Dnr SHB13/136 Illustration: Zainab Malik Utvecklingsprogram för Årummet Del 1 Inventering och analys Nyköpings kommun Upprättad 2015-02-15
Dnr SHB 13/136 2/38 Innehåll Inledning... 3 Grönstruktur... 3 Djurliv... 4 Etapp 1 Hamnbron-Korsbron... 6 Etapp 2 Korsbron-Behmbron-Folkungabron... 11 Etapp 3 Folkungabron-Kvarnbron-Stadsbron... 15 Etapp 4 Stadsbron-Repslagarbron... 20 Etapp 5 Repslagarbron-Forsbron-järnvägsbron... 24 Etapp 6 Folkungavallen-Perioden-Hållet... 27 Etapp 8 Oppeby Gård-Hargs kraftstation... 34 Etapp 9 Hargs kraftstation-gamla Skavstarondellen... 37
Dnr SHB 13/136 3/38 Inledning Utvecklingsprogram för Årummet är ett program i tre delar som tagits fram på uppdrag av Kommunstyrelsen. Projektet är ett samarbete mellan Samhällsbyggnad och Tekniska divisionen, Nyköpings kommun, och Sörmlands museum. Flertalet andra intressenter har också involverats i arbetet. Del 1 Inventering och analys, beskriver nuläget och pekar på vilka förutsättningar som råder samt de behov och möjligheter som finns för förbättring. I analysen har årummet delats in i totalt nio etapper från Hamnbron till gamla skavstarondellen i Harg. Del 2 Förslag, är en fördjupning som lyfter olika förslag och tankar kring hur olika delsträckor skulle kunna utvecklas. Förslaget har ställts ut för medborgardialog där en omfattande enkät genomfördes. Syftet med enkäten var att få en grund till prioriteringsordning mellan olika platser och förslag. I denna del finns förslag på framtida användning och inrikting på gestaltning för parkområdet kring kv Åkroken och kv Slottsvakten som pekats ut som särskilt viktiga. Del 3 Handlingsplan, är en sammanställning av konkreta åtgärder och projekt att driva efter att utvecklingsprogrammet antagits. I handlingsplanen finns kostnader för de olika insatserna uppskattade. Handlingsplanen lägger vikt på tidiga insatser, som ett direkt resultat av utvecklingsprogrammet kan göra betydande skillnad för hur Årummet upplevs av Nyköpingsborna och besökare i staden. Som bilaga till programmet finns en sammanställning av den medborgarenkät som genomfördes mellan 24 oktober och 28 november 2014. I enkäten fick invånare, besökare och andra intressenter berätta om sin upplevelse av området Grönstruktur Längs ån finns rikligt med vegetation. Inte bara längs med kanten utan även under ytan finns en artrik flora. Längs åkanten möter de stora träden den lägre växtligheten. Vegetationen ger årummet sin karaktär. Konceptet för årummet är växlingen mellan öppet och stängt, mellan ljust och mörkt. Denna omväxlande karaktär ger en variationsrik upplevelse samtidigt som trädens skuggning av vattenytan är livsviktig för de vattenlevande djurens överlevnad. Naturen i årummet är skiftande. Åpromenaden förknippas ofta med almar och längs ån står just flera mäktiga almar samt flertalet klibbalar. Almsjukan har under många års tid drabbat de svenska almarna med röta som följd. Sjuka träd som risker att falla fälls och sparas på plats där det är lämpligt. Som döda kan almarna bidra till den biologiska mångfalden genom att utgöra bo- och födoplats för många insektsarter som i sin tur lockar fåglar. Buskhäckar finns planterade på många håll för att rama in åpromenaden och för att binda de
Dnr SHB 13/136 4/38 lätta jordarna längs ån. Andra träd är björk, lind och lönn samt en del planterade arter som hästkastanj, bok, vitpil, kinesisk sekvoja Metasequoia glyptostroboides, pärlhägg Prunus grayana, silverpil och thuja. I parkmiljöerna återfinns ett stort inslag av planterade växter. Uppströms växlar trädbeståndet och naturen kring årummet blir tätare. I de norra delarna av årummet dominerar barrskog med tall och gran. Inom naturreservatet Hållet-Marieberg-Stenbro finns många olika naturtyper och en artrik flora representerade. Viktiga nyckelbiotoper är: Naturskogen på Hållet längs den västra åkanten: gran-hassel-skogen i sluttningen ned mot Nyköpingsån har karaktär av naturskog. Till detta bidrar starkt de grova granarna och de talrika vindfällena och lågorna. Hasseln är grov och i de ålderstigna stambuketterna bildas stora mängder död ved. Den höga luftfuktigheten och rika tillgången på död ved bidrar till en rik moss- och svampflora. Under senare år har bävern fällt träd i sluttningen vilket ökar naturskogskänslan ännu mer. Hassellunden vid Mariebergsskogen längs den östra åkanten: det lummiga hasselbeståndet längs med åpromenaden hyser vacker vårflora. Den lundartade miljön och den rika tillgången på död ved är av mycket stor betydelse för många svampar, mossor och insekter. Ett stort antal aspar har fällts av bävern under de senaste åren. Ädellövskogen vid Stenbro längs den östra åkanten: där växer ek, lönn, ask, bok och lind. Floran består av en blandning av vilda växter och förvildade park- och trädgårdsväxter, som härstammar från tiden då Stenbrogården var en prästgård: träd som sycomorlönn, naverlönn och bergtall; buskar som häckkagaran, kaprifol och liguster; örter som spansk körvel, krollilja, parksmultron och vintergäck. På de lägre nivåerna närmast ån finns en frodig vegetation av högresta gräs och örter. I själva ån, där vattnet inte är för strömt, växer pilblad, gul näckros, trubbnate, jättegröe, ålnate, sprängört, dyblad, vattenbläddra och hästskräppa. I åkanterna går det att se stora bestånd av kalmus, rosenpilört, jättebalsamin, pestskråp, samt vid Nicolai kyrka den ursprungligen odlade arten stor nunneört. Längre uppströms finns ett antal inplanterade växter längs med ån, bland annat vitskråp, ramslök, kåltistel och hässelklocka. Växtligheten längs åpromenaden är unik för länet. Djurliv De större lövträden vid åkanten utbildar kontinuerligt grenhål, vilket ger häckningsmöjligheter för hålbyggande fågelarter. Till exempel häckar fyra arter hackspettar vid Nyköpingsån: större hackspett, mindre hackspett, gröngöling och spillkråka. Hålträden blir även övervintringsplatser för fladdermöss. Vissa insektareter är helt beroende av döende eller döda grova träd för sin överlevnad. Miljön närmast Nyköpingsån bildar fina biotoper för insekter vars en del av livscykeln sker i vattnet. Vid ån finns exempelvis en hel del trollsländor bland annat de vackra, blåskimrande jungfrusländorna.
Dnr SHB 13/136 5/38 I Nyköpingsån lever flera musselarter: allmän dammussla, större dammussla, spetsig målarmussla och tjockskalig målarmussla. Den tjockskaliga målarmusslan är rödlistad och Nyköpings kommuns emblemart. Musslor behöver en grusig åbotten och är beroende av värdfisk under deras första levnadsveckor. I Nyköpingsån förekommer idag naturliga fiskbestånd av abborre, benlöja, björkna, braxen, flodnejonöga, gädda, gärs, gös, lake, mört, nissöga, nors, sutare, vimma, ål, och eventuellt mal samt ett bestånd av havsöring baserad på utsättningar. Vimma, lake, ål och mal är rödlistade arter. Åns ursprungliga fisksamhälle var sannolikt betydligt rikare än dagens: mellan havet och sjön Långhalsen finns idag fem dammbyggnader som hindrar fisken att vandra fritt. Bävern har ökat dramatiskt vid ån de sista tio åren. Numera syns spår av bävergnag längs med hela åsträckan. På vissa ställen rika på grov asp har bävern varit särskilt aktiv och fällt ner många träd. Bävern både äter av grenar och använder dem som byggmaterial. På bara några år bildas mängder med död ved, annars en bristvara i modernt skogsbruk. Utter har observerats vid ån under senare år, ända in i Nyköpings centrum. Uttern trivs i långsamrinnande vattendrag med god födotillgång och med tät växtlighet längs strandlinjen. Uttern är rödlistad.
Dnr SHB 13/136 6/38 Naturmiljön i årummet. Längst ned t.v. tjockskalig målarmussla, t.h. häger i ån. Foto: Christel Guillet
Dnr SHB 13/136 7/38 Etapp 1 Hamnbron-Korsbron Förutsättningar Läge Årummet avgränsas av Hamnbron i söder och av Korsbron i norr. Längs den västra sidan angränsar årummet till Nyköpingshus och kv Slottsvakten, och längs den östra sidan till kv Kompaniet. Markägoförhållanden Nyköpings kommun är ägare till all mark inom området för årummet med undantag för sträckan längs kv Nyköpingshus där marken ägs av Statens Fastighetsverk. Tillgänglighet STRÖMKARLEN SLOTTSVACKTEN KOMPANIET NYKÖPINGHUS Grafisk produktion: Zainab Malik Årummet är tillgängligt för alla med undantag för då det råder vinterväglag. Anslutningar finns vid Hamnbron, i anslutning till Nyköpingshus och vid Korsbron. Mindre anslutande stråk finns mellan bostadshusen i kv Kompaniet på den östra sidan.
Dnr SHB 13/136 8/38 Områdesbeskrivning Befintlig bebyggelse och stadsmässigt sammanhang Årummet har ett unikt läge i anslutning till Nyköpingshus och omgivningarna runt slottet samt till hamnen och de verksamheter som pågår där. I det anslutande området finns ett blandat utbud av kultur, nöje, restauranger, tjänster, lokaler, hotell och bostäder. Området är välbesökt av såväl stadens invånare som av besökare, vilket ger underlag för årummet att utvecklas. Området ligger i kärnan av Nyköpings kulturhistoriska miljö och är ett viktigt inslag i stadsbilden med Nyköpingshus i direkt anslutning till årummet. Norr om Nyköpingshus i kv Slottsvakten ligger den gamla konsthallen och gasverksbyggnaden som tidigare inhyste Sörmlands länsmuseum. Här finns förutsättningar att bedriva utåtriktad verksamhet med positiv inverkan på årummet och staden. Nyköpingshus centralt i bilden och kv Slottsvakten till höger. Foto: Zainab Malik Den tomma konsthallen på fastigheten Slottsvakten 3. Foto Zainab Malik
Dnr SHB 13/136 9/38 I kv Kompaniet på motsatt sida finns NK-Villan bevarad, en utställningspaviljong från 1906 som genom åren haft olika betydelser för Nordiska Kompaniets verksamhet. Numera är byggnaden plats för galleri- och caféverksamhet. Byggnaden är unik för Nyköping, och dess miljömässiga kvaliteter samt läge invid ån bör bevaras och tas i beaktning vid framtida utveckling av årummet. NK-villan ligger inbäddad i vegetation vid ån mittemot Nyköpingshus. Kom till Nyköping redan 1908 från Norrköping där den byggts upp som utställningslokal 1906. Ritad av Ferdinand Boberg. Foto: Zainab Malik Karaktär och utformning Åpromenaden går längs båda sidor om ån på en anlagd grusgång längs kanten. Kanten växlar mellan naturkant och stenskodd kant. Det är ett välanvänt promenadstråk med sikt ut över ån och omgivningarna. Årummet växlar mellan att vara öppet och mer slutet vilket är en av dess unika kvaliteter. I anslutning till grönområdet Tovaslätten på den västra sidan öppnas årummet upp mot Hamnbron. Åkanten har breddats med en träskodd kant. På samma ställe finns sittplatser i kanten av Tovaslätten som blickar mot åns östra sida. Årummet går från denna mer öppna parkkaraktär på Nyköpingshus östra sida till att smalnas av och bli mer slutet längs baksidan av slottet. Årummet öppnas sedan åter upp väster om slottet mot Fiskbron och Korsbron. Nyköpingshus har en tydlig baksida mot årummet och kontakten mellan årummet och slottsvallarna är dålig. Sträckan bakom Nyköpingshus är bitvis trång och något svårframkomlig. Östra sidans gångväg ramas in av ett staket mot ån och av privata grönområden med fristående flerbostadshus i Kv Kompaniet. Där åpromenaden viker mot Korsbron finns en utkiksplats med sittplatser och utsikt över ån mot Hamnen och mot Nyköpingshus. Efter kröken blir åpromenaden lummigare. Längs den östra sidan finns sittplatser utplacerade i form av bänkar av varierande kvalitet. I anslutning till Korsbron blir ån bredare med bryggor längs båda sidor. Fiskbron på den västra sidan av årummet har sedan tidigt i Nyköpings historia fungerat som en hamn för småbåtar och plats för fiskförsäljning. Än idag har
Dnr SHB 13/136 10/38 platsen stark anknytning till fiske, och är under delar av året av intresse för fritidsfiske. Kv Slottsvakten och årummet skiljs idag åt av en parkering och en sluttning (se bilder). Här finns möjlighet till förbättrad kontakt vid framtida utveckling av årummet och Slottsvakten. Analys Hamnbron-Korsbron Grafisk produktion: Zainab Malik Denna sträckning av årummet är en viktig del av stråket från hamnen mot Slottsgatan och centrum. Nyköpingshus har identifierats som en viktig nod. En viktig funktion för årummet är att ta hand om mötet mellan hamnen och staden samt kopplingen till stråket mot centrum. Längs stråket finns flera värdefulla siktlinjer och den visuella kontakten är generellt sett god. För att stärka kopplingen mot centrum samt öka användandet av årummet behöver entréplatsen tydliggöras och visa besökare vägen. Entréplatsen förenklar även för besökare att skapa en helhetsbild av årummet.
Dnr SHB 13/136 11/38 Etapp 2 Korsbron-Behmbron-Folkungabron Förutsättningar Läge Årummet avgränsas av Korsbron i söder och av Folkungabron efter kröken mot nordöst. Längs den västra sidan angränsar årummet till Slottsgatan, kv Åkroken och Verkstaden och längs den östra sidan till kv Bryggaren och Flickskolan. Markägoförhållanden Nyköpings Kommun är ägare till all mark inom området för årummet. Tillgänglighet ÅKROKEN VERKSTADEN STALLBACKEN BRYGGAREN FLICKSKOLAN STÖMKARLEN Grafisk produktion: Zainab Malik Tillgängligheten till årummet är varierande. Anslutningar finns vid Korsbron, vid kv Åkroken, vid Behmbron och vid Folkungabron. Tillgängligheten är begränsad längs den västra sidan av ån. Anslutningarna från Slottsgatan mot åpromenaden sker via trappor. Även anslutningen från Behmbrogatan är på den västra sidan något svårtillgänglig pga kraftig lutning. Från Korsbrons östra sida tillgängliggörs årummet med en brygga som skjuter ut över ån och följer längs Bryggeriets fasad där åpromenaden sedan viker in genom kvarteret.
Dnr SHB 13/136 12/38 Tillgängligheten till årummet är begränsad från båda sidor av Folkungabron där anslutningen sker med trappor. Områdesbeskrivning Befintlig bebyggelse och stadsmässigt sammanhang Området i anslutning till denna sträcka präglas av kultur, konst och kreativitet. Årummet är här beläget mellan de kvarter som tidigare omskrivits som kulturkvarteren vid ån i Planprogram för Kulturkvarteren vid ån (2005). Det finns ett blandat utbud av utåtriktade kulturella och kreativa verksamheter samt konstutställningar vilket är den önskade användningen av området enligt tidigare planprogram. Det finns även tjänster, service, lokaler och bostäder. Området är välbesökt av såväl invånare som besökare och har potential att ytterligare öppnas upp och tydligare integreras i årummet. Sträckan och de angränsande kvarteren är mycket värdefulla ur ett kulturhistoriskt perspektiv vilket ska beaktas vid en framtida utveckling. - Kulturkvarteren vid ån Kv Åkroken är mitt inne i en utvecklingsfas. Här låg före 1665 års brand ett mindre torg med rådhus. Under andra halvan av 1900-talet har större delar av kvarteret varit avrivet och fungerat som parkeringsplats. Åkroken har genomgått en arkeologisk utgrävning och nu ämnar man återskapa kvarterets funktion som koppling mellan Stora torget och stråket mot ån och hamnen. Kvarteret planeras innehålla bostäder, parkering, torgyta samt parkmiljö. I kv Verkstaden finns Nyköpings äldsta väl bevarade industrimiljöer med rötter från mitten av 1700-talet resp början av 1800-talet, tillhörande Nyköpings mässingsbruk. Inom kvarteret i anslutning till årummet finns även ett gammalt sockerbruk, en stenbyggnad från sent 1700-tal som nu disponeras av Teater Sörmland. I kvarteret finns även ett Bilsadelmakeri och bilservice. Det är önskvärt att verksamheter med anknytning till hantverk främjas även i framtiden för att behålla den historiska anknytningen. Om bebyggelsen i kv Bryggaren finns skrivet i tidigare detaljplan: Bryggeriet och färgeriet utpekas som karaktärsbyggnader, där särskilt höga krav ställs på bevarande och att underhåll ska ske med extra omsorg, samt, Färgeriet från 1820-talet, en ståtlig timmerbyggnad med faluröd panel, är den enda kvarvarande byggnad som haft den funktionen i Nyköping. Inga förändringar får ske av de karaktärsfulla fasaderna mot ån (utdrag ur detaljplan för Kv Bryggaren P 96/11). Karaktär och utformning Åpromenaden går längs båda sidor av ån. En anonym trappa leder besökare ned till åpromenaden från Slottsgatan på den västra sidan. Åpromenaden går därifrån på en anlagd grusgång förbi kv Åkroken genom kröken åt öster och vidare mot Folkungabron. På den östra sidan växlar underlaget på
Dnr SHB 13/136 13/38 åpromenaden från trä längs Bryggeriets fasad till asfalt vid passagen genom kvarteret och sedan grus från Behmbron-Folkungabron. Nivåskillnaden på den västra sidan tillför ett lugn och gör att trafiken längs Slottsgatan inte blir lika påtaglig för de som befinner sig vid ån. Utvecklingen av Åkroken ger kvarteret möjlighet att utvidgas som parkrum, förstärka upplevelsen av årummet samt öka tillgängligheten till ån. Där årummet angränsar till kv Verkstaden är det smalare och mer slutet. Det finns en tydlig avgränsning i form av ett plank som med fördel skulle kunna rivas för att öppna upp kvarteret mot årummet och öka tillgängligheten. Några få sittplatser finns utplacerade längs åpromenaden. På östra sidan av ån i kv Bryggaren ligger kulturhuset Bryggeriet, och längs den vackra tegelfasaden som vetter mot ån finns en längsgående brygga med sittplatser mot fasaden på bästa solplats. Bryggan löper längs hela fasaden, fram till den gamla färgeribyggnaden. Istället för att följa längs ån på färgeriets utsida viker åpromenaden in på kvarterets asfaltsbelagda innergård. Årummet förlorar för en stund kontakten med ån och omsluts av kvarterets byggnader. Vid Behmbron fortsätter åpromenaden mot Folkungabron. Längs denna sträcka finns inga sittplatser. T.v. Åpromenaden längs Bryggeriets fasad. T.h. Färgeriets fasad mot ån. Foto Zainab Malik
Dnr SHB 13/136 14/38 Analys Korsbron-Behmbron-Folkungabron Grafisk produktion: Zainab Malik Årummet är beläget intill Slottsgatan nära till Stora torget. Det är en viktig del av stråket mellan hamnen och centrum. Där åpromenaden sträcker sig över Korsbron hade stråket kunnat tydliggöras ytterligare genom att prioriteras som övergångsställen för att stärka upplevelsen av ett sammanhängande stråk och tydliggöra åpromenaden. Slottsgatans sträckning längs ån är unik. Placeringen intill årummet samt läget mellan Stora torget och Nyköpingshus gör gatan till en viktig länk. Utvecklingen av kvarteret Åkroken är av särskild vikt för att förstärka kopplingen mellan årummet och stråken mot centrum.
Dnr SHB 13/136 15/38 Etapp 3 Folkungabron-Kvarnbron-Stadsbron Förutsättningar Läge Årummet avgränsas av Folkungabron i söder och av Stadsbron i norr. Längs den västra sidan angränsar årummet till kv Mejeriet och Nyköpings Bruk, och efter kröken åt nordöst vid Storhusfallet till kv Läroverket där Nicolaiskolan ligger. Längs den östra sidan angränsar årummet till kv Folkungabron, Borgmästaren och Åvallen, för att vid Kvarnbron vidgas i ett större parkrum: Sågarbacken. Efter kröken åt nordöst följer kv Guldsmeden och Brovakten. Markägoförhållanden Nyköpings Kommun är ägare till all mark inom området för årummet med undantag för delar av kv Nyköpings Bruk, fastigheterna Nyköpings Bruk 1 som ägs av Patriek i Nyköping AB, Nyköpings Bruk 7 som ägs av Klövern Strand AB. Tillgänglighet BROVAKTEN GULDSMEDEN JÄGMÄSTAREN LÄROVERKET NYKÖPINGS BRUK POLISEN REKTORN VERKSTADEN ÅVALLEN ÅKOKEN MEJERIET FLICKSKOLAN FOLKUNGABRON BROGMÄSTAREN Grafisk produktion: Zainab Malik Tillgängligheten till årummet är varierande. Anslutningar finns vid Folkungabron, Kvarnbron och Stadsbron. Det finns också flera mindre
Dnr SHB 13/136 16/38 anslutningar. På den västra sidan från Bruksgränd och Västra Trädgårdsgatan, samt på den östra sidan från Lilla Strömgatan, Prosten Pihls gränd, Östra Kyrkogatan via Sågarbacken och från S:t Annegatan. Från Folkungabron nås årummet via svagt sluttande grusgångar och är tillgängligt för alla med undantag för då det råder vinterväglag. Tillgängligheten till den västra sidan av årummet är begränsad från Kvarnbron då anslutningen sker via trappor mellan Qvarnen och Gamla Elverket. Även på Stadsbrons östra sida är tillgängligheten begränsad då anslutningen sker med trappor. Områdesbeskrivning Befintlig bebyggelse och stadsmässigt sammanhang Årummet har här ett mycket centralt läge i staden. Både Stadsbron och Kvarnbron är centrala väst-östliga kopplingar mellan stadsdelarna Väster och Öster. Genom detta område passerar dagligen ett flöde av människor som ger underlag för nya mötesplatser att växa fram. Inom anslutande område finns restauranger som utnyttjar läget längs ån med uteserveringar vid vattnet, det finns också skolverksamhet, bostäder, kulturaktiviteter på Pelles Lusthus och utrymme för vila och rekreation i den grönskande Sågarbacken. Området har en stark kulturhistorisk koppling och den befintliga bebyggelsen utgör, liksom längs tidigare etapper, viktiga delar av Nyköpings historiska miljö. Möjligheten att utvinna kraft ur Storhusfallet har varit av vikt för Nyköpings framväxt som betydande industristad. Storhuskvarn vid Storhusfallet är en av de få kvarnar som finns bevarade. Precis som kv Verkstaden innehåller Kv Mejeriet och Nyköpings Bruk delar av stadens äldsta bevarade industrimiljöer. På den östra sidan ligger kv Åvallen med Prosten Pihls gård. Denna gård med tillhörande omgivning ägs av kyrkan och klassas som byggnadsminne enligt Lag om kulturminnen m m (KML). Byggnaden inkl tillhörande trädgård ska således betraktas utifrån särskilt kulturhistoriskt värde. Trädgården ligger i direkt anslutning till årummet och avgränsas med ett staket och tät vegetation. I anslutning till Kvarnbron breder Sågarbacken, ritad av stadsträdgårdsmästare Folke Lindholm år 1968, ut sig i slänten upp mot Östra Kyrkogatan med omväxlande planteringar, grönområden, gångvägar och sittplatser med utsikt över Kvarnbron och Storhusfallet. Storhusfallet är en av årummets främsta besöksplatser och många förbipasserande stannar till och fascineras av det dånande vattnet. Karaktär och utformning Åpromenaden går längs båda sidor av ån och följer en anlagd grusgång mellan Folkungabron-Kvarnbron, sedan asfalt mellan Kvarnbron-Stadsbron på den västra sidan. På den östra sidan är gångvägen asfalterad från Kvarnbron fram till S:t Annegatan, därefter grusad fram till Stadsbron. Asfalten på den
Dnr SHB 13/136 17/38 västra sidan nedanför Nicoliaskolan är bitvis i dåligt skick vilket minskar framkomligheten. I parkområdet Sågarbacken är underlaget på gångvägarna främst av asfalt. Hela den västra sidan av årummet längs sträckan Folkungabron-Kvarnbron- Stadsbron är av parklik karaktär, med undantag för passagen genom Storhuskvarn till Kvarnbron. På den västra sidan slingrar sig åpromenaden från Folkungabron ner mot vattnet genom ett mer öppet område genom kv Mejeriet där årummet har potential att utvecklas som park. Årummet har god kontakt med kv Mejeriet och Nyköpings Bruk. Entrén på den västra sidan av Folkungabron har tydliggjorts med en portal av trä, ett trevligt inslag som bidrar till ökad rumskänsla. Rumsligheten förstärks av de trädkronor som sluter sig kring ån. Kv. Mejeriet, anslutning från Folkungabron. Kv. Verkstaden i bakgrunden. Här finns potential för årummet att utvecklas. Foto: Zainab Malik Nedanför Nicolaiskolan är årummet mer slutet och kontakten med bebyggelsen i kvarteret är dålig trots det centrala läget. En ökad kontakt och bättre tillgänglighet mellan det angränsande kvarteret, Stadsbron och årummet skulle bidra till att årummet utvecklar och stärker sin funktion som unik park i direkt anslutning till stadskärnan. På den östra sidan mellan Folkungabron-Kvarnbron följer åpromenaden längs kanten med utsikt över ån och över motsatt sida, här finns ett fåtal sittplatser i form av utplacerade bänkar. Promenadstråket följer längs kanten av vattnet och det finns en god visuell koppling mellan de båda sidorna.
Dnr SHB 13/136 18/38 I och med Sågarbacken öppnas årummet upp runt Kvarnbron för att sedan nordöst följa längs bebyggelsen. I nära anslutning till Stadsbron är åpromenaden breddad med en terrass som möjliggör för uteservering för restaurangen intill. Här har man utsikt över skulpturen Svalor i ån, över Stadsbron och över motsatt sida. Sågarbacken breder ut sig i slänten. Vy från Kvarnbron. Foto: Zainab Malik Utsikt från årummet mot Stadsbron med det karaktäristiska Sparbankshuset. Foto: Zainab Malik
Dnr SHB 13/136 19/38 Analys Folkungabron-Kvarnbron-Stadsbron Grafisk produktion: Zainab Malik Vid passagen över Folkungabron saknas övergångsställen och stråket bryts. För ett sammanhängande stråk bör det knytas samman. Vid Kvarnbron ansluter ett korsande gång- och cykelstråk från Östra Kyrkogatan, ett viktigt stråk mellan stadens västra och östra sida. Även Stadsbron är en central koppling och är den punkt som knyter samman Västra och Östra Storgatan där ett flöde av människor passerar platsen dagligen. Därmed finns underlag att utveckla och tillgängliggöra årummet ytterligare. Genom att förstärka kopplingen mellan årummet och Stadsbron finns möjlighet att tydligt koppla samman den östra och västra delen av staden och skapa en gemensam centrumpunkt. På så sätt minskar såväl fysiska som mentala avstånd. En tydlig nod skapas, vilken kan ge nya förutsättningar för hela området samla, länka samman, förena och mötas.
Dnr SHB 13/136 20/38 Etapp 4 Stadsbron-Repslagarbron Förutsättningar Läge Årummet avgränsas av Stadsbron i söder och av Repslagarbron i norr. Längs den västra sidan angränsar årummet till kv S:t Nikolaus och Varmbadet och längs den östra till kv Riksbanken och S:t Anna. Markägoförhållanden Nyköpings Kommun är ägare till all mark i anslutning till årummet med undantag för S:t Nikolaus 7 som ägs av kyrkan och kv Riksbanken på östra sidan där marken är i privat ägo. Tillgänglighet S.T ANNA VARMBADET S.T NIKOLAUS RIKSBANKEN Grafisk produktion: Zainab Malik PROVAKTEN Tillgängligheten till årummet är varierande. Anslutningar finns från Stadsbron, Prästgatan och Repslagarbron. Den västra sidan nås via en lätt sluttande grusgång från Stadsbron eller längre norrut via anslutande Prästgatan. På den östra sidan finns den enda anslutningen från Tullportsgatan. Sträckan Stadsbron-Tullportsgatan, nedanför Sparbankshuset, är idag helt otillgänglig för allmänheten. För att åpromenaden ska bli ett sammanhängande stråk krävs att mark för detta ändamål avsätts inom kv Riksbanken.
Dnr SHB 13/136 21/38 Områdesbeskrivning Befintlig bebyggelse och stadsmässigt sammanhang Årummets läge är fortsatt centralt i staden just intill Stadsbron. I anslutning till årummet ligger exempelvis S:t Nicolai kyrka, det karaktäristiska Sparbankshuset och kulturhuset Culturum (stadsbibliotek och konserthall). Inom ramen för anslutande område finns även bostäder, museiverksamhet samt plats för fritid och lek. Här finns goda möjligheter för årummet att utvecklas och skapa förutsättningar för ökade stadsnära rekreationsmöjligheter. Karaktär och utformning Anslutningen från Stadsbron är förhållandevis anonym och sker genom ett smalt parti mellan fasaden på kyrkoherdebostaden och broräcket. På den västra sidan är åpromenaden dragen en bit in från kanten av ån och följer en anlagd grusgång med grönområden på båda sidor av gången. Den omgivande vegetationen bäddar under årets varma månader in årummet i lummig grönska och förstärker känslan av park. T.v. Till vänster skymtar fruktträdgården och till höger glimtar ån mellan träden. T.h. Årummet karaktär. Foto: Zainab Malik Närheten till vattnet är påtaglig. Den västra sidan växlar mellan att vara mer öppen och luftig till att vara mer omsluten av vegetation, där det glittrande vattnet anas mellan de grönskande träden. Träden skänker skugga och skapar vackra ljusinsläpp under soliga dagar. Det finns en fruktträdgård inom kv S:t Nikolai som enligt gällande detaljplan (P 91/4) anses ha ett stort miljövärde och bör bevaras för områdets karaktär. Parkområdet mellan Culturums södra entré och åpromenaden skulle kunna förstärkas ytterligare som förbindelselänk och integrera platsen bättre. Om detta finns skrivet i tidigare detaljplan P91/4: Också gestaltningen av parken mellan ån och kulturhuset är viktig och bör samordnas med parkplaneringen kring kulturhuset.
Dnr SHB 13/136 22/38 Prästgatan är ett naturligt stråk mot årummets västra sida och avslutas i en plantering och en utskjutande terrass med sittplatser. På motsatt sida har Tullportsgatan liknande funktion och fungerar som ett anslutande stråk mot årummet. I nära anslutning till Tullportsgatan skjuter en terrass ut även på den östra sidan och öppnar upp årummet mot vattnet. Växtligheten som omsluter årummet och avgränsningen mot parkeringen gör att biltrafiken skärmas av något. Vy från Tullportsgatan mot Repslagarbron. Foto: Zainab Malik
Dnr SHB 13/136 23/38 Analys Stadsbron-Repslagarbron Grafisk produktion: Zainab Malik Det finns ingen planerad övergång för åpromenaden över Stadsbron. På den östra sidan bryts åpromenaden helt. Platsen föreslås att på sikt utvecklas för att en åpromenad ska kunna anläggas för att knyta samman och tillgängliggöra årummet. Trots närheten till Stora torget, centrum och stadsbiblioteket så upplevs årummet delvis avskärmat. Fram till Prästgatan saknas sittplatser. Här finns fin utsikt över stadsbron och Sparbankshuset. Fler sittplatser skulle öka kontakten med gatan. För att förtydliga stråkets fortsättning och närheten till naturen vore bättre skyltning behjälplig.
Dnr SHB 13/136 24/38 Etapp 5 Repslagarbron-Forsbron-järnvägsbron Förutsättningar Läge Årummet avgränsas av Repslagarbron i söder och den korsande järnvägsbron i norr. Längs den västra sidan angränsar årummet till kv Fors och Sjukvårdaren, och längs den östra sidan till kv Sjösakvarnen, S:t Annehus och Banvakten. Markägoföhållanden Nyköpings Kommun är ägare till all mark inom området för årummet. Tillgänglighet BANVAKTEN S.T ANNEHUS SJUKVÅRDAREN FORSBRON SJÖSAKVARNEN Grafisk produktion: Zainab Malik FORS Tillgängligheten är varierande. Anslutningar till årummet finns vid Repslagarbron, vid Forsgränd där Forsbron korsar ån i väst-östlig riktning, vid S:t Annegatan samt via ett stråk längs Västra kyrkogården. Åpromenaden ansluter från föregående etapp via passager under Repslagarbron. På den västra sidan har grusgången under bron förstärkts med en träbeläggning för att öka framkomligheten. Längs Sjösakvarnen och S:t Anne vattensåg finns ingen åpromenad i direkt kontakt med vattnet, utan åpromenaden följer vägen mellan husen. Vid kv Banvakten tar åpromenaden slut i ett område med kolonilotter och fortsätter inte vidare mot järnvägsbron.
Dnr SHB 13/136 25/38 Områdesbeskrivning Befintlig bebyggelse och stadsmässigt sammanhang Nyköpingsån slingrar sig vidare och är ett fortsatt viktigt inslag i stadsbilden. Åns historiska betydelse som energikälla synliggörs i denna del av årummet, och här finns såväl industribyggnader som gamla kvarnar med kulturvärde. Här vid Nyköpingsåns övre fall finns S:t Anna kvarn (på den västra åstranden) och Sjösa kvarn (på den östra åstranden) bevarade. Idag rymmer området såväl kontorsverksamhet som restaurangverksamhet men också bostäder samt vård- och serviceverksamhet. På den östra sidan av ån i områdets norra del finns ett antal kolonilotter. Längs åkanten vid kolonilotterna finns idag ingen åpromenad. Karaktär och utformning Åpromenaden går längs båda sidor av ån. På den västra sidan följer åpromenaden en grusgång fram till platsen för S:t Anna kvarn. Framme vid byggnaden bryts åpromenaden och fortsätter först på andra sidan. Åpromenaden återupptas norr om Forsbron och följer kanten av ån längs en stig fram till järnvägsbron. Båda sidor av årummet norr om Forsbron är av parkkaraktär. Ån vidgas efter Forsbron och mitt i ån finns två små öar med riklig, något vildvuxen vegetation (bild t.v.). Öarna nås via en bro från åpromenaden på den västra åstranden (bild t.h.). Tidigare fanns en liten åttkantig paviljong placerad på den norra holmen. Foto: Zainab Malik
Dnr SHB 13/136 26/38 Analys Repslagarbron-Forsbron-järnvägsbron Grafisk produktion: Zainab Malik Längs denna etapp påbörjas en subtil övergång mellan stad och natur. Bebyggelsen luckras upp och åpromenaden får en mer naturlik karaktär. Stråkets fortsättning är i behov av att tydliggöras där det plötsligt slutar i en byggnad. De två öarna norr om Forsbron har potential att rustas upp för att bli mer inbjudande. För att knyta samman åpromenaden på östra sidan behöver den anläggas ända fram till järnvägsbron och vidare. Detta bör göras med kolonilotterna i åtanke eftersom stadsnära odling är ett värdefullt inslag i stadsmiljön.
Dnr SHB 13/136 27/38 Etapp 6 Folkungavallen-Perioden-Hållet Förutsättningar Läge Årummet avgränsas av den korsande järnvägsbron i söder och av gångbron mot Brandkärr efter kröken mot nordöst. Längs den västra sidan angränsar årummet till kv Anderslund, Odlaren samt Hållet, och längs den östra sidan till kv Brandkärr, Spinnerskan samt Perioden. Markägoförhållanden Nyköpings kommun är ägare till all mark inom området för årummet. Tillgänglighet HÅLLET ODLAREN BRANDKÄRR PERIODEN ANDERSLUND BRANDKÄRR SPINNERSKAN Grafisk produktion: Zainab Malik
Dnr SHB 13/136 28/38 Tillgängligheten till årummet är varierande på grund av gångstigarnas naturkaraktär. Anslutningar till årummet finns vid Folkungavallen, kv Odlaren, Spinnerskan, från Hållet och i anslutning till gångbron mot Brandkärr. Norr om järnvägsbron, längs kv Spinnerskan finns idag ingen anlagd åpromenad. Områdesbeskrivning Befintlig bebyggelse och stadsmässigt sammanhang Årummet är här beläget i utkanten av innerstaden. I anslutning till området finns bostäder, idrottsverksamhet, Nyköpings lasarett och naturreservatet Hållet-Marieberg-Stenbro. Inom området finns vissa kulturhistoriskt intressanta miljöer och byggnader. I anslutning till årummet, på den västra sidan av ån, ligger Folkungavallen vilket klassas som värdefull bebyggelse i kommunens bebyggelseinventering. På den östra sidan i Periodenområdet ligger Spinnerskan, det gamla bomullsspinneriet, en industribyggnad i rött tegel från sent 1800-tal med tidstypiskt miljömässiga kvaliteter. Öster om Spinnerskan ligger Kråkberget, en av de högst belägna platserna i Nyköping med god utsikt över staden. Vid kv Perioden är ån av stort intresse för kanotverksamhet. Här finns bland annat en kanotslalombanan uppspänd på linor över ån som används frekvent av exempelvis stadens kanotgymnasium. Att säkerställa en god och trygg tillgång till ån för kanotister är därför av stor vikt vid årummets framtida utveckling. Det anslutande området finns angivet i kap 4. Utredningsområden för hållbar tillväxt i Fördjupad Översiktsplan för Nyköpings tätort och Skavsta som utredningsområde för bebyggelse. Där föreslås en ny koppling över ån i anslutning till den nuvarande järnvägsbron.
Dnr SHB 13/136 29/38 Angående årummet skrivs att: Natur och parkområdet utmed Nyköpingsån föreslås förstärkas. Att säkerställa ån som förbindelsestråk för både djur, växter och människor ska prioriteras och genom att inte bygga precis vid ån kan de negativa konsekvenserna minskas. I kv. Spinnerskan pågår för tillfället en omvandling till bostadsområde (se blåmarkerat område öster om ån i analyskartan). Spinnerskan den gamla bomullsfabriken som nu ska bli bostäder direkt vid ån. I förgrunden syns anordningen för kanotslalom. Foto: Zainab Malik Karaktär och utformning På den västra sidan kopplas åpromenaden samman med tidigare sträckning under den korsande järnvägsbron. Därefter följer åpromenaden den asfaltsbelagda gångvägen vidare mot Hållet och gångbron över ån till Stenbrovägen och fortsätter vidare mot Brandkärr. Åpromenaden går längs naturreservatet Hållet-Marieberg- Stenbro. Vegetationen är tät. Under årets varmare månader är det lummigt och grönt, och åns glittrande vatten glimtar mellan träden. Foto: Zainab Malik Årummet möter här naturreservatet Hållet-Marieberg-Stenbro och övergår till att vara av naturkaraktär. Träd och övrig växtlighet ramar in årummet. Från Stenbrovägen finns en viktig koppling över ån för både fotgängare och cyklister som leder från Brandkärr mot Hållet och Lasarettsområdet. Vid Spinnerskan finns ytterligare en viktig koppling mellan åns västra och östra
Dnr SHB 13/136 30/38 sida som knyter ihop naturområdet på Kråkberget öster om Periodenområdet med närströvområdet Hållet. Längs kv Spinnerskan finns ingen anlagd åpromenad, men i och med områdets utveckling finns planer på att anlägga en även här för att tillgängliggöra årummet. På så sätt integreras området i stadens gångnät och tillgängligheten ökar. Analys Folkungavallen-Perioden-Hållet Grafisk produktion: Zainab Malik
Dnr SHB 13/136 31/38 Etapp 7 Hållet-Marieberg-Stenbro Förutsättningar Läge Årummet avgränsas av gångbron mot Stenbrovägen i söder och i höjd med naturreservatet Stenbro i norr. Längs den västra sidan finns närströvområdet Hållet och norr om motorvägsbron finns åkermark. Närmaste bebyggelse är bostadsområdet Oppeby Gård. Längs den östra sidan angränsar några mindre fastigheter längs Stenbrovägen. I övrigt är det naturreservatsmark. Markägoförhållanden Nyköpings kommun äger all mark inom området för årummet. Tillgänglighet OPPEBY GÅRD OPPEBY GÅRD BRANDKÄRR HÅLLET BRANDKÄRR STENBRO BERGUVEN Söder om motorvägsbron Grafisk produktion: Zainab Malik Norr om motorvägsbron Tillgängligheten till årummet är varierande på grund av gångstigens naturkaraktär. Anslutningar på den västra sidan finns från Hållet samt via upptrampade gångstig från nedre parkeringen på Oppeby Gård. På den östra sidan nås årummet från en gångväg längs Mariebergsskogen och en upptrampad stig söder om Stenbrogården. Längs den västra kanten i närströvområdet Hållet finns en naturstig som följer längs ån.
Dnr SHB 13/136 32/38 Områdesbeskrivning Befintlig bebyggelse och stadsmässigt sammanhang Årummet omgärdas här av naturreservat och åkermark. Förutom motorvägsbron som skär igenom årummet finns i stort sett ingen bebyggelse i direkt anslutning till ån, den närmaste bebyggelsen finns på årummets östra sida vid Stenbrovägen, där det finns nybyggda småhus, kommunens växthus och ett dagcenter. Den i övrigt närmsta bebyggelsen är bostadsområdet Oppeby Gård på åns västra sida. Området berörs av detaljplan P 12/7 som ger möjlighet till uppförande av nya bostäder samt anordnad parkmark för att knyta samman befintlig bebyggelse öster om Stenbrovägen med årummet (se blåmarkerat område öster om ån i analyskartan). Karaktär och utformning Ån slingrar sig genom naturreservatet Hållet-Marieberg-Stenbro. Åpromenaden går längs båda sidor på gångstigar med varierande underlag, lutning och framkomlighet. Här har åpromenaden lämnat staden, och präglas istället av närheten till naturen. Vegetationen är relativt tät och ån skymtar mellan träden, emellanåt öppnas vegetationen upp och ån blir överblickbar i hela sin bredd. Hållet är ett stadsnära rekreationsområde och har ett högt natur- och rekreationsvärde med ett nät av stigar, löpslingor och promenadvägar. Inom naturreservatet finns viktiga livsmiljöer för växt- och djurliv och omväxlande natur med vackra naturupplevelser för besökare. En hängbro söder om motorvägsbron utgör en viktig koppling i väst-östlig riktning. Hängbron tillåter de gående att röra sig från den ena sidan till den andra och på så sätt tillgängliggörs årummet ytterligare. T.v. Stig genom naturskogen på Hållet, ån skymtar till vänster i bilden. T.h. Hängbron över ån mot Mariebergsskogen. Foto: Zainab Malik
Dnr SHB 13/136 33/38 Analys Hållet-Marieberg-Stenbro Grafisk produktion: Zainab Malik
Dnr SHB 13/136 34/38 Etapp 8 Oppeby Gård-Hargs kraftstation Förutsättningar Läge Årummet avgränsas i linje med naturreservatet Stenbro i söder och av Hargs kraftstation efter kröken åt väster. Längs den västra sidan finns åkermark och ett skogsparti innan årummet närmar sig bebyggelse i Oppeby Gård. Längs den östra sidan angränsar årummet till åkermark innan småhusbebyggelsen i kv Väverskan. Markägoförhållanden Nyköpings kommun är ägare till all mark inom området för årummet. Tillgänglighet STENBRO HARG OPPEBY GÅRD OPPEBY GÅRD Grafisk produktion: Zainab Malin Tillgängligheten till årummet är varierande. Gångstigarna är främst av naturkaraktär och bitvis något svårframkomliga. Där åpromenaden korsar väg 53 upplevs stråkets fortsättning otydlig och vägvisningar saknas.
Dnr SHB 13/136 35/38 Områdesbeskrivning Befintlig bebyggelse och stadsmässigt sammanhang Den närliggande bebyggelsen består främst av fristående flerbostadshus i området Oppeby Gård. Här finns även livsmedelsbutik och förskoleverksamhet. På åns östra sida finns också småhusbebyggelse. Området öster om Oppeby gård finns angivet i kap. 4 Utredningsområden för hållbar tillväxt som utredningsområde för bebyggelse i Fördjupad översiktsplan för Nyköpings tätort och Skavsta. Där anges förtätning, naturpark, rekreation och fritid som inriktning för den fortsatta utvecklingen. Området längs ån benämns som prioriterad grönstruktur. Karaktär och utformning Åpromenaden följer längs åns båda sidor på en stig i kanten. Sträckan genom skogspartiet på den västra sidan är något svårframkomlig. Väster om skogspartiet och fram till Eskilstunavägen är sträckningen av åpromenaden bitvis otydlig. På den östra sidan kan åpromenaden följas ut på en udde där det finns en vilplats med sittplatser och vacker utsikt. Här fanns tidigare en liten träpaviljong. Platsen har potential att förbättras då den idag är relativt sliten.
Dnr SHB 13/136 36/38 Analys Oppeby Gård-Hargs kraftstation Grafisk produktion: Zainab Malik
Dnr SHB 13/136 37/38 Etapp 9 Hargs kraftstation-gamla Skavstarondellen Förutsättningar Läge Årummet avgränsas från tidigare etapp av Hargs kraftstation vartefter slingrar sig vidare åt sydväst under korsande väg 53. Etappen avslutas vid gamla Skavstarondellen Markägoförhållanden Nyköpings Kommun är ägare till all mark inom området för årummet med undantag för sista delen av sträckan mot gamla Skavstarondellen längs Bagartorp 1:1 där åkermarken är i privat ägo. Tillgänglighet HARG OPPEBY GÅRD Krikonbacken HELGONA-BROBY HARG BROBYFALLET BAGARTORP Släbro OPPEBY GÅRD Grafisk produktion: Zainab Malik Denna sträcka är tillgänglig för alla fram till gångbron från Krikonbacken mot Oppeby med undantag för då det råder vinterväglag.
Dnr SHB 13/136 38/38 Resterande sträcka är av naturkaraktär och är därmed otillgänglig för funktionshindrade. Områdesbeskrivning Befintlig bebyggelse och stadsmässigt sammanhang Den närmaste bebyggelsen består av småhus i Krikonbacken och i Oppeby. Intill ån finns ett skolområde (Släbro- och Oppebyskolan) på den västra sidan om samt en idrottsplats (Krikonbacken) på den östra sidan. Området vid Släbro är skyddat som fornlämningsområde. Inom området för årummet finns runstenar, hällristningar samt ett gravfält. Karaktär och utformning Åpromenaden följer längs gångvägar på båda sidor om ån fram till gångbron. Därefter fortsätter åpromenaden längs en gångstig på endast den västra sidan. Här ändrar också årummet karaktär och gränsar till skogs- och åkermark vilket präglar landskapsbilden. Parallellt med ån går väg 52, delvis synlig från åpromenaden. Analys Hargs Kraftstation-Gamla Skavstarondellen Grafisk produktion: Zainab Malik