Näringslivets administrativa kostnader. Sammanställning av resultat från uppdateringarna avseende år 2008. Rapport 0023 Rev A

Näringslivets administrativa kostnader Sammanställning av resultat från uppdateringarna avseende år 2008 Rapport 0023 Rev A

Näringslivets administrativa kostnader Sammanställning av resultat från uppdateringarna avseende år 2008 Rapport 0023 Rev A

Tillväxtverket Upplaga: 1 000 ex, därefter tryck vid behov Stockholm, maj 2009 Produktion: Ordförrådet AB Tryck: Danagårds Grafiska AB Rapport 0023 Rev A Har du frågor om denna publikation, kontakta: Sofia Hercules Telefon, växel 08-681 91 00

Förord Företag omges av lagar och andra regler. Många kan förbättras så att de lättare kan följas och tar mindre tid och resurser i anspråk för företagen. Tillväxtverket arbetar aktivt för att göra vardagen enklare för svenska företag. Delar av arbetet går ut på att mäta företagens administrativa kostnader för att följa regelverken. Mätningarna och de efterföljande årliga uppdateringarna ger en uppfattning om de administrativa kostnaderna för att följa reglerna inom ett område och gör det möjligt att följa kostnadernas utveckling över tiden. I december 2008 påbörjades uppdateringarna av samtliga 17 områden som ingår i mätningarna och här redovisar vi resultatet på en övergripande nivå. Dessutom finns rapporter med mer detaljerad information för samtliga områden. Tillväxtverket vill tacka representanter från branschorganisationer, departement och myndigheter som deltagit i projektet för gott samarbete och stort engagemang i arbetet. Tillväxtverket vill även tacka de konsulter som genomfört mätningarna av de administrativa kostnaderna samt de företag som blivit intervjuade i samband med genomförandet av uppdateringen. Christina Lugnet Generaldirektör

Innehåll 1. Inledning 7 1.1 Mätningar av företagens administrativa kostnader 7 2. Förändring av de administrativa kostnaderna 9 2.1 Hur har de totala administrativa kostnaderna förändrats? 9 2.2 Förändring av de administrativa kostnaderna per mätområde 9 2. 3 Förändring av de administrativa kostnaderna per departement 10 2.4 Hur stor del av kostnaderna hänför sig till EG-relaterad lagstiftning? 12 2. 5 Förändringar som har påverkat de administrativa kostnaderna 13 2.6 Förändringar av administrativa kostnader kopplat till e-tjänster 16 Bilaga 1. Förteckning över 2008 års uppdateringsrapporter för respektive mätområde 19

1. Inledning Regelförenkling är en av regeringens insatser för att främja fler jobb i fler och växande företag. Regeringens mål är att minska företagens administrativa kostnader för samtliga statliga regelverk med minst 25 procent fram till år 2010. Syftet är att regelförenklingsarbetet ska leda till en märkbar förändring i företagens vardag. Tillväxtverket arbetar på uppdrag av regeringen med att mäta företagens administrativa kostnader för att följa lagar och andra regler. Arbetet påbörjades år 2006 och planeras att avslutas år 2010. Projektet startade med en fullskalig mätning av respektive område, en så kallad nollbasmätning, som visade hur mycket lagstiftningen kostade företag i Sverige den 1 juli 2006. Därefter har det tidigare genomförts en uppdatering som visar förändringar av de administrativa kostnaderna under år 2007. Denna rapport redogör för de förändringar som skett under 2008. Även för år 2009 och 2010 kommer uppdateringar att genomföras för att visa hur de administrativa kostnaderna utvecklas mot regeringens mål. Totalt ingår 17 regelområden i mätningarna och de sträcker sig över 11 departements och 46 myndigheters ansvarsområden. 1.1 Mätningar av företagens administrativa kostnader Den metod som används i Sverige är internationellt vedertagen och kallas Standardkostnadsmodellen (SKM). Modellen har utvecklats i Nederländerna och tillämpas idag av huvuddelen av EU:s medlemsstater samt av Europeiska kommissionen och OECD. Standardkostnadsmodellen är inte någon statistisk metod med enkäter till ett stort antal företag, utan metoden utgår från djupintervjuer med företag. Cirka 300 intervjuer har genomförts i samband med den uppdatering som avser 2008. Totalt har närmare 3000 intervjuer genomförts sedan projektet startade. Det som mäts är de administrativa kostnader som uppstår när företagen ska upprätta, lagra eller överföra information till följd av informationskrav i lagar, förordningar, myndigheters föreskrifter eller allmänna råd. Materiella kostnader, så som investeringskostnader, samt finansiella kostnader, så som avgifter, ingår därmed inte. Med hjälp av mätningarna ges en bild av hur mycket administrationen på grund av en viss regel kostar i tid och kronor för företag i Sverige. Den tid som det tar för företagen att utföra kravet prissätts med en lönekostnad, alternativt den externa kostnad som företaget har när en konsult utför motsvarade arbete. Därefter räknas kostnaden per företag/tillfälle upp med de antal gånger per år som kravet ska uppfyllas (frekvens) och antalet företag som omfattas (population). 7

Alla mätresultat registreras i Tillväxtverkets databas (Malin). Genom att ta ut rapporter från databasen är det möjligt att följa kostnadernas utveckling över tid, att hitta de mest kostsamma informationskraven och i vissa fall använda data för att simulera effekter av förändringar i samband med exempelvis konsekvensutredningar. 8

2. Förändring av de administrativa kostnaderna 2.1 Hur har de totala administrativa kostnaderna förändrats? Uppdateringen som avser år 2008 visar att de administrativa kostnaderna har minskat sedan år 2007 med cirka fyra procent eller med närmare fyra miljarder kronor. Även jämfört med nollbasen år 2006 har en minskning skett med cirka två procent eller två miljarder kronor. Tabell 1 visar förändringen sedan uppdateringen år 2007 samt sedan nollbasen år 2006. Tabell 1. Förändring av de totala administrativa kostnaderna mellan år 2006-2008 (avrundat till närmsta hundratusental) Total administrativ kostnad Kostnad 2006 i tkr (nollbas) Kostnad 2007 i tkr Kostnad 2008 i tkr Förändring i procent 2007-2008 Förändring i procent 2006-2008 96 705 200* 98 630 000 94 699 000-3,99% -2,07% * I samband med årets uppdateringar av de administrativa kostnaderna har en allmän översyn och kvalitetshöjning av uppgifterna i nollbasmätningarna gjorts av departement och myndigheter, vilket har resulterat i att kostnaden för nollbasen har förändrats. 2.2 Förändring av de administrativa kostnaderna per mätområde I figur 1 nedan illustreras utvecklingen av de administrativa kostnaderna för de mätområden som ingår i uppdateringarna. Arbetsrättsområdet Associationsrättsområdet Bokföringsområdet Bygg- och fastighetsområdet Energiområdet Finansområdet Hälso- och sjukvårdsområdet Jordbruks-, skogsbruks- och fiskeområdet Kommunikationsområdet Livsmedelsområdet Miljöområdet Produkt- och konsumentområdet Skatteområdet Statistikområdet Transportområdet Tull- och utrikeshandelsområdet Årsredovisningsområdet År 2006 År 2007 År 2008 Miljarder kronor 0 5 10 15 20 25 Figur 1. Förändring av de administrativa kostnaderna per mätområde 9

Figur 1 illustrerar att det är sex områden (arbetsrätt, kommunikation, livsmedel, miljö, produkt och konsument och skatt) där de administrativa kostnaderna har minskat sedan föregående uppdatering med 4,3 miljarder kronor. För ett område (hälso och sjukvård) har kostnaderna ökat med 318 miljoner kronor. I avsnitt 2.5 beskrivs vad som orsakar dessa förändringar. Tabell 2. Förändring av de administrativa kostnaderna per mätområde (avrundat till närmaste hundratusental) Område Totalkostnad 2006 i tkr Totalkostnad 2007 i tkr Totalkostnad 2008 i tkr Förändring i procent 2007-2008 Förändring i procent 2006-2008 Arbetsrättsområdet 6 343 100 6 347 000 6 220 800-1,99 % -1,93 % Associationsrättsområdet 24 631 300 24 689 600 24 691 200 0,01 % 0,24 % Bokföringsområdet 22 894 600 22 931 600 22 931 600 0,00 % 0,16 % Bygg- och fastighetsområdet 7 229 000 7 229 100 7 228 900 0,00 % 0,00 % Energiområdet 1 132 700 1 142 200 1 152 200 0,88 % 1,72 % Finansområdet 2 570 900 2 915 500 2 917 000 0,05 % 13,46 % Hälso- och sjukvårdsområdet 1 024 300 1 026 800 1 345 300 31,02 % 31,33 % Jordbruks-, skogsbruks- 623 400 606 600 598 200-1,40 % -4,04 % och fiskeområdet Kommunikationsområdet 230 100 365 300 354 200-3,04 % 53,95 % Livsmedelsområdet 8 400 300 8 400 000 5 399 700-35,72 % -35,72 % Miljöområdet 3 640 500 3 622 100 3 548 700-2,03 % -2,52 % Produkt- och konsumentområdet 4 520 300 4 519 300 4 449 800-1,54 % -1,56 % Skatteområdet 6 346 100 7 815 000 6 840 800-12,47 % 7,80 % Statistikområdet 299 200 299 300 300 100 0,24 % 0,30 % Transportområdet 2 976 100 2 975 900 2 975 900 0,00 % -0,01 % Tull- och utrikeshandelsområdet 1 929 400 1 929 400 1 929 400 0,00 % 0,00 % Årsredovisningsområdet 1 913 900 1 815 100 1 815 100 0,00 % -5,16 % Totalt 96 705 200 98 630 000 94 699 000-3,99 % -2,07 % 2. 3 Förändring av de administrativa kostnaderna per departement Lagstiftningen som de olika departementen ansvarar för genererar olika stora administrativa kostnader för företagen. Figur 2 visar fördelningen av de administrativa kostnaderna (för samtliga områden) mellan de olika departementens ansvarsområden. Justitiedepartementet ansvarar för över hälften av de administrativa kostnaderna. En procentuell minskning av de administrativa kostnaderna för Justitiedepartementets ansvarsområde bör med andra ord kunna få ett stort genomslag på de totala administrativa kostnaderna. En förklaring till att Justitiedepartementet har en hög kostnad beror på att majoriteten av departementets lagstiftning berör samtliga företag i Sverige, som till exempel bokföringslagen. I figur 3 redovisas utvecklingen av de administrativa kostnaderna sedan nollbasen år 2006, fördelade per departement. 10

Kulturdepartementet, 0,0 % Utrikesdepartementet, 0,0 % Miljödepartementet, 11,2 % Näringsdepartementet, 6,3 % Socialdepartementet, 2,0 % Justitiedepartementet, 54,0 % Arbetsmarknadsdepartementet, 6,8 % Finansdepartementet, 11,5 % Försvarsdepartementet, 0,4 % Integrations- och jämställdhetsdep. 1,3 % Jordbruksdepartementet, 6,3 % Figur 2. Fördelningen i procent av de administrativa kostnaderna per departements ansvarsområde 1 Arbetsmarknadsdepartementet Finansdepartementet Försvarsdepartementet Integrations- och jämställdhetsdepartementet Jordbruksdepartementet Justitiedepartementet Kulturdepartementet Miljödepartementet Näringsdepartementet År 2006 År 2007 Socialdepartementet Utrikesdepartementet År 2008 Miljarder kronor 0 10 20 30 40 50 60 Figur 3. Förändring i miljarder kronor av de administrativa kostnaderna per departement 2 Sedan föregående uppdatering har minskningar skett inom framförallt två departements ansvarsområden; Jordbruksdepartementet och Försvarsdepartementet. Det har skett en ökning av kostnaderna inom Socialdepartementets ansvarsområde. I avsnitt 2.5 beskrivs dessa förändringar. 1 De administrativa kostnaderna för Kulturdepartementet och Utrikesdepartementet utgör en för liten procentuell del av de totala kostnaderna för att kunna illustreras i figur 2. 2 De administrativa kostnaderna för Kulturdepartementet och Utrikesdepartementet utgör en för liten procentuell del av de totala kostnaderna för att kunna illustreras i figur 3. 11

Tabell 3. Förändring av de administrativa kostnaderna per departement för samtliga områden (avrundat till närmaste hundra tusental) Departement Arbetsmarknadsdepartementet Totalkostnad 2006 i tkr (nollbas) Totalkostnad 2007 i tkr Totalkostnad 2008 i tkr Förändring i procent 2007-2008 Förändring i procent 2006-2008 6 585 500 6 596 400 6 473 300-1,87-1,70 Finansdepartementet 10 006 000 11 816 800 10 843 600-8,24 8,37 Försvarsdepartementet 461 400 461 400 391 600-15,14-15,14 Integrations- och jämställdhetsdepartementet 1 248 400 1 248 400 1 248 400 0 0 Jordbruksdepartementet 9 027 800 9 010 500 6 001 700-33,39-33,52 Justitiedepartementet 51 160 700 51 157 100 51 158 800 0 0 Kulturdepartementet 2 900 2 900 2 900 0 0 Miljödepartementet 10 699 400 10 679 300 10 605 100-0,69-0,88 Näringsdepartementet 5 864 300 6 012 200 6 011 200-0,02 2,50 Socialdepartementet 1 615 600 1 612 700 1 929 300 19,63 19,42 Utrikesdepartementet 33 200 32 200 33 100 2,79-0,13 Totalt 96 705 200 98 630 000 94 699 000-3,99-2,07 2.4 Hur stor del av kostnaderna hänför sig till EG-relaterad lagstiftning? Av de totala administrativa kostnaderna har 50,2 procent sitt ursprung i EG relaterad lagstiftning. Figur 4 visar fördelningen av de administrativa kostnaderna, per mätområde, som hänför sig till EGrelaterad lagstiftning. De områden som har en stor andel av kostnaderna hänförliga till EGrättsliga krav är framförallt årsredovisning, livsmedel och kommunikation. Den stora andelen krav som härrör från EG relaterad lagstiftning medför att arbetet med att åstadkomma regelförenklingar kan ta längre tid än när förenklingar kan genomföras genom enbart nationella beslut. Det är emellertid värt att lyfta fram att den största minskningen i årets uppdatering bygger på en förenkling inom livsmedelsområdet (se avsnitt 2.5). Här har Livsmedelsverket i samråd med flera andra EU:s medlemsstater gjort en ny tolkning av en EG förordning. Det visar att det även är möjligt att minska de administrativa kostnaderna inom områden med en hög andel EG relaterad lagstiftning. 12

Associationsrättsområdet Bokföringsområdet Bygg- och fastighetsområdet Energiområdet Finansområdet Hälso- och sjukvårdsområdet Jordbruks-, skogsbruks- och fiskeområdet Kommunikationsområdet Livsmedelsområdet Miljöområdet Produkt- och konsumentområdet Skatteområdet Statistikområdet Transportområdet Tull- och utrikeshandelsområdet Årsredovisningsområdet* 0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 % * Inom årsredovisningsområdet och arbetsmarknadsområdet ses fördelningen över. Figur 4. Andel administrativa kostnader, per mätområde, som hänför sig till EG-relaterad lagstiftning 2. 5 Förändringar som har påverkat de administrativa kostnaderna Förändringar kan dels få genomslag på de totala administrativa kost nadernas utveckling och dels på ett enskilt område eller för en grupp företag. Det är dock viktigt att lyfta fram att även en liten kostnadsminskning för enskilda företag kan få stor effekt för de samlade kostnaderna om att det är många företag som berörs av kraven. Exempel på det är krav inom bokföring eller krav inom associationsrätten. Förändringar av krav där få företag berörs kan ge ett litet utslag på de totala kostnaderna men de kan vara nog så viktiga för det enskilda företaget. Nedan beskrivs först förändringar som fått genomslag på de totala administrativa kostnaderna och sedan redogörs för ett urval av för ändringar som har betydelse inom enskilda områden. Förändringar som har fått genomslag på de totala administrativa kostnaderna Även om vissa förändringar påverkar de administrativa kostnaderna är det inte alltid säkert att företagen upplever en förändring i sin vardag på grund av de minskade kostnaderna. Det kan bero på att de administrativa kostnaderna på vissa områden kan betraktas som så kallade affärskritiska kostnader eller Business as Usual. Det innebär att 13

