1 Sammanträdesplats Sammanträdets öppnande. Regionhuset i Linköping 202 Ordföranden hälsar alla välkomna samt förklarar sammanträdet öppnat. Närvarande 203 Ledamöter Mats Johansson (S) ordförande Margareta Fransson (MP) 1:e vice ordförande, 202-206 Cecilia Bergfast (MP) Tjänstgörande ersättare 207-243 Marie Morell (M) 2:e vice ordförande Kaisa Karro (S) 3:e vice ordförande Gary Sparrborn (M) Clara Aranda (SD) Helene Andersson-Molina (S) Hanna Österman (M) Malin Östh (V) Reza Zarenoe (FP) Göran Gunnarsson (C) Anders Eksmo (KD) Birgitta Larsson (S) Tjänstgörande ersättare Olle Vikmång (S) Anna Larsson (S) Sonnie Knutling (S) Per Jameson (M) Ersättare Frånvarande Madelaine Vilgren (S) Lars Erik Nilsson (M) Linus Emmoth (S) Riitta Leiviskä Widlund (S) Britt-Marie Hamnevik Söderberg (FP) Kerstin Sjöberg(C) Hans Elf (S) Elisabeth Rignell (M) Richard Svensson (SD) Monika Holtstad Sandberg (KD)
2 Övriga (under hela eller del av sammanträdet) Tf ekonomidirektör Josefin Bjäresten Regionsekreterare Peder Björn Enhetschef Anna Bowall Politisk sekreterare Josefin Leone Vårddirektör Martin Magnusson Kommunikationsdirektör Ulrika Ohlsson Vårddirektör Bo Orlenius 2:e vice ordförande Trafik- och samhällsbyggnadsnämnden Jan Owe-Larsson (M) Tf regiondirektör Mats Uddin Handläggare Richard Widén Enhetschef Johanna Woltjer sekreterare Val för protokollsjustering 204 Marie Morell (M) utses att förutom ordföranden justera dagens protokoll. Sammanträdets föredragningslista Informationer 205 Ordföranden presenterar föredragningslistan som godkänns. 206 Johanna Woltjer informerar om ärendet s verksamhetsplan 2016 Richard Widén informerar om ärendet Ökning av det egna kapitalet i Scenkonstbolaget i Östergötland AB. Josefin Bjäresten informerar om ärendet Delårsrapport 07 år 2015 samt lämnar en förhandsinformation om delårsrapport 08 år 2015. Bo Orlenius informerar om ärendet Journalen via nätet. Ulrika Ohlsson informerar om ärendet Regiondirektörens blogg Mats Uddin och Josefin Bjäresten informerar om övriga ärenden på föredragningslistan. Mats Uddin informerar om hälso- och sjukvårdens verksamhet under sommarens semesterperioder 2015 chefläkarnas rapport.
3 Mats Johansson informerar om nuläget i processen gällande rekrytering av regiondirektör. Mats Uddin informerar om nuläget i processen gällande rekrytering av ekonomidirektör. Mats Uddin informerar om övriga aktuella rekryteringar. Mats Johansson informerar om att ett nytt samarbetsavtal mellan Region Östergötland och Linköpings universitet med anledning av det regionala uppdraget. Kajsa Karro lämnar återrapportering från regionstyrelsens utskott för personal- och kompetens försörjning ang. Sveriges mest attraktiva arbetsplatser Marie Morell informerar från arbetsgruppen som arbetat med att bereda regionstyrelsens remissvar om ny kommunallag. s verksamhetsplan 2016 RS 2015-28 207 Föreliggande förslag till verksamhetsplan har sin utgångspunkt i av regionfullmäktige beslutade Strategisk plan med treårsbudget 2016-2018, vilket bland annat innebär att vision, strategiska mål och framgångsfaktorer är fastställda av fullmäktige. I verksamhetsplanen klargörs de uppföljningsbehov som regionstyrelsen har kopplat till framgångsfaktorer. Verksamhetsplanen tydliggör också insatsområden som är handlings- /prestationsinriktade insatser som är angelägna att genomföras under verksamhetsåret. Sammantaget täcker verksamhetsplanen de styrningsbehov som styrelsen har utifrån sitt uppdrag och ansvarsområde. Verksamhetsplanens syfte är att på en strategisk nivå beskriva: Styrelsens ansvarsområde och uppdrag Uppföljningsbehov Insatsområden Plan för beslut och uppföljning. Yrkanden
4 Ordföranden yrkar att följande text infogas under kapitlet s uppdrag och styrningslogik : samordnar och ansvarar för regionens internationella arbete och arbetar med de internationella frågor som rör styrelsens sakområde. Ordföranden ställer ledningsstabens förslag med sitt eget tillägg under prövning och finner att förslaget bifalles. tillstyrker regionfullmäktige BESLUTA a t t fastställa regionstyrelsens verksamhetsplan för år 2016. Protokollsanteckningar Marie Morell, Gary Sparrborn, Hanna Österman, Per Jameson (Moderaterna) och Anders Eksmo (Kristdemokraterna) lämnar följande protokollsanteckning: Till regionfullmäktiges sammanträde i juni 2015 lade Moderaterna och Kristdemokraterna fram ett gemensamt förslag till Strategisk plan med treårsbudget för 2016-2018. Trots att förslaget innehöll en lång rad strategiska mål och framgångsfaktorer för att göra Östergötland till en region där växtkraft skapar livskvalitet, med tydlig fokus på attraktivitet, utvecklingskraft och goda livsvillkor, lyckades inte förslaget få stöd av en majoritet av fullmäktiges ledamöter. Den verksamhetsplan för som är föremål för beslut vid dagens sammanträde, bygger på majoritetens förslag till strategisk plan och treårsbudget. Vår övertygelse är att en verksamhetsplan byggd på Moderaternas och Kristdemokraternas strategiska plan och treårsbudget, hade varit ännu bättre för att utveckla hälso- och sjukvården i Östergötland. Malin Östh (V) lämnar följande protokollsanteckning: Förslagen till verksamhetsplaner som är lagda inför dagens möte med bygger på den budget Regionfullmäktige beslutade om i juni. Om vår budget i stället hade vunnit fullmäktiges gehör hade förslagen sett annorlunda ut, men när så inte blev fallet avstår vi från att lägga ett alternativt förslag till förmån för denna protokollsanteckning.
