Qulturum Rapport Ungdomars syn på tobak eget ansvar i fokus En kvalitativ studie i åk 9 Karolina Järhult Lars-Göran Persson Jan Mårtensson 2007:3
Författare: Karolina Järhult, läkarstuderande Oxelgatan 16B 753 24 Uppsala Tfn 018-24 64 43 karolina_jarhult@hotmail.com Handledare: Lars-Göran Persson, Med dr, distriktsläkare 551 85 Jönköping Tfn 036-32 52 05 lg.persson@lj.se Jan Mårtensson, Docent, sjuksköterska 551 85 Jönköping Tfn 036-32 52 13 jan.martensson@lj.se Denna rapport är en del av läkarprogrammet på Uppsala Universitet i form av ett projektarbete på 5 högskolepoäng.
Sammanfattning För att minska de negativa hälsoeffekterna av tobak görs satsningar i form av tobakspreventivt arbete. Då tobaksdebuten sker i unga år är ungdomar en speciell målgrupp och skolan är en naturlig arena för interventioner i syfte att minska tobaksanvändningen. Tidigare utvärderingar av effekten av dessa interventioner har visat att faktaundervisning påverkar ungdomar i liten utsträckning medan prishöjningar och brett samarbete i lokalsamhällen kan vara viktiga metoder för att uppnå minskat antal tobaksanvändare. Syftet med detta arbete är att genom kvalitativa fokusgrupper med elever i åk 9 få ökad kunskap om hur ungdomar upplever att de påverkas av tobakspreventivt arbete och av andra faktorer som kan påverka tobaksbeteendet. Slutsatserna som framkommit av intervjuerna är att eleverna inte upplever att de påverkas nämnvärt av faktaundervisning i skolan. Undervisningen är ändå önskad och kan ha ett värde som bakgrund för elevernas beslut och deras förhållning till tobak. Tobaksfria kontrakt upplevs positiva och de som blir medlemmar vill hålla sin del av avtalet. Attityden till passiv rökning var mycket negativ. Ungdomarna var medvetna om att de påverkas av omgivningens inställning till tobak och mer föräldraansvar i tobaksfrågan efterlystes. Andra arenor än skolan, exempelvis idrottsföreningar kan vara lämpliga för satsningar på arbetet mot tobak.
Innehållsförteckning SAMMANFATTNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING... 1 1.1 Bakgrund... 1 1.1.1 Tobaksvanor i åk 9 1.1.2 Röka eller inte röka? 1.1.3 Arbetet med tobaksprevention för ungdomar 1.1.4 Skolans ansvar 1.2 Undersökningens syfte... 3 2. METOD... 4 2.1 Kvalitativ studie med fokusgrupper... 4 2.2 Gruppernas utformning... 4 2.3 Genomförande av undersökningen... 5 2.4 Bearbetning av material... 5 2.5 Kritisk granskning... 5 2.5.1 Val av metod 2.5.2 Gruppurval 2.5.3 Analys av material 2.5.4 Etiska överväganden 3. RESULTAT... 6 3.1 Ansvar... 6 3.1.1 Ansvar över egna beslut förutsätter kunskap 3.1.2 Ansvar över sig själv 3.1.3 Att ingå kontrakt 3.1.4 En rökare måste själv ta ansvar för sin hälsa och ta hänsyn till andra! 3.1.5 Vuxnas ansvar 3.1.6 Samhällets ansvar 3.2 Sociala relationer och förebilder... 9 3.2.1 Kompisar 3.2.2 Familjen 3.2.3 Kända personer 3.3 Distansering... 9 3.3.1 Tjejer och rökning 4. DISKUSSION... 10 5. SLUTSATSER... 11 5.1 Tobaksprevention i skolan... 11 5.2 Tobaksprevention i samhället... 12 5.3 Påverkan från andra faktorer än direkt tobakspreventiva åtgärder... 12 5.4 Tobakspreventiva metoder som upplevs positiva... 12 REFERENSER... 13 BILAGA
1. Inledning Rökare löper ökad risk för att drabbas av sjuklighet och förtida död. Medellivslängden hos rökare är i genomsnitt 10 år kortare än hos icke-rökare. De sjukdomsgrupper som framför allt har samband med rökning är hjärt-kärlsjukdomar, cancer och sjukdomar i luftvägarna[1]. Tobaksdebuten sker oftast i högstadieåldern eller ännu tidigare. Av de 17-åringar som har fått svara på en enkät om tobaksvanor svarar ungefär hälften att de rökt sin första cigarett innan 15 års ålder. Endast en tiondel svarar att de rökt första gången efter högstadiet[2]. Antalet ungdomar under 18 år, som börjar röka eller snusa ska halveras till 2014. Det är ett av de etappmål som riksdagen antog år 2002[3]. För att nå detta mål krävs satsningar på tobakspreventivt arbete. Då vuxna kan vara förebilder för ungdomar gäller arbetet för tobaksfrihet hela befolkningen. Men det måste också bedrivas arbete mer direkt mot barn och ungdomar. 1.1 Bakgrund 1.1.1 Tobaksvanor i åk 9 Rökningen minskar i Sverige, både hos vuxna och hos ungdomar. Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning gör årliga undersökningar av antalet tobaksanvändare i olika åldrar[4]. Sedan 90-talet har man sett en tydlig nedgång av andelen rökare i åk 9. På grund av förändringar i frågeformuläret 1997 är det data efter detta år som är jämförbara. 1997 var 17% av flickorna och 11% av pojkarna dagligrökare. 2005 svarade 13% av flickorna och 5% av pojkarna att de var dagligrökare. Då man ser till det totala tobaksbruket är det ungefär lika mellan könen då pojkarna konsumerar snus i högre utsträckning. Antalet dagligsnusare har legat på samma nivå för pojkarna men fördubblats för flickorna. Under högstadiet ökar andelen tobaksanvändare i hög utsträckning. Andelen rökare i åk 9 kan jämföras med de undersökningar som görs i åk 6. 2005 rökte 2% av pojkarna och 5% av flickorna i åk 6 jämfört med 8% respektive 30% i åk 9[4]. Andelen snusare i åk 6 var 2% av pojkarna och 1% av flickorna vilket kan jämföras med 20% respektive 6% i åk 9. Dessa jämförande siffror anger total andel rökare och snusare då eleverna i åk 6 inte ombetts att precisera hur ofta de använder tobak. 1.1.2 Röka eller inte röka? Vid tre tillfällen har det gjorts nationella undersökningar om vanor, kunskaper och attityder om tobak hos 13-, 15- och 17-åringar[2]. Senaste tillfället var 2003. Denna redovisning visar vissa förändringar men också mycket som är sig likt sedan undersökningarna -87 och -94. Viktigaste orsakerna till att inte röka var: Hälsoriskerna. Priset. Att det luktar illa. Att föräldrarna inte vill att man ska röka. När det gäller snusning är att det luktar illa inget viktigt skäl att inte snusa, däremot om flick/pojkvännen inte vill att man snusar. Det finns ett välkänt och starkt samband mellan rökande föräldrar och rökande barn. 1
