan, akryl och liknande). Golvklinker Det ställs samma krav på fogarna som ll klinkerpla orna. Till de a är särskilt de olika plastbaserade produkterna lämpliga. Väggkakel Till väggbeklädnad används väggkakel eller tunna golvklinker. Kaklet måste vara frostbeständigt om det används i ouppvärda utrymmen. Till fogarna mellan kaklet används godkända fogprodukter. Plastprodukter De mest använda plastprodukterna är idag epoxybaserade som en- eller två-komponent produkter Golvbeläggning Epoxy läggs ut på e betonggolv som först är avputsat och lutningen har korrigerats. Det är vik gt a betongen är helt torr innan appliceringen av epoxy görs. I annat fall kan fukten göra a epoxy-lagret lossnar från betonggolvet. Väggbeklädnad Väggen kan även den förseglas med en plastbaserad produkt som målas på en ren och torr yta. De flesta diffusiontäta plastprodukter är tvä bara och man måste försäkra sig om a väggen är ordentligt torr så a det ej förekommer fuktvandring pga av olika ångtryck i murverk och puts på utsidan av väggbeklädnaden. Väggarna ytbehandlas upp ll cirka två meters höjd med en tvä bar väggfärg eller en cementbunden färg/vitkalk. Väggarna bör behandlas innan det monteras utrustning och andra inventarier i utrymmet. Vid val av material ll mellanväggar i mjölkavhämtningsrummet och teknikrummet ska man vara uppmärksam på a vissa delar av mjölkningsanläggningar såsom slutenhet och mjölkpump o ast monteras och hängs upp på väggen. Väggmaterialet ska därför vara ämnat för a montera inventarier med hjälp av dymlingar/expansionsbultar. Klarar väggen ej de a bör man montera inventarier med genomgående bultar. Takbeklädnad Takytorna ska vara lä a a rengöra. Vid montage ska leverantörens monteringsanvisningar följas. Alla skarvar ska vara täta och hindra llträde för diverse insekter och gnagare. 20 Mjölkavhämtningsrum Vägledning för planering och u ormning

Avlopp Det ska finnas avlopp från mjölkavhämtningsrummet på lämpliga ställen med llräcklig kapacitet a leda bort tankmjölk som behöver dumpas i gödselbrunnen, exempelvis vid e haveri på en kylkompressor. Materialet ska vara syrafast och kunna tåla påverkan från mjölk och rengöringsmedel. Alla golvbrunnar ska förses med va enlås. Avloppsrör som leds ll en golvbrunn ska mynna minst 20-30 millimeter ovanför golvbrunnens vattenyta. E alterna v ll tradi onella golvbrunnar kan vara som en öppen avloppsränna med fall ll det tradi onella golvavloppet, ll exempel u ört i polyesterbetong. Avloppsskålen under kranen/tankutloppet på mjölkkyltanken kan också vara e vanligt köksavlopp i ros ri stål som gju ts in i golvet. Tänk på a e vanligt köksavlopp har en begränsad kapacitet och om tanken är stor bör en avloppsbrunn med större kapacitet användas. Alla avloppsledningar ska vara llverkade i pvc eller motsvarande syrafast och åldersbeständigt material. Det bör finnas minst e avlopp med galler under kranen/tank utloppet på kyltanken och vid tappstället för vatten. Både galler och avlopp ska vara syrafasta. I teknikrum med oljeinnehållande kompressorer eller vakuumpumpar ska avloppet vara förse med oljeavskiljare. Övriga avlopp från mjölkoch teknikrum leds ll gödselbehållaren. Avlopp från toale er får ej ledas ll gödselbrunn utan leds ll en sep tank, slamavskiljare/trekammarbrunn med e erkommande infiltra on eller ll kommunalt avloppssystem. Det krävs all d llåtelse från de kommunala myndigheterna för avledning av gråva en och avlopp från service- och personalutrymmen. Syrafast golvbrunn med ros ri galler under tankutloppet. Observera även a diskautomatens avlopp mynnar ovanför det ros ria gallret. Säkra avlopp: Tillräcklig kapacitet i avloppsbrunn Avlopp ska mynna 20-30 millimeter över vattenytan Oljeavskiljare Toalettavlopp till septitank eller motsvarande Mjölkavhämtningsrum Vägledning för planering och u ormning 21

