www.fian.se
Med mänskliga rättigheter mot hunger R ätten till mat är en mänsklig rättighet. Det betyder att alla har rätt att vara fria från hunger. Det handlar även om att själv kunna försörja sig och ha tillräckligt med näringsrik mat för att kunna leva ett aktivt och hälsosamt liv. Det finns en utbredd bild av att hunger och svält är omständigheter som ingen makthavare rår över att det är av naturen givet. Det är en farlig myt. Politiska och ekonomiska beslut har stor skuld till att människor går hungriga. Politiska och ekonomiska makthavare har därmed också stora möjligheter att åstadkomma förbättring och säkra rätten till maten. FIAN FoodFirst Information & Action Network bekämpar hunger med mänskliga rättigheter som främsta verktyg. Vi har arbetat med att synliggöra och bekämpa kränkningar av människors rätt till mat sedan 1986 och i Sverige slog vi upp portarna 1990. Vår vision är en värld utan hunger och just nu fokuserar vi på att uppmärksamma människorättskränkningar som bland annat dina pensionspengar bidrar till. AP-fondernas investeringar bidrar till att betesmarker, små odlingar och naturskog röjs upp och lokalbefolkning tvingas bort för att göra plats för skogsbruk, gruvdrift eller storskaligt jordbruk. Vi fortsätter envist att uppmärksamma och påminna Sveriges regering om att Sverige har en skyldighet att se till att dess beslut eller brist på regleringar inte påverkar rättigheter för till exempel småbönder och urfolk i andra länder på ett negativt sätt. Det finns många sätt för dig att delta i vårt arbete och i den här broschyren får du några förslag. Som medlem är du med i kampen för en värld fri från hunger! Tack för att du tar ställning för rätten till mat. n Maria Starck Ordförande Som medlem är du med i kampen för en värld fri från hunger! Detta material är helt eller delvis finansierat av EU-kommissionen och Sida, Styrelsen för Internationellt Utvecklingssamarbete. Varken EU-kommissionen eller Sida delar nödvändigtvis de åsikter som här framförs. Ansvaret för innehållet är uteslutande författarens. Visste du att enligt internationell lagstiftning har alla människor rätt till ett liv utan hunger? 868 miljoner människor i världen går till sängs hungriga varje dag? 60 procent av de kroniskt hungrande är kvinnor? hushåll i låginkomstländer spenderar i genomsnitt 70 procent av sin inkomst på mat? världens drygt 500 miljoner småbrukare försörjer 40 procent av jordens befolkning? cirka 70 procent av småbrukarna i Afrika söder om Sahara är kvinnor? 115 000 kvinnor dör varje år på grund av järnbrist och undernäring i samband med graviditet? enligt FAO, kan vi genom att öka jämställdheten minska antalet hungriga med 100 150 miljoner? nästan 6 miljoner barn dör varje år på grund av undernäring och bristsjukdomar? kvinnor i Afrika och Asien går i snitt 6 kilometer varje dag för att hämta vatten? Lär dig mer om varför vårt arbete behövs på fian.se FOTO: MAJA SÖDERBLOM 2 www.fian.se www.fian.se 3
Pensionsinvesteringar med respekt för mänskliga rättigheter Snabba fakta om AP-fonderna n AP-fonderna investerar mer än 1 000 miljarder kronor av våra pensionspengar. n Alla AP-fonders struktur, regler och styrning bestäms av lagar beslutade av riksdagen. n 1,2 3, 4 och 6 APfonden är så kallade buffertkapitalfonder som ska jämna ut inoch utbetalningarna i pensionssystemet. De här fonderna går inte att välja bort och rör därför alla som ingår i det svenska pensionssystemet. n I Sjunde AP-fonden finns premiepensionspengarna för alla de som inte aktivt valt att placera dessa någon annanstans. Tusentals människor tvingas flytta, förlorar sin försörjning och tillgången till dricksvatten när gruvor breder ut sig. Idag investerar de statliga allmänna pensionsfonderna, AP-fonderna, svenska pensionspengar i många företag som bidrar till kränkningar av mänskliga rättigheter, klimatförändringar och miljöförstörelse. Så ser det ut trots att Sverige har skyldighet att respektera mänskliga rättigheter både i Sverige och utomlands. FIAN arbetar för hårdare regler I AP-fondernas regelverk står det att fonderna ska ta hänsyn till etik och miljö i sina placeringar, utan att göra avkall på det övergripande målet om hög avkastning. Tillsammans med Vykort av serietecknaren Sara Granér. flera andra organisationer driver FIAN Sverige en kampanj för att förändra AP-fondernas regelverk så att fondernas investeringar