Förälderns inställning till tobak har också mycket stor betydelse. De flesta rökande ungdomarna har även rökande kamrater. Det finns en koppling till socioekonomisk tillhörighet med färre rökande ungdomar i mer välbärgade, högutbildade familjer. När det gäller fritidsintressen skiljer det sig något mellan rökande och icke-rökande ungdomar: Icke- rökande ungdomar utövar mer idrott, spelar dataspel och läser böcker. Rökande ungdomar träffar mer kompisar, går på disko och kafé. 1.1.3 Arbetet med tobaksprevention för ungdomar Ett antal studier har gjorts för att försöka fastställa effekten av tobakspreventiva åtgärder hos ungdomar. En kunskapsöversikt över redan tidigare gjorda kunskapsöversikter (s.k. review of reviews) har genomförts av Statens folkhälsoinstitut[5]. När det gäller hälsopolitiskt inriktade interventioner visas att prishöjningar på tobak är effektivt för att minska antalet nya rökare. Massmediekampanjer visar också effekt. Däremot påverkas tobaksanvändningen mycket lite av åldersgräns för tobaksförsäljning. De studier som behandlade arbetet i skolan undersökte olika metoder: Faktaundervisning Program för att öka självkänslan, med mycket svagt fokus på tobak. Ex. rollspel och diskussioner. Projekt med fritidsaktiviteter, med mål att öka självkänsla och minska tristess. Svagt fokus på tobak. Program där eleverna fick lära sig att identifiera den press som finns att använda doger och kunna motstå denna press. Ex. diskussion och rollspel. Den bästa effekten i tobakspreventivt syfte hade metoden där man arbetade med att motstå den press som finns att använda tobak. Andra studier behandlade effekten av kamratundervisning, dvs. att äldre ungdomar undervisar yngre. Man har inte kunnat visa någon skillnad i jämförelse med undervisning av lärare. De studier som behandlar interventioner i lokalsamhället ger ett visst stöd för att dessa åtgärder kan ge en minskning i prevalensen av rökning om flera aktörer involveras samtidigt. Slutsatserna som drogs av denna studie var att det mest effektiva sättet att arbeta med rökning är att höja priset på tobak samtidigt som man har brett arbete lokalt med flera aktörer inblandade. De flesta studier som granskats är genomförda i Nordamerika och ingen av originalstudierna innefattar svenska ungdomar. Det är oklart om kunskapen kan översättas direkt till svenska förhållanden[5]. Enligt Statens folkhälsoinstitut följer den svenska modellen för tobaksprevention i huvudsak den modell som föreslås i kunskapsöversikten. Lagar och tillsyn av dessa, information och attitydpåverkan samt rökfria miljöer för att minska den sociala acceptansen för tobak[6]. Det tobakspreventiva arbetet i Sverige utvärderades 1995 av en nordisk expertgrupp som ansåg att det var bra men krävde ytterligare resurser[6]. 2002 avsatte regeringen 90 miljoner under tre år till tobakspreventivt arbete Tobaksuppdraget som ska i samverkan med kommuner och landsting bedriva kunskapsbaserad metodutveckling för tobakspreventivt arbete bland såväl barn, ungdomar som vuxna. Barn och ungdomsarbete har varit ett av uppdragets 3 huvudområden[3] I Sverige finns också ett antal ideella organisationer som arbetat mot tobak, exempelvis A Non Smoking Generation vars arbete riktas mot skolan. 2
1.1.4 Skolans ansvar Undervisning om tobak i skolan är reglerat i läroplanen. Där står: Rektor har [ ] inom givna ramar ett särskilt ansvar för att ämnesövergripande kunskapsområden integreras i undervisningen i olika ämnen. Sådana kunskapsområden är exempelvis miljö, trafik, jämställdhet, konsumtionsfrågor, sex o samlevnad samt riskerna med tobak alkohol och andra droger. Det är alltså rektorns ansvar att undervisning om alkohol, narkotika och tobak ANT bedrivs[7]. 1999 gjorde skolverket en kvalitetsgranskning av skolornas ANT-undervisning. Inspektörerna menade att de flesta skolor bedriver undervisning som i huvudsak inriktar sig på riskerna med alkohol, narkotika och tobak[8]. Man menade att skolan lever upp till de mål som finns i läroplanen men att dessa mål inte når upp till samhällets krav på preventivt arbete. I ovan nämnda kunskapsöversikt från Statens folkhälsoinstitut fastslås att faktaundervisning ej är tillräckligt för att minska tobaksanvändningen[5]. För att arbetet ska vara effektivt bör man använda flera parallella undervisningsmetoder, arbeta med normer och förmåga att säga nej till tobak. Folkhälsoinstitutet understryker betydelsen av att ha en tobakspolicy i varje skola[6]. Ett antal åtgärder föreslogs efter granskningen av ANT-undervisningen. Undervisningsmålen ska vara tydliga i läroplanen, personalen ska kompetensutvecklas, hälsoundervisningen ska vara helhetsinriktad och föräldrar ska vara delaktiga i arbetet. Undervisningen ska ske utifrån ungdomarnas frågor, erfarenheter, upplevelser och värderingar[6]. Skolan lyder under tobakslagen: lokaler och skolgård ska vara rökfria. Rektorn är ytterst ansvarig för att detta följs och tillsynen sköts av kommunen. Trots detta svarar 83% av ungdomarna att det röks på skolgården[2]. 