Ventilation För a hålla mjölkavhämtningsrummet och llhörande servicerum väl ven lerade och torra är det vik gt a säkra en llräcklig ven la on. O a är en naturlig ven la on genom en väggven l i kombina on med en takven la on llräcklig i e mindre mjölkavhämtningsrum. E alterna v kan vara a placera en jalusi i dörren ( ll exempel 500 x 500 eller 650 x 650 millimeter). Alla ven la onsöppningar ska säkras mot fåglar, gnagare och andra skadedjur. I större mjölkavhämtningsrum och teknikrum kan det uppstå e behov av en mekanisk ven la on. Ven la onen bör vara temperatur- och fuktstyrd och göras genom en avlu ningsskorsten eller direkt ut genom väggen. I teknikrum där vakuumpumpar, kylanläggningens kondensor och trycklu skompressor finns utvecklas mycket värme som behöver ven leras bort för a säkerställa en effek v liksom kostnadseffek v kylning liksom a säkerställa en lång livslängd på maskinerna. Kraven på kylning och ven la on i e teknikrum varierar stort beroende på vilken typ av mjölkningssystem som finns på gården. I en AMS-anläggning produceras mjölken alla dygnets mmar, vilket ger mindre toppar av värmeavgång liksom e jämnare kylbehov över dygnet. Med två eller tre konven onella mjölkningar per dygn kommer värmeavgången och kylkapaciteten variera betydligt mer över dygnets mmar. Beroende på om det finns varvtalsreglerade vakuumpumpar eller återvinningsutrustning för energin påverkas också installa onen i sin helhet. Y erligare en faktor a ta hänsyn ll är a omgivningens temperatur varierar betydligt mer över året i Sverige jämfört med t ex Danmark. Dessutom skiljer sig e inlands- och kustklimat betydligt åt. Antalet dagar eller månader med kalla respek ve varma perioder är beroende på om gården ligger i norra eller södra Sverige. Temperaturen runt kylanläggningens kondensor och kompressor ska enligt gällande Europanorm EN13732 ligga på minst plus fem grader Celsius och som högst plus 32 grader Celsius. För a kylning ska vara op mal och anläggningen ska klara en lång livslängd ska temperaturen kring kondensorn ligga i intervallet plus 15-25 grader Celsius. Mjölktankarna ska märkas med kylklass på fabrik eller e er installa- on av en enskild tank och e separat kylaggregat. Köper man en begagnad mjölktank bör man läsa av märkplåtarna och fråga tank llverkaren eller aktuell kylfirma hur tanken är byggd och om den kan klara den nya tänkta situa onen som de ska installeras i. E speciellt byggt rum/utrymme kan ven leras sommar d med hjälp av stora ven la onsgaller och/eller vara förse med löstagbara väggelement. Det finns lösningar där man har kompressor och kondensor i e uppvärmt utrymme och som har en automa sk utrustning som öppnar och släpper in kyllu beroende på temperaturen i rummet. Ljus Mjölkavhämtningsrummet ska vara ljust och hygieniskt. Det bör finnas fönster i väggar och/eller i mjölkrumsdörren för a släppa in dagsljus i rummet. Mjölkavhämtningsrummet och llhörande serviceutrymmen ska förses med llräcklig belysning i form av lysrör, glödlampor eller motsvarande. Tankbilschauffören ska kontrollera mjölkens utseende och lukt innan den pumpas in i tankbilen. Ljuset i mjölkavhämtningsrummet ska därför vara llräckligt bra för a möjliggöra de a på e säkert sä. Det ska även finnas en utvändig belysning över dörren ll mjölkavhämtningsrummet och ljuset kan gärna tändas med hjälp av en rörelsevakt som känner av a tankbilen kör fram ll stopplatsen. Ljuset i mjölkavhämtningsrummat kan tändas med en rörelsevakt eller med en ljuskontakt som placeras så a den är enkel a nå för tankbilschauffören när denne går in i tankrummet (ej bakom dörren). Rekommenderad ljusstyrka Utrymme Lux Mjölkavhämtningsrum 200 Veterinärrum 200 Teknikrum och övriga servicerum 100 22 Mjölkavhämtningsrum Vägledning för planering och u ormning

Elinstallationer Elinstalla oner omfa ar både 230 volt och trefas 400 volt med jord. Effektbehovet är avhängigt av anläggningens storlek och val av mjölknings- och kylsystem. Välj om möjligt belysning som är anpassad för lågenergilampor eller lysdiodlampor. Elinstalla onen ska ha nödvändiga kontakter för ljus, start av mjölkningsanläggning, kyltank samt s ckkontakter för både 230 och 400 volt. På många gårdar krävs idag u ag för internet med llhörande datakablar och strömförsörjning. Felsökning av mjölkningsutrustning såsom robotar underlä as betydligt om servicepersonalen kan koppla upp sig på distans via internet. En internetförbindelse underlä ar arbetet om gården enkelt kan koppla upp sig ll olika företag såsom Svensk Mjölk/Kokontrollen, SJV/CDB, etcetera. Önskar gården a tankbilschauffören ska starta disken ska kontrollpanelen ll diskautomaten vara placerad i mjölkavhämtningsrummet. I anslutning ll kontrollpanelen ska det finnas en tydlig instruk on om hur man startar disken och på vissa gårdar såsom robotgårdar och ibland konven onella mjölkgårdar hur man stoppar mjölkningsutrustningen och mjölkarna från a mjölka fler kor. Det är mjölkproducenten ansvar a kyltankens diskautomat är startklar och a det finns rä typ och mängd av rengörings- och eventuella desinfek onsmedel. Vägledande effektbehov till mjölkavhämtningsrum och teknikrum (konventionell mjölkning) Utrustning Kylaggregat Vakuumpump Varmva enbehållare Kompressor Ven la onsfläkt Elförbrukning i samband med mjölkning Typ Effektu ag 0,25 kw per 100 l (vid varjedags hämtning) 0,15 kw per 100 l (vid varannandags hämtning) 0,75 kw ll diskautomat (pump och omrörning) 3,00 5,00 kw 3,00 5,00 kw 3,00 5,00 kw 0,1 0,5 kw Förbrukning per mjölkning Förbrukning per ton mjölk Enkelbox mjölkrobot *) 0,215 0,295 kwh 19,5-22 kwh Mjölkningsstall 2x12 fiskben **) 0,26 kwh 19 kwh 26 platser indvändig karusell **) 0,24 kwh 21 kwh 40 platser utvändig karusell **) 0,40 kwh 38 kwh *) Farmtest Kvæg nr. 17, 2004 **) Farmtest Kvæg nr. 61, 2009 Potentialutjämnare All teknisk utrustning ska monteras med spänningsutjämning enligt gällande krav och u öras av en behörig elektriker enligt starkströmsföreskrifterna. Speciellt mjölkningsrobotar bör vara kopplade på en egen grupp. Elskåp placerat i kontorsutrymmet. Mjölkavhämtningsrum Vägledning för planering och u ormning 23