ska göras i enlighet med Sveriges skyldigheter när det gäller mänskliga rättigheter. Vi skriver debattartiklar, samlar in underskrifter på kampanjvykort, ordnar seminarier och träffar representanter från AP-fonderna och riksdagsledamöter. Vi vill också att företrädare från lokalsamhällen och grupper som fått eller riskerar att få sina rättigheter kränkta av verksamheter där AP-fonderna har investeringar ska komma till tals. Därför har vi tagit emot besök från både Essakane i Burkina Faso och Kimsakocha i Ecuador. Du kan läsa mer om dessa fall på nästa uppslag. n Ett av de tusentals företag som AP-fonderna investerar i är det kanadensiska gruvbolaget Goldcorp. De har fått hård kritik för gruvprojektet Marlin i Guatemala, bland annat för kränkningar av ursprungsfolks rättigheter och förgiftade vattendrag som hotar försörjningen i området. Mänskliga rättigheter över gränser Alla stater är skyldiga att respektera, skydda och uppfylla rätten till mat och andra grundläggande rättigheter, både inom och utom det egna landets gränser. Det kallas extraterritoriella skyldigheter, eller ETO. Bland annat innebär det att stater är skyldiga att reglera transnationella företag och investeringsfonder som är baserade i landet för att förhindra att de bidrar till kränkningar av ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter i andra länder. Om en kränkning ändå sker ska de kunna hållas ansvariga. ETO tydliggörs i de så kallade Maastricht-principerna som tagits fram av forskare och experter på mänskliga rättigheter. No a la minería Nej till gruvbrytning ILLUSTRATION: SARA GRANÉR 4 www.fian.se www.fian.se 5
Burkina Faso: Gruva tvingar tusentals att flytta Ecuador: Förorening hotar viktig vattenkälla I Essakane i nordöstra Burkina Faso har 11 563 personer tvingats flytta för att ge plats åt en gruva som nu hotar människors rätt till försörjning. Förlorad försörjning och minskade skördar Skördarna har minskat kraftigt eftersom marken som tilldelats de människor som behövt flytta i många fall är svårodlad. I vissa av de områden där människor omplacerats är vattnet förorenat och tillgången till vatten begränsad. De vattentankar som gruvbolaget IAMGOLD Essakane tillhandahåller räcker inte till att försörja både invånare, deras djur och odlingar. Tidigare livnärde sig många människor i området på traditionell guldbrytning, vilket inte längre är möjligt. Konsultationer med invånarna och information om deras rättigheter, gruvprojektet och kompensation har visat stora brister. Till exempel har avtalen bara kommunicerats på franska, ett språk som många i området inte förstår. AP-fonderna hade fram till mitten av 2013 mångmiljoninvesteringar i gruvbolaget IAMGOLD. De har nu sålt större delen av innehavet, med hänvisning till sämre tider för gruvnäringen. Men även om AP-fonderna skulle sälja alla sina aktier i bolaget upphör inte Sveriges skyldigheter. De kvarstår för de kränkningar och potentiella kränkningar som skett när AP-fonderna investerade i bolaget. FIAN stödjer lokalbefolkningen när det gäller deras rättigheter och i förhandlingar med gruvbolaget och regeringen. Flera stater bär ansvar FIAN stödjer lokalbefolkningen när det gäller deras rättigheter och i förhandlingar med gruvbolaget och regeringen. Flera parter har ansvar för att mänskliga rättigheter respekteras, skyddas och uppfylls. Burkina Fasos regering är skyldig att skydda den egna befolkningen från negativa konsekvenser av privata investeringar och att se till att tillgången till mark och vatten är tillräcklig för de invånare som tvingats flytta. Eftersom gruvbolaget ägs till 90 procent av det kanadensiska företaget IAMGOLD har också Kanadas regering ett ansvar enligt staters extraterritoriella skyldigheter (ETO). Sveriges regering har också ett ansvar genom att AP-fonderna hade betydande investeringar i IAMGOLD då gruvan etablerades. n I bergsområdet Kimsakocha i Ecuador protesterar småbrukare och ursprungsfolk mot en planerad gruva. Många människor har gripits i samband med demonstrationer som genomförts för att skydda tillgången till rent vatten och rätten till mat. Ursprungsfolkens tillgång till vatten riskeras Kimsakocha försörjer de omgivande dalarnas jordbruk med vatten och omkring 30 000 småbrukare och ursprungsfolk hämtar sitt dricksvatten från floderna. Området är också en viktig vattenkälla för landets tredje största stad, Cuenca. År 2005 påbörjade det kanadensiska gruvbolaget IAMGOLD prospektering i området i jakt på guld, silver och koppar. IAMGOLD äger omkring hälften av företaget INV Metals, som sedan slutet av 2012 ansvarar för den planerade utvinningen. Studier har visat att utvinningen skulle förorena vattnet som försörjer omgivningarna och dessutom minska vattenflödet rejält till odlingarna i dalarna. De boende i regionen fruktar också att exploateringen kommer att hota livsmedelsproduktion och försörjning i området. FN lyfter fallet efter FIAN:s stöd FIAN Ecuador har sedan 2009 gett stöd till de som protesterar mot gruvan. Bland annat genom kontakt med lokala myndigheter, dokumentation av vittnesmål och utbildning om rätten till mat. I oktober 2012 presenterades fallet inför FIAN Sverige stöttar FIAN Ecuadors arbete för att försvara rättigheterna för de boende i Kimsakocha. Stöd det arbetet genom att bli medlem eller ge en gåva på www.fian.se. FN:s Kommitté för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, som uppmanade den ecuadorianska staten att ta hänsyn till lokalbefolkningens vilja och respektera deras rättigheter. n FOTO: JENNY JONSÉN/FIAN 6 www.fian.se www.fian.se 7
Intensiv jakt på mark hotar rätten till mat Allt färre äger allt mer av världens odlingsbara mark. Inte minst i länder där ojämn fördelning av mark sedan länge är en av grundorsakerna till att människor lever i fattigdom. Den senaste vågen av storskaliga markinvesteringar kallas för landgrabbing. Efterfrågan på mat, mineraler, bränsle och djurfoder ökar stadigt vilket gör att mark ses som en attraktiv investering. Investerarna är allt från pensionsfonder till regeringar och multinationella bolag som köper upp eller arrenderar mark över en lång tidsperiod. Hot mot människors försörjning Investerarna motiverar markköpen med att de bidrar till utveckling i marginaliserade områden och utlovar både infrastruktur och jobbmöjligheter. Ofta hävdar de att marken de köper är obrukbar eller inte används. Detta är en myt, det är den mest attraktiva marken som köps upp. Betesmarker, små odlingar och naturskog röjs upp och lokalbefolkning tvingas bort för att göra plats för skogsbruk, gruvdrift eller storskaligt jordbruk. 70 % av all landgrabbing sker i Afrika söder om Sahara. Landgrabbing hotar och bryter mot människors rätt till mat och vatten En konsekvens av dagens storskaliga jordbruk är att den odlingsbara marken minskar då jordarna utarmas och kemiska bekämpningsmedel försurar mark och vattendrag. Storskaligt jordbruk och gruvdrift kräver stora mängder vatten, därför sker ofta landgrabbing på fertila våtmarker och i närheten av floder. Verksamheten hotar tillgången till vatten för lokalbefolkning och kan påverka vattenförsörjning för hela regioner. Landgrabbing hotar och bryter mot människors rätt till mat och vatten och underminerar deras förmåga att försörja sig vilket är ett tydligt brott mot FN:s konvention om de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna. n FIAN arbetar för ett förbud mot landgrabbing För att de mänskliga rättigheterna ska respekteras arbetar FIAN för ett förbud av landgrabbing. FIAN stödjer Global Alliance Against Land Grabbing, en allians skapad av småbrukarorganisationer. Staters extraterritoriella skyldigheter (ETO) och FAO:s frivilliga riktlinjer för förvaltning av mark, fiske och skogar är viktiga verktyg i kampen mot landgrabbing. FIAN Sverige ingår i ett nätverk av flera organisationer, där vi utbyter information, skriver debattartiklar och anordnar seminarier för att lyfta frågan i Sverige. Vem drabbas? Småbrukare och ursprungsfolk som redan har osäker tillgång till mark drabbas hårdast av landgrabbing. Majoriteten av världens småbrukare är kvinnor och de är särskilt utsatta då de ofta saknar makt att påverka sin livssituation och inte har samma rättigheter till mark som män. FAO:s frivilliga riktlinjer De frivilliga riktlinjerna för förvaltning av mark, fiske och skogar antogs av FN:s kommitté för en tryggad livsmedelsförsörjning år 2012. De ska hjälpa regeringar att säkerställa människors rättigheter att äga eller använda mark, skogar och fiskeresurser för att bidra till det globala målet att utrota hunger och fattigdom. Riktlinjerna kan användas i den pågående kampen mot landgrabbing och för att försvara småbrukares rätt till mark och naturresurser. 8 www.fian.se www.fian.se 9
Så arbetar FIAN FIAN:s arbete för rätten till mat går till på olika sätt. Vi vill stärka rösten för individer och grupper som fått sin rätt till mat kränkt. Genom arbete med specifika fall som utgår från lokala initiativ arbetar vi tillsammans med de utsatta och kräver att stater eller privata aktörer upphör med verksamhet som kränker människors rätt till mat och försörjning och ger människor upprättelse. I fall som kräver ett snabbt agerande arbetar FIAN genom blixtaktioner där vi samlar namnunderskrifter för att sätta press på de ansvariga. Internationellt och nationellt arbetar FIAN med påverkan för att driva på framtagandet och implementeringen av verktyg i kampen för rätten till mat. Ett exempel är Tilläggsprotokollet till FN:s ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, som ger människor en möjlighet att ställa stater till svars när de fått rätten till mat kränkt. Ett annat är staters extraterritoriella skyldigheter, ETO, som handlar om vilka skyldigheter stater har för mänskliga rättigheter när de agerar direkt eller indirekt utanför landets egna gränser. FIAN Sverige arbetar med informations- och påverkansarbete. Genom att påverka politiker och opinionsbilda via media kan vi öka kunskapen om hungerns orsaker och hur man kan arbeta för att stärka och försvara människors rätt till mat. Vi föreläser i skolor och ordnar seminarier för att öka kunskapen och få fler att engagera sig för rätten till mat. n I april 2013 lämnade vi över mer än 3000 vykort till regeringen med krav på pensionsinvesteringar som inte kränker mänskliga rättigheter. Vi vill stärka rösten för individer och grupper som fått sin rätt till mat kränkt. Engagera dig i FIAN Sverige! Inom FIAN kan du engagera dig på olika sätt. Som rätten-till-mat-ambassadör besöker du till exempel skolklasser för att informera och diskutera frågor om mat och mänskliga rättigheter. Om du gillar att skriva kan du bli rätten-till-mat-skribent. Eller så kanske du bor på en av de orter där det finns en lokalgrupp. Du kan också skriva under FIAN:s blixtaktioner. Mer info om hur du engagerar dig inom FIAN hittar du på vår hemsida www.fian.se eller mejla oss på info@fian.se. Tre frågor till Jenny Göthberg, FIAN-aktivist Varför är du engagerad i FIAN? Från att ha varit stödmedlem är jag nu aktiv i FIAN:s skribentgrupp. Kombinationen skrivande och mänskliga rättigheter passar mig. Dessutom är skribentgruppen inte knuten till en geografisk plats och vi som är med aktiverar oss så mycket vi hinner för stunden. Vad har du gjort som FIAN-aktivist? Jag har till exempel gjort ett inlägg i debatten om Sjunde AP-fonden i radioprogrammet Plånboken. De hade uttryckt sig tveksamt om etik vid Sjunde AP-fondens investeringar. I ett senare program tog de upp min kritik mot AP-fonderna. Jag har också skrivit en hemsidetext om fallet Kimsakocha och översatt informationsmaterial från spanska till svenska. Varför bör fler engagera sig i FIAN? För att vi kan göra skillnad tillsammans. FIAN är enorganisation som bygger sin verksamhet på frivilligt engagemang och på människors aktivism. FIAN är en organisation som bygger sin verksamhet på frivilligt engagemang och på människors aktivism. FOTO: LATINAMERIKAGRUPPERNA/JENNY MÖRK FOTO: MAJA SÖDERBLOM 10 www.fian.se www.fian.se 11
FIAN är en internationell människorättsorganisation som arbetar för rätten till mat. FIAN:s vision är en värld utan hunger och vi arbetar för att säkra människors tillgång till de resurser de behöver för att kunna försörja sig. FIAN är en medlemsbaserad, politiskt och religiöst obunden organisation med rådgivande status i FN. FIAN Sverige är den svenska sektionen av FIAN International. Följ vårt arbete Här finns FIAN i världen. n Mer info på vår hemsida: www.fian.se n Gilla oss på Facebook: www.facebook.com/fiansverige n Följ oss på Twitter: @FIANSverige Grafisk form: Petter Evertsén/Revoluform. Foto, framsida: Ben Cumming/Flickr, Shaun Dunmall/Flickr, Parisa/Flickr. Tryck: Myran grafiska, 2013 Bli medlem du också! Ju fler vi blir desto starkare blir vårt arbete för rätten till mat. På www.fian. se kan du enkelt bli medlem i FIAN Sverige. För bara 20 kronor/månad är du med oss i kampen för en värld utan hunger! Du kan också ge en gåva. Sätt in ditt bidrag på PG-konto 433 11 47 1. FIAN Sverige Adress: Tegelviksgatan 40, 3tr, 116 41 STOCKHOLM Telefon: 08 643 93 47 E-post: info@fian.se PG: 433 11 47 1