5 Hälso- och sjukvårdsnämndens verksamhetsplan 2016 RS 2015-679 208 Föreliggande förslag till verksamhetsplan har sin utgångspunkt i av regionfullmäktige beslutade Strategisk plan med treårsbudget 2016-2018, vilket bland annat innebär att vision, strategiska mål och framgångsfaktorer är fastställda av fullmäktige. I verksamhetsplanen klargörs de uppföljningsbehov som Hälso- och sjukvårdsnämnden har kopplat till de framgångsfaktorer som ansvaras av nämnden. Verksamhetsplanen tydliggör också insatsområden som är handlings-/prestationsinriktade insatser som är angelägna att genomföras under verksamhetsåret. Sammantaget täcker verksamhetsplanen de styrningsbehov som styrelsen har utifrån sitt uppdrag och ansvarsområde. Verksamhetsplanens syfte är att på en strategisk nivå beskriva: Styrelsens ansvarsområde och uppdrag. Uppföljningsbehov Insatsområden Plan för beslut och uppföljning. Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade enligt HSN 113/2015 att föreslå regionstyrelsen att tillstyrka regionfullmäktige besluta: a t t fastställa Hälso- och sjukvårdsnämnden verksamhetsplan för år 2016. tillstyrker regionfullmäktige BESLUTA a t t fastställa Hälso- och sjukvårdsnämnden verksamhetsplan för år 2016. Protokollsanteckningar Marie Morell, Gary Sparrborn, Hanna Österman, Per Jameson (Moderaterna) och Anders Eksmo (Kristdemokraterna) lämnar följande protokollsanteckning: Till regionfullmäktiges sammanträde i juni 2015 lade Moderaterna och Kristdemokraterna fram ett gemensamt förslag till Strategisk plan med treårsbudget för 2016-2018. Trots att förslaget innehöll en lång rad strategiska mål och framgångsfaktorer för att göra Östergötland till en region där växtkraft skapar livskvalitet, med tydlig fokus på attraktivitet, utvecklingskraft och goda livsvillkor, lyckades inte förslaget få stöd av en
6 majoritet av fullmäktiges ledamöter. Den verksamhetsplan för Hälso- och sjukvårdsnämnden som är föremål för beslut vid dagens sammanträde, bygger på majoritetens förslag till strategisk plan och treårsbudget. Vår övertygelse är att en verksamhetsplan byggd på Moderaternas och Kristdemokraternas strategiska plan och treårsbudget, hade varit ännu bättre för att utveckla hälso- och sjukvården i Östergötland. Malin Östh (V) lämnar följande protokollsanteckning: Förslagen till verksamhetsplaner som är lagda inför dagens möte med bygger på den budget Regionfullmäktige beslutade om i juni. Om vår budget i stället hade vunnit fullmäktiges gehör hade förslagen sett annorlunda ut, men när så inte blev fallet avstår vi från att lägga ett alternativt förslag till förmån för denna protokollsanteckning. Trafik- och samhällsplaneringensnämnden verksamhetsplan 2016 RS 2015-680 209 Föreliggande förslag till verksamhetsplan har sin utgångspunkt i av regionfullmäktige beslutade Strategisk plan med treårsbudget 2016-2018, vilket bland annat innebär att vision, strategiska mål och framgångsfaktorer är fastställda av fullmäktige. I verksamhetsplanen klargörs de uppföljningsbehov som Trafik- och samhällsplaneringsnämnden har kopplat till de framgångs-faktorer som ansvaras av nämnden. Verksamhetsplanen tydliggör också insatsområden som är handlings-/prestationsinriktade insatser som är angelägna att genomföras under verksamhetsåret. Sammantaget täcker verksamhetsplanen de styrningsbehov som styrelsen har utifrån sitt uppdrag och ansvarsområde. Verksamhetsplanens syfte är att på en strategisk nivå beskriva: Styrelsens ansvarsområde och uppdrag. Uppföljningsbehov Insatsområden Plan för beslut och uppföljning. Trafik- och samhällsplaneringsnämnden beslutade enligt TSN 90/2015 att föreslå regionstyrelsen att tillstyrka regionfullmäktige besluta: a t t fastställa Trafik- och samhällsplaneringsnämndens verksamhetsplan för år 2016, samt
7 a t t på sidan 9 under Nya effektiva former för yttäckande trafik byta ut innehållet i uppföljningsrutan till: Uppföljning ska under verksamhetsåret göras av närtrafikens efterfrågan och utformning och utveckling. tillstyrker regionfullmäktige BESLUTA a t t fastställa Trafik- och samhällsplaneringsnämndens verksamhetsplan för år 2016 enligt Trafik- och samhällsplaneringsnämndens förslag. Malin Östh (V) lämnar följande protokollsanteckning: Förslagen till verksamhetsplaner som är lagda inför dagens möte med bygger på den budget Regionfullmäktige beslutade om i juni. Om vår budget i stället hade vunnit fullmäktiges gehör hade förslagen sett annorlunda ut, men när så inte blev fallet avstår vi från att lägga ett alternativt förslag till förmån för denna protokollsanteckning. Regionutvecklingsnämnd ens verksamhetsplan RS 2015-681 210 Föreliggande förslag till verksamhetsplan har sin utgångspunkt i av regionfullmäktige beslutade Strategisk plan med treårsbudget 2016-2018, vilket bland annat innebär att vision, strategiska mål och framgångsfaktorer är fastställda av fullmäktige. I verksamhetsplanen klargörs de uppföljningsbehov som regionutvecklingsnämnden har kopplat till de framgångsfaktorer som ansvaras av nämnden. Verksamhetsplanen tydliggör också insatsområden som är handlings-/prestationsinriktade insatser som är angelägna att genomföras under verksamhetsåret. Sammantaget täcker verksamhetsplanen de styrningsbehov som styrelsen har utifrån sitt uppdrag och ansvarsområde. Verksamhetsplanens syfte är att på en strategisk nivå beskriva: Styrelsens ansvarsområde och uppdrag. Uppföljningsbehov Insatsområden Plan för beslut och uppföljning.
8 tillstyrker regionfullmäktige BESLUTA a t t fastställa Regionutvecklingsnämndens verksamhetsplan för år 2016. Protokollsanteckningar Marie Morell, Gary Sparrborn, Hanna Österman, Per Jameson (Moderaterna) och Anders Eksmo (Kristdemokraterna) lämnar följande protokollsanteckning: Till regionfullmäktiges sammanträde i juni 2015 lade Moderaterna och Kristdemokraterna fram ett gemensamt förslag till Strategisk plan med treårsbudget för 2016-2018. Trots att förslaget innehöll en lång rad strategiska mål och framgångsfaktorer för att göra Östergötland till en region där växtkraft skapar livskvalitet, med tydlig fokus på attraktivitet, utvecklingskraft och goda livsvillkor, lyckades inte förslaget få stöd av en majoritet av fullmäktiges ledamöter. Den verksamhetsplan för Regionutvecklingsnämnden som är föremål för beslut vid dagens sammanträde, bygger på majoritetens förslag till strategisk plan och treårsbudget. Vår övertygelse är att en verksamhetsplan byggd på Moderaternas och Kristdemokraternas strategiska plan och treårsbudget, hade varit ännu bättre för att ta vara på kraften i Region Östergötland. Malin Östh (V) lämnar följande protokollsanteckning: Förslagen till verksamhetsplaner som är lagda inför dagens möte med bygger på den budget Regionfullmäktige beslutade om i juni. Om vår budget i stället hade vunnit fullmäktiges gehör hade förslagen sett annorlunda ut, men när så inte blev fallet avstår vi från att lägga ett alternativt förslag till förmån för denna protokollsanteckning.
9 Ändringar i Region Östergötlands reglemente RS 2015-637 211 Reglemente för Region Östergötland redovisar de formella bestämmelserna för Region Östergötland samt beskriver uppdrag, ansvar, styrprinciper och organisation. Med anledning av att regiondirektörens verksamhetsplan ersätts av Region Östergötlands mål- och uppföljningsdokument behöver vissa justeringar i reglementet göras främst under avsnitt 4.4 Den årliga styrningsprocessen. Den politiska ledningsgruppen har enats om att införa en valberedning, vilket formellt regleras i reglementet. Därför har ett nytt avsnitt 5.5 om valberedning skrivits in. Eftersom funktionen biträdande regiondirektör inte längre finns kvar inom Region Östergötlands verkställande organisation tas de skrivningarna bort från reglementet. Reglementet föreslås gälla från den 8 oktober 2015. Yrkanden Marie Morell (M) och Anders Eksmo (KD) lämnar följande yrkande: I ärendet föreslås en ändring i reglementet för att tillsätta en valberedning för fullmäktige. Vi anser att de frågor som finns kring valärenden inte avhjälps av inrättandet av en valberedning. Istället bör de politiska sekreterarna i samråd med ansvarig tjänsteman tillse att uppgifter och fördelningsnycklar för alla förtroendeuppdrag är korrekta, för att sedan delge detta till respektive parti. Respektive parti ansvarar sedan för att nominera sina kandidater direkt via ansvarig tjänsteman enligt den rutin som finns idag. Med anledning av ovanstående yrkar vi; att avslå förändringen i reglementet gällande avsnitt 5.5 Valberedning, att i övrigt bifalla föreslagna justeringar av reglementet. Reza Zarenoe (FP) yrkar bifall till ledningsstabens förslag. Ordföranden föreslår följande propositionsordning:
10 Först prövas reglementet i sin helhet. Därefter prövas Marie Morell med fleras ändringsyrkande. Propositionsordningen godkänns. Ordföranden prövar reglementet i sin helhet och finner att förslaget bifalles. Ordföranden prövar därefter Marie Morell med fleras ändringsyrkande och finner att yrkandet avslås. tillstyrker regionfullmäktige BESLUTA a t t fastställa föreliggande förslag till Reglemente för Region Östergötland att gälla från den 8 oktober 2015. Revisionsrapport Produktionsplanering RS 2015-271 212 Regionens revisorer har genomfört en granskning för att bedöma om landstingets styrande dokument om produktionsplanering fått genomslag i verksamheten. Revisorernas bedömning är att de delvis fått genomslag i de granskade verksamheterna. Dokumenten är välkända och signalerna från ledningen har varit tydlig men att det återstår en hel del arbete för att uppnå enhetlighet både avseende hur långt verksamheterna kommit och avseende modellerna som används. Är målen med produktionsplanering förankrade och upplevs de som prioriterade i verksamheterna? Målen med produktionsplanering är förankrade och det upplevs som en prioriterad fråga. Upplevs landstingets modell som ett stöd? Bedömningen är att den kan vara ett stöd men de som tidigt kommit längre när modellen utvecklades har i dagsläget mindre stöd av modellen. Finns tillgång till tillräckliga resurser i arbetet? Bedömningen är att det finns tillräckligt med resurser men att avsaknaden av ett gemensamt IT-stöd är en resursbrist. Genomförs produktionsplanering enligt landstingets modell? Bedömningen är att det delvis genomförs enligt modellen. Olika verksamheter har kommit olika långt och olika modeller har utvecklats. På sikt bör ökad enhetlighet uppnås.
11 Följs arbetet med produktionsplanering upp? Bedömningen är att det inte sker en tydlig formell rapportering av arbetet och att detta bör bli tydligare. Ledningsstaben stödjer i stora delar revisorernas bedömningar. Produktionsplanering som princip är väl förankrad och upplevs alltmer som en prioriterad fråga. Olika metoder för produktionsplanering har varit väsentliga inslag i arbetet med att förbättra landstingets tillgänglighet och för att få bättre ordning och reda i planeringen. Utifrån detta så är produktionsplanering också en prioriterad fråga. Produktionsplanering hade inte sin början när en gemensam modell togs fram utan flera olika kliniker hade redan påbörjat ett sådant mera systematiskt planeringsarbete. Det innebär också att den nya modellen initialt först började användas vid kliniker där man inte redan påbörjat arbetet. På sikt är det vår bedömning att den nya modellen har förutsättningar att ge ännu bättre planeringsstöd när IT-stödet utvecklats ytterligare och önskvärda integrationer med exempelvis Cosmic har kommit tillstånd. Produktionsplanering är inte främst ett nytt IT-verktyg utan i grunden ett nytt förhållnings- och arbetssätt. Nya IT-verktyg kan dock vara en stor hjälp i arbetet. När man påbörjar en mera genomgripande produktionsplaneringsprocess så krävs relativt stora resurser på klinikerna men när grunden är lagd så bör resursåtgången minska genom att framförhållningen och planeringen blir bättre och effektivare. Tillgängliga resurser för att klara detta varierar idag mellan olika kliniker och det är viktigt att säkerställa att dessa finns innan man påbörjar ett arbete varför takten i införandet måste anpassas. Vidare så är ännu inte IT-stödet fullt färdigutvecklat varför det idag är svårt att förutsäga när samtliga kliniker kan ha nått målet. Eftersom det fram till nu och fortfarande på många håll används olika metoder/modeller för produktionsplanering så sker ännu ingen formell rapportering av hur många kliniker som använder landstingets modell fullt ut. Alla metoder/modeller innehåller dock delar, ibland stora delar, av landstingets grundmodell. Dessutom är syftet med produktionsplanering att kliniken skall klara sina uppdrag exempelvis för sin tillgänglighet varför uppföljning av exempelvis tillgängligheten egentligen är mera adekvat. Om en klinik har svårt att klara detta mål så ingår i analysen att diskutera hur bl a produktionsplaneringen sker.
12 Men ledningsstabens bedömning är att en systematisk produktionsplanering kommer att bli allt viktigare för att kunna möta framtidens utmaningar både avseende exempelvis tillgänglighet men också för att kunna möta våra framtida medarbetares förväntningar på bra framförhållning och planering. BESLUTAR a t t beakta revisionsrapporten i det fortsatta arbetet. tillstyrker regionfullmäktige BESLUTA a t t lägga revisionsrapporten till handlingarna. Ökning av det egna kapitalet i Scenkonstbolaget i Östergötland AB RS 2015-632 213 Regionfullmäktige beslutade den 21 april 2015 att tillsammans med Linköpings kommun och Norrköpings kommun bilda ett Scenkonstbolag, som ska bestå av de verksamheter som i dag drivs av Stiftelsen Östergötlands länsteater ( Stiftelsen ) respektive Norrköping Symfoniorkester AB ( SON ). För ändamålet har parterna förvärvat ett så kallat lagerbolag med ett initialt aktiekapital om 100 000 kronor. Aktierna i Scenkonstbolaget ägs till 52 % av Region Östergötland, till 33,1 % av Norrköpings kommun och till 14, 9 % av Linköpings kommun. Verksamheten i det nya Scenkonstbolaget avses starta den 1 januari 2016. Enligt det av ägarna antagna ägardirektivet för Scenkonstbolaget är målsättningen att bolagets soliditet inte ska understig 30 %. Detta motsvarar ett bundet aktiekapital på 24 miljoner kronor givet en balansomslutning på ca 80 miljoner kronor efter sammanslagningen. Därtill föreslås att ägarna skjuter till ytterligare 5 miljoner kronor i fritt eget kapital. Detta sker genom överkurs på aktierna. Styrelsen för Scenkonstbolaget har därför föreslagit bolagsstämman och ägarna av bolaget att öka aktiekapitalet i bolaget med 23,9 miljoner kronor till 24 miljoner kronor genom nyemission av 239 000 aktier och att ägarna ska teckna de nya aktierna samt tillskjuta aktiekapital i förhållande till sina respektive ägarandelar i bolaget. tillstyrker regionfullmäktige BESLUTA a t t godkänna att bolagsstämman i Scenkonstbolaget i Östergötland AB, org. nr 559015-4547, ( Scenkonstbolaget ), beslutar att öka aktiekapitalet i
13 bolaget med 23 900 000 kronor genom nyemission av 239 000 nya aktier, a t t godkänna att Region Östergötland tecknar 124 280 nya aktier i Scenkonstbolaget till ett belopp om 100 kronor per aktie och en överkurs om 21 kronor per aktie, totalt 121 kronor per aktie och totalt 15 037 880 kronor för aktierna, a t t godkänna att den andel av tillgångarna i Stiftelsen Östergötlands Länsteater ( Stiftelsen ), som vid Stiftelsens avveckling tillskiftas Region Östergötland, överlåts som gåva till Scenkonstbolaget samt a t t fastställa förslag till bolagsordning enligt bilaga. s och regionfullmäktiges sammanträdestider för år 2016 RS 2015-669 214 Region Östergötlands ledningsstab har arbetat fram ett förslag till sammanträdestider för år 2016 för regionstyrelsen och regionfullmäktige samt övriga nämnder (bifogat förslag). föreslås BESLUTA a t t fastställa sammanträdestider för regionstyrelsen år 2016 enligt föreliggande förslag. tillstyrker regionfullmäktige BESLUTA a t t fastställa regionfullmäktiges sammanträdestider för år 2016 enligt föreliggande förslag. Svar på medborgarförslag: Begäran om stöd för ett afasihus i Linköping RS 2015-217 215 Carl Strömbäck har den 17 februari 2015 inkommit med medborgarförslag Skapa ett Afasihus i Linköping. Regionfullmäktige har beslutat att överlämna medborgarförslaget till regionstyrelsen för beredande av svar. Följande svar föreslås på medborgarförslaget: Carl Strömbäck har den 4 april 2015 inkommit med ett medborgarförslag där han begär om stöd för ett afasihus i Linköping där personer som drabbats av afasi och deras anhöriga kan ha en social mötesplats och få stöd i sin rehabilitering. Liknande verksamheter finns bland annat i Region Örebro län.
14 Afasi är en livslång funktionsnedsättning, med svårigheter och behov som förändras under livets gång. Efter de tidiga, akuta, insatserna behövs långsiktig träning och för att de som drabbats ska kunna fortsätta att hitta sätt att hantera funktionsnedsättningen i vardagen. Tidiga insatser för den som drabbas av afasi tillgodoses relativt väl i Region Östergötland. I östra länsdelen görs detta på strokeenhet, i centrala länsdelen på neurologiska kliniken och ibland på rehabiliteringsmedicinska kliniken. I västra länsdelen kommer rehabiliteringen oftast igång på neurorehab eller vid hemrehabilitering. Region Östergötlands behovsanalyser har under åren har visat att kroniskt sjuka inte får all den rehabilitering som skulle vara önskvärd. Därför förstärkte Hälso- och sjukvårdsnämnden logopedin i länet härom året för en mer jämlik rehabilitering. Bedömningen om hur prioriterat ytterligare insatser på afasiområdet är kommer att bedömas i Hälso- och sjukvårdsnämndens ordinarie resursfördelning för år 2017. Regionfullmäktige föreslås därför med hänvisning till ovanstående: a t t besvara medborgarförslaget. Yrkanden Malin Östh (V) lämnar följande yrkande: Vänsterpartiet anser att en kostnadskalkyl saknas och bör bifogas ärendet. Vänsterpartiet yrkar därför på: Att ärendet återremitteras och att en kostnadsutredning görs gällande att finansiera ett Afasihus i enlighet med medborgarförslaget. Mats Johansson (S) yrkar att styrelsen ska fatta beslut i ärendet vid dagens sammanträde. Ordföranden föreslår följande propositionsordning: Först prövas Malin Ösths återremissyrkande mot Mats Johanssons yrkande. Om Mats Johanssons yrkande vinner bifall prövas därefter majoritetens förslag. Propositionsordningen godkänns.
15 Ordföranden prövar Malin Ösths återremissyrkande mot Mats Johanssons yrkande och finner att Mats Johanssons yrkande vinner bifall. Ordföranden prövar därefter majoritetens förslag att anse medborgarförslaget besvarat och finner att förslaget vinner bifall. tillstyrker regionfullmäktige BESLUTA a t t anse medborgarförslaget besvarat Reservationer Malin Östh (V) reserverar sig till förmån för sitt eget yrkande. Svar på motion: Integrerad beroendemottagning i Västra länsdelen RS 2015-390 216 Fredrik Sjöstrand (M) har den 15 april 2015 inkommit med motionen Integrerad beroendemottagning i västra länsdelen. Regionfullmäktige har beslutat att överlämna motionen till regionstyrelsen för beredande av svar. Följande svar föreslås på motionen: Motionärerna föreslår att hälso- och sjukvårdsnämnden ska initiera en dialog med kommunerna i den västra länsdelen i syfte att utreda förutsättningarna för integrerade beroendemottagningar. Regionen har tidigare (som landsting) haft gemensanna mottagningar i västra länsdelen, både i Motala och i Mjölby. Av olika anledningar separerades verksamheten i Motala 2011 och Mjölby 2013. Diskussioner om att starta upp liknande gemensamma mottagningar pågår redan och det finns intresse av gemensam lokalisering från de båda nämnda kommunerna. Gemensam lokalisation mellan regionen och de två kommunerna finns redan idag när det gäller den gemensamma Mini-Maria mottagningen. Fördelarna med gemensam mottagning är att patienterna, samt deras anhöriga, får en väg in för att få en samlad bedömning och ett samlat omhändertagande. En annan fördel är att andra vårdgrannar till exempel psykiatrin samt andra huvudmän som polisen, får en gemensam part att vända sig till vilket underlättar samverkan.
16 Koalition för Östergötland ställer sig positiva till att hälso- och sjukvårdsnämnden initierar en dialog för hitta gemensamma lösningar som gagnar medborgare med beroendeproblematik på bästa sätt. En god samverkan mellan kommun och region är en förutsättning för att missbruksoch beroendevården ska kunna fungera tillfredställande. Med hänvisning till ovanstående föreslås Regionfullmäktige besluta a t t bifalla motionen. tillstyrker regionfullmäktige BESLUTA a t t bifalla motionen. Svar på motion: Ta fram ett jämlikhetsbokslut LiÖ 2014-1090 217 Emil Broberg (V) med flera har den 15 oktober 2014 inkommit med motionen Ta fram ett jämlikhetsbokslut Landstingsfullmäktige har beslutat att överlämna motionen till landstingsstyrelsen för beredande av svar. Följande svar föreslås på motionen: Att hälso- och sjukvården ska vara jämlik är en angelägen fråga ur ett patient- och medborgarperspektiv. För varje enskild patient, närstående eller medborgare är det viktigt att veta att faktorer som bland annat kön, etnicitet, sexuell läggning och socioekonomiska förhållanden inte påverkar vilken vård man får. På samma sätt ska inte heller var man bor i landet spela roll. Det finns legitima skillnader som exempelvis kan bero på att vården tar hänsyn till sjukdomens svårighetsgrad eller förekomsten av parallell läkemedelbehandling och samsjuklighet. Det är när det uppstår skillnader som inte kan förklaras av medicinska bedömningar eller olika behov som hälso- och sjukvården är ojämlik. Vi vet att även sådana omotiverade skillnader finns i Östergötland. Det är oacceptabelt och precis som motionären föreslår måste verktyg utvecklas som kan motverka en ojämlik vård. Eftersom alla skillnader i vården inte automatiskt innebär att vården är ojämlik är det svårt och inte ändamålsenligt att diskutera, följa upp och utvärdera ojämlik vård utifrån skillnader i allmänhet. Ett jämlikhetsbokslut behöver bli mer specifikt för att uppfylla ändamålet att kunna peka på
17 väsentliga omotiverade skillnader i vården. Trots att det finns mycket data att tillgå idag rör de huvudsakligen vårdprocesser och det saknas idag möjligheter att systematiskt analysera vårdens resultat utifrån exempelvis socioekonomisk situation. Detta eftersom data på individens socioekonomiska situation idag inte kan kopplas till vårddata utan särskilt tillstånd från etisk kommitté eller datainspektionen. I strikt mening är det åtminstone i dagsläget och med gällande regler omöjligt att ta fram ett bokslut över jämlikheten som med säkra data kan följa utvecklingen över tid. Koalition för Östergötland delar dock motionärens intention att det behövs ett långsiktigt och målmedvetet arbete som genomsyrar alla verksamheter, att det behövs verktyg för detta ändamål och att jämlikhetsbokslut är en tilltalande metod. Ett utvecklingsarbete ska därför sätta igång som så långt det är möjligt följer motionärens intentioner och där målsättningen är att slutprodukten, uppföljningsdokumentet, kommer så nära ett jämlikhetsbokslut som gällande regler tillåter. Med hänvisning till ovanstående och de restriktioner som där aviseras föreslås Regionfullmäktige besluta a t t bifalla motionen. tillstyrker regionfullmäktige BESLUTA a t t bifalla motionen. Svar på motion: Ge barnoch ungdomspsykiatrin ett helhetsansvar för att möta barn och unga med autism RS 2015-395 218 Fredrik Sjöstrand (M) har den 17 april 2015 inkommit med motionen Ge barn- och ungdomspsykiatrin ett helhetsansvar för att möta barn med autism. Regionfullmäktige har beslutat att överlämna motionen till regionstyrelsen för beredande av svar. Följande svar föreslås på motionen: Motionärerna lyfter och poängterar behovet av ett samlat helhetsansvar för barn och unga med autismspektrumtillstånd en viljeinriktning Koalition för Östergötland till fullo delar. Autismspektrumtillstånd är en funktionsnedsättning som börjar i barndomen. Diagnosen innebär att vederbörande har ett väldigt konkret tänkande, där abstraktiteter såsom ordspråk och annat mer abstrakt tänkande kan vara
18 svårbemästrat. Kännetecknande är också ett mera enahanda intresse som vederbörande har mycket god kunskap om och ägnar stor del av sin tid till. Intresset kan variera över tid. Ett annat utmärkande drag brukar vara entonigt tal, och vissa kan ha svårt med ickeverbal kommunikation som gester, mimik med mera. Även en ojämn begåvningsprofil, d.v.s. hög begåvning i vissa områden och låg i andra, är utmärkande. Funktionsnedsättningen skapar för den drabbade svårigheter i det sociala samspelet och kommunikationen. Autismspektrumtillstånd tenderar även att uppträda tillsammans med andra diagnoser som ADHD, tvångssyndrom, depression eller ångeststörningar. Totalt sett finns inom Region Östergötland 1115 barn och ungdomar diagnoserade med autismspektrumtillstånd. I arbetet med framtagande av ny kravspecifikation inför upphandlingen av BUP-verksamhet har Region Östergötland uppmärksammat problemet med de olika gränsdragningarna mellan BUP och Habilitering i de olika länsdelarna. Problemet har inneburit dels att det inte blir likvärdig vård för östgötarna och dels att barn med autismspektrumtillstånd i centrala och västra länsdelarna får flera vårdgivare, vilket medför en otydlighet för barnen och deras närstående. Den gräns mellan BUP och habilitering som definieras i kravspecifikationen kommer att gälla all vård av barn/ungdomar med neuropsykiatriska diagnoser, även autismspektrumtillstånd, vilket innebär att den blir samma över länet och även att vården av barn med autismspektrumtillstånd blir sammanhållen med en ansvarig vårdgivare. Kravspecifikationen blir offentligt 2015-09-29 Med hänvisning till ovanstående föreslås Regionfullmäktige besluta a t t anse motionen besvarad. tillstyrker regionfullmäktige BESLUTA a t t anse motionen besvarad.
