Kan det vara sömnapné?

Kan det vara sömnapné?

Innehåll Behandlingen gav mig ett helt nytt liv... 4 Symptom på sömnapné... 6 Nattliga symptom...6 Symptom under dagtid...6 Vad är sömnapné?...8 Obstruktiv sömnapné...8 Central sömnapné...9 Gör ett sömnapnétest...12 Vesas berättelse... 13 Diabetes och sömnapné...17 Tainas berättelse... 21 Högt blodtryck och sömnapné... 23 Leilas berättelse... 25 Vård av sömnapné... 26 Akselis berättelse... 32 Mera information om sömnapné... 34 Källor... 35 3

Behandlingen gav mig ett helt nytt liv (Taina, patient med sömnapné och diabetes) Många finländare lider av sömnapné utan att veta om det. I Finland började man diagnostisera sömnapné i början av 1970-talet. Idag vet vi att det i Finland finns över 150 000 personer lider av sömnapné, 15 000 av dem lider av svår sömnapné, 50 000 av medelsvår sömnapné och 85 000 av en lindrig form av sjukdomen. Personerna beskriver sina symptom på väldigt olika sätt. Läkare borde känna till symptomen för att kunna skicka de berörda vidare på sömnundersökningar. Sömnkvaliteten och dess inverkan på vår hälsa borde ses som en lika viktig del av livet som hälsosam kost och tillräcklig motion. I den här broschyren finns aktuell information om sömnapné, dess symptom och vård. Vi vill uppmuntra alla som eventuellt lider av sömnapné att känna igen sina symptom och söka sig till sömnundersökningar. Det är inte svårt att identifiera sömnapné. Redan korta testfrågor kan preliminärt visa om dina symptom beror på sömnapné. I den här broschyren berättar fyra personer med sömnapné sin berättelse. Vi hoppas att dessa berättelser illustrerar sömnapnéns många ansikten. Gemensamt för alla är att en god behandling av sjukdomen kan förbättra livskvaliteten och återge piggheten. En möjlighet att leva livet vaken och pigg! 4

Symptom på sömnapné Nattliga symptom Det tydligaste symptomet på sömnapné är kraftig snarkning och andningsuppehåll under sömnen. Andningsuppehållen kan vara från ett par sekunder till en minut och noteras ofta av familjemedlemmarna. Ibland kan andningsuppehållen upprepas hundratals gånger under nattens lopp, men den som lider av sömnapné kommer sällan ihåg dem på morgonen. Andra nattliga symptom är upprepade uppvaknanden, talrika toalettbesök, känslan av att kvävas, mardrömmar, svettning. Symptom under dagtid Under dagen kan, förutom osedvanlig trötthet, huvudvärk, koncentrationssvårigheter, inlärningssvårigheter och irritabilitet förekomma. Även problem i parförhållandet är vanliga. Snarkning och andningsuppehåll försämrar sömnkvaliteten och kan också leda till nedsatt könsdrift och potens. Personer med sömnapné lider ofta också av övervikt, allmän nedstämdhet och högt blodtryck. Bristen på god sömn leder ofta till att personen kan slumra till i situationer då det är olämpligt eller rentav farligt. I undersökningar framkommer en större olycksrisk i samband med bilkörning, och då kan även andra än personen själv drabbas. Snarkning? Uppenbara andningsavbrott? Morgonhuvudvärk? Minnesstörningar? Sexuella funktionsstörningar? Övermäktig dagtrötthet? Koncentrationssvårigheter? 6

En central riskfaktor i obstruktiv sömnapné är övervikt, särskilt bukfetma. Ca 70 % av patienter med sömnapné har övervikt. Riklig fettvävnad i hals området orsakar ett yttre tryck som minskar svalgets diameter och därför för svårar andningen. Vad är sömnapné? Även anatomiska drag som ett trångt svalg, stora tonsiller, liten underkäke, stor tunga eller tilltäppt näsa kan bidra till obstruktiv sömnapné. Sömnapné är en andningsstörning som förekommer under sömnen. Den består av andningsuppehåll, så kallade apnéer, eller nedsatt andning, så Man uppskattar att 4 % av männen och 2 % av kvinnorna i Finland i ålders- kallade hypopnéer. Båda orsakar partiella uppvaknanden. Personen vaknar gruppen 30 79 lider av sömnapné. så pass mycket att han/hon fortsätter andas men kommer sällan själv ihåg uppvaknandet. Uppvaknandena orsakar dock att den djupa sömnen avbryts Vid central sömnapné beror andningsuppehållen på en störning i andnings och övergår till lätt sömn, och det försämrar sömnkvaliteten. Apnéer och centrets automatiska andningsreglering. Vid central sömnapné förekommer hypopnéer kan även orsaka en sänkning i blodets syrehalt. andningsuppehåll utan tilltäppning i de övre andningsvägarna. 5 10 % av alla patienter med sömnapné lider av central sömnapné. Sporadiska korta andningsuppehåll kan förekomma även hos friska personer. Man talar om sömnapné först när andningsuppehållen är minst 10 sekunder långa och förekommer upprepade gånger under nattsömnen. Den vanligaste formen av sömnapné kallas för obstruktiv sömnapné. Det innebär andningsuppehåll som orsakas av en blockering i de övre andningsvägarna under nattsömnen. Alla våra muskler slappnar av när vi sover, men om musklerna i de övre andningsvägarna (näsa, mun, svalg, struphuvud) slappnar av för mycket kan andningsvägarna förträngas. Tungan och de mjuka vävnaderna glider ner i halsen och personen börjar snarka. Ifall andningsvägarna tilltäpps helt uppkommer ett andningsuppehåll. Öppna andningsvägar En obstruktion andningsvägarna är tilltäppta 8 Sömnapné är vanligast bland medelålders män. Hos kvinnor ökar förekomsten av sömnapné efter klimakteriet. Sömnapné blir dock allt vanligare i takt med att övervikt blir allt vanligare bland unga vuxna.

Central sömnapné kan förekomma: 1. Efter en stroke. 2. Vid svår hjärtsvikt. Detta kallas Cheyne-Stokes andning som består av turvis andningsuppehåll och snabb pustande andning. 3. I samband med höjdsjuka. Central sömnapné kan förekomma vid vistelse på hög höjd. 4. Ifall det i sömnundersökningarna framkommer att apnéerna inte beror på tilltäppning av de övre andningsvägarna. Ifall patienten lider av både obstruktiv och central sömnapné talar man om en blandform av sömnapné. I sömnundersökningen kan man då se hur det i samma andningsuppehåll först uppkommer en central sömnapné som efterföljs av en apné typisk för obstruktiv sömnapné. Under vissa nätter kan det förekomma mera av de obstruktiva sömnapnéer, under andra mera av de centrala andningsuppehållen. En sömnundersökning görs vanligen hemma. Patienten avhämtar en sömnregistreringsapparat som är lätt att installera enligt anvisningarna, från sjuk husets poliklinik. Patienten sover en natt hemma med apparaten som registrerar sömnkvalitet, syrehalten i blodet samt uppvaknanden. Sömnundersökningen kan genomföras hemma t.ex. med en Embletta -sömnregistreringsapparat. Sömnapnéns svårighetsgrad definieras på basen av hur många andningsavbrott som förekommit under natten. Man talar om apnea-hypopnea-indexet (AHI) Lindrig AHI 5 15/h + lindriga symptom Medelsvår AHI 16 30/h + betydliga symptom Svår AHI > 30/h + svåra symptom 10 11

Test 2: Epworth Sleepiness Scale, ESS-testen. Gör ett sömnapnétest Om du misstänker att dina symptom kan bero på sömnapné kan du börja med att göra följande test. Ifall testet visar att det kan vara fråga om sömnapné, kontakta din läkare på hälsovårdscentralen, inom arbetshälsovården eller på en privatmottagning. Läkaren bedömer sedan om det finns skäl att göra en sömnundersökning. Test 1: Låter symptomen bekanta? Följande frågor kan hjälpa dig att känna igen symptom på sömnapné. Har din partner lagt märke till att du kippar efter andan eller får andningsuppehåll under sömnen? Känns det ofta om morgnarna att du inte sovit tillräckligt? Känner du dig ofta trött under dagen? Saknar du energi och motivation? Har du svårt att koncentrera dig under längre perioder? Har du övervikt? Snarkar du kraftigt? Lider någon annan i din familj av snarkning eller sömnapné? Har du högt blodtryck? Har du haft stroke eller hjärtinfarkt? Ifall du svarar JA på någon av frågorna lönar det sig att kontakta en läkare. Det här testet är ett internationellt etablerat test som bedömer dåsighet och hjälper till att bedöma om dina trötthetssymptom kan bero på sömnapné. I testet beskrivs ett antal situationer, och du ska bedöma hur sannolikt det är att du slumrar till eller somnar i stället för att du endast känner dig trött. Även om du inte har upplevt dylika situationer på länge ska du ändå försöka föreställa dig hur du skulle reagera. Ju flera poäng du får desto större är sannolikheten att dina problem beror på sömnapné. Välj det alternativ som bäst motsvarar risken att slumra till i situationerna: 0 = ingen risk för att slumra till 1 = en liten risk för att slumra till 2 = en relativt stor risk för att slumra till 3 = en stor risk att slumra till Situation 0 1 2 3 När jag sitter och läser Ser på tv Sitter utan att göra något aktivt (möte, teaterföreställning el. dyl.) Är passagerare på en timmes biltur utan stopp Ligger och slappnar av på eftermiddagen Sitter och talar med någon Sitter stilla efter en lunch utan alkohol Kör bil och stannar för rött ljus eller trafikstopp Total poängmängd: Märk att ett test aldrig ersätter en läkardiagnos. Ifall du är bekymrad över dina sömnproblem, kontakta en läkare. 12

Vesa När Vesa vid 42 års ålder fick veta att han lider av sömnapné var hans enda reaktion en stor lättnad. Redan som tonåring fick han höra att han snarkade högljutt. I armén klagade hans rumskompisar på att de inte kunde sova då han snarkade. På den tiden led Vesa inte av övervik utan var i smärt skick. Han hade bra kondition och i Coopers test löpte han hela 3400 meter på 12 minuter. kurs med efterföljande kontrollperiod gav ett lämpligt informationspaket om allt som rör sömnapné. Under kursen fick deltagarna pröva på olika motionsformer för att alla skulle kunna hitta den som kändes bäst. Även stödet från kurskamrater som befann sig i samma situation var värdefullt. För många kurskamrater hade diagnosen kommit som en överraskning. Man kände ingen med samma sjukdom och det fanns ingen att dela erfarenheter med. Men snarkandet bara fortsatte, och småningom tilltog dagtröttheten. I slut - skedet av studierna besökte Vesa en läkare på Studenternas hälsovårdsstiftelse för att berätta om sitt högljudda snarkande. Läkaren tog inte problemet på allvar, och Vesa misstänker att läkarna på 1980-talet inte ens hade hört talas om sömnapné. Läkaren sade att alla människor snarkar men såg ändå för säkerhets skull till att Vesas tonsiller opererades bort. Operationen hjälpte inte mycket. Åren gick, och Vesas dåliga sömnkvalitet tärde både på Vesa och på hans fru. När Vesa började slumra till under arbetsdagen bestämde han sig för att söka hjälp ännu en gång. Mest fruktade han tröttheten under bilkörning. Då hjälpte inget annat än att byta chaufför. Äntligen togs Vesas snarkande på allvar. Han skickades på undersökningar och fick diagnosen sömnapné, vilket han själv misstänkte att han hade lidit av redan i tiotals år. Det lönar sig att ta initiativ, så även i detta fall. Vesa sökte sig snart efter diagnosen till anpassningsträning. Andningsförbundet HELIs två veckor långa 14

46-årige Vesas liv är ganska hektiskt. Ett krävande jobb i IT-branschen för honom 50 100 dagar om året på möten runtom i världen. CPAP-apparaten har han alltid med sig fastän den tar en del utrymme i resväskan. Ibland har tullinspektörerna tittat närmare på apparaten, men Vesa har alltid fått behålla den. Han skulle inte kunna tänka sig att resa utan sin apparat eftersom hans energinivå då skulle sjunka drastiskt och hans arbetsinsats inte skulle vara på normal nivå. Vesa berättar att han överlag är piggare än innan han fick sin CPAP-apparat. Han sover bra på natten och vaknar pigg och kry på morgonen. Motivationen stärks ytterligare av det faktum att även hans fru nu sover bättre, eftersom hon inte behöver väcka sin snarkande man. Vesas BMI (kroppsmasseindex) är nu över 30 men han anser inte att övervikten är en orsak till hans sömnapné. Han led antagligen av somnapné redan i sin ungdom, då han inte hade ett överflödigt gram på sin kropp. Ibland försöker han banta och han strävar alltid till att äta hälsosamt. När han har tid tar han fram tennisracketen. Hans arbete är krävande nog, och därför vill han inte stressa och känna prestationsångest på fritiden. Då vill han bara varva ner. Vesas liv är nu på rätt köl och han mår bra. Han accepterar sin sömnapné och är nöjd med CPAP-behandlingen. Det tog ett tag innan Vesa hittade en lämplig mask, och han led också av snuva tills han förstod att be om en luftfuktare till apparaten. Efter det har han inte haft några problem. Diabetes och sömnapné Det är allmänt känt att personer med övervikt löper en större risk att få högt blodtryck, störningar i sockerämnesomsättningen och insulinresistens. Över - vikt och särskilt så kallad äppelfetma är den största orsaken till obstruktiv sömn apné. Man har också konstaterat att obstruktiv sömnapné ökar risken för högt blodtryck och hjärtinfarkt. Sömnapné är vanligt hos personer med övervikt, diabetes samt hjärt- och kärlsjukdomar. Dessa tre sjukdomar hänger ofta ihop. övervikt diabetes SÖMN- APNÉ högt blodtryck Han rekommenderar andra snarkare att reda ut ifall det kan vara frågan om sömnapné. Det är inte alltid fallet, men många som lider av sömnapné går odiagnostiserade. Livet blir så mycket bättre när man får en diagnos och rätt vård. Man ska inte bara acceptera sina symptom och lida, för utan behandling är sömnapné en allvarlig sjukdom, säger Vesa. Diabetes är ett växande hälsoproblem. Man beräknar att det i hela världen finns ca 246 miljoner diabetiker. I Finland finns över 250 000 diabetiker. I många länder är diabetesrelaterade sjukdomstillstånd bland de vanligaste dödsorsakerna. Andningsförbundet HELI ordnar anpassningsträningskurser på egna kurscentraler. Läs mera: www.hengitysliitto.fi/sv Diabetes mellitus är en ämnesomsättningssjukdom där blodsockernivån stiger (hyperglykemi) på grund av kroppens bristfälliga insulinproduktion eller nedsatta insulinkänslighet. 16 17