kostnaden kan härledas till regelverken men att företagen genom inarbetade rutiner och/eller egna beslut skulle kunna ha haft dessa kostnader oavsett om regleringen finns eller inte. Jordbruksdepartementet/Livsmedelsverket Den största minskningen i årets uppdateringar finns på Livsmedelsområdet. Den är ett resultat av att Livsmedelsverket i samråd med flera andra EU medlemsstater gjort en ny tolkning av en EG förordning gällande inre spårbarhet av livsmedel. Den nya tolkningen innebär att inre spårbarhet av livsmedel inte längre krävs. Det leder till en minskning av de administrativa kostnaderna för kravet med cirka tre miljarder kronor. Arbetsmarknadsdepartementet/Arbetsmiljöverket En regelförenkling inom arbetsrättsområdet är att Arbetsmiljöverket tagit bort kravet på en årlig sammanställning av ohälsa, olycksfall och allvarliga tillbud, istället ska nu företagen rapportera in när tillbud har skett. Förändringen i årets uppdatering minskade kostnaderna med ca 125 miljoner kronor. Finansdepartementet/Skatteverket En stor del av minskningen på skatteområdet kan härledas till kravet för omvänd skattskyldighet för byggtjänster. Efter intervjuer med företag dras slutsatsen att den ökade kostnaden som kravet medförde år 2007 har sjunkit till en lägre nivå år 2008. Socialdepartementet/Försäkringskassan En förändring inom hälso och sjukvårdsområdet är att en ny tandvårdsreform började gälla under år 2008. Den innebär förändringar för vårdgivarna framförallt när det gäller administration för att få ersättning från Försäkringskassan. Vårdgivarens skyldigheter gentemot patienten har också stramats åt och förtydligats vilket innebär merarbete för tandläkarna, till exempel ska en skriftlig behandlingsplan tas fram vid omfattande behandlingar. Som en följd av detta har de administrativa kostnaderna ökat med 295 miljoner kronor. Trots den ökade kostnaden anser de flesta av de intervjuade företagen att tanken med den nya reformen är bra men att den har införts allt för snabbt och med allt för många problem i IT stödet. Ett urval av förändringar som har betydelse inom enskilda områden Miljödepartementet/Naturvårdsverket Det har genomförts en rad förändringar gällande prövningsnivåer för miljöfarlig verksamhet på miljöområdet. Vissa tidigare tillståndspliktiga verksamheter omfattas numera istället av anmälningsplikt. Det innebär att vissa företag inte längre berörs av omfattande tillståndsan 14

sökningar utan endast behöver göra en anmälan. Vissa företag omfattas numera varken av tillståndsplikt eller anmälningsplikt. Det har lett till en minskning av de administrativa kostnaderna med 66 miljoner kronor. Finansdepartementet/Statistiska Centralbyrån Statistiska Centralbyrån har under år 2008 genomfört ändringar i undersökningen UFO 302 Forskning och utveckling inom företagssektorn som fått effekt inom Statistikområdet. I samband med nollbasmätningen ansåg samtliga intervjuade företag att delar av blanketten var omständlig och helst skulle förenklas. Detta har under denna uppdateringsperiod genomförts och har upplevts som positivt av företagen. Genom att omformulera två frågor i undersökningen har de administrativa kostnaderna minskat med 1,3 miljoner kronor. Företagen ska nu istället för att specificera personalen efter utbildningsnivå ange fördelning av personalen efter yrke. Den andra frågan som omformulerats gäller antal personer i forskning och utvecklingsverksamhet med forskarexamen. Miljödepartementet/Boverket Inom området bygg och fastighetsrätt har en förenkling genomförts så att det är möjligt att ansöka om bygglov för åtgärd av säsongskaraktär. Den sökande behöver numera bara ansöka om bygglov en gång och kan sedan upprepa åtgärden utan att ansöka om nytt bygglov nästkommande år. Detta upplevs av företagen som en betydelsefull förenkling. Försvarsdepartement/Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Vid nollbasmätningen av produkt och konsumentområdet lyfte flera företag fram att man utan att öka risken för olyckor borde kunna lätta på kravet på daglig tillsyn på bensinstationer när det gäller hantering av brandfarliga gaser och vätskor och istället göra den mer sällan. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har under uppdateringsperioden upphävt detta krav, vilket resulterat i en minskning av de administrativa kostnaderna med 70 miljoner kronor. Istället har en handbok för hantering av brandfarliga gaser och vätskor på bensinstationer tagits fram. Näringsdepartement/Post- och Telestyrelsen Inom kommunikationsområdet har en marginell minskning skett av de administrativa kostnaderna. I förra årets uppdatering tillkom kravet på specificerade telefonräkningar. Delar av kostnaden för kravet har i årets uppdatering sjunkit till en lägre nivå, vilket medför stora delar av kostnadsminskningen inom området. 15