19 Svar på motion: Städning av vårdlokaler i egen regi RS 2015-185 219 Emil Broberg (V) med flera har den 10 februari 2015 inkommit med motionen Städning av vårdlokaler i egen regi. Regionfullmäktige har beslutat att överlämna motionen till regionstyrelsen för beredande av svar. Följande svar föreslås på motionen: Motionärerna berör en viktig fråga. Städning av vårdlokaler utgör en viktig del för att skapa en god inomhusmiljö för patienter, personal och besökare och för att tillgodose en god vård med god hygienisk kvalitet Region Östergötland beslutade i början av 90-talet att outsourca städservicen. Detta var en del i en långsiktig strategi att låta externa leverantörer sköta verksamhet som inte var en del i landstingets kärnverksamhet. En rad andra tjänster har sedan dess outsourcats, t ex vaktmästeri, patientmåltider, transporter och fastighetsdrift. Sedan år 1993 har Regionen upphandlat städning. Regionen saknar därför egen organisation, såväl utrustning som personal, för leverans av städservice. Det är dock viktigt att klargöra att ansvaret för den patientnära städningen nu liksom tidigare vilar på regionens egen vårdpersonal. För att uppnå god städkvalitet måste städning utgå från verksamhetens behov, utifrån deras verksamhet och lokal. Härutöver måste tydliga krav ställas i upphandling/avtal avseende exempelvis kvalitet och hygieniska rutiner, städfrekvens, kvalitetskontroller, kunskap/utbildning, utrustning och metoder. FM centrum arbetar fortlöpande med behovsanalyser och kravställningarna i städavtalen. Kontinuerliga kvalitetsförbättringar sker. I maj 2015 beslutades exempelvis om ökade städfrekvenser. Uppföljning av städleverans är en annan viktig del för att erhålla rätt städservice. Regionen arbetar systematiskt och organiserat med kontroll och uppföljning av de externa leverantörernas leverans av städning. I uppföljningen ingår också vårdens upplevelse av städningen och vilka förändrade behov av krav och/eller tjänster som uppkommer. Kvalitetskontrollerna görs enligt SIS. 1 1 en standard/mätsystem för fastställande och bedömning av städkvalitet
20 Central uppföljning av den städning som sker i egen regi, dvs av vårdpersonal, av patientnära ytor, saknas emellertid. Nuvarande städavtal löper till den 31 januari 2016. Avtalet bygger på standardnivåer av städning, vilka har upphandlats utifrån vad lokalerna används till. Standardnivåerna avser såväl kvalitetskrav som städfrekvenser. Om verksamheter har andra behov av städning, kan tjänsten anpassas efter önskemål. Det finns också möjlighet för vårdenheter att avropa en mängd olika tjänster, bl.a. slutstädning av smittade rum. Nytt avtal är upphandlat och tecknat för Regionens servcietjänster. ISS har avtalet för de centrala och västra delarna av regionen och Sodexo för de östra delarna. Det gäller från den 1 februari 2016 till den 31 januari 2019, med möjlighet till förlängning 2 stycken perioder om 2 år, det innebär en möjlig avtalstid på totalt sju år. Syftet med avtalets omfattning är att skapa förutsättningar för ett kunnigt och stabilt samarbete med kontinuitet avseende kompetens. Detta avtal omfattar servicetjänster såsom städning, interntransporter, produktion av patientkost etc. Syftet med att lägga samman flera servicetjänster i samma avtal är för att nå en kostnadseffektivitet för Regionen genom volym och synergier samt för att kunna möta vårdens behov på t ex nya vårdnära tjänster som till exempel patientnära städning. Grunden för avtalet är att leverantörer tillsammans med FM centrum har ett funktions- och utvecklingsansvar för servicetjänster. Detta innebär bla att: Städning genomförs så att avtalade nivåer avseende renhet uppnås med avtalad frekvens. Samarbetspartnern har ansvar för att genomförande, metodval och utrustning utformas så att avtalad renhetsnivå uppnås vid varje städtillfälle. Nya och/eller förändrade tjänster skall utvecklas då Regionens verksamheter har behov av stöd av servicetjänster i vårdens processer och utveckling. Leverantören kommer att ha en dedikerad utvecklingsorganisation som arbetar såväl nationellt som internationellt med att, för Regionens räkning, inhämta de bästa och senaste inom tjänsteområdet. Beträffande städningen i det nya avtalet införs en rad förändringar som alla utgår från vårdens behov av hygien, utveckling och flexibilitet nu och framöver: Gränsdragningen mellan den del av städningen som FM centrum ansvarar för (outsourcad leverans)och den som vården själva ansvarar för (egen regi leverans) tydliggörs. Syftet är att avlasta vården och att se till att rätt kompetenser städar i Regionens lokaler.
21 Generellt ökade krav på kvalitet och hygien som utgår från nationella standarder. Att kraven utgår från standarder ger en flexibilitet i avtalskraven då de ändras om standarden ändras. 2 Högre krav på servicepersonalens kunnande och erfarenhet, utifrån såväl Regions ens riktlinjer i t ex vårdhygien men också utifrån de krav som Socialstyrelsen ställer om basala hygienrutiner i vårdmiljöer. Erfarenheten av outsourcad städverksamhet har varit god. Det har inneburit förbättrade leveransflöden och bättre resursutnyttjande. Kostnaderna för regionen har sjunkit över tid, samtidigt som kvalitetskraven höjts. Förklaringen är inte ökad tidspress utan att en renodlad verksamhet med ett dedikerat ledarskap kan ge bättre kompetenshöjning, bra hjälpmedel och mer finslipade processer. Konkurrensen mellan utomstående leverantörer har drivit på denna utveckling. De stora aktörerna på marknaden har också bättre tillgång till nationellt/globalt sakkunniga och den utveckling som sker inom städbranschen. Städning av vårdlokaler kräver kunskap, metoder och utrusning som ligger långt framme i utvecklingen inom städbranschen. Otusourcing ställer också högre krav på beställarsidan med avseende på en metodisk, strukturerad och kontinuerlig uppföljning och bidrar kontinuerligt till allt bättre avtal. Det finns således en rad vinster med att upphandla städservice. Om outsourcing däremot används på fel sätt, dvs. endast för att reducera kostnader, kan resurseffektiviteten påverkas negativt. Motionärerna pekar på en relativt nyligen gjord revisionsrapport, Styrning av städning av vårdlokaler, i vilken följande sammanfattande bedömning görs: Landstingets styrning av städning i vårdlokaler inte är tillfredställande. Städning av vårdlokaler är inte en strategiskt viktig och prioriterad del i arbetet med att förebygga vårdrelaterade infektioner. Städning i sig ses som en viktig fråga på olika nivåer i organisationen, men ansvaret stannar på vårdavdelningsnivå. 2 Exempel på ökade kvalitetskrav är: o Skärpta krav på kritiska punkter där smittspridningsgrisken är större, tex tagställen såsom strömbrytare och handtag. o Skärpta krav på städning av inventarier och all inredning på toaletter. o Generellt skärpta krav i lokaler där patienter vårdas, behandlas eller uppehåller sig genom ökade krav på renhetsnivå efter utförd städning. o Inga föroreningar av humanbiologiskt material tillåts efter städning. o Ökade krav på hantering av städmaterial, genom att SIS Textilhandbok skall tillämpas i fråga om t ex tvätt av städmaterial men också för städpersonalens kläder.
22 Revisorerna lyft fram tre områden som särskilt viktiga: Större fokus på olika ansvarsnivåer vid städning av vårdlokaler Avsaknad av lokala rutiner för patientnära städning Vikten av kontroll, uppföljning och rapportering av att städningen anpassas efter verksamhetens behov Ingen av dessa områden har bäring på om städningen utförs i en outsourcad städverksamhet eller ej. Ansvaret för de lokala rutinerna för patientnära städning äger dessutom Regionen själv. Ett sätt att förbättra den patientnära städningen är att utveckla konceptet vårdnära service, vilket förutom patientnära städning skulle kunna inkludera måltidshantering, förråd och transporter. På så sätt kan såväl städkvaliteten som kvaliteten på vård- och omsorgsarbetet förbättras. Sammanfattningsvis är regionen bunden av städavtal till åtminstone den 31 januari 2019. Avtalet är konstruerat så att det ska tillgodose Regionens varierande städbehov, så att städservicen kan anpassas efter verksamhetens olika behov. Vidare finns det i avtalet krav på att leverantörerna ska se till att vårdhygienen upprätthålls så att risken för smittspridning minimeras. Ett beslut att bygga upp en egen städorganisation är inte i linje med den gällande strategin och som organisationen arbetar efter. Det skulle dessutom medföra kostnadsökningar utan att ge några som helst garantier för att det skulle leda till en bättre städleverans. Regionfullmäktige föreslås med hänvisning till ovanstående besluta a t t avslå motionen Yrkanden Malin Östh (V) yrkar bifall till motionen. Ordföranden ställer majoritetens förslag att avslå motionen mot Malin Ösths yrkande att bifalla motionen och finner att majoritetens förslag vinner bifall. tillstyrker regionfullmäktige BESLUTA a t t avslå motionen.
23 Reservationer Malin Östh (V) reserverar sig till förmån för sitt eget yrkande. Svar på motion : Anställningstrygghet i kollektivtrafiken RS 2015-187 220 Emil Broberg (V) med flera har den 10 februari 2015 inkommit med motionen Anställningstrygghet i kollektivtrafiken. Regionfullmäktige har beslutat att överlämna motionen till regionstyrelsen för beredande av svar. Följande svar föreslås på motionen: I Region Östergötland har vi sedan 2012 en regional kollektivtrafikmyndighet, Trafik- och samhällsplaneringsnämnden (TSN), som ansvarar för kollektivtrafiken i länet. Myndighetens obligatoriska uppgift är att fatta strategiska beslut, ansvara för att ta fram övergripande mål och göra prioriteringar inom kollektivtrafiken. Ett sådant exempel är beslut om regionalt trafikförsörjningsprogram, som är grunden för arbetet med att utveckla kollektivtrafiken i regionen. Det är en strategisk och långsiktig plan utifrån ett samhälls- medborgar- och resenärsperspektiv. Den dagliga driften av kollektivtrafiken ansvarar bolaget ÖstgötaTrafiken (Ötraf) för. På uppdrag av TSN ansvarar bolaget för upphandling och planering av trafiken, tidtabeller, marknadsföring och kundtjänst. Ötraf upphandlar all trafik och kör på entreprenad, vilket innebär att de efter upphandling anlitar ett antal olika små och stora transportföretag för att köra trafiken. Förarna är anställda av dessa privata företag i transportbranschen. Motionärerna tar specifikt upp bussförarnas anställningsvillkor kopplat till att verksamheten regelbundet handlas upp i konkurrens och hävdar att offentliga upphandlingar omöjliggör en bra utveckling i kollektivtrafiken. Region Östergötland delar inte den meningen. Vad motionärerna efterfrågar är att Ötraf ska ställa krav på att den nya leverantören ska ta över avlämnande leverantörers personal i största möjliga omfattning och med oförändrade villkor, inklusive anställningstid och intjänade förmåner. För regionens del är motivet för att handla upp kollektivtrafik, eller annan offentligt finansierad verksamhet i konkurrens, att konkurrens mellan producenter kan leda till högre kvalitet och även lägre kostnader. När
24 upphandlingar görs på en fungerande marknad ingår därför entreprenörsskiften som en naturlig del av verksamheten. De anställdas rättigheter och trygghet säkras via lagar på arbetsmarknaden samt de avtal som parterna på arbetsmarknaden ingår. De berörda fackliga organisationerna har rätt till information och har möjlighet att påverka planeringen av upphandlingar inom ramen för samverkan eller med stöd av medbestämmandelagen. I Ötrafs ansvar ingår att tillse att lagar och avtal följs och att verka för att sunda förhållanden råder i en fungerande marknad. Tendenser till oseriösa aktörer motverkas och krav ställs på vilka företag som får lämna anbud. När Ötraf ställer krav i sina upphandlingar gör de det utifrån ambitionen att det ska vara en bra verksamhet för kunderna, vilka inbegriper både östgötar och turister. En bra verksamhet för kunder kräver medarbetare som är engagerade och kompetenta, det kan bara åstadkommas med en långsiktigt fungerande marknad med seriösa trafikföretag. I övrigt välkomnar vi regeringens utredning om upphandling och villkor enligt kollektivavtal. Det faktum att det pågått en utredning i frågan om huruvida kollektivavtal kan ställas visar att lagen ej varit tydlig i vilka sociala krav som kan ställas. Ett lagstöd har inte kunnat fastslås innan. Regeringens utredning föreslår att upphandlande myndigheter ska ställa särskilda arbetsrättsliga villkor för hur ett kontrakt ska fullgöras när det är behövligt. Utgångpunkten är att arbete som utförs i offentlig upphandling ska utföras med skäliga anställningsvillkor. Det blir den nya statliga upphandlingsstödjande myndigheten, Upphandlingsmyndigheten, som kommer att göra bedömningen av när det ska vara obligatoriskt för de upphandlande myndigheterna att ställa särskilda arbetsrättsliga kontraktsvillkor samt bestämma villkoren för lön, semester och arbetstid i dessa fall. När regeringen presenterat sitt förslag, utifrån utredningens rekommendationer och Riksdagen väl godkänt det, ser Ötraf inga konstigheter i att verkställa beslutet. En tydligare lagstiftning, vad gäller miljö- och social hänsyn vid offentlig upphandling, är positivt. För Ötraf är det dock inte aktuellt att avbryta pågående upphandling. Förfrågningsunderlaget är för närvarande ute hos de prekvalificerade företagen och anbud lämnas in i augusti. Tilldelningsbeslut sker i mitten av september.
25 Regionfullmäktige föreslås med hänvisning till ovanstående besluta att avslå motionen Yrkanden Malin Östh (V) yrkar bifall till motionen. Ordföranden ställer majoritetens förslag att avslå motionen mot Malin Ösths yrkande att bifalla motionen och finner att majoritetens förslag vinner bifall. tillstyrker regionfullmäktige BESLUTA a t t avslå motionen. Reservationer Malin Östh (V) reserverar sig till förmån för sitt eget yrkande. Svar på motion: Giftfritt landsting LiÖ 2014-1087 221 Emil Broberg (V) med flera har den 15 oktober 2014 inkommit med motionen Giftfritt landsting Landstingsfullmäktige har beslutat att överlämna motionen till landstingsstyrelsen för beredande av svar. Följande svar föreslås på motionen: Region Östergötlands övergripande mål för miljöarbetet år 2016-2018 är klimatneutralt och giftfri verksamhet år 2020 (Strategisk plan med årsbudget 2016-2018). I strategiska planen framgår att målet ska nås genom att varje verksamhet systematiskt arbetar med miljöfrågor och att ett certifierat miljöledningssystem ska införas. I arbetet med giftfri miljö ska fokus vara på att minimera läkemedelrester och cancerogena, mutagena och reproduktionstoxiska ämnen. Region Östergötland ska också ta ansvar för indirekta utsläpp som sker via upphandling. Andelen ekologiska livsmedel ska successivt öka. I enlighet med gällande finansplan har under året ett arbete inletts med att inventera förekomsten av farliga ämnen(cmr) i regionorganisationens
26 verksamhet och i dess lokaler. Region Östergötland planerar för att under hösten 2015 ge ett kunskapsseminarium om farliga ämnen och dess effekter på hälsa och miljö. Regionens arbete med giftfri verksamhet kan delas in i fem områden: Användning av kemiska produkter i verksamheten. Regleras enligt lag. Till exempel så ska det finnas ett register över vilka kemiska produkter som används och arbete ska ske för att minska de hälso- och miljöfarliga kemikalierna som används. Region Östergötland har ett webbaserat kemikalieregister (Klara) där varje verksamhet ska inventera sina kemiska produkter och som också förser dem med aktuell miljö- och säkerhetsinformation. Det är främst på laboratorier såsom klinisk kemi och arbets- och miljömedicin som det förekommer hälso- och miljöfarliga kemiska produkter och där bedöms det oftast inte vara möjligt att byta ut kemikalien. I de fall leverantörer av kost, vaktmästeri, trädgårdsskötsel, fastighetsdrift eller städ vill börja använda någon ny kemisk produkt ska det alltid bedömas och godkännas av miljö- och säkerhetsenheten. Rutiner för avfallshantering finns och genom tillsynsbesök samt egenkontroll (RHcheck) sker uppföljning att de följs. Inköp och användning av produkter och förbrukningsartiklar. Ett mer komplicerat område. Region Östergötland har arbetat med att ställa miljökrav i de upphandlingar som bedöms vara miljöstörande. Miljöstyrningsrådets framtagna miljökrav har använts till exempel för att undvika PVC och ftalater i plastprodukter. Region Östergötland följer och stöder det nationella arbete som bedrivs för att öka möjligheten att välja giftfria förbrukningsprodukter i sjukvården. Flera landsting och regioner har egna så kallade utfasningslistor. Utfasningslistorna är en lista på ämnen med allvarliga inneboende egenskaper ur miljö- och hälsosynpunkt. Till exempel omfattar Västra Götalandsregionens (VGR) lista ämnen som är mycket giftiga, allergiframkallande, cancerframkallande, mutagena, reproduktionstoxiska, persistenta, bioackumulerbara och giftiga (PBT), mycket persistenta och bioackumulerbara (vpvb), potentiella vpvb, hormonstörande och miljöfarliga. Istället för att varje landsting eller region ska ta fram egna utfasningslistor har ett samarbete påbörjats för att tydligare fokusera på substitutionsmöjligheter. Arbetet drivs av VGR som i ett första steg har jämfört de kemikalieutfasningslistor som används i VGR, Stockholms Läns Landsting, Region Skåne och Örebro Läns Landsting med kemikaliesekretariatets SIN-lista (Substitute It Now). Jämförelsen syftar till att föreslå möjliga prioriteringar för nationellt samarbete mellan regioner/landsting kring substitution (till exempel tio i topp, enskilda ämnen, ämnesgrupper och/eller egenskaper). Med gemensamma krafter är
27 det lättare att styra marknaden och den egna verksamheten till giftfria produkter och metoder. Jämförelsen av utfasningslistorna har presenterats i en rapport 3 och har korrelerats med en analys som genomfördes under år 2014 av Miljöstyrningsrådet. Miljöstyrningsrådet analyserade då vilka miljökrav som ställdes vid upphandling av sjukvårdens förbrukningsmaterial. Resultatet visar att kraven behöver bli än mer produkt-och artikelspecifika framöver för ökad tydlighet, jämförbarhet och miljönytta. Tillsammans har landstingens och regionernas miljöchefer enats om en lista på produkter som bör prioriteras i det nationella arbetet med giftfria produkter inom hälso- och sjukvård 4. Listan har överlämnats till den nya Upphandlingsmyndigheten som tillsammans med landstingen och regionerna ska arbeta fram en prioriteringsordning och miljökrav som ska förbättra möjligheten att kunna välja så giftfria produkter i vården som möjligt. 3 Följande hälso- eller miljöfarliga grupper av ämnen lyfts fram: Ftalater. Här finns stora möjligheter till samarbete kring upphandling inom framför allt sjukvården men även drift och underhåll av fastigheter. Antibakteriellt/konserveringsmedel. Här bör undersökas hur man kan öka samarbetet ur ett funktionsperspektiv; vad behöver antibakteriellt skydd och hur kan det uppnås? Lösningen kan ofta vara förändrat arbetssätt eller metodik. Lösningsmedel. En svårdefinierad grupp där många listade ämnen förekommer, främst på laboratorium. Laboratoriekemikalier. Sammanlagt förekommer cirka femtio laboratoriekemikalier på de fyra landstingens/regionernas utfasningslistor. 15 av dessa är listade av mer än än en aktör (se tabellen). Här finns skäl att samarbeta mellan olika aktörer. Vanliga ämnen är olika lösningsmedel. Tandvårdskemikalier. Gemensamma för flera listor är framför allt silvernitrat och vätefluorid. Färger/Färgämnen. Området består av vitt skilda ämnen, från färgpigment som används vid exempelvis infärgning i laboratorieanalyser till tillsatser i målarfärg. Bekämpningsmedel. Förekommer på listor inom VGR och SLL. Flera av dem är gemensamma, som diflubenzuron, och pyretriner. VGR har enligt uppgift lyckats att fasa ut de som är listade och framför allt har använts av naturbruksskolorna i regionen. Flamskydd. Såväl SLL som VGR har listat bromerade flamskyddsmedel som prioriterade. SLL har dock specificerat fem sådana medan VGR har en generell listning av gruppen. Ett annat gemensamt ämne är tris(1-aziridinyl) fosfinoxid, som ofta används i textil. Tungmetaller. Framför allt blyföreningar förekommer i olika former, eller som allmän restriktion. Andra prioriterade metaller är kadmium, krom, kvicksilver och tennorganiska föreningar. Övrigt. Ämnen som är vanligt förekommande på listorna är desinfektionsmedel som glutaraldehyd, klorhexidin och natriumhypoklorit. På det kemtekniska området finns bland annat flera zinkbaserade föreningar, alkylfenolära ämnen, mm. 4 Undersökningshandskar Tappningskatetrar Infusionsaggregat Förband infart Elektroder (till exempel för EKG) Dränage (operation) Sugset (operation) Draperingsmaterial (operation) Nutrition Matningssond Dialys Slangset Blodpåsar Tryckmätningsset, blodtrycksmanschetter Vingkanyler Patientskjorta Arbetskläder vårdpersonal - Byxa och blus