Diabetes förekommer i tre olika former. Vid typ 1 diabetes kan bukspottkörteln inte producera tillräckligt insulin på grund av en autoimmun reaktion som förstör de insulinproducerande betacellerna. Ca 10 % av diabetikerna lider av typ 1 diabetes. Vården innebär dagliga insulininjektioner. I Europa är ca 90 % av diabetesfallen av typ 2. Vid typ 2 diabetes kan kroppen antingen inte producera tillräckligt insulin, eller så blir den insulinresistent. Typ 2 diabetes hänger ofta ihop med levnadsvanor. Faktorer som ökar risken för typ 2 diabetes är ålder och övervikt. Många diabetiker lider av sk. äppelfetma dvs. fetma som hopar sig runt buken. Typ 2 diabetes diagnostiseras oftast hos vuxna och risken för att insjukna ökar med åldern. Att vaka kan ha allvarliga konsekvenser. När man vakar, minskar kroppens förmåga att använda och nedbryta socker. Hos friska människor uppkommer en partiell insulinresistens redan på en vecka ifall de sover endast fem timmar om dygnet. Vakandet påverkar även utsöndringen av det aptitökande leptinhormonet så att lusten på fetter och kolhydrater ökar. Graviditetsdiabetes är en form av diabetes som uppkommer under graviditeten då olika hormoner stör det naturliga insulinets verkan. Ofta räcker en sund kost som vård. En noggrann kontroll under graviditeten är viktig. Man har konstaterat att sömnbrist och dålig sömnkvalitet orsakar betydande förändringar i blodsockrets ämnesomsättning, bland dessa en nedsatt glukostolerans och respons på insulin. Sömnbrist inverkar också på den hormonproduktion som påverkar aptiten. Detta kan leda till ökad hungerkänsla som i sin tur kan leda till att man äter för mycket och går upp i vikt. En viktökning kan i sin tur leda till övervikt, vilket avsevärt ökar risken för obstruktiv sömnapné en ond cirkel har uppkommit. 18

Den internationella diabetesorganisationen (IDF) publicerade en rapport där det ingick en rekommendation att patienter som misstänks ha sömnapné testas även för typ 2 diabetes. Enligt undersökningar lider t.o.m. 40 % av patienter med sömnapné även av diabetes, och vice versa t.o.m. hälften av patienter med diabetes också av sömnapné. I båda sjukdomarna ingår också högt blodtryck, hjärt- och kärlsjukdomar samt risk för hjärtinfarkt. Det är viktigt att vara medveten om att typ 2 diabetes och sömnapné ofta förekommer tillsammans. Vård av obstruktiv sömnapné med CPAP-apparat kan hjälpa till att hålla även diabetes under kontroll. Man har konstaterat att insulinkänsligheten förbättrats betydligt efter endast två dygns behandling med CPAP-apparat. När sömnapné vårdats med CPAP-apparat har man konstaterat att det systemiska medelblodtrycket sjunkit t.o.m. 10 mmhg. God nattsömn är lika viktig som god kost och motion. Taina Taina jobbade som truckförare med treskiftsarbete när hon för 15 år sedan diagnostiserades med sömnapné. Den då 45-åriga Taina var ständigt trött under dagen och tog t.o.m. tre tupplurar. Taina antog att tröttheten berodde på diabetes, som hon diagnostiserats med fem år tidigare, och på de oregelbundna arbetstiderna. Taina berättade ändå om sin trötthet för sin diabetesläkare, som genast skickade henne till sjukhuset för sömnundersökningar. Taina kände sig för frisk för att vara på sjukhus och nämnde om det till sjukskötaren. Men när hon hade sovit en natt med analysapparaten och denna hade registrerat över 200 sömnapnéer, vilket betydde svårt sömnapné, fick Taina en chock! Var det inte nog med diabetes, måste hon få fler diagnoser? Taina fick handledning i användningen av CPAP-apparaten på sjukhuset. Det var i hennes fall tur, eftersom hennes reaktioner till en början var starka och hon ideligen rev av sig masken. På den tiden var apparaterna större och mer högljudda och därför svårare att vänja sig vid. Men sköterskan hade tålamod, Taina vande sig vid masken på sitt ansikte och sov bra resten av natten. Och sedan dess har hon inte haft några problem med sin CPAPapparat, hon använder den regelbundet varje natt. Nu har hon redan en nyare apparatmodell, och nästa år ska hon få en ännu modernare och framför allt mindre modell. När Taina påbörjade sin behandling märkte hon redan efter två veckor att hon blivit piggare. 21

Tupplurarna föll bort och hon fick i stället lust att städa skåp och pyssla med allt möjligt. Snart märkte man vid hälsokontrollen att även Tainas diabetes var i bättre balans, och den förbättringen har varit bestående. Taina upprätthåller konditionen med simning och vattenlöpning. Kroppsmasseindexet (BMI) är fortfarande runt 30, men hon tycker att hon fått betydligt fastare former sedan hon började motionera. Hon vet att det är viktigt att gå ner i vikt och tänker göra sitt bästa för att lyckas med det. Taina gick i pension och hinner nu gå på vattenmotion tre gånger i veckan. Hon rekommenderar vattenmotion för alla, vars leder inte tål mer belastande motionsformer. Taina får färsk information om diabetes och sömnapné av sin diabetesskötare. Hon har under åren deltagit i några diabeteskurser. Där har det särskilt på sista tiden betonats att diabetiker med övervikt, som lider av dagtrötthet, kan lida av sömnapné och att man genast ska gå på sömnundersökningar ifall man misstänker att allt inte är i sin ordning. Sömnapné är en lömsk kumpan som särskilt kvinnor sällan förstår att misstänka. Förhöjt blodtryck och sömnapné Blodtrycket stiger ofta med åldern. Även övervikt höjer blodtycket. Ärftliga anlag och levnadsvanor påverkar också blodtrycket. Högt blodtryck ökar märkbart risken för hjärtinfarkt, hjärtsvikt, stroke och njursjukdomar. Ett optimalt blodtryck är under 120/80 mmhg. Blodtrycket är förhöjt ifall det systoliska blodtrycket är 140 mmhg eller det diastoliska blodtrycket är 90 mmhg. Enligt Taina ska man inte alls bli deprimerad ifall man diagnostiseras med sömnapné tvärtom; i och med vården börjar ett nytt och bättre liv. Taina är också ett bra exempel på att CPAP-apparaten inte är något hinder för ett vanligt familjeliv. När Taina fick sin sömnapnédiagnos var hon singel, men för fem år sedan gifte hon sig. Hennes man har känt henne bara så som hon är nu; en kvinna som tar på sig en ansiktsmask just före hon ska somna. Och som vaknar pigg om morgnarna. Ett högt blodtryck kan orsakas av: sömnapné kronisk njursjukdom långvarig kortisonbehandling hjärt- och kärlsjukdomar störningar i sköldkörteln 22

Obstruktiv sömnapné och förhöjt blodtryck Leila Över 50 % av patienter med sömnapné har förhöjt blodtryck. Bland patienter med övervikt är sömnapné så vanligt att det finns skäl att misstänka sömnapné hos alla som har förhöjt blodtryck och ett kroppsmasseindex över 27. Under en normal och fridfull nattsömn sjunker blodtrycket och pulsen samt aktiviteten i det sympatiska nervsystemet som reglerar dessa. Nattsömnen borde verka som vilotillstånd för kroppen. För fem år sedan led den då 55-åriga Leila av upprepade bihåleinflammationer och måste därför uppsöka läkare flera gånger i rad. Läkaren var litet förbryllad när problemet återkom gång på gång, tills Leila nämnde att någon sagt att hon snarkar. Då skrev läkaren genast en remiss till sömnundersökningar och snart fick Leila veta att hon led av svår sömnapné. Sömnapnéer och en sänkning av blodets syrehalt stimulerar kraftigt det sympatiska nervsystemets verksamhet vilket i sin tur höjer blodtrycket. Enligt forskare leder detta i längden till en stigande blodtrycksnivå eftersom kroppen ständigt befinner sig i ett delvis vaket tillstånd. Man har påvisat att ju svårare sömnapné desto högre blodtryck. I medicinska undersökningar har det också rapporterats att kontinuerlig och effektiv övertrycksbehandling (CPAP) sänker blodtrycksvärdena både dagtid och nattetid hos patienter med sömnapné och förhöjt blodtryck. Ett förhöjt blodtryck kan bli lättare att behandla i och med effektiv CPAP-behandling. För henne kom diagnosen som en fullständig överraskning. Hon visste inget om sömnapné. Någonstans hade hon läst att det var farligt, och nu hade hon drabbats. Enligt Leila gick den korta handledningsperioden in genom ena örat och ut genom det andra, så chockad var hon. Den första natten med CPAPapparaten greps hon nästan av panik eftersom hon inte kom ihåg att man sagt att luften strömmar ut ur hålen i masken. Det var nära att hon täppte hålen med tejp, eftersom hon trodde att masken läckte. Nu har Leila vant sig både vid sin sömnapné och vid CPAP-apparaten. Hon berättar att insomnandet med masken över ansiktet blivit en kvällsrutin. Ifall hon övernattar utan apparaten till exempel i någons stuga, har hon svårt att somna utan det välbekanta surret. Leila läser gärna i sängen och lägger masken över ansiktet först när hon släcker ljuset. Hon somnar direkt trots att hon innan CPAP-apparaten led av insomningssvårigheter. Tidigare hade hon svårt att somna hur trött hon än var, och morgnarna var ännu värre. Själv trodde hon att hennes dagtrötthet berodde på att hon hade svårt att somna om kvällarna. Nu känner hon sig piggare om morgnarna, och 25

hon orkar bättre på dagarna fastän hon inte sover mer än förr. Hon har hört att många av hennes jämnåriga behöver tupplurar på veckosluten, men själv behöver hon dem inte. Att gå ner i vikt har Leila inte lyckats med. Hennes vikt har tvärtom ökat under de fem år hon har känt till sin sömnapné. Efter att hon fått sin diagnos försökte hon banta på allvar, men det kändes övermäktigt när hon samtidigt skulle anpassa sig till sin överraskande sjukdom. Numera stirrar hon inte längre blint på vågen. Men hon håller koll på vad hon äter, och hon motionerar så mycket hon kan utan att det förorsakar stress. Leila lärde sig att acceptera sin sjukdom först när hon kom med på Andningsförbundet HELIs rehabilitering. Där förstod hon vad det var fråga om, och hur viktig rätt slags vård är. På HELIs kurs blev hon övertygad om att det lönar sig att använda CPAPapparaten regelbundet. Hon berättar att det på kursen fanns även andra med skrala insikter om sjukdomen. Några skröt till och med om att de alltid tar av sig CPAP-apparaten efter ett par timmars sömn. Efter kursen var alla deltagare övertygade om nyttan av övertrycksbehandling som varar hela natten. Leila har nu fyllt sextio. Hon arbetar fortfarande och tänker inte gå i pension ännu på många år. Hon anser sig vara fullt arbetsför och orkar utmärkt med sitt krävande arbete. Hon säger att sömnapné inte är en dom, tvärtom diagnosen och den tidiga vården har hjälpt henne att hålla sig arbetsför. Ifall hon inte hade fått sin CPAP-apparat i tid skulle hon knappast längre jobba. Tröttheten dagtid skulle ha ökat och med den skulle säkert livsglädjen och -kvaliteten lidit märkbart, kanske med ödesdigra följder. Leila tycker att kamratstödet fick henne att ändra inställning till sin sjukdom. Det var en stor lättnad att träffa andra i samma situation, män och kvinnor i olika åldrar. Att kunna jämföra apparater och masker samt föra långa konfidentiella diskussioner hjälpte över det värsta. Också den gemensamma humorn var ett stort stöd. Numera kommer Leila inte ens ihåg att hon är sjuk. CPAP-apparaten har blivit en självklar del av hennes liv. På Leilas hemort går man på sömnapnékontroll vartannat år, och det anser hon att är för sällan. Leila sköter sin apparat mycket väl men alla kanske inte gör det. Därför tycker hon att det skulle vara viktigt att någon tog en titt på apparaten och masken minst en gång om året. Vid behov skulle användaren då få noggrannare instruktioner om skötseln av apparaten. På rehabiliteringskursen märkte Leila nämligen att ensamlevande medelålders män inte alltid tog rengöringsinstruktionerna på allvar, och hon är orolig för att sådana användare utsätter sig för onödiga bakterier. Tätare kontroller skulle fungera förebyggande. 26

Behandling av sömnapné För patienter med lindrig sömnapné rekommenderar man oftast först ändringar i levnadsvanorna. Det gäller att gå ner i vikt, sluta röka, minska alkoholintaget och undvika att sova på rygg. Gå ner i vikt Att gå ner i vikt är kanske den viktigaste åtgärd för sömnapnépatienten. Viktminskningen hjälper ofta till att korrigera en lindrig sömnapné. Symptomen minskar delvis därför att det i och med viktminskningen försvinner fett även från luftvägarnas väggar, vilket underlättar andningen. En viktminskning har en positiv effekt också på musklerna som stöder svalget och håller det öppet. Sluta röka Rökares näsa och svalg blir ofta trångare på grund av svullna slemhinnor och slemsekretion. Forskare har konstaterat att snarkningsrelaterade problem är dubbelt vanligare hos rökare än hos icke-rökare. Patienter med sömnapné rekommenderas att sluta röka. Lär dig att sova på sida Snarkning och sömnapnéer förvärras ofta när man sover på rygg. Hos många patienter med sömnapné minskar antalet sömnapnéer om de sover på sida eller mage. Man kan försöka förhindra att man sover på rygg med att t.ex. sy in en tennisboll i en liten ficka på ryggsidan av pyjamasskjortan, eller genom att försöka sova med en liten ryggsäck fylld med mjukt material. Patienter med svår sömnapné kan på grund av dagtröttheten ha svårt att gå ner i vikt. Då koncentrerar man till en början behandlingen på sömnapnéerna, och när dessa och tröttheten lättar tar man itu med viktminskningen. Undvik alkohol Alkoholen får musklerna i svalget att slappna av, vilket gör svalget trångare. Därför kan alkohol både orsaka och förvärra snarkningsrelaterade problem. Alkoholens avslappnande effekt leder hos patienter med sömnapné också till att kroppen reagerar långsammare på sömnapnéer, vilket leder till att de förekommer oftare och är längre. 28

CPAP-behandling CPAP-behandlingen är den huvudsakliga behandlingsformen för svår och medelsvår sömnapné. Metoden rekommenderas också för personer med betydlig övervikt och/eller någon hjärt- och kärlsjukdom. Förkortningen CPAP kommer från orden Continuous Positive Airway Pressure, det vill säga kontinuerligt positivt övertryck. CPAP-vården går ut på att patienten nattetid använder en mask, som sitter över patientens näsa eller mun och näsa. Via en slang från en övertrycksapparat tillförs lätt trycksatt luft i masken. Den lätt trycksatta luften håller de övre luftvägarna öppna. Det finns olika CPAP-apparater, antingen med fast tryck eller automatisk tryckreglering. I CPAP-apparater med fast tryck programmeras ett individuellt vårdtryck som apparaten upprätthåller, för att hålla de övre luftvägarna öppna under sömn. Det lämpliga vårdtrycket definieras vanligen med en automatiskt reglerad apparat, APAP. APAP-apparater (Automatic Positive Airway Pressure), det vill säga övertrycksapparater med automatisk tryckreglering, används också vid vård av sömnapné. APAP-apparaten beräknar kontinuerligt det optimala vårdtrycket under nattsömn. CPAP-behandlingen förutsätter en grundlig sömnundersökning och utprovning av en lämplig mask och övertrycksapparat. Vården är mycket effektiv. Patienterna märker ofta genast en förbättring i sömn- och livskvaliteten. Snarkskena En snark- eller apnéskena är en slags lös tandställning som drar underkäken framåt under sömnen. När underkäken hålls i ett mer framskjutet läge (ca 0,5 cm mer än vanligt) kan tungan och den mjuka gommen inte täppa till luftvägarna. Snarkskenan är ofta det första alternativet vid vård av snarkningsrelaterade problem som inte inkluderar sömnapnéer, men skenan används också vid vård av patienter med sömnapné. För att få en snarkskena bör man få en remiss av en läkare till en specialtandläkare. Operativ behandling Tidigare var den huvudsakliga vårdmetoden av sömnapné operation. Numera tar man alltmer sällan till operativ behandling. I den vanligaste operationsmetoden avlägsnas vävnad från svalg och gom för att vidga luftvägarna. En operation kan vara på sin plats även då andningssvårigheterna beror på förstorade tonsiller eller på att körtelvävnaden bakom näsan tar för mycket utrymme. 31

Akseli Akseli var bara 24 år gammal när han fick veta att han lider av medelsvår sömnapné. Han hade sökt sig till undersökningar för att en av hans föräldrar nyligen fått diagnosen sömnapné på grund av strukturella egenskaper. Men företagsläkaren skickade den unge mannen hem med orden: Sömnapné är de feta långtradarchaufförernas sjukdom, du har inte det. Aleksi återgick till sitt tvåskiftsarbete, som också stör dygnsrytmen, besviken på att han inte fått hjälp. Akseli var trött under största delen av dygnets vakna tid, och dessutom led han av minnesstörningar och initiativlöshet. Därför var han rätt säker på att den ärftliga belastningen berörde även honom. Tröttheten berodde kanske trots allt inte på tvåskiftsarbetet, som han tidigare trott. Det fanns kanske en medicinsk förklaring. Till slut hittade Akseli på sin egen hälsovårdscentral en läkare, som inte ifrågasatte Akselis misstankar bara på grund av hans unga ålder. Inom ett par månader fick Akseli gå på undersökningar. För Akseli kom diagnosen inte som en chock, eftersom han redan under en längre tid hade varit rätt säker på saken. Nu fick han äntligen en förklaring på den ständiga dagtröttheten. Han fick lära sig använda apparaten samtidigt som han fick sin diagnos, och fick genast ta med sig CPAP-apparaten hem. Akseli anser att handledningen och hjälpen han fick var tillräcklig för honom, eftersom han redan var positivt inställd till behandlingen och hade bekantat sig med apparaten hos sina föräldrar. Samtidigt undrar han hur han skull ha upplevt diagnosen ifall han inte hade haft någon kunskap från tidigare. Det kunde ha varit en chock om diagnosen hade kommit som en blixt från klar himmel, och han som 24-åring hade varit tvungen att klara sig på egen hand med CPAP-apparaten efter bara en kort handledning. Akseli har inte haft några problem med CPAP-apparaten, om man undantar tryckmärken i ansiktet efter masken om morgnarna. Märkena försvinner dock snabbt. Till en början fick han också kondenserat vatten i näsan, för att han doserade för mycket vatten i befuktaren innan han lärde sig att dosera rätt. Ett par år efter diagnosen upplever Akseli fortfarande att det är lätt att använda CPAP-apparaten. Det enda som är jobbigt är att komma ihåg att fylla vattenbehållaren med friskt vatten varje dag. Det tenderar den unge mannen att glömma ibland. Masken rengör han ofta men inte dagligen. Det är tillräckligt, anser han. Akseli konstaterar att han nu är piggare dagtid än för ett par år sedan. Han tycker att hans nattsömn har förkortats, men han har fortfarande inga problem att sova tolv timmar på veckosluten. Men till skillnad från tidigare är han inte längre trött efter upp till tolv timmars sömn. Kontrollintervallen är ett år i hans hemkommun, och man kan när som helst ta kontakt med sjukhuset ifall det blir problem med apparaten eller om man behöver reservdelar. Själva kontrollen sker så att servicepersonalen tar ut apparatens minneskort och lägger in ett nytt. Hälsovårdspersonalen träffar man bara ifall minneskortet visar att det finns behov för det. Akseli har inte kallats till något sådant möte, trots att han framförde en skriftlig önskan om det, eftersom han ville utreda möjligheten att få en snarkskena. Han skulle gärna pröva en skena vid sidan om CPAPbehandlingen, eftersom han tror att det kanske skulle rätta till underkäkens läge. Den ligger nu lite för långt bak. Akselis läkare berättade i samband med diagnosen om en rekonstruerande operation av underkäken. Men Akseli känner åtminstone inte ännu för en sådan. Akselis kroppsmasseindex var 23,8 när han fick sin diagnos, och nu är det 21,9. Akseli är ett exempel på att sömnapné inte är en sjukdom som drabbar bara feta lastbilschaufförer. Hans flickvän förhåller sig positivt till CPAP-apparaten och säger att hon hellre lyssnar till apparatens jämna sus än till sporadiska rossel, snarkningar och skrämmande andningsuppehåll. De sover fortfarande i samma säng, som före diagnosen. Men numera sover båda bättre. 32 33

Läs mer om sömnapné: Källor: Filha ry (Finnish Lung Health Association), www.filha.fi/suomi Andningsförbundet HELI ry, www.hengitysliitto.fi/sv Uniliitto ry, www.uniliitto.fi www.uniapnea.fi www.somnapne.se www.traffpunktsomn.se Becker HF, Jerrentrup A, Ploch T, Grote L, Penzel T, Sullivan CE, Peter JH. Effect of nasal continuous positive airway pressure treatment on blood pressure in patients with obstructive sleep apnea. Circulation 2003, 107:68 73 Harch I, Schahin S, Radespiel-Troger M, Weintz O, Jahreiss H, Fuchs F, Wiest G, Hahn E, Lohmann T, Konturek P and Ficker J. CPAP treatment rapidly improves Insulin Sensitivity in Patients with OSAS. American Journal of Respiratory and Critical Care Medicine 2003, Vol 169, N. 2, January 2004. Duodecim terveyskirjasto. Kohonnut verenpaine 29.6.2006. Finns i www-form på www.terveysportti.fi/pls/kh/kh_julkaisu.naytaartikkeli?p_artikkeli=hoi04010 (endast på finska) The IDF Consensus Statement on Sleep Apnea and Type 2 Diabetes. International Diabetes Federation. 2008. Kaneko Y, Floras J, Usui K et al. Cardiovascular Effects of Continuos Positive Airway Pressure in Patients with Heart Failure and Obstructive Sleep Apnea. The New England Journal of Medicine 2003; Vol 348; No. 13: 1233 1241. Kantola I. Mitä tehdä, kun kaikki verenpainelääkkeet ovat jo käytössä? Duodecim 2004; 120: 1583 1588. Maasilta P, Pietinalho A. Uniapnea haaste terveydenhuollolle. Suomen lääkärilehti 2004; 48: 4701 05. National Institutes of Health. The Seventh Report of the Joint National Commitee on Prevention, Detection, Evaluation, and Treatment of High Blood Pressure. Nieto F, Young T, Lind B et al. Association of Sleep-Disordered Breathing, Sleep Apnea, and Hypertension in a Large Community-Based Study. Jama 2000; Vol 284; No. 14: 1829 1836. Seppä J, Tuomilehto H, Kokkarinen J. Aikuisten obstruktiivisen uniapnean hoito. Duodecim 2007; 123: 88 94. Det nationella sömnapnéprogrammet 2002 2012. Social- och hälsovårdsministeriets publikation 2002:4. Young et al. NRJM 1993. 35

Utgivare: ResMed Finland Hästskon 3 02600 ESBO Tfn 09 8676 820 epost: info@resmed.fi ResMed.com 5/2015