Siktning av avfall. Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se



Relevanta dokument
Siktning av avfall. Andreas Johansson (SP), Anders Johnsson (Borås Energi och miljö) Hitomi Yoshiguchi (Stena Metall) Britt-Marie Steenari (Chalmers)

Färdig bränslemix: halm från terminal till kraftvärmeverk SEBRA Bränslebaserad el- och värmeproduktion Stockholm juni 2016 Anders Hjörnhede SP

Solvie Herstad Svärd

Mätprincip Principle of measurement. Provtyp Sample type. ASTM E1621:2013 XRF Koppar/Kopparlegeringar Copper/Copper Alloys

Eldning av spannmål för uppvärmning - presentation av projekt inom Energigården. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstiut Enheten för Energiteknik

Rätt slam på rätt plats

Svåra bränslen sänk temperaturen!

Salix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer

ämnen omkring oss bildspel ny.notebook October 06, 2014 Ämnen omkring oss

Prislista. Fasta bränslen och askor

Bilaga 2. Ackrediteringens omfattning. Kemisk analys /1313

Framtidens avfallsbränslen. Inge Johansson SP Energiteknik

Prislista. Bränslen och askor

Prislista effektiv from rev. 5 Analyseringen följer tillgängliga ASTM-metoder

Bränsleanalys och rökgaskalkyl. Oorganisk Kemi I Föreläsning

Tyresåns vattenkvalitet

Förteckning över ackrediterade metoder vid kemiska analyslaboratoriet English version further down in this document

Förteckning över ackrediterade metoder vid kemiska analyslaboratoriet English version further down in this document

Erfarenheter av förbud mot deponering av organiskt och brännbart avfall. Thomas Rihm

Från kvittblivning till garanterad. Christer Lundgren, Renova AB. Energisession i Trollhättan. 8 februari återvinning

BILAGA 5:5 JÄMFÖRELSE MELLAN RESULTAT AV METALLANALYSER UTFÖRDA MED XRF OCH PÅ LABORATORIUM

Förteckning över ackrediterade metoder vid kemiska analyslaboratoriet English version further down in this document

Additivs inverkan på lågtemperaturkorrosion SEBRA Bränslebaserad el- och värmeproduktion Stockholm juni 2016 SP Sveriges Tekniska

rökgaskondensat Matarvattenkonferensen Roger Lundberg Mälarenergi AB

Bränsleanalys och rökgaskalkyl. Oorganisk Kemi I Föreläsning

Eassist Combustion Light

Prislista effektiv from rev. 3 Analyseringen följer tillgängliga ASTM-metoder

Rapsmjöl optimalt utnyttjande i olika förbränningsanläggningar

Bränslehandboken Värmeforskrapport nr 911, mars

Uppsala Ackrediteringsnummer Sektionen för geokemi och hydrologi A Ekmanhämtare Sötvatten Ja Ja. Sparkmetod Sötvatten Ja Ja

Workshop, Falun 12 februari Claes Ribbing SVENSKA ENERGIASKOR AB

WASTE REFINERY Centrum för optimal resurshantering av avfall

Nr Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner

UNDERLAG FÖR INDIKATIVT PRISUPPGIFT FÖR MOTTAGNING AV FÖRORENADE MASSOR (FAST AVFALL) VID MARKSANERING KLIPPANS LÄDERFABRIK, KLIPPANS KOMMUN

För en renare värld. Fortum HorsePower. Per Harsem, Country Manager Fortum HorsePower Sverige

Olja 11% Avfall 49% Biobänsle 40%

Framtida risker med att använda avfall i konstruktioner. Gustaf Sjölund Dåva Deponi och Avfallscenter Umeå

Säker spolning av avloppsledningar, tunnlar och magasin hantering av förorenade sediment

EKA-projektet. Analysmetoder, mätkrav och provhantering av grundvatten

Mineraler. Begreppen mineraler och spårämnen

Sammanställning av bränsledata

/ /1

Analyslaboratoriet, 4380 A OES 0,003 5,5 vikt% Stål Nej Nej ASTM E415, mod OES 0,003 1,5 vikt% Stål Nej Nej ASTM E572, mod/ss-en 10315:2006

Kistinge deponi, Stjärnarp 11:5. Referensprovtagning Sammanfattning. 2 Bakgrund. 3 Syfte. 4 Utförda provtagningar

Produktion och förbränning -tekniska möjligheter. Öknaskolan Susanne Paulrud SP, Energiteknik

11-02 Bränsleanalys anpassad till förgasning-analys av förgasningsråvara

Nyttiga verktyg vid kalkning? ph okalk Alk okalk ph

Inandningsbara partiklar i järnvägsmiljö - kartläggningsstudie Mats Gustafsson, Göran Blomqvist, Anders Gudmundsson, Andreas Dahl.

Drift och underhåll av avfallsförbränningsanläggningar en jämförelse av två tekniker och strategier

4 juni 2007 Sol i fjärrvärme

Sammanställning fältnoteringar och analyser

OPTIMERING AV BIOGASPRODUKTION FRÅN BIOSLAM INOM PAPPERS- MASSAINDUSTRIN VÄRMEFORSKS BIOGASDAG 2011

Kartaktärisering av biobränslen

Värmeforsk. Eddie Johansson. Himmel eller helvete?

Marksanering Barnens O

FINSPÅNGS TEKNISKA VERK MILJÖBOKSLUT

K A R L S H A M N S V E R K E T S L A B O R A T O R I U M A N A L Y S U T B U D

Användning av LB-ugnsslagg från stålverket i Smedjebacken Bakgrund och förutsättningar

PM Sammanställning av utförda undersökningar och åtgärder av askförorening

Varudeklaration gummiklipp,

Avfallsförbränning. Ett bränsle som ger fjärrvärme, fjärrkyla, ånga och el. Vattenfall Värme Uppsala

METODUTVECKLING FÖR UTPROVNING AV NYA BIOBRÄNSLEN DRIFTERFARENHET FRÅN EN ROSTPANNA

Miljöteknisk markundersökning f.d. Åryds glasbruk, Växjö kommun

PM Kompletterande markundersökning, Kronetorp 1:1, Burlövs kommun

Bällstaåns vattenkvalitet

ESKILSTUNA ENERGI & MILJÖ VATTEN & AVLOPP LABORATORIUM

Foto: Marika Sjödin FINSPÅNGS TEKNISKA VERK 2015 MILJÖBOKSLUT


ACKREDITERINGSCERTIFIKAT/ACCREDITATION CERTIFICATE. Ackred. nr 1890 ISO/IEC Degerfors Laboratorium AB

Biomassaförgasning integrerad med kraftvärme erfarenheter från en demoanläggning i Chalmers kraftcentral

Varför? Litteraturstudie om slameldning i rostpanna (WR 37)

Värdering av bränslen ur ett helhetsperspektiv. Värme- och kraftkonferensen Sonja Enestam

Lakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin

/788 Ackrediteringens omfattning Eurofins Environment Testing Sweden AB, Lidköping

Perspektiv på framtida avfallsbehandling

Avfall, deponier och laktester Eva Lidman

Bilaga 1 Anslutning och belastning Sven Georg Karlsson Skara avloppsreningsverk, Horshaga Anslutning till verket

JTI är en del av SP-koncernen

PR-Slamsugning AB Utgåva 1,

Hur arbeta med förorenade massor

Produktion Producerad värme MWh Bortkyld värme MWh

Samrådsunderlag. Samråd. Mellanlagring av järnsand på Näsudden, Skelleftehamn, Skellefteå kommun

Alternativt faxas till eller scannas och skickas via e-post till

Provningslaboratorier Kretslopp och vatten Mölndal Ackrediteringsnummer 0045 Lackarebäcks vattenverk Laboratorium A

Waste Refinery verksamhetsår 2

PRISLISTA VA Kvalitetskontroll

Additiv för ökad tillgänglighet

x x BTEX oxh Olja Anl. Jord Ut_68:2 Sa Box 3. Extraprov från box pga förhöjda

Miljöteknisk markundersökning lekplats vid Sundavägen i Oxelösunds kommun

Kvalitet och uppströmsarbete NOAH Kundkonferanse Oslo,

Föreskrifter och AR om hantering av brännbart avfall och organiskt avfall (NFS 2004:4) Ersätter NFS 2001:17 Hantering av brännbart avfall


Utmaningar inom utveckling av biologisk behandling

Möjligheter och risker vid samrötning

Appendix 2. APPENDIX 2. BAKGRUNDSHALTER AV GRUNDÄMNEN BACKGROUND LEVELS OF ELEMENTS. Norrbottens. län. Västerbottens. län. Jämtlands.

Varifrån kommer partiklarna?

Överhettarkorrosion och materialavverkning. Anders Hjörnhede Vattenfall Power Consultant AB Göteborg

BEKRÄFTELSE SS

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater

Leif Bodinson. Syfte Syftet med detta dokument är att övergripande beskriva Söderenergis kvalitetssäkringssystem för bränslen.

Transkript:

Siktning av avfall Andreas Johansson (SP/HB) Anders Johnsson (Borås Energi och miljö) Hitomi Yoshiguchi (Stena Metall) Sara Boström (Renova) Britt-Marie Stenaari (Chalmers) Hans Andersson (Metso) Mattias Bisaillon (Profu) Julia Fredäng (Dalkia) Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se

Bakgrund Avfall = aska och metaller = högre kostnader för att klara nödvändig prestanda Ökad risk för agglomeringar och beläggning Ökade askflöden Ökat behov av reducerande åtgärder (sotning etc) Ökat behov av additiv (kalk, sand, aktivt kol) Tidigare goda erfarenheter från siktning av RT-flis och byggavfall Renova #1 Vibrasikt (20-40mm) Siktrest: 20% TOC: 23-30% Renova #2 (Trumsikt 8mm) Siktrest: 15% TOC: 15% MSAB (trumsikt 20mm) Levererar siktrest som konstruktionsmaterial SP m.fl. (3mm) Siktrest: 10% 40% av oönskat material Vikts-% 100% 75% 50% 25% Bränslesammansättning för olika bränslen Klor Svavel Kväve Aska Väte Syre Kol 0% Pellets Bark Avfall

Nyckelfrågor Siktstorlek, siktteknik och vad göra med den bortsiktade fraktionen? Effekter på förbränningsanläggningen? Är siktning av avfall ekonomiskt lönsamt?

Siktning av vad då? Additiv: sand, kalk, kol Normal förbehandling Hushållsavfall 30% Verksamhetsavfall 70% Siktning Siktrest 15% Förbränning Emissioner Bottenaska Vändschakt- och cyklonaska Filteraska Sobacken Ryaverket

Genomförande Siktning mha stjärnsikt på Sobackens avfallsförberedningsanläggning Ca 2000 ton under 4 veckor Siktrest < 10mm Massbalanser Energibalanser Karaktärisering av siktrest 1 provtagning per vecka + analys Extra försök i lab + analys Förbränningsförsök med siktat avfall 1 veckas provdrift, Askprovtagningar + analys Driftsdata Användningsområden för siktresten (pågående) Bedömning av ekonomi och slutsatser (pågående)

Stjärnsikten

Siktning mha stjärnsikt

Siktrest (< 10 mm)

Provtagning av siktrest

Provtagningar av siktresten Små variationer mellan provtagningarna 2 Representativ bild av siktresten 15 w-% av det siktade verksamhetsavfallet blir siktrest Veckovärde / medelvärde [-] 1,5 1 0,5 0 Prov #1 Prov #2 Prov #3 Prov #4 10 w-% totalt (70 % verksamhetsavfall och 30% hushållsavfall) Aska S Cl C TOC H N O Effektivt värmevärde ca 10000 ton på årsbasis

Sammansättning på siktresten Siktrest vs. normalbränsle 2 ggr mer aska och 20% mindre kol i siktresten (energibasis) Siktrest Normalbränsle Förhållande (S/N) Aska[w-%, TS] ~ 30% ~ 15% 2 Kol [w-%, TS] ~ 35% ~ 45% 0,8 Energivärde [MJ/kg] ~14 ~ 18 0,8 25 Hög TOC-halt Ca 2-3 ggr högre halter av alkali, svavel, Zn, etc. i siktresten Cl-halt ungefär lika Ca 20% av de beläggningsbildande komponenterna plockas bort mha siktning kg/mwh 20 15 10 5 0 Siktrest "Normalbränsle" K Na Cl S Ca Al Zn Si Ba P Mg Mn Fe

Vad göra med siktresten? Ingen betydelsefull minskning i TOC genom ytterligare siktning (utfört i lab: > 2,8 mm, 2,8 mm <> 2,0 mm, < 2,0 mm). (Delvis) lyckosamma första försök med att producera etanol från siktresten Ca 5% konverteringsgrad i ett första försök (bör gå att förbättra enl. MT) Fortsättning diskuteras i en etapp 2 av Etanol från avfall Bioslam till deponi + siktrest som stabilisator Fungerar inte Avsättningsmängder? Förbränning Kostnad? Behandlas som förorenad mark Kostnad? MKM kostnad? Substance [mg/kg DB] KM MKM FGR Arsenic 10 25 16,25 Barium 200 300 550 Lead 50 400 327,5 Cadmium 0,5 15 1,1 Cobalt 18 25 5,75 Copper 80 180 280 Chromium 80 150 197 Mercury 0,25 2,5 0,16 Molybdenum 40 60 9,75 Nickel 40 120 59,75 Vanadium 100 200 19 Zinc 250 500 1067

Nyckelfrågor Siktstorlek, siktteknik och vad göra med den bortsiktade fraktionen? Effekter på förbränningsanläggningen? Är siktning av avfall ekonomiskt lönsamt?

Askflöden (cyklon + filter) Lägre flöden av cyklon- och filteraska -Ca 10-15% lägre under försöken Bottenaska ej med i sammanställning (ännu) Besparingspotential: 500-700 ksek per år Askflöden [Kg/h, MW] 80 60 40 20 Cyklonaska Filteraska 0 Före Under Efter

Cyklon- och filteraska (under och efter försöken) 10 9 8 7 Cyklonaska Siktat avfall Filteraska Siktat avfall Cyklonaska Filteraska Kg/MWh 6 5 4 3 2 1 0 S Cl Al Si Fe Ti Mn Mg Ca Ba Na K P

Kalkförbrukning under december -07 Kalkförbrukning styrs av HCl-och SO2- halten i rökgaserna 120 90 60 30 01-dec 02-dec 03-dec 04-dec 05-dec 06-dec 07-dec 08-dec 09-dec 10-dec 11-dec 12-dec 13-dec 14-dec 15-dec 16-dec 17-dec 18-dec 19-dec 20-dec 21-dec 22-dec 23-dec 24-dec 25-dec 26-dec 27-dec 28-dec 29-dec 30-dec Kalkförbrukning [kg/h, Nm3 luft] Kalkförbrukningen sjönk kraftigt under försöken med siktat avfall Siktat avfall

Kalkförbrukning under december -07 Kalkförbrukning styrs av HCl-och SO2- halten i rökgaserna Kalkförbrukningen sjönk kraftigt under försöken med siktat avfall Besparingspotential: ca 700 ksