Sikens Glittrande guld

EN TIDNING FRÅN SCA SKOG» NR 4 2011 Skogens hjältar Sikens Glittrande guld Djungelns lag råder för sågverken Flerträdshantering vinner terräng 1

Ledaren Gör skogen till en bättre miljö för gaseller! Vårt samhälle är beroende av människor som tänker utanför ramarna, som har idéer och förverkligar dem. Extra tydligt blir det kanske i skogsbygderna där en företagsam och drivande person kan utgöra skillnaden mellan avveckling och utveckling i ett litet samhälle. Din Skog kommer i en serie artiklar att lyfta fram kreativa företagare och beslutsfattare som ger sin syn på företagande i de nordligaste länen. Vi vill ge en konkret bild av vad initiativet Skogsriket, som lanserats av Jordbruksdepartementet, handlar om. Jag delar visionen om att företagande med skogen som resurs och bas kan utvecklas. De företagare i olika branscher som nyttjar skogen utgör en bärande ekonomisk faktor i norra Sveriges glest befolkade områden. Vare sig de arbetar inom skogsbruket, turistnäringen, renskötseln eller inom tillverkande industri skapas underlag för andra näringar och för samhällsservice. Mats Sandgren VD SCA SKOG Skogsägarna ger också förutsättningar för andra verksamheter genom att upplåta sina vägar för turism, upplåta mark till skoterleder eller genom att leverera virke till tillverkande industri. De föder också den stora älgstam som möjliggör jaktturism och ställer ofta sina fiskevatten till förfogande för turister. Jag gläds mycket åt att två av de företag som arbetar tillsammans med SCA i Jämtland, Brantholms Avverknings AB och Qvarnsjö Skogstjänst, har uppmärksammats och nominerats till Dagens Industris utmärkelse Gasellföretag. Det visar att entreprenörer i ordets rätta bemärkelse frodas även i skogsbruket och inte bara i branscher som har lätt att få genomslag i media och bli snackisar runt middagsbord. Som vi kan läsa i reportagen finns det både för- och nackdelar med att bedriva företag bortom allfarvägarna. Det är inte alltid det räcker med att ha en bra affärsidé och stor arbetskapacitet. De spelregler som tillhandahålls av samhället i form av regler och lagstiftning har naturligtvis en avgörande betydelse för om visionen om utveckling i Skogsriket blir till verklighet. Arbetet med Skogsriket ska bland annat utgå från de erfarenheter och behov som finns bland de entreprenörer i olika branscher som finns i våra skogar. Det är de värda! Innehåll Eva vet att en pinne kan vara en trollstav...3 Notiser...4 Företagande i skogslänen...5 Ett träd betyder så mycket...6 Naturen en guldgruva att ösa ur...8 Nytänkande skogsentreprenör...10 Virkesmarknad i obalans...12 Kylskåpskall gran...12 Sikens Glittrande guld...14 Notiser...16 Sågverk lyder under djungelns lag...17 Ett gränsöverskridande sågverk...18 Gällö sågverk ökar farten på väg mot 300!...19 Äga tillsammans, himmel eller helvete?...20 SCA skördar tredje generationens kottar...21 Anna-Lisa och Taisto Lindström vann oktobertavlan...21 Flerträdsmetod sänker kostnader vid SCAs avverkningar...22 Skogsägare på jakt efter den perfekta idén...23 Kontakta kraftbolaget när elledningen är i vägen...26 Lättläst och inspirerande om skogen...27 Tid i skogen...27 Charmig dykare med prästkrage...28 DIN SKOG Upplaga: 35 500 Adress: SCA Skog AB, 851 88 Sundsvall Tel: 060-19 30 00 Fax: 060-19 31 75 Hemsida: www.scaskog.com Ansvarig utgivare: Rolf Edström tel 060-19 31 19 rolf.edstrom@sca.com Redaktör: Rolf Edström Produktion: KarMin kommunikation, Sundsvall Tryck/repro: Sörmlands Grafiska Tryckt på SCAs GraphoCote 80 g. Omslag Lumipress Art 150 g. Tidningen distribueras gratis till personer som äger skog i något av de fyra nordligaste länen. Om du inte får tidningen idag, men vill ha den i fortsättningen, går det bra att meddela detta per brev eller telefon. Du kan också skicka e-post till: kerstin.olofsson@sca.com 2 Omslagsfoto Michael Engman

Eva vet att en pinne kan vara en trollstav Hoppas du att dina barn eller barnbarn ska upptäcka tjusningen med skogen? Då kan du få en del tips från Eva Änggård, som har forskat om barn och natur. Se till att återkomma flera gånger till samma platser i skogen, så att de får en relation till dem. Visa också hur de kan bygga kojor, klättra i träd och leka med allt som naturen erbjuder, säger hon. Hur har du gjort studien? Jag har följt barn och personal på en I Ur och skur-förskola, alltså en förskola där de är utomhus så mycket som möjligt. Under sommaren är de i skogen hela dagarna och både leker, sover och äter där. På vintern är de inte där lika länge, men ofta tre-fyra timmar om dagen. Jag tittade både på barnens lek och på hur personalen använder sig av skogen. Vad menar du med att de använder sig av skogen? För den här typen av förskolor fungerar skogen både som klassrum, som hem och som sagovärld. När skogen är ett klassrum får barnen till exempel använda håvar, luppar och andra saker för att se vad de hittar i vattenbrynet i en sjö eller titta på småkryp på marken. När jag säger att skogen används som ett hem menar jag att de använder skogen för de vardagliga sakerna som man annars gör hemma eller på förskolan, som att äta, sova, leka och umgås. När skogen är en sagovärld handlar det om fantasivärldar. Barnen som jag studerade fantiserade mycket och lekte till exempel att de var olika djur. Hur påverkas barnens lek av att de är i skogen? Jag har bara studerat en förskola och kan inte uttala mig generellt, men mitt intryck när jag jämför med studier från vanliga förskolor är att barnen leker mindre könsstereotypt i skogen. På en förskola sitter mycket i väggarna. De största killarna leker ofta i den högsta klätterställningen och det brukar finnas en dockvrå där tjejerna ofta håller till. Såna gränser finns inte i skogen på samma sätt både tjejer och killar balanserar på stenar, rullar nerför slänter och leker att de är olika djur. Jag såg också att naturen inbjuder till fysisk rörelse och att barnen fantiserade mycket när de lekte i skogen. Vad lekte barnen med för saker i skogen? På förskolan som jag studerade lekte de mest med sånt som de hittade i naturen. Det påverkar också leken. En pinne kan ju vara många saker, som en visp, en trollstav eller en pistol, medan en leksakspistol bara är en leksakspistol Vad har du för råd om man vill få sina barn att intressera sig för skog och natur? Låt barnen följa med när ni ska till skogen och ge er också tid att leka med dem. Lär dem allt roligt man kan göra. Visa var man kan klättra, hur man kan fiska i bäcken och hur man bygger kojor. Se också till att det finns mycket löst material, som pinnar, gräs och kottar att leka med. Ett annat tips är att återkomma till samma platser, så att barnen får en relation till platserna och direkt kommer på vad det finns för roliga saker att göra där. Då minns de vilka stenar som är roliga att klättra på och var de kan åka kana. Kerstin Olofsson Foto Bo Reichenberg Namn: Eva Änggård Bor: I lägenhet i Stockholm och i stuga nära skogen i Södermanland. Familj: Särbo, barn och barnbarn. Gör: Lektor vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet. Boktips för den som vill läsa mer: Naturen som symbol för den goda barndomen av Gunilla Halldén. Barndomens skogar: om barn i natur och barns natur, av Gunilla Halldén. 3

Brantholms Avverknings AB en gasell i skogen SCA-entreprenören Bengt-Olof Brantholms avverkningsföretag har utsetts till ett Gasellföretag av tidningen Dagens Industri, som hyllar snabbväxande och lönsamma företag. Den här utmärkelsen är något som vi jag och mina anställda får tillsammans, säger Bengt-Olof. Bengt-Olof är verksam i Hoting, Jämtland, och har arbetat i skogen sedan han var 17 år. Nu är han 45 år och har varit egen företagare sedan 1999. I dag har jag 15 anställda samt min son som är på väg in i företaget. Jag har tre maskinlag och vi kör gallrings- och slutavverkningar uteslutande åt SCA, berättar Bengt-Olov. Vid Gasellfesten i Umeå i slutet av oktober fick Bengt-Olof ta emot diplom för sitt företag. För att utses till Gasell måste företagen uppfylla en rad kriterier och det är de senaste fyra årsredovisningarna som ligger till grund för utnämningen. Ett Gasellföretag ska t ex ha minst 10 anställda och måste växa och tjäna pengar tre år i rad. Vi har gått från fem miljoner till 15 miljoner i omsättning de senaste tre åren, säger Bengt- Olof. Det pratas mycket i branschen om dålig lönsamhet för skogsentreprenörer. Visst har jag fått kämpa, men det har gått bra ända sedan starten. Det gäller att ha bra personal utan dem går det inte, säger Bengt-Olof och fortsätter: Sedan är det en trygghet i att bara köra åt SCA. Det är en stabil partner och jag tycker det finns ett ömsesidigt förtroende. Att driva ett eget företag innebär att ha koll på det mesta. Jag är en slags tusenkonstnär! Det är både jobbigt och roligt. Som entreprenör söker man ofta utmaningar och är inte rädd för att pröva nya idéer vi ska till exempel pröva Elforest nya hybridskotare B12 åt SCA under ett år. Jag ser med tillförsikt på framtiden. Foto Schutterstock Skog, skog, skog på en tredjedel av jordens landyta Vårt jordklot har drygt 30 procent av landarealen täckt av skogar. Totalt sett är det nästan 4 miljarder hektar eller cirka 40 miljoner km². Sverige består av 41 miljoner hektar land, varav 23 miljoner hektar, eller 56 procent, är täckt av skog. Det gör Sverige till ett av världens skogsrikaste länder, sett till förhållandet mellan areal skog och folkmängd. I Sverige har vi ungefär 2,5 hektar skog per person, medan skogsarealen per människa i genomsnitt uppgår till 0,62 hektar. Sverige kvalar också in bland de fyrtiofem länder som har mer än 50 procent av sin totala landyta täckt av skog. Föga förvånande är det några av de länder som är stora till ytan som också står för de största skogstillgångarna. Ryssland, Brasilien, Kanada, USA och Kina har tillsammans mer än hälften av världens skogsareal. Sedan finns det också flera mindre länder som har en stor andel skogsmark. Amerikanska Samoa, Mikronesien, Franska Guyana, Gabon, Guyana, Palau, Pitcairn, Seychellerna, Salomonöarna, Surinam samt Turks- och Caicosöarna har alla mer än tre fjärdedelar av den totala landarealen täckt av skog. De sextiofyra länder som har mindre än 10 procent av sin totala landareal täckt av skog finns främst i Nordafrika, västra Asien och på mindre öar. Källa: FAO Ambassadörer för jobb i skogsbygderna Tio skogsriketambassadörer med kunskap om allt från möbelsnickeri och friluftsliv till skogsindustri har utsetts av landsbygdsminister Eskil Erlandsson. 4 Foto: Elima Mwinyipembe Sverige har fått tio nya ambassadörer för skogen. Det är landsbygdsminister Eskil Erlandsson som utsett tio ambassadörer för regeringens satsning på Skogsriket. De tio ambassadörerna kommer från olika företag och organisationer med den gemensamma nämnaren att skogen är en förutsättning för verksamheten. Deras uppgift är att under två år verka för ett ökat intresse för skogen och att inspirera till aktiviteter som förädling, utveckling och innovation. Skogsrikets mål är att få fram jobb och tillväxt på landsbygden och i Sveriges småorter. En av de utvalda är Katarin Levin, sågverkschef vid SCA Timbers sågverk i Bollstabruk. Hon har en gedigen erfarenhet av såväl det praktiska skogsbruket som av sågverksindustri. I rollen som skogsriketambassadör ska jag bland annat bidra genom att delta i Skogsrikets regionala nätverk och genom att generöst ta emot studiebesök och examensarbeten i vår verksamhet. Jag vill gärna ha fokus på ungdomar och studenter för att inspirera talanger till att satsa på arbete och företagande inom träförädling, säger hon. De övriga ambassadörerna är: Göran Andersson, Friluftsfrämjandet Sven Erik Hammar, Skogsägarna Mellanskog Britta Jonsson Lindvall, Tree Hotel AB Pär Lärkeryd, Norra Skogsägarna Arne Olsson, Folkhem Elisabet Salander Björklund, Bergvik Skog AB Johan Sjöberg, Svenssons i Lammhult/Möbelriket AB Ann-Kristine Vinka, Lapplandssafari David Wikner, Persåsens konferens

skogens hjältar Företagande i skogslänen Sverige är täckt av skog. Skogsbruk och industri kopplad till skogen utgör ryggraden i svensk ekonomi, med långt över 100 000 jobb, varav flerparten finns på landsbygden. Hur ser då företagandet i skogslandet ut? Skogsbruk och träförädling utgör naturligtvis en viktig gren. Men det finns flera grenar. Måste finnas, annars tystnar det snart i bygderna. Turism, renskötsel och livsmedel är några exempel. Och det finns fler. Ofta småskaligt, med tjuriga men innovativa entreprenörer vid rodret. Vi ska i en serie artiklar i Din Skog berätta om dessa entreprenörer, om företagandet i skogslänen. Om vad som krävs för att det ska blomstra. Om glädjeämnen och svårigheter. Parallellt med detta pratar vi med beslutsfattare på lokal, regional och nationella nivå. Och med andra som arbetar med frågor som rör utvecklingen där träden är så många fler än människorna. Kenneth Söderström Treehotel Harads Peter Fredman b 5

skogens hjältar Ett träd betyder så mycket Tree Hotel i Harads är både innovativt, modigt och smått galet. Dessutom mycket vackert. Konceptet har utvecklats av Britta Jonsson-Lindvall och hennes man Kent. Nu får vi mer betalt för trädet än om vi skulle hugga ner det, säger hon. Inget är sig längre likt i Harads. Redan innan Tree Hotel började byggas och blev en högtflygande världsattraktion hörde folk från när och fjärran av sig för att boka rum. Och sedan invigningen sommaren 2010 har besökare från hela världen avlöst varandra för att få övernatta i de 6 spektakulära rummen uppe bland träden, påhejade av en närmast outtröttlig medial uppmärksamhet. På bara lite mer än ett år har detta kreativa designkoncept blivit en solskenshistoria, från korpen till elitserien, fullt i klass med Ishotellet i Jukkasjärvi, men öppet året om. Bakom denna framgångssaga finns Britta Jonsson-Lindvall. Hon är lanthandlardottern som blev sjuksköterska som blev entreprenör och landsbygdsutvecklare. Och nu hotell direktör. Som för så många andra mindre orter i Norrlands inland behövde Harads, fyra mil uppströms från Boden, utvecklas om samhället inte skulle självdö. Britta var under tio års tid därför engagerad i ett knippe projekt på hemmaplan. Turism och affärsutveckling var en väg att gå och Britta blev motorn som skulle få alla hjul att snurra för att avstånd, avfolkning, tystnad och mörker skulle förvandlas till något annat än just det. Till en exotisk resurs kanske. Ett lyckat resultat av hennes projektarbete blev Brittas Pensionat. Det före detta ålderdomshemmet har förvandlats till ett vältaligt monument över ett svunnet 50-tal, med Britta själv som pådrivande hotelldirektör. Det har rullat på bra, konstaterar hon med energi i rösten och ser till att inget fattas på frukostbordet. Men

Varför inte bygga fler trädkojor och krydda med design, vindens sus och en naturupplevelse utöver det vanliga? vi ville ta hotellrörelsen ett steg längre, utveckla pensionatet och få ordentlig snurr på verksamheten. När dokumentärfilmaren Jonas Selberg-Augustsén 2007 spelade in sin omskrivna film Trädälskaren, om tre män som återvänder till Norrbotten från exilen i Stockholm för att bygga en stuga högt upp i ett träd, såddes ett frö hos Britta och hennes man Kent. Jag ringde Jonas och frågade om jag fick hyra ut hans koja till våra gäster, berättar Britta. Under ett par års tid erbjöds pensionatets gäster att tillbringa en natt i trädet, fjorton meter över marken. Kojan var populär, men några inkomster att tala om gav den inte. Varför inte bygga fler trädkojor och krydda med design, vindens sus och en naturupplevelse utöver det vanliga? funderade då Britta och Kent. Under en fiskeresa till Kamtjatka presenterade Kent idén för sina fiskekamrater. Runt lägerelden utvecklades tankegångarna och sundsvallsarkitekten Bertil Harström gjorde efter hemkomsten en förstudie med ritningar och kostnadsförslag. Ett projekt som tangerar gränsen till dårskap och just därför är så lockande, förklarar Bertil Harström. Redan efter presskonferensen 2009, med bara några spretiga skisser på kojor som hängde i träd och en hemsida att visa upp, blev projektet omskrivet i ett femtontal länder. Inom arkitekt- och designkretsar sprids nya idéer med blixtens hastighet. Fördelen med att bo på en liten inlandsort som Harads är att alla känner alla. När Britta och Kent sökte finansiering för sitt hotellprojekt bemöttes de med välvillig nyfikenhet. De var kända i kommunen, man visste att de inte var några lycksökare som skulle försvinna söderut när pengarna väl betalats ut. Och träd finns det ju gott om i Lule älvdal. Sagt om Tree Hotel Huset i trädet väcker drömmen om det paradisiska till liv religionspsykolog Owe Wikström. Thank you for giving us an early introduction to heaven ur gästboken. Alla har ju sina älgar, skotersafaris och fiske vi har något annat, ett hotell uppe i träden Kent Lindvall. Nu hänger kojorna där i de hundraåriga tallarna, en kort promenad från Brittas Pensionat: The Cabin, The Blue Cone, The Mirror Cube, The Birds Nest, The Ufo. Ytterligare rum tillkommer i vinter. Varje rum är ett unikt konstverk, med sin egen filosofi, helt olikt den rustika 50-talsmiljö man möts av i Brittas Pen- b7

skogens hjältar Turistpris Stora Turismpriset 2011 har tilldelats Tree Hotel. I motiveringen står bland annat att vinnaren jobbar med de naturliga förutsättningarna i sin omgivning och förenar det med mod, innovativt tänkande, design och en gnutta galenhet. Med innovativ drivkraft har en befintlig verksamhet förnyat sin verksamhet och lyckats ta boendet till nya höjder. sionat. Arkitekter från hela världen står i kö för att få vara med i projektet. Planer finns på sammanlagt 24 ekologiskt genomtänkta rum, samt kapell, en butik och en särskild incheckningsdisk. Efter den första tiden har vi nu blivit bättre beställare och vet vilka krav vi ska ställa, säger Britta. Viktigt är att inte ha för bråttom och aldrig lockas att göra två rum som är likadana, oavsett hur vackra de är. I Harads har Tree Hotell mottagits med positiv nyfikenhet. Fler gäster hos Britta och Kent ger mer sysselsättning åt andra entreprenörer i trakten. Britta själv måste i bland nypa sig i armen när hon inser att av deras galna idé har blivit en attraktion som är omskriven över hela världen, lockar gäster med tjocka plånböcker och som används i reklamsammanhang för dyra statusprodukter. Och som blivit verktyg för att marknadsföra både Harads, Norrbotten och Sverige. Några egentliga motgångar tycker sig Britta inte ha snubblat över. Visst är det långa dagar där alla hjälper till med att steka palt, städa toaletterna och bädda sängarna. Och pengar utgör som alltid ett bekymmer, särskilt om man inte har några. Mycket pengar behövs för att utveckla verksamheten och nå de mål man satt upp för sig själva. Men den välvilliga nyfikenhet Britta och Kent bemöttes med när de har sökt finansiering har hjälpt dem en bra bit på vägen. Lärdomen de dragit av sitt arbete med Tree Hotel har varit att man alltid måste tänka affärsmässigt. Och vikten av att ta betalt. Naturen en guldgruva att ösa ur I Sverige finns omkring tre tusen företag som arbetar med någon slags småskalig naturturism. Men för att näringen ska utvecklas behövs mer kunskap, till exempel om efterfrågan på naturupplevelser och kommersialisering. Detta är frågor som Etour i Östersund vill försöka ge svar på. Ungefär en femtedel av allt internationellt resande är, enligt World Tourism Organization, naturrelaterat. Detta skulle kunna innebära att Sverige har en guldgruva att ösa ur. Här finns oändliga resurser i form av fjäll, älvar och vidsträckta skogar. Och visst lockas både inhemska och utländska turister till norra Sveriges alla möjligheter. Här erbjuds äventyr och upplevelser av vitt skilda slag, från hundspann, vilda djur och tystnad till vandring och skidåkning. För den som till vardags inte har tillgång till skog och vatten är det en annorlunda och närmast exotisk upplevelse med alla dessa träd som susar inpå knuten. 8 Tillgänglighet Men alla platser har inte samma förutsättningar till utveckling, även om det är både vackert och vidsträckt. Det måste också vara tillgängligt. Vilket det är i till exempel Åre, Dalafjällen och i Abisko/Riksgränsen. Hit går det att ta sig relativt enkelt med tåg eller bil och hit går också de stora turistströmmarna, år efter år. Till andra orter, som kan vara minst lika attraktiva, är det svårare att resa. Och där är det också påtagligt glesare mellan besökare i backar och spår. I princip alla kommuner vill satsa på turismen, konstaterar Peter Fredman, professor vid turismforskningsinstitutet Etour i Östersund. Men alla platser är inte lika lämpliga. Nödvändig samverkan Att man i landets glest befolkade delar ställer stora förhoppningar till turismen har Peter Fredman stor förståelse för. När företagsnerläggning och utflyttning dränerar kommunerna griper man efter varje halmstrå. Men, påpekar han, det handlar om samverkan och nätverk mellan flera aktörer inom olika branscher om man ska få en bärkraftig och attraktiv helhet. Enbart fjäll och skog räcker inte, det måste också finnas mat, boende och aktiviteter. Bland annat. En ensam företagare orkar inte med att själv skapa både produkter och infrastruktur, konstaterar Peter Fredman. Livsstilsentreprenörer Enligt aktuell forskning vid Etour är naturturismen en bransch bestående av många små landsbygdsföretag som ofta drivs av självlärda så kallade livsstilsentreprenörer, med eget intresse av friluftsliv och att verka på en viss plats. Drivkraften är inte sällan livskvalitet före vinst. Deras kunder kommer ofta från våra grannländer eller från Tyskland. Den genomsnittlige naturturisten är man eller kvinna utan barn i hushållet, har lång utbildning och hög inkomst. De bor på hotell eller stuga, spenderar mer pengar än genomsnittsturisten och vandrar gärna i fjäll eller skog. Företagarna har själva identifierat ett antal olika hinder för att deras verksamhet ska utvecklas. Brist på kunskap och kapital, skattenivåer, lagar och regler och dåligt utbyggd infrastruktur är några exempel. Framgångsfaktorer i deras verksamhet är ägarens engagemang, nätverk och kompetens. Samt de naturresurser som finns tillgängliga. Men jag tror att det behövs en långsiktig och tydlig strategi för att naturturismen ska växa och utvecklas, säger Peter Fredman.

Dessutom, poängterar Britta, har vi lärt oss dra nytta av skogen, som är en av våra främsta resurser, genom att inte bara få intäkter för träden när de avverkas utan varje gång en gäst bor i ett av våra rum. På senare tid har Britta Jonsson-Lindvall dessutom blivit inbjuden att hålla föredrag om Tree Hotell och sina erfarenheter som entreprenör, i både Stockholm, Köpenhamn och London. Landsbygdsdepartementet har dessutom utsett Britta till skogsambassadör i det projekt som ska lyfta fram skogsrikets möjligheter för att skapa nya jobb på landsbygden. Ovant men roligt, sammanfattar hon uppmärksamheten. Mats Wigardt Foto Bosse Lind Lite fakta The Blue Cone, ritad av SandellSandberg The Bird s Nest, ritad av Inredningsgruppen/Bertil Harström The Cabin, ritad av Cyrén & Cyrén The Mirrorcube, ritad av Tham & Videgård Arkitekter The Ufo, ritad av Inredningsgruppen/Bertil Harström Tree Hotel har även nominerats till Träpriset 2012 med motiveringen: Ett uppiggande hotellkoncept som genom en stor portion lekfullhet visar på träets mångfacetterade uttrycksmöjligheter. Han lyfter gärna fram vandringsturismen som ett område med stor framtida utvecklingspotential i Sverige. Det finns ett stort globalt intresse för att vandra. Vandring är enkelt och okomplicerat, man hinner känna dofterna, höra ljuden, smälta intrycken. På kontinenten har man länge vandrat med lätt packning, på utmärkta stigar, genom skogar och byar, med bra boende och god mat. I Sverige har vandring i stället varit synonymt med den strapatsfyllda fjällvandringen, med tung ryggsäck, tält och frystorkad mat. Vi borde kunna lära av det kontinentala sättet att vandra och locka nya besökare till skogslänen, tror Peter Fredman och menar att turistbranschen nu genomgår en spännande utveckling. Efterfrågan ökar En trend är att det uppstår allt fler små och innovativa företag. Tree Hotel i Harads är ett gott exempel. Det så kalllade skogseremitaget Urnatur i Ödeshög är ett annat exempel. En annan trend är att vi överlag blir bekvämare: vi vandrar gärna på smala stigar men vill bo bekvämt och äta gott vid dagens slut. Dessutom kommer nu fler utländska besökare och entreprenörer till Sverige. Slutligen: de så kallade outdoor-företagen går allt bättre. Ryggsäckar, tält och friluftskläder säljer som aldrig förr. Att därför uppmärksamma naturens upplevelsevärden bredvid cellulosa och mineraler får, tror Peter Fredman, en allt större framtida betydelse. Efterfrågan på annorlunda upplevelser ökar och skogslänen har där en viktig roll att fylla. Men då är det angeläget att näringen också arbetar professionellt, säger han. Det vore därför intressant att se vad ett stort företag med finansiella muskler skulle betyda, vid sidan av alla lokala mindre turistföretag. Mats Wigardt 9

skogens hjältar Nytänkande skogsentreprenör I Rätan har golvfabriken blivit vedfabrik. Kenneth Söderström ville behålla viktiga nyckelpersoner i sitt skogsvårdsföretag året om trots att efterfrågan låg nere under vintermånaderna. Lösningen blev att producera ved, med resultat att byn har fått ett tjugotal nya invånare. Det är vackert i Rätan. Med husen samlade på en öppen sluttning ner mot Rätanssjön och utsikt över skog och natur och med fjällen på armlängds avstånd. Men särskilt mycket jobb finns det inte längre. Antalet människor i byn har stadigt minskat och både ICA-butiken och skolan lever under ständigt nerläggningshot. Det finns emellertid ljusglimtar. Satsningen på att bygga ett trettiotal vindkraftverk till exempel. Och att börja producera prima björkved i den nerlagda golvfabriken. Bo kvar Kenneth Söderström är skogsentreprenör uppvuxen i den lilla byn Kvarnsjö, inte långt från Rätan och tio mil söder om Östersund. Efter avslutade högskolestudier till skogsingenjör startade han 1999 företaget Qvarnsjö Skogstjänster AB som idag sätter 5,5 miljoner plant och varje år röjer omkring två tusen hektar. Kunder är alla stora skogsbolag som verkar i området, SCA, Holmen, Sveaskog Företaget går bra och jag kan bo kvar där jag vuxit upp, konstaterar Kenneth. Tar man bara väl hand om sina kunder får man också behålla dem. Under åren har hans företag utvecklat metoder för en rationellare logistik och hantering av plantlådorna. Med hjälp av en kranbil sparas 900 arbetstimmar och plantorna behöver inte hanteras för hand förrän de sitter i mesen. Vågar ställa krav Kenneth Söderström är ett gott exempel på en entreprenör som håller glesbygden vid liv. Med kunskap och initiativförmåga vågar han ställa krav på sina uppdragsgivare och annonserar efter ekonomiskt stabila och socialt medvetna 10

kunder i stället för att vänta på att lägsta anbud får jobbet. Förr stod man med mössan i hand och sökte uppdrag, jag har i stället vänt på steken och väljer vilka jag ska samarbeta med, förklarar han. Idén väcktes när jag hyrde en vedprocessor för att göra ved åt mig själv. Svårt rekrytera svenskar Däremot är det svårt att rekrytera svensk personal. När han annonserar efter nya medarbetare kommer 95 procent av svaren från Baltikum och Ukraina. Svenskar vill inte ha tunga och väderutsatta jobb, hävdar Kenneth bestämt. Men att behålla viktiga nyckelpersoner i en bransch som är utpräglat säsongsbetonad är svårt. När vintern kommer tar uppdragen i skogen slut och de anställda blir utan jobb. Att då erbjuda helårställning är en omöjlighet. Det betyder att kompetens och erfarenhet varje år går förlorad när personalen måste söka sig andra arbeten, med resultat att uppdragen inte utförs riktigt så bra som jag vill, säger Kenneth. Vedfabrik Därför har en ny gren på Qvarnsjö Skogstjänster vuxit fram. I den nerlagda golvfabriken i Rätan produceras nu årligen cirka 10 000 kubikmeter björkved, packat i 300 000 nätsäckar, åt företrädesvis norska kunder som vill elda i sina hytter. Idén väcktes när jag hyrde en vedprocessor för att göra ved åt mig själv, berättar Kenneth. Fler och fler ortsbor kom förbi och ville köpa några säckar. Han började forska i hur man på bästa sätt kunde skapa en rationell vedfabrik. Lokaler fanns det gott om i Rätan och för ett tiotal investerade miljoner har dessa nu fyllts med en skräddarsydd anläggning för att såga, klyva, torka och packa veden under varumärket Vedex. Så lite handpåläggning som möjligt är målsättningen om man ska ta klivet från obetydlig vedpulare till industri, säger Kenneth. En virkesbil om dagen Utmaningen är att torka veden för att undvika mögel. Och att ha en jämn råvaru försörjning. Två virkestorkar utökas snart med en tredje tork. Och på önskelistan står att få tak över en stor lageryta för lufttorkning av veden som precis ställts i ordning utanför fabriksbyggnaden. Råvaran lövmassaved där allt utom björken rensas bort kommer från de flesta bolag och sågverk som finns i regionen. En virkesbil om dagen, året om, är vad som behövs för att mätta efterfrågan på färdig ved. Nu byggs också en ny mätbrygga så att råvaran kan mätas in direkt vid vedfabriken istället för att först köras till Östavall och mätas av VMF och sedan tillbaka till Rätan och lastas av, en omväg på cirka 15 mil. Mätbryggan ger oss en annan status och gör det lättare att köpa råvara, förklarar Kenneth. Samtidigt som det försvårar för mindre seriösa vedförsäljare. Behåller kompetensen Men någon ekonomiskt särskilt sund affär är inte vedproduktionen. Prispressen från Ryssland och Baltikum är hård, för varje vedsäck betalar grossisten 30 kronor, varav 15 kronor är ungefärlig råvarukostnad. Qvarnsjö Skogstjänster AB nominerades både 2010 och 2011 av tidningen Dagens Industri till Årets Gasellföretag i Jämtland. Ett Gasellföretag är ett snabbväxande och dynamiskt företag i näringslivets mellanskikt. Det går runt, men inte mycket mer. Den stora vinsten är i stället att Kenneth kan ge viktiga nyckelpersoner och arbetsledare helårsanställning och därmed behålla kompetens i företaget. När snön kommer får de anställda i skogen jobba i vedfabriken i stället, säger han. Och till våren har vi kvar duktigt folk som kan sätta plant och röja. Bättre skogsvård och tryggare försörjning blir resultatet. Och för Rätan betyder det fler invånare. Drygt 20 personer har hittills flyttat hit, varav ett tiotal är barn som nu går i skolan. Några av hans anställda och deras familjer har även köpt egna hus i bygden. Ett upplägg som gynnar alla parter, försäkrar Kenneth som i december förra året fick pris av landshövding Britt Bohlin för föredömligt företagande. Mats Wigardt Foto Fredrik Herrlander 11

Virkesmarknad i obalans Ett stort antal länder runt om i världen påverkas av de ekonomiska problemen i USA och euro-området. Detta gör att man i dessa länder har en lägre aktivitet än normalt när det gäller investeringar i bostäder och andra byggprojekt, vilket direkt påverkar efterfrågan på sågade trävaror. Ekonomisk oro medför även minskad efterfrågan på en rad andra produkter, däribland tidningspapper och pappersmassa. Detta har avspeglats i att världspriserna på pappersmassa under en tid har uppvisat en sjunkande trend. i världsekonomin slår inte oväntat igenom på virkesmarknaden i Sverige. I mellersta och södra delarna av landet har ett antal prissänkningar på såväl timmer som massaved genomförts. Det faktum att sågverken pressats mellan vikande marknadspriser och höga råvarupriser har i framförallt södra Sverige även resulterat i ett antal konkurser. Justering av timmerpriserna Dessbättre har utvecklingen i norra Sverige varit mindre dramatisk. Kombinationen av minskande efterfrågan och fortsatt höga timmerpriser är dock inte gångbar i det långa loppet. Det har varit flera omgångar med prissänkningar på timmer söder om SCAs verksamhetsområde. Mot den bakgrunden väljer vi att från och med den första december göra en mindre anpassning av våra timmerpriser. Vi sänker priset på talltimmer med 30 kr/m 3 fub och priset på grantimmer med 20 kr/m 3 fub. Det är en justering som gör att SCAs priser även efter den första december hävdar sig mycket väl på marknaden. Våra sågverk är välinvesterade och konkurrenskraftiga och de kommer att behöva mycket sågtimmer både på kort och på lång sikt, säger SCAs virkeschef Jörgen Bendz. Överutbud av massaved Hittills har även priset på massaved i norra Sverige stått emot de prissänkningar som skett längre söderut, trots att marknaden i de fyra nordligaste länen har präglats av ett överutbud av massaved. Det faktum att tillgången på massaved under hösten har varit större än efterfrågan förklaras till största delen av planerade produktionsstopp och tekniska problem hos flera av massabruken längs norrlandskusten. Flera stora förbrukare av massaved hade planerat in längre underhållsstopp under hösten. När några av dem fick stora problem med att komma igång igen, fick vi en situation där flödena från skogen var större än efterfrågan. Situationen i södra Sverige har påverkats starkt av liknande problem. Branden i Mönsterås, som tvingade den största förbrukaren av massaved att stå i flera veckor, skapade givetvis stora obalanser, förklarar Jörgen Bendz. Prisutvecklingen för massaved under de närmaste månaderna avgörs av om industrierna fortsätter att ha avsättning för sina produkter och det uppstår en mer normal balans mellan tillgång och efterfrågan, eller om vacklande marknader för produkterna kommer att slå igen om även hos bruken längs norrlandskusten. Rolf Edström Kylskåpskall gran Under hösten har SCA Skog tömt de stora depåer med massaved och sågtimmer av gran som lades upp under våren. Depåerna var ett sätt att jämna ut det stora flödet av granvirke som blev en följd av granbarkborre-avverkningarna. Totalt var det ungefär 55 000 kubikmeter virke som lades på virkesterminaler i Töva utanför Sundsvall, Stugun i Jämtland och Undrom i Ångermanland. Virket täcktes väl med packad snö och bark för att inte tappa i kvalitet under sommaren. Tack vare att den sista snön utnyttjades på detta sätt kunde försommarens barkborre-virke gå direkt till industrin. På bilden ser vi Roger Nyström och Daniel Bergvall som båda arbetar för Bispgårdens åkeri AB. De tömde virkeslagret i Stugun och kunde konstatera att mycket av snön fanns kvar i oktober. 12

SCA PEFC-certifierar det egna skogsbruket Under hösten har SCAs skogsbruk gått igenom en certifieringsrevision enligt PEFCs* kriterier för ansvarsfullt och uthålligt skogsbruk. Som ett resultat av denna process kommer SCA Skog inom kort att kunna leverera PEFC-certifierad skogsråvara. Bakgrunden till att vi väljer att certifiera vårt skogsbruk även enligt PEFC, är att det finns efterfrågan på PEFC-certifierad råvara både till sågade trävaror och fiberbaserade produkter. Flera av de industrier vi levererar till har redan spårbarhetscertifikat enligt PEFC och andra industrier är i färd med att PEFC-certifiera sig. Genom att vi nu också certifierar vårt skogsbruk får vår industri möjlighet att tillmötesgå de kunder som föredrar PEFC, förklarar SCA Skogs virkeschef Jörgen Bendz. PEFCs skogsbrukskriterier harmonierar till stora delar med kriterierna inom FSC. Inom vissa områden krävs dock att SCA gör större åtaganden än tidigare. Detta gäller bland annat certifiering av entreprenörer inom avverkning, skogsvård och planläggning. (*PEFC (Programme for the Endorsement of Forest Certification schemes) bildades 1999 och är en global fristående paraplyorganisation för utvärdering och ömsesidigt erkännande av nationella skogsstandarder som verkar för ut hålligt skogsbruk genom oberoende tredjeparts certifiering.) ETT-bilen är Årets Lyft i Norr- och Västerbotten ETT-bilen som kör mellan virkesterminalen i Överkalix och SCAs industrier i Munksund har efter 33 månader sparat in 37 650 mil, vilket motsvarar 9,4 varv runt jorden. Nu har projektet utsetts till Årets Lyft i Norr- och Västerbotten av godstransportrådet i regionen som vill lyfta fram hållbara trafiklösningar. ETT står för En Trave Till och är ett projekt med syftet att utveckla ett transportsystem som kan minska koldioxidutsläppen och öka transporteffektiviteten radikalt. Det treåriga projektet leds av Skogforsk som samarbetar med flera olika parter, varav SCA är med som markvärd. Utnämningen Årets lyft görs av godstransportråden som finns i sex regioner i Sverige. Med Årets lyft vill råden synliggöra och sprida kunskap om intelligenta och hållbara transportlösningar i olika regioner. Det är jätteroligt att projektet verkligen uppmärksammas! Det är ett bevis för att vi jobbar åt rätt håll, SCA testade En trave till för mer än 50 år sedan En Trave Till är ett begrepp som vi har lärt oss de senaste åren. Att SCA ständigt utvecklar sina industrier och metoder är också bekant. Att lasta en trave till på bilarna och därmed öka kapaciteten utefter vägarna, och samtidigt göra en stor miljövinst är faktiskt inte nytt. Historien visar att den som har stor framåtanda ibland ligger längre fram än andra delar av kedjan. I mitten av 1950 talet, ja du läser rätt, gjorde SCA försök och utvärderingar av att lasta en trave till på bilarna. Men den som levde säger Thomas Hedlund, logistikchef nord vid SCA Skogs virkesavdelning. ETT-bilen är 30 meter lång och kan lasta 66 ton. Genom att lasta fyra virkestravar jämfört med tre som är det normala, så har man kunnat minska antalet tunga transporter i trafiken. Dessutom minskar miljöbelastningen samtidigt som slitaget på vägarna bli mindre. Miljöbesparingen ligger på drygt 20 procent. Efter 33 månader har ETT-bilen transporterat 151 300 kubikmeter virke och minskat antalet lastbilslass med 1 177 stycken jämfört med en vanlig virkesbil. Vidare har ETT-bilen sparat in 76 600 liter diesel och 199 100 kilo koldioxid, säger Thomas. ETT-projektet tar slut vid årsskiftet, men vi har ansökt hos Transportstyrelsen och Trafikverket att få utveckla och fortsätta med projektet, säger Thomas. under 1950-talet och körde på våra vägar då, förstår säkert att det inte var möjligt att lasta fyra travar på bilarna på den tiden. Lastbilarna var inte heller riktigt byggda för dessa lass. Motorerna saknade hela stall med hästkrafter för att orka dra lassen. SCAs tester kom fram till att tiden inte var mogen för dessa stora virkeslass. Nu mer än 50 år senare kanske tiden är mogen för en trave till. Ingemar Thulin 13

Sikens Glittrande guld När frosten satt sitt järngrepp i myrkanten invid min lilla skogså är tiden inne för sjöns sikar att vandra upp för att leka. simmar fisken upp till sitt årliga uppdrag. Att föra släktet vidare är en stark drift för alla arter. Jag har sett ån fyllas av sik i sådan mängd att en dels trängs upp på strandbrinken för några ögonblick innan det blir en lucka i kön mot lekbottnarna uppströms myren. Dessa lekvandringar förekommer även för andra arter och på varje sådan plats finns fångstmän. Idag finns inte många kvar som roar sig med självhushåll, men vi är några som njuter av lokalproducerat livsmedel. När jag sitter ensam vid min eld på strandbrinken och ser detta överflöd av fisk förstår jag att här satt människor för många hundra år sedan. I detta hav av sik finns utrymme att skörda lite av åns guld. Skicklighet Vi har blivit lite kräsna med åren för det är just de gyllene romkornen som jag är ute efter. Vi använder en långskaftad håv och en lampa att lysa på fisken med. 14

En eller ett par kvällar varje år håvar vi honor som ger oss den exklusiva kaviaren, sikrom. Metoden ser enkel ut men kräver utan tvekan skicklighet för att bli effektiv. De erfarna kan vara framgångsrika utan lampans hypnotiserande och fångar fisk innan mörkret. Det är alltså de romstinna honorna som jag är ute efter. Hannarna har små taggar på sin silverfjälliga lekdräkt. Även i mörkret blir det lätt att skilja på hannar och honor. Krama honor En eller ett par kvällar varje år håvar vi honor som ger oss den exklusiva kaviaren, sikrom. Likt all romhantering kramar vi honorna på deras rom. Rinner inte rommen av sig själv få vi öppna buken och ta hela romsäckarna. Honorna som kramas kokas och blir till perfekt hundmat. Förr i tiden blev det även grisarnas och hönsens mat. Klokt och tänkvärt. När rommen ligger sköljd i en glasbunke vispas alla hinnor bort. Eventuella fiskfjäll måste plockas och allt sköljs genom kallt vatten. Sedan låter vi rommen rinna av i ett durkslag. När det gäller recept till den färdiga sikrommen finns det en grundregel. Den skiljer sig inte mycket från gravningsmetoden. Vid fiskgravning tar jag lika delar salt som socker, men då jag tillreder sikrommen blir det bara ¼ del socker. En del lyxar till med en liten skvätt konjak, men jag nöjer mig med nymalen svart- och vitpeppar samt finhackad rödlök. Löken serverar jag bredvid, likaså en klick creme fraiche. Det finns många varianter av förrätter då detta norrlandsguld glänser som bäst. En av dessa är med äggstanning, babyspenat, tunnskuret rostat surdegsbröd och en creme fraiche kryddad med dijonsenap. Låt stå i kylen över natten eller i åtta timmar. Text och foto Leif Milling 15

Aina har årets vackraste hygge Aina Nilsson, 78, Luleå har Årets vackraste hygge på sin fastighet och för det fick hon ett diplom. Skoglig Samverkan i Norrbotten har utsett årets vackraste hygge. Det ligger vid E4 fem kilometer söder om Luleå. Jag är stolt över att få den utmärkelsen på min fastighet, säger 78-åriga krutgumman och skogsägaren Aina Nilsson, Luleå. Det blev så fint på hygget. Och dessutom finns det ju kvar dungar av träd, aspar och högstubbar för alla de skorvar, svampar, fåglar och andra djur som lever ute i naturen, Det var verkligen värt de 100 000 kronor som kvarlämnas i virkesvärde, säger Aina som har gått en skogsägarkurs. Men det är naturligtvis inte jag som ska hyllas utan de som planerade och genomförde avverkningen framför allt skogsentreprenören Per Andersson och hans maskinlag. Ger en inblick I motiveringen till årets vackraste hygge skriver Skoglig Samverkans ordförande Göran Sundberg bland annat att hygget representerar det moderna skogsbruket i ett föränderligt kulturlandskap, att hygget är välkomponerat och ger livsrum för en mångfald i naturen. Vi tycker att hygget med alla sina miljöträd ger förbipasserande en inblick i ett stycke natur som kommer att växa och omvandlas och som Nu kan trafikanterna på E4 se årets vackraste hygge strax söder om Luleå varje gång de passerar. ger välstånd till Norrbotten, säger Anders Nenzén, verksamhetsledare vid Skoglig Samverkan. Men kan ett hygge verkligen vara vackert? Det är ju många som kritiserar hyggesskogsbruket. För oss skogsmänniskor är det vackert nästan som ett konstverk som skapats av yrkesfolk som arbetar med omtanke, hänsyn och teknisk skicklighet. För mig är skönhet till stora delar också känsla, säger Anders Nenzén. Lars Pekka Fakta Motiveringen till årets vackraste hygge: Ett vackert hygge som väl representerar det moderna skogsbruket i Norrbottens föränderliga kulturlandskap. Skogsavverkning är en svår konstform som ska kombinera hänsyn, omtanke och teknisk skicklighet samtidigt som en god tillväxt säkras. Hygget med sin kant mot E4:an är välkomponerat och modernt i sin utformning och ger livsrum för en mångfald i naturen. Det ger samtidigt många förbipasserande en inblick i ett stycke natur som genom god skötsel stegvis kommer att förvandlas och mångdubblas och skänka välstånd till Norrbotten. Hänsynsåtgärder kan ge bidrag Vill du göra åtgärder som hjälper skogens växter, djur, vattenmiljöer eller bevara värdefulla kulturmiljöer? Eller vill du främja landskapsbilden och friluftslivet? Då kan du ansöka om stödet Nokås (Natur- och kulturmiljövårdsåtgärder i skogen). Stödet täcker 70 procent av den kostnad som Skogsstyrelsen godkänt. För anläggning av lövskog gäller 50 procent. Du kan också ansöka om stöd för merkostnader som uppstår när du vid en avverkning tar mer hänsyn till värdefulla miljöer än vad som normalt krävs. Källa: Skogsstyrelsen Uppslagsverk om skogen på nätet Hur fungerar fotosyntesen? Var ligger försöksparken Ätnarova, vem var Stig Hagner och vad är ett undertryckt träd? Dessa frågor och många, många fler kan du nu få svar på via Skogsencyklopedin på nätet. Det digitala uppslagsverket har 11 500 sökbara ord, bearbetade av ett 40-tal av landets ledande experter inom sina specialområden. Skogsencyklopedin på nätet är en reviderad version av den bok som gavs ut år 2000 och är ett samarbete mellan Föreningen Skogen och Skogforsk, med bidrag från skogsföretag, SLU och Södras forskningsfond. Du hittar uppslagsverket via Kunskap Direkts eller föreningen Skogens hemsidor: www.skogsforsk.se/kunskapdirekt eller www.skogen.se Färre avverkningsanmälningar under 2011 16 Den avverkningsanmälda arealen är generellt lägre 2011 jämfört med 2010. Under 2010 anmäldes dock större avverkningsarealer än åren innan. Det visar siffror från Skogsstyrelsen. Den anmälda avverkningsarealen i augusti i år var 12 procent lägre jämfört med motsvarande siffra för 2010, men på ungefär samma nivå som åren dessförinnan. Anmäld areal är normalt högre under andra halvåret jämfört med första halvåret. Under första halvåret 2011 låg den anmälda arealen på runt 10-20 000 hektar per månad medan den för augusti var ca 24 000 hektar. Den anmälda arealen är lägre i alla landsdelar år än under 2010, med den tydligaste skillnaden i Norrbottens län och i Västra Götalands län.

Sågverk lyder under djungelns lag Sågverksnäringen och marknaden för sågade trävaror har i alla tider präglats av hård konkurrens, både när det gäller kampen om kunderna runt om i världen och anskaffningen av sågtimmer. Historien visar föga förvånande att det är de mest effektiva och lönsamma sågverken som blir kvar. Konkurrenskraft kan skapas på en rad olika sätt. Det finns exempel på företag som hittat en nisch där deras råvara och utrustning passar perfekt och genererar en god lönsamhet. Dessa företag blir med tiden allt mer kunniga inom sitt område och får därmed ytterligare fördelar gentemot andra företag som vill konkurrera om kunderna. En annan strategi som visat sig fungera för många aktörer, har varit att ligga i topp när det gäller effektivitet och produktivitet. Den som kan producera en viss produkt billigare än konkurrenterna har naturligtvis skaffat sig en viktig fördel. Grovt sett kan man säga att den svenska sågverksnäringen under drygt hundra år successivt har ökat sin produktion samtidigt som antalet sågverk har minskat. Att producera stora volymer har varit ett vanligt sätt att sänka produktionskostnaden och stärka sin position på marknaden. Utvecklingen har även gått mot ökad specialisering av produktionen och mer långtgående förädling av produkterna. Kundanpassade produkter Ökad förädling av sågade trävaror har inneburit att sågverk på olika sätt har anpassat sina produkter så att de underlättar för kunderna. Ett tydligt exempel på detta är SCA Timbers komponentfabrik i Munksund som tillverkar fingerskarvade och lamell-limmade ämnen, helt enligt de specifikationer som kunden anger. Detta innebär att kunderna kan stoppa in färdiga komponenter i sin tillverkningsprocess i stället för att starta med vanliga trävaror som måste kapas, klyvas, fingerskarvas, limmas och så vidare. Ett exempel på ännu större förädling är SCA Timbers avtal med IKEA. Där producerar SCA Timbers sågverk i Bollstabruk Den som anpassar sig bäst överlever. Det gäller även sågverksindustrin de mest effektiva och lönsamma sågverken är de som blir kvar på marknaden. tillsammans med företaget TräTeam i Kramfors lagerhyllor som är färdiga att säljas direkt i IKEAs varuhus. Ett sätt att specialisera verksamheten har varit att göra trädslagsrena sågverk där man bara sågar ett trädslag. Ytterligare ett steg är sedan att inrikta verksamheten mot vissa dimensioner för att nå så hög effektivitet och så bra utbyte av virkesråvaran som möjligt. Lång önskelista För att kunna hävda sig ordentligt idag måste ett sågverk vara bra på i stort sett allt: Det gäller att utnyttja den dyra timmerråvaran så att största möjliga del av stocken blir sågade trävaror och så lite som möjligt blir flis och sågspån. Produktionen måste vara rationell och kostnadseffektiv. De produkter som kommer ut ska vara av hög kvalitet och uppfylla de krav som kunderna ställer. Sågverket måste ha en marknadsoch försäljningsorganisation som finns nära kunderna på olika marknader världen över. Helst ska man dessutom lyckas sälja direkt till slutanvändare som byggvaruhus, snickerifabriker eller hustillverkare, istället för att sälja till agenter som i sin tur säljer vidare och tar en del av vinsten. Kan man därtill utveckla produkter och lösningar som gillas av kunder som är beredda att betala extra för att få speciella krav och önskemål tillgodosedda, då har man en bra position! Den långa önskelistan visa tydligt att det långt ifrån bara handlar om att ha den största eller snabbaste såglinjen eller det vassaste hyvleriet. Framgången inom i stort sett alla områden avgörs av kompetensen och engagemanget hos de människor som använder utrustningen, eller möter kunder. Rolf Edström illustration Schutterstock 17

Ett gränsöverskridande sågverk! SCAs sågverksrörelse har under 2000-talet både ökat produktionen och sänkt kostnaderna samtidigt som man satsat på allt mer kundanpassade och förädlade produkter. Ett av de senaste stegen i denna process är samordning av sågverken i Munksund (Piteå) och Holmsund (Umeå). Båda enheterna är sedan tidigare specialiserade mot sågning av furutimmer med hög kvalitet. Nu tar man förfiningen ytterligare några steg. Enkelt uttryckt kommer vi att köra de två sågverken som en enhet. Det faktum att vi har långt mellan våra två såglinjer, och att det går en länsgräns mellan dem, innebär inget större problem. Däremot kommer vi att kunna specialisera verksamheterna på båda platserna och bli effektivare än vad vi tidigare kunnat vara, förklarar Anders Nilson, som är chef för den nya konstellationen. Längre serier För att bli duktigare på att tillvarata sågtimret, och samtidigt kunna öka effektivitet och produktivitet i verksamheten, kommer sågningen i Holmsund att specialiseras mot klentimmer medan man i Munksund tar hand om de grövre dimensionerna. En omedelbar vinst som då uppstår är att man kan såga längre serier med råvara i en viss dimension utan att behöva ställa om klingorna i sågverket. Ett sågverk som ska sönderdela timmer i alla dimensioner tvingas att ägna mer tid till omställningar och tappar värdefull produktionstid. Andra fördelar med specialiseringen är att man minskar antalet färdiga produkter, vilket 18 innebär att man kan lägga mer fokus på att utveckla kvaliteten och kundanpassningen av det man tillverkar. Tågpendel För att skapa en rationell hantering av de olika timmersortimenten utnyttjar man en tågpendel som fraktar grovt timmer från Holmsund till Munksund och klenare dimensioner i den andra riktningen. Huvuddelen av virket sorteras redan i skogen och fraktas sedan till sågverken enligt samma modell som tidigare. Tack vare tågsystemet kan man hålla ner de utsläpp och kostnader som specialiseringen medför. Klentimmer Special Vår satsning på klenare dimensioner i Holmsund kommer även att märkas på virkesmarknaden i Norr- och Västerbotten. Ju vassare vi blir på att förädla klentimmer, desto intressantare blir det för oss att köpa det sortimentet från skogsägarna, säger Anders Nilsson. Som en följd av detta kommer SCAs virkesköpare inom upptagningsområdet för Munksund och Holmsund att arbeta mer med ett särskilt klentimmersortiment Klentimmer Special. Det är helt enkelt sågtimmer med de enkla och tydliga kvalitetskraven att stocken ska vara rak, 40-52 dm lång och hålla 115-160 millimeter i toppdiameter. Utöver detta krävs endast att stocken i vanlig ordning ska vara fri från föroreningar samt att den ska uppfylla kvistningskraven. Målsättningen med detta sortiment är att erbjuda skogsägarna ett sortiment som är enkelt för både den självverksamme och skördarförarna att ta fram, och som skapar bra lönsamhet för skogsägarna i framförallt gallring och klena slutavverkningar. Förtjänar det bästa En viktig marknad för klentimmerprodukterna från Holmsund är möbel- och andra snickerifabriker. Furuvirket från Norr- och Västerbotten är väl känt för sin höga kvalitet i dessa sammanhang. En sådan råvara förtjänar att förädlas av specialister, vare sig timret är grovt eller lite slankare! Rolf Edström

Gällö sågverk ökar farten på väg mot 300! Gällö sågverk har investerat 22 miljoner i en ny råsortering som togs i drift i början av juni. Investeringen skapade ett tiotal nya arbetstillfällen samtidigt som sågverkets kapacitet ökade med 15 procent. Målet är att anläggningen under 2012 ska utvecklas vidare till en kapacitet på 300 000 kubikmeter sågad vara. Den nya råsorteringen, där de sågade trävarorna sorteras efter kvalitet och dimension, har under sommaren och hösten successivt ökat produktionen. Investeringar i sågverk innebär ofta att kapaciteten ökar samtidigt som personalbehovet minskar. Så är dock inte fallet om man bygger bort en flaskhals som hållit tillbaka produktionen i andra delar av produktionslinjen. Detta är vad som nu har skett i Gällö. Möjligheterna ökar Tack vare investeringen har man sedan mitten av september kunnat införa ett tredje skift. Därmed skapades 10-11 nya arbetstillfällen, varav många besattes av erfaren personal från Jämtlamell i Stugun. Skälet till att vi inte gjort denna investering tidigare är att vi inte hade tillräckligt med råvara för att öka produktionen. I och med partnerskapet med SCA så har vi en säkrare råvaruförsörjning. Det känns väldigt bra att vi genomfört denna investering och nu finns det ännu större möjligheter för vår anläggning, säger sågverkschefen Johan Olofsson. Nu gäller det att fortsätta att trimma, samköra ny och gammal utrustning, och utbilda personalen för att kunna krama ur den ytterligare kapacitet som finns i anläggningen. Målet är att successivt öka farten ytterligare för att sågverket under 2012 ska kunna nå produktionstakten 300 000 kubikmeter per år. Faktum är att vi redan nu under hösten Gösta Nygren, sågverksoperatör, och platschefen Johan Olofsson konstaterar att Gällö sågverk fått upp farten. klarat av att köra i den takten. Nu gäller det bara att vi kan ligga på den nivån mer stabilt, berättar Johan Olofsson. Nästan idealisk kombination Samtidigt som sågverket i Gällö har utvecklats, börjar även samarbetet med förädlingsenheten i Stugun att hitta sina former. Tanken är att de båda industriplatserna ska samarbeta tätt ihop med ett fokus på rationell sågning i Gällö och vidareförädling och kundanpassning i Stugun. En bra modell har nu hittats för virkestransporterna från Gällö till Stugun. Sågade trävaror levereras löpande till Stugun för torkning, justering, hyvling och målning. Stugun är även knutpunkt i SCA Timbers system för leveranser till byggvaruhandel i Sverige och Norge. Kombinationen av den geografiska placeringen, närheten till förädlings anläggningen och tillgången till stora lagerytor är nära nog idealisk för detta ändamål. Rolf Edström 19

Din skog s lilla skog s e ko no m iska skola. Del 7 av 8 : Ä ga tillsamm a ns Äga tillsammans, himmel eller helvete? Att äga skog är ett privilegium och en förmån. Mer än var tredje skogs ägare är det tillsammans med en eller flera andra. Att äga skog tillsammans kan vara fantastiskt och berikande. Men det är alltför ofta istället osämja, bråk och konflikter. Det är svårt att äga tillsammans och det kräver arbete och eftertanke för att det ska bli lyckat. Sveriges skogsägare blir äldre och äldre. Antalet generationsskiften är dock tämligen konstant över tiden. Detta innebär att det blir fler och fler oplanerade generationsskiften när skogsägare går ur tiden. Allt som oftast leder oplanerade generationsskiften till att det bildas samägor när hela syskonskaror ärver fastigheten. Då många samägor leder till osämja brukar man rekommendera att man försöker överföra fastigheten till en person genom ett planerat generationsskifte. För samägda jordbruksfastigheter finns utöver de lagar som gäller för alla andra skogsfastigheter två reglerande lagar; Lag om samäganderätt (SÄG) och Lag om förvaltning av vissa samägda jordbruksfastigheter (JSL). SÄG är en ålderdomlig lag från 1904. JSL är en nyare lag som kom till då man insåg att samägda fastigheter oftare än andra missköttes och lämnades för fäfot. För att kunna fatta beslut rörande en samägd fastighet krävs samtycke från samtliga delägare. Det räcker inte med majoritetsbeslut från ägarskaran. Av förståeliga skäl kan detta innebära att ingenting kan göras om någon delägare sätter sig på tvären. För att undvika detta kan man då kräva att en god man utses som får förvalta egendomen. Ansökan ska göras hos tingsrätten. Reglerna i SÄG är dispositiva vilket innebär att de gäller endast om inget annat avtalats. Ställföreträdare JSL gäller för de jordbruksfastigheter som har tre eller fler delägare. Denna lag kan inte avtalas bort. I detta fall ska en ställföreträdare utses. Det kan antingen vara någon av delägarna eller en utomstående person. Denna ska sköta den löpande förvaltningen och är fastighetens språkrör mot tredje part. Vem som är ställföreträdare för fastigheten framgår av fastighetsregistret. Ställföreträdaren får sköta löpande ärenden dock inte: sälja hela eller delar av fastigheten, inteckna fastigheten eller upplåta 20 nyttjanderätt som är längre än 5 år. Redovisning ska ske minst en gång per år till samtliga delägare. Som riktlinje för hur ställföreträdaren ska agera gäller omröstning bland delägarna. Här gäller majoritetsbeslut. Man röstar i enlighet med sin ägarandel. För ärenden som inte ställföreträdaren får besluta om krävs samtycke från alla delägare. Om man känner att man inte längre vill vara delägare i en samägd fastighet finns alltid möjlighet att kräva att fastigheten ska säljas på offentlig auktion. Man gör då en ansökan till tingsrätten som utser en auktionsförrättare. Om någon av delägarna vill att fastigheten ska klyvas går detta före en försäljning. Det är lantmäteriet som avgör om en fastighet går att klyva eller inte. Vid auktionen står det alla delägare fritt att vara med och bjuda på fastigheten. Men om man nu redan befinner sig i läget att det är flera delägare till fastigheten hur kan man då göra för att lyckas hålla sams? Ta fram ett bra beslutsunderlag som är tillgängligt för alla. Skogsbruksplan, underhållsplaner för byggnader, uppskattning av löpande intäkter och kostnader. Sätt ett gemensamt mål! Vad vill vi med fastigheten? Respektera allas intressen. Detta innebär att man ibland får kompromissa med sina egna önskemål. Ordna ett gårdsråd, skogens bolagsstämma. Här går man igenom vad som hänt och vad som behöver göras för kommande period. Man röstar om det som behövs. Detta blir sedan riktlinjerna för ställföreträdaren. Vissa väljer att ha en extern part med på detta möte för att få ytterligare inspiration. Det kan till exempel vara en skogsförvaltare eller en ekonomikonsult. Sätt upp tydliga regler för vad som gäller. Krävs insats av kapital, arbete etc. Utgå i alla kalkyler från den som har minst resurser, tummen mitt i handen etc. Upprätta ett samäganderättsavtal som be skriver hur fastigheten ska skötas, hur ekonomin ska ordnas, vad som händer om någon inte vill vara med längre eller om någon skulle gå bort. Detta avtal ska skrivas utifrån era specifika förutsättningar varför man inte bör använda något standardavtal med mer allmänt hållna formuleringar. Dela information Den vanligaste orsaken till osämja är att man inte har eller upplever att man inte har tillgång till all information. Med dagens teknik så går det enkelt att komma ifrån många informationsproblem. Internetbank där samtliga del ägare kan se statusen på konton, web-baserad bokföring som alla kan se. Nu kommer även web-baserade lösningar där skogsbruksplan, avverkningskontrakt, avräkningsnotor etc finns tillgängligt för alla hela tiden. Det kan tyckas tråkigt med så många bestämmelser och regler, men erfarenheten från lyckade samägor vittnar om att det fungerar så bra därför att det blir få friktionspunkter och att alla gör på samma sätt. Åsa Willén, Handelsbanken Skog & Lantbruk