1.2 Undersökningens syfte Syftet med denna undersökning är att beskriva hur ungdomar i årskurs 9 upplever att de påverkas av tobakspreventivt arbete och av andra faktorer i samhället som kan ha betydelse för tobaksbeteendet. Frågeställningar: Hur upplever ungdomar i åk 9 att de påverkas av det direkta tobakspreventiva arbetet i skolan? Hur upplever ungdomar i åk 9 att de påverkas av tobakspreventivt arbete i samhället? Hur upplever ungdomar i åk 9 att de påverkas i sitt tobaksbeteende av andra faktorer än det direkt tobakspreventiva arbetet? Kan det identifieras metoder för tobaksprevention som upplevs positiva av ungdomar i åk 9? 3
2. Metod 2.1 Kvalitativ studie med fokusgrupper Fokusgrupper är en kvalitativ metod där deltagarna får diskutera ett antal teman med varandra[9]. En kvalitativ metod är lämplig då underliggande tankar och värderingar är intressant i denna undersökning. Valet av fokusgrupper grundar sig på en önskan att få ungdomar att interagera med varandra. I en individuell intervju är det lätt att informanterna låser sig i vissa tankemönster, vilket kan undvikas i en gruppdiskussion där ungdomarna stimulerar varandra. En fokusgrupp kan till sin utformning vara strukturerad eller ostrukturerad beroende på hur strikt man följer sin frågeguide. I en ostrukturerad går diskussionen helt fritt och följer ingen bestämd ordning[9]. Denna undersökning har varit mer åt det strukturerade hållet, vilket innebär att det har funnits en frågeguide på 6 frågor som stöd för diskussionen. 2.2 Gruppernas utformning Undersökningen genomfördes med ungdomar i åk 9 på en kommunal skola i glesbygd i Småland. De flesta svenska undersökningar som gjorts på ungdomars tobaksvanor och attityder baseras på elever i åk 9. I detta arbete redovisas resultat från centralförbundet för alkohol och narkotika (CAN) och resultat från Tonåringar om tobak, vilka baseras på vad elever i åk 9 svarat i enkäter[4]. Därför har elever i åk 9 valts till att deltaga i fokusgrupperna. Grupperna var 2 till antalet. Önskvärt var att ha åtminstone ytterligare en grupp, men arbetets omfattning begränsade antalet intervjuer. En fokusgrupp bör bestå av 4-6 deltagare[9]. I dessa fokusgrupper deltog totalt 12 elever med 6 elever i varje grupp. Urvalet var slumpmässigt, jämt fördelat mellan flickor och pojkar, bland skolans 3 niondeklasser. Information om undersökningen gick ut i skolans informationsblad och muntligen. I informationen fanns en kort beskrivning om vad intervjuerna handlade om samt information om att deltagande i undersökningen var frivilligt. Bland de 12 elever som blev tillfrågade av lärare att deltaga i fokusgrupp tackade alla ja. I gruppen diskuterades aldrig huruvida en informant själv rökte eller inte. För att få en uppfattning om gruppens erfarenheter när det gäller tobak fick informanterna fylla i en liten enkät angående egna och familjemedlemmars tobaksvanor. Denna enkät lämnades ut efter intervjuerna för att inte störa gruppdiskussionen. Ingen i grupperna uppgav att de var dagligrökare. De flesta rökte inte alls men några angav att de hade testat och att de rökte varje månad. Mer än hälften hade rökare i familjen. Bland dem som hade rökare i familjen hade fler än hälften både föräldrar och syskon som rökte. I början av intervjuerna fick ungdomarna berätta vilka erfarenheter de hade av tobaksprevention i skolan. Båda grupperna hade erfarenhet av att en extern resurs från A Non Smoking Generation hade undervisat i klassen. Undervisningen gavs vid åtminstone 2 tillfällen, i åk 6 och 7. Det eleverna minns från denna undervisning var framförallt att de talat om tobakens skadeverkningar. De hade också ett antitobakskontrakt på skolan där tobaksfria elever kunde vinna pengar och priser. 4
2.3 Genomförande av undersökningen En provintervju för att prova frågeguiden genomfördes innan intervjuerna. Provintervjun ledde inte till förändringar i frågeguiden. Deltagarna i denna grupp var bekanta till undersökaren och högskolestuderande. Frågeguiden bestod av tre områden (se bilaga): Erfarenheter av tobaksprevention i skolan och upplevelse av denna. Faktorer som kan påverka ungdomars tobaksanvändande. Tankar om hur samhället och skola ska arbeta för att nå ungdomar när det gäller tobaksprevention. Undersökningen genomfördes i skolans lokaler under skoltid. Intervjuerna var ca 1 timme långa och spelades in på band. Eleverna informerades om vem som hade tillgång till bandet, dvs. undersökare samt handledare. De båda grupperna var något olika i sin karaktär. I den ena var diskussionen fri och den fungerade väl som fokusgrupp. I den andra var diskussionen mer hämmad och moderatorn tvingades medverka mer än önskvärt. 2.4 Bearbetning av material De inspelade intervjuerna lyssnades igenom och transkriberades därefter, med undantag av sista tredjedelen av ena intervjun som försvann vid inspelning. Denna del skrevs istället ned av moderatorn efter intervjun. Transkriptionen är förenklad såtillvida att pauser, betoningar etc. ej transkriberats. Transkriptionen har sedan kategoriserats i grupper avseende på vilket frågeområde som diskuterats. Detta material har sedan delats upp i tre mer abstrakta teman: ansvar, sociala relationer och förebilder samt distansering. I begreppet ansvar innefattas dels individens ansvar för sig själv och andra, dels olika aktörers ansvar såsom skola och samhälle. Med sociala relationer och förebilder menas de personer i både den nära och mer avlägsna omgivningen som kan påverka tobaksbeteendet. Med distansering menas en känsla av att det händer inte mig, vilket exempelvis kan gälla faktaundervisning och reklam. 2.5 Kritisk granskning 2.5.1 Val av metod En kvalitativ undersökningsmetod lämpar sig för att få en fördjupad förståelse för en grupp människors tankar och erfarenheter[9]. I denna undersökning är därför en kvalitativ metod lämplig. Att intervjua ungdomar i grupp kan ha flera fördelar. Dels kan ett samtal kring ett ämne ge mer information än en individuell intervju; dels möjliggör valet av gruppintervju även att innefatta ett större antal informanter i undersökningen. Det som begränsar metoden är att eleverna i gruppen kan ha relationer till varandra som hämmar diskussionsklimatet. 2.5.2 Gruppurval Som tidigare nämnts baseras många svenska undersökningar på material från elever från åk 9. Valet av denna grupp är därför lämpligt för att kunna jämföra resultat med dessa undersökningar. Det visade sig även att mycket redan känd kunskap kom upp i gruppintervjuerna vilket tyder på att gruppurvalet var rätt i avseende på vad denna studie vill undersöka. Gruppen hade haft interventioner i skolan vilket gjorde att eleverna hade något att relatera till i diskussionerna om tobaksprevention. 5
Ingen av de utvalda tackade nej till att delta i intervjun. Orsaken till detta kan vara att en lärare tillfrågade eleverna om de ville delta eller inte. Detta kan kritiseras då elever är i underläge i förhållande till läraren då man som elev förväntas prestera och lyda. Att ingen tackade nej kan också bero på att eleverna hade en positiv inställning till att delta i studien eller att intervjun var under lektionstid. 2.5.3 Analys av material Faktorer som inverkar negativt på analysmaterialet är att ena gruppen var mindre benägen till fri diskussion, vilket gjorde att moderatorn hade en mer framträdande roll i gruppen än önskvärt samt att sista delen på ena intervjun försvann på bandet och analysen av denna del därför baserar sig på minnesanteckningar. 2.5.4 Etiska överväganden Den information som getts ut om studien har varit skriftlig i skolans informationsblad. Där har projektet beskrivits i korthet och det poängterades att deltagandet var frivilligt. Eleverna informerades även innan intervjuerna om att det var frivilligt att deltaga. Information om att intervjun spelas in på band gavs muntligen innan intervjuerna. Att eleverna tillfrågas av lärare kan påverka om eleverna ställer upp eller inte. Det hade ur etisk synvinkel varit mer önskvärt att eleverna blev tillfrågade direkt av undersökaren. Vårdnadshavare ska ge sitt samtycke om ett barn är under 15 år[10]. Dessa ungdomar intervjuades i december under höstterminen i åk 9 vilket innebär att ungdomarna själva kan ge sitt samtycke. Inspelningarna förvarades så att ingen obehörig skulle kunna få tillgång till dem. 3. Resultat I detta avsnitt redovisas det analyserade materialet under tre teman; ansvar, sociala relationer och förebilder samt distansering. 3.1 Ansvar 3.1.1 Ansvar över egna beslut förutsätter kunskap I båda grupperna diskuterades vad skolan har för roll när det gäller tobaksprevention. Eleverna menade att det är skolans roll att informera om tobaks skadeverkningar. Då lämpliga metoder för tobaksprevention diskuterades togs den informativa delen av undervisningen upp. Trots att många i grupperna var skeptiska till hur stor inverkan denna typ av undervisning har på tobaksvanorna var ungdomarna ändå tydliga med att man tyckte att skolan bör lära ut tobakens effekter. Eleverna vill ha kunskap. Det är ändå ganska bra att få reda på vad som händer och se tabeller på hur mycket det kostar så om man röker så få information. En aspekt som togs upp under intervjuerna var tidpunkten för tobaksundervisning. Eleverna menade att man ofta börjar experimentera på mellanstadiet och att undervisningen bör starta innan dess så barnet eller ungdomen har kunskap om tobak redan innan. Förutom skolans roll att lära ut fakta var eleverna skeptiska till vad skolan kan göra. Det är ändå på en annan arena tobaksvanorna skapas. Eleven måste själv ta ansvar över sina beslut. 6
Jag tror bara, jag tror inte att man kan göra så jättemycket mer än att få dom att se det som är dåligt med det och så, sen kan man nog inte göra så mycket mer. Man kanske kan ha en som kommer och berättar om det i varje klass och så. Sen är det ju elevernas beslut att ta själv, vad man tycker, om det är värt att röka och snusa eller inte. 3.1.2 Ansvar över sig själv När påverkan från olika omgivningsfaktorer diskuterades var flera i gruppen tydliga med att beslutet att röka eller inte röka är aktivt. När idrott kom upp i samtalet var tobak i kombination med idrott bara ett sätt att sabba för sig själv. Oavsett fritidssysselsättning vill man bli bra på det man gör. Det är ju med idrott som med allt annat. Spelar man musik vill man bli bra på det, håller man på med idrott vill man bli bra på det och då är det ju inte så smart att röka för då sabbar man liksom för sig själv. Alkoholen togs upp när det gäller vad som påverkar tobaksbeteendet. Då alkoholen kommer i bilden försvinner en del av ansvaret över sig själv. 3.1.3 Att ingå kontrakt Eleverna beskrev det anti-rök-kontrakt som finns på skolan. I åk 6 betalar man in 200 kr som man återfår i nian om man inte har rökt under kontraktstiden. Under kontraktstiden har man chans att vinna priser och pengasummor. Kontraktet togs upp i båda grupperna som något positivt- en uppmuntran att inte röka. Däremot menade man att de som röker eller snusar redan innan kontraktet skrivs, de blir inte medlemmar då man inte vill bryta ett avtal. En av eleverna hade upprättat ett eget kontrakt med en kompis. Jag och en kompis, vi satte 500 spänn om vi skulle börja röka. Om jag skulle börja röka skulle jag ge honom 500 spänn och om han skulle börja röka skulle han ge mig 500 spänn. Så det kunde ju bli dyrt för mig för mig var det bra för han började ju röka, så jag fick 500 spänn. En annan åtgärd som nämndes som positiv var att föräldrar kan betala körkortet om man inte röker. 3.1.4 En rökare måste själv ta ansvar för sin hälsa och ta hänsyn till andra! Attityden till passiv rökning var tydlig i grupperna. Att skada andra med den farliga och illaluktande röken upplevs som mycket negativt. Dessa åsikter fördes fram under två ämnesdiskussioner rökfritt på krogen och rökning kontra snusning. Om snusning eller rökning var värst diskuterades. En sak var klar: snusning är bättre i det avseendet att det skadar inga andra. Fast det är bättre att skada sig själv än att skada andra i såna fall. Det är ju man själv som väljer. Det är ju liksom deras eget fel. Det är rätt stor skillnad tycker jag vad gäller snusning eller rökning. Rökningen tar alla som minst tio gånger värre, tycker i alla fall jag att det känns som. Rökningen skadar ju även andra men det gör inte snusning. 7
Rökfritt på krogen tog ungdomarna upp som en positiv faktor då röken förstör upplevelsen av att gå ut för dem som inte röker. Rökaren måste kunna ta ansvar inte skada andra och ta hänsyn genom att gå ut och röka. Röker man och inte orkar gå ut, då ska man inte röka- så är det! 3.1.5 Vuxnas ansvar Då skolans möjligheter att påverka elevernas tobaksbeteende diskuterades kom frågan om skolpersonalens tobaksvanor upp. Man menade att man ofta såg personal röka på skolområdet och eleverna ansåg att de vuxna borde vara goda föredömen och inte röka inom skolans område. När bra metoder att minska tobaksanvändningen togs upp var ett förslag att rikta sig mer direkt med information till föräldrar för att ge dem kunskap om hur deras attityd till tobak påverkar barnen. och kanske även få föräldrarna att inse att om dom håller på med tobak påverkar det deras barn mycket. 3.1.6 Samhällets ansvar Restriktioner från samhällets sida såsom tobakslag, pris, rökfria miljöer diskuterades í gruppen. Tobakslagen som reglerar försäljning av tobak till minderåriga fungerar inte. Det upplevdes inte som något hinder för att röka eller snusa. Antingen köper man själv då legitimation inte efterfrågas eller ber man en äldre kompis att köpa ut. Man uppgav också att ibland lägger den som köper ut på lite extra för att göra sig en förtjänst för besväret. Dom tar ju inte leg om man inte är arton eller så Är man lite längre så är det inga problem att gå och köpa.för att man ser äldre ut. En aspekt som kom upp är att om man som minderårig har börjat röka och utvecklat ett beroende finns ingen hjälp att få att sluta röka utan att föräldrarna blir inblandade. Försäljningen av nikotinprodukter som hjälpmedel för att sluta är reglerad med 18- årsgräns och produkterna säljs på apotek, alltså är detta ingen möjlighet för minderåriga. Ungdomarna kände inte heller till någon annan hjälp för rökavvänjning. När det gäller rökfria miljöer som faktor för att inte börja röka var ungdomarna skeptiska. Man menade att det inte spelar någon roll om man får röka på krogen. Det är ju inte så stor mening att röka en gång när man är på disko om man aldrig gör det annars. Däremot var ungdomarna väldigt positiva till lagen för att skydda icke-rökare. Priset tyckte eleverna är viktigt för om man börjar röka eller inte. Men de som redan är beroende dom bryr sig inte så mycket bara dom får tag på det. 8
3.2 Sociala relationer och förebilder Eleverna var medvetna om att de påverkades av personer i omgivningen. Har man liksom ingen i familjen som röker och man bara träffar kompisar som inte röker, då tror inte jag att man börjar röka..man vill ju inte vara den första heller. 3.2.1 Kompisar När kompisars roll diskuterades tyckte många att en rökande eller snusande kompis inte påverkar så mycket om man själv börjar med tobak eller inte. När det handlar om en grupp kompisar är saken annorlunda. Äldre kompisar nämndes också som en faktor som påverkar mer än en jämnårig kompis. De situationerna kräver mer självsäkerhet. Men ändå, om man är med ett gäng hela tiden blir det lätt att man tänker att det är inte så farligt egentligen. Om man börjar röka då är det ju med en kompis som skulle tycka att det vore kul, man gör ju det tillsammans då. Man gör ju inget på egen hand. 3.2.2 Familjen Föräldrarna påverkar vad de säger och gör. Föräldrarna hade negativ inställning till tobak, framförallt till rökning. Syskon togs upp som en speciell kategori, som man ser upp till och påverkas mycket av. Om en bror röker eller snusar då tror jag att man påverkas mycket av det...man ser ju upp till syskon på ett annat sätt. 3.2.3 Kända personer Att ha en sportstjärna eller annan idol som jobbar mot skolor för tobaksfrihet trodde eleverna kan vara effektivt för att påverka ungdomar. Jag tror det skulle påverka om man hade nån lite mer känd människa som undervisade. 3.3 Distansering En komplicerande faktor kring påverkan av ungdomar är att man distanserar sig från budskapet. Detta gäller många av de metoder som diskuterats. När man diskuterade om den faktabaserade skolundervisningen påverkar tobaksvanorna eller inte menade ungdomarna att informationen inte påverkar då man redan har hört allting. Ett sätt att motverka detta kan vara att en person som drabbats av rökningens konsekvenser kommer och berättar nån utan lungor kvar. Eleverna hade en upplevelse när de fått se den tjära en rökare får in i kroppen under ett år upphällt i ett glas. När dom visade den där tjäran, då bli man liksom bara...ush vad äckligt. Det tog ju mycket mera än det vi berättade egentligen. Samma sak nämndes när anti-tobakskontraktet diskuterades. Det krävs påminnelse för att en metod ska ha effekt. Man tänker inte på det på lördagskvällarna om man skulle röka, att man betalade för jättelänge sen. Det skulle vara skillnad om man skulle lägga in 200 spänn varje år. 9
Då reklams effekt diskuterades togs texten på tobaksförpackningar upp. Det blir nästan komiskt. Jag tror inte att det är särskilt många som egentligen bryr sig, utan det bara står där 3.3.1 Tjejer och rökning Detta ämne kom upp då rökning och snusning hos tjejer diskuterades. Reaktionen när det gäller snus var att det är jätteäckligt, medan rökning uppfattas på ett annat sätt. Cigaretter det är inget man fäster sig vid. Tjejerna värderade alltså inte andra tjejers rökvanor som varken positivt eller negativt. Detta till skillnad från snusning som upplevs som mer uppseendeväckande. 4. Diskussion I denna del diskuteras de ovan redovisade resultaten med tre teman som rubriker ansvar, sociala relationer och förebilder samt distansering. Det tema som dominerade i samtalen med ungdomarna var ansvar och olika aspekter på detta. Ungdomarna i dessa fokusgrupper vill ha information om tobakens skadeverkningar i skolan. Samtidigt menar de att man distanserar sig till den information som ges och påverkas inte nämnvärt. De undersökningar som finns när det gäller faktaundervisning i skolan fastslår att den inte har effekt[5]. Denna kunskap gör att man kan ifrågasätta värdet av faktaundervisning för tobaksprevention. Samtidigt kan man utifrån denna undersökning se ett annat värde i informationen. Ungdomarna beskriver beslutet att röka eller inte röka som aktivt och som individens ansvar. Möjligheten att ansvara för sina beslut kräver att besluten baseras på kunskap. Ur denna aspekt kan undervisningen vara värdefull. Detta ifrågasätter inte den kritik som finns mot endast faktaundervisning i skolan, då dess mål bör vara i mer preventivt syfte. Oavsätt undervisning måste första interventionstillfällena vara innan ungdomarna börjar experimentera med tobak. Eleverna tar även upp att mer information bör riktas mot föräldrarna om hur deras tobaksbeteende påverkar deras barn. Undersökningar visar att både föräldrars tobaksvanor och attityd till tobak har stor inverkan på barnens tobaksbeteende[2]. Kanske är en sådan synpunkt att ta vara på? Föräldrar kanske bör bli mer ansvarstagande och delaktiga i detta samhällsproblem? I ett projekt kallat Tobaksfri Duo får elever i åk 6 möjlighet att tillsammans med en vuxen skriva kontrakt om tobaksfrihet under nästkommande tre år[11]. Under högstadietiden ordnas olika aktiviteter såsom föräldramöten och undervisning. I interventionsgruppen kunde man efter 7 år se en minskning av antalet rökare i åk 9 med nästan 50 % jämfört med en prevalens av rökare som låg stabil i den nationella referensgruppen. När det gäller metoder som upplevs positiva av ungdomarna exemplifierades metoder där icke-rökare belönas med att t ex få körkortet betalt eller att vinna pengar på skolans anti-röklotteri. Belöningen i sig kan ses som något positivt. Med diskussionerna kring ämnet kan man även se en annan aspekt på det. Ett kontrakt mellan två parter förutsätter att båda deltagande håller sin del av avtalet. Som regel kan man nog säga att om man ingår ett kontrakt gör man det med inställningen att hålla sin del av avtalet man vill ta det ansvar man får. Detta resonemang styrks av att eleverna menade att de som röker blir inte medlemmar i lotteriet de vill inte bryta ett avtal. Att metoden med kontrakt upplevs positiv finns tidigare beskrivet. I en artikel publi- 10
cerad i Läkartidningen har elever som varit med i anti-rök-kontrakt fått svara på en enkät om kontraktet. En tredjedel av eleverna menar att kontraktet har hjälpt till att hindra dem från att börja röka eller snusa[12]. Attityden till att skada andra med passiv rök var tydligt negativ. Denna aspekt togs upp i flera sammanhang under diskussionerna. I en undersökning som baseras på enkätsvar från niondeklassare fanns frågan Vad skulle kunna påverka dig att sluta röka?. Ett av alternativen var andra måste andas in den rökiga luften. I undersökningen 2003 svarade bara 19% att denna faktor påverkade mycket. Detta kan exempelvis jämföras med att 53% svarade att det är dyrt, 28% att det är dåligt för mitt utseende[2]. Rökförbud på krogen infördes 1 juni 2005. Har attityden påverkats av detta införande, av någon annan faktor eller förklaras gruppens attityd bara av slumpen? Ungdomarna uppfattar skolans roll som den ansvariga för att förmedla kunskap men de är skeptiska till vad skolan kan uppnå i form av attitydpåverkan. Föreningar för idrott, musik etc. är mötesplatser dit ungdomarna söker sig självmant med en önskan att prestera i något man tycker om. När ämnet kom upp i fokusgrupperna menar ungdomarna att röka bara är ett sätt att sabba för sig själv. Är föreningar forum som kan få extra ekonomiskt och kompetensutvecklande stöd istället för stora satsningar på skolans tobakspreventiva arbete? Effekten av ett brett arbete lokalt poängteras i en skrift publicerad av Statens folkhälsoinstitut[6]. Ett problem som komplicerar arbetet mot tobak är att det verkar vara möjligt att distansera sig till det. Detta problem är viktigt och intressant. Orsaker till distansering kan vara många. Tyvärr är det inte möjligt att fördjupa sig i orsaker till detta och sätt att angripa problemet inom ramarna för detta projekt. 5. Slutsatser Under rubriken slutsatser sammanfattas undersökningens resultat och diskussion med besvarande av för undersökningen uppställda frågeställningar. 5.1 Tobaksprevention i skolan Eleverna i dessa fokusgrupper menade att de påverkas ringa av den faktaundervisning som finns i skolan och de var frågande till vilken roll skolan har när det gäller att påverka elevers tobaksbeteende. De vill trots allt ha information även om de inte anser påverkan så stor. De ser valet att röka eller inte röka som aktivt och individens ansvar. Faktaundervisningen kan ha ett värde då kunskap är en förutsättning för att kunna känna ansvar för sina beslut. En komplicerande faktor är att man distanserar sig till den information som ges. Eleverna upplevde att rökande skolpersonal ofta sågs på skolområdet. Man menade att personal borde vara bättre föredömen för eleverna. Metoder som ger ungdomar mer ansvar och delaktighet skulle kunna utvecklas. Vidare undersökning av metoder för anti-tobakskontrakt borde genomföras för att visa dess effekt. Andra aktörer än skolan bör komma i centrum när det gäller tobaksprevention. 11
5.2 Tobaksprevention i samhället Åldersgränsen för att köpa tobak sågs inte som något hinder att röka eller snusa. Antingen köper man själv eller gör någon kompis det. Priset däremot kunde påverka, särskilt unga som börjar röka. Lagen om rökfritt på krogen upplevdes som positiv. Attityden till passiv rökning var mycket negativ rökare ska kunna ta ansvar för sitt beroende och inte skada andra. Däremot menade eleverna att lagen inte är av stor vikt för ungas tobaksbeteende. Ungdomarna beskrev en distansering till den text som finns på tobakspaket. 5.3 Påverkan från andra faktorer än direkt tobakspreventiva åtgärder Föräldrars tobaksvanor och attityd till tobak upplevde ungdomarna som en viktig faktor för egna tobaksvanor. Samma sak gällde syskon, äldre kompisar och kompisgäng. Däremot upplevde de ingen större påverkan från kompisar som man träffade själv. Föräldrarnas ansvar lyftes fram i diskussionen. Undervisning riktat till föräldrar kan göra att de ökar sitt ansvar när det gäller tobaksprevention. Idrotten togs upp som ett område där rökning inte har någon plats. De som idrottar är måna om att bli bra på det de håller på med. 5.4 Tobakspreventiva metoder som upplevs positiva Eleverna förespråkade belöningar för att inte börja röka. Anti-tobakskontrakt kan vara en sådan metod. Det framgår att den elev som ingår ett kontrakt gör det med inställningen att hålla sin del av avtalet. 12
Referenser 1. Doll R, Peto R, Boreham J, Sutherland I. Mortality in relation to smoking: 50 years observations on male British doctors. BMJ 2004;328:1519-27. 2. Nilsson M. Tonåringar om tobak- vanor, kunskaper och attityder. Västerås: Statens folkhälsoinstitut; 2005. 3. Statens folkhälsoinstitut. Slutredovisning Uppdrag om kunskapsbaserad metodutveckling för tobakspreventivt arbete-tobaksuppdraget. Statens folkhälsoinstitut; 2005. 4. Centralförbundet för alkohol och narkotika. Drogutvecklingen i Sverige 2005. Rapport nr 91. Stockholm: CAN; 2005. 5. Hedin A, Källestål C. Hur får man ungdomar att inte börja röka? Kunskapsöversikt över redan gjorda kunskapsöversikter. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut; 2002. 6. Wallskär.H. Tobaksfria ungdomar- hur når vi dit? Västerås: Statens folkhälsoinstitut, 2004. 7. Skolverket. Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet. Skolverket;1994. 8. Skolverket. Årsredovisning 1999. Skolverket; 2000. 9. Wibeck V. Fokusgrupper Om fokuserande gruppintervjuer som undersökningsmaterial. Lund: Studentlitteratur; 2000. 10. Vetenskapsrådet. Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Vetenskapsrådet; 2002. 11. Nilsson M, Stenlund H, Bergström E, Weinehall L, Janlert U. It takes two: Reducing adolescent smoking uptake through sustainable adolescent- adult partnership. Journal of Adolescent Health. 2006;39: 880-886. 12. Persson LG. Kontrakt hindrar skolungdomar från att börja använda tobak. Läkartidningen. 2003;100:226-9. 13
BILAGA Frågeguide intervjuer 1. Har det förekommit någon undervisning om tobak i er skola? Vilken form har den i så fall haft? 2. Hur har ni i så fall påverkats av det? 3. Vilka faktorer tror ni det är som påverkar ungdomars tobaksvanor? 4. Hur påverkas ni själva av dessa faktorer? 5. Hur tycker ni att skolan skall arbeta för att förhindra att ungdomar börjar använda tobak? 6. Hur tycker ni att samhället skall arbeta för att förhindra att ungdomar börjar använda tobak?
2007 Förteckning över Qulturum-rapporter 2007: 1 Symposium - framtidens telefoni även i vårt landsting? Författare: Marianne Jansson, Eva Cegrell-Buren, Charlotte Klefsgård, Kjell Lindström 2007: 2 Ökat öppethållande på vårdcentral Författare: Angela Eckerby 2007: 3 Ungdomars syn på tobak eget ansvar i fokus Författare: Karolina Järhult, Lars-Göran Persson, Jan Mårtensson 2006 2006: 1 Alkoholprevention på vårdcentral Är det möjligt? Resultat och erfarenheter från ett projekt på Hälsans vårdcentraler i Jönköping Författare: Lars-Göran Persson, Lars-Olof Johansson 2006: 2 Rökning och KOL i Reftele Författare: Elisabeth Ahlenhed, Anders Åhre, Kjell Lindström 2006: 3 Läkemedel i hemsjukvården Kartläggning av läkemedelsanvändning och identifiering av läkemedelsrelaterade problem Författare: Christina Nielsen, Jörn Frank Nielsen, Kjell Lindström 2006: 4 Testa klokare spara pengar Aktivt deltagande i forskning och programarbete om egenmätning av plasmaglukos hos typ 2 diabetiker i primärvård medförde förändrat förskrivningsmönster Författare: Anders Tengblad, Gunnar Albinsson, Karin Lindahl, Kjell Lindström 2006: 5 Utvärdering av införandet av TeleQ på Rosenlunds vårdcentral i Jönköping Författare: Mats Siljehult, Anna-Karin Nilsson, Christina Lannering, Kjell Lindström 2006: 6 Att vara närståendevårdare inom palliativ vård i hemmet från kontroll till förlust av kontroll Författare: Berit Munck, Jan Mårtensson 2005 2005: 1 Aneby vårdcentral Utvärdering av verksamheten 2004 Författare: Kjell Lindström, Brita Aldrin, Christina Lannering, Lisbeth Nyman 2005: 2 Hur mäter man njurfunktionen hos äldre? Vilken betydelse har nedsatt njurfunktion för läkemedelsbehandlingen? Författare: Linda Kindgren, Kjell Lindström, Tamara Zafirova, Carsten Frisenette-Fich 07-05-16
2005: 3 Utvärdering av Vårdplaneringsteam på Ryhov Ett samverkansprojekt mellan Jönköpings kommun och Jönköpings sjukvårdsområde Författare: Anna-Britta Nilsson, Marie Kemi, Göran Runesson, Gerd Skogar, Kjell Lindström 2005: 4 Vanliga luftvägsinfektioner och antibiotikaförskrivning i primärvården En kartläggning med stöd av datorjournal i Jönköping år 2002-2004 Författare: Christina Lannering 2004 2004: 1 Sjukgymnast som primär instans Författare: Ulrika Eskilsson, Ingrid Fridh, Per Skarrie 2004: 2 Jourcentral på sjukhus eller på vårdcentral? Utvärdering av flyttningen av Jönköpings jourcentral från sjukhusets akutmottagning till vårdcentralen Hälsan i oktober 2002 Författare: Renée Ferm, Jan Mångs, Kjell Lindström, Gunnar Persson 2004: 3 AKO (Allmänläkarkonsult) Utvärdering av fem års AKO-verksamhet i Jönköpings sjukvårdsområde Författare: Lars-Göran Persson, Staffan Ekedahl 2004: 4 Tidig diagnostik av KOL Kan spirometri användas i akutskedet vid infektionssymtom från nedre luftvägarna vardagssjukvården? Författare: Susanne Ekedahl 2004: 5 Diabetes och integrerad mental träning En kvalitativ studie om hur människor med diabetes typ 1 uppfattar sin livssituatio efter genomgången kurs i Integrerad Mental Träning, jämfört med före kursen. Författare: Christina Göth Qulturum 2003 2003: 1 Kvalitetsbarometern En intervjuundersökning om engagemang och systematik i förbättringsarbetet Författare: Kjell Lindström, Brita Aldrin, Wera Hjalmarson, Qulturum 2003: 2 Kvalitetsbarometern Validering och reliabilitetstestning Författare: Jan Mårtensson, Kjell Lindström 2003: 3 Läkemedelsförskrivning - ett patriarkalt eller demokratiskt beslut? Författare: Bengt Järhult, Kjell Lindström 2003: 4 Det är inte farligt att pröva! Om utsättning av långtidsbehandling av SSRI-preparat hos äldre i Habo och Huskvarna Författare: Sten Olsson, Kjell Lindström m fl 07-05-16
2003: 5 Fler öron i vården Hur telefontillgängligheten till vårdcentralerna i Jönköpings sjukvårdsområde förbättrades Författare: Kjell Lindström, Gunnar Albinsson, Brita Aldrin, Linda Frank, Maria Lindgren 2002 2002: 1 Barn och ungdomars hälsa i Jönköpings län Författare: Håkan Elmén, Ragnar Jonsell Barnhälsovårdsenheten 2002: 2 Distriktssköterskans åtgärder vid hembesök och vid öppen mottagning Författare: Birgitta Karlsved, Mona Mattson 2002: 3 Vad tycker man om sin vårdcentral? En befolkningsenkät 2001 Författare: Kjell Lindström, Sofia Eriksson 2002: 4 Överviktsbehandling vid Eksjö vårdcentral Vilken effekt har det och vad tycker patienterna Författare: Susanne Djurstedt 2002: 5 Barnhälsovårdens 3-årsundersökning Vad anser föräldrar om valet av mötesplats och hälsoinformationen? Författare: Gunvor Runesson Barnhälsovårdsenheten 2002: 6 Sjuksköterskebaserad InfektionsMottagning vid Norrahammars vårdcentral Författare: Mats D Karlsson 2002: 7 Balanserat styrkort En metod för målstyrning och uppföljning av läkemedelskommittéarbete Författare: Carin Svensson Apoteket AB 2001 2001: 1 Bensårsbehandling - Resultat av praktiskt kvalitetsarbete Författare: Gerd Skogar 2001: 2 Utvecklingsguide Jönköpings sjukvårdsområde Författare: Karl-Henrik Lundell, Kjell Lindström GUID-gruppen 2001: 3 Fånga stunden Utvärdering av demensteamens arbete inom distrikt söder och väster, Jönköpings kommun Författare: Gunnel Folke, Linda Frank 07-05-16
Apoteket AB Kontaktperson: Carin Svensson Apoteket Qulturum Box 702 551 20 JÖNKÖPING Tfn: 036-32 51 82 carin.svensson@apoteket.se Barnhälsovårdsenheten Kontaktperson: Annette Yxne Qulturum 551 85 JÖNKÖPING Tfn: 036-32 51 95 annette.yxne@lj.se Futurum Kontaktperson: Anneli Ohlsson Qulturum 551 85 JÖNKÖPING Tfn: 036-32 10 29 anneli.ohlsson@lj.se Kontaktperson: Lisbeth Nyman Qulturum 551 85 JÖNKÖPING Tfn: 036-32 52 00 lisbeth.nyman@lj.se Qulturum Kontaktperson: Rolf Bardon Box 702 551 20 JÖNKÖPING Tfn: 036-32 12 86 rolf.bardon@lj.se www.lj.se/fouenheten www.lj.se/futurum www.lj.se/qulturum