2.6 Förändringar av administrativa kostnader kopplat till e-tjänster I en uppdatering inkluderas förändringar i regelverket som innebär att lagstiftningen förändrats. Det finns emellertid andra insatser för regelförenkling som direkt påverkar de administrativa kostnaderna och som ingår i en uppdatering, till exempel e tjänster. I Tillväxtverkets mätningar mäts den faktiska andelen företag som använder de elektroniska tjänsterna. Eftersom användandet förändras över tiden och fler företag går över till att använda e tjänster kontrolleras vid varje uppdatering om fördelningen har förändrats. Urval av nya och förändrade e-tjänster Inom området associationsrätt finns det nu nya möjligheter att anmäla ärenden elektroniskt för handelsbolag och ekonomiska föreningar. Det har bidragit till att minska de administrativa kostnaderna med drygt fem miljoner kronor. På hälso och sjukvårdsområdet införde Statens Folkhälsoinstitut under år 2007 en tjänst för att låta restauranger lämna sina restaurangrapporter elektroniskt. Antalet restauranger som utnyttjat möjligheten med elektronisk inrapportering ökade under år 2008 med 15 procent. Det ökade användandet av tjänsten har dock inte gett någon större kostnadsminskning för företagen. Vid intervjuer med företag har det dock lyfts fram att det upplevs som smidigare med elektronisk inrapportering, även om företagen inte sparar så mycket tid. Elektronisk inrapportering av årsredovisning har inte resulterat i minskade administrativa kostnader. Kostnaderna har istället marginellt ökat och få företag har utnyttjat möjligheten att använda detta rapporteringssätt. De intervjuade företagen har dock upplevt det som betydligt smidigare att rapportera elektroniskt jämfört med postalt. Genom att styrelsen och revisorn som ska underteckna inte behöver vara på samma plats vid samma tillfälle finns det en potential att vinna tid och skapa förenkling. De företag som har många ledamöter i styrelsen, som dessutom kan vara spridda geografiskt, kan antas få större vinster med denna e tjänst. Det finns en viktig mätteknisk aspekt som kan nyansera varför kostnaderna för elektronisk inrapportering ibland blir högre än vid postal inrapportering. Enligt Standardkostnadsmodellen ingår inte tid för kompletteringar eller handläggningstid, något som är vanligt vid postal inrapportering. Vid elektronisk rapportering får företagen återkoppling direkt om någon uppgift är felaktigt ifylld eller saknas. Det resulterar i att tiden för inrapportering blir längre samtidigt som den 16

totala tiden för inrapportering (inklusive handläggningstider samt eventuella kompletteringar) blir kortare. Elektronisk inrapportering innebär även att den finansiella kostnaden för porto försvinner. Dessa aspekter kan vara orsak till varför de intervjuade företagen upplever elektronisk inrapportering som en smidigare process samtidigt som det inte nödvändigtvis resulterar i minskade administrativa kostnader. 17

18

Bilaga 1. Förteckning över 2008 års uppdateringsrapporter för respektive mätområde Rapport 0007 Rapport 0008 Rapport 0009 Rapport 0010 Rapport 0011 Rapport 0012 Rapport 0013 Rapport 0014 Rapport 0015 Rapport 0016 Rapport 0017 Rapport 0018 Rapport 0019 Rapport 0020 Rapport 0021 Rapport 0022 Näringslivets administrativa kostnader för transportområdet Näringslivets administrativa kostnader för jordbruks-, skogsbruks- och fiskeområdet Näringslivets administrativa kostnader för energiområdet Näringslivets administrativa kostnader för miljöområdet Näringslivets administrativa kostnader för tull- och utrikeshandelsområdet Näringslivets administrativa kostnader för bygg- och fastighetsområdet Näringslivets administrativa kostnader för skatteområdet Uppdatering 2008 Näringslivets administrativa kostnader för området associationsrätt Näringslivets administrativa kostnader för området årsredovisning och bokföring Näringslivets administrativa kostnader för hälso- och sjukvårdsområdet Näringslivets administrativa kostnader för kommunikationsområdet Näringslivets administrativa kostnader för finansområdet Näringslivets administrativa kostnader för produkt- och konsumentområdet Näringslivets administrativa kostnader för statistikområdet Näringslivets administrativa kostnader för livsmedelsområdet Näringslivets administrativa kostnader för arbetsrättsområdet 19

20

Tillväxtverket Tel 08-681 91 00 www.tillvaxtverket.se För fler och växande företag samt ett hållbart och konkurrenskraftigt näringsliv i alla delar av landet. Rapport 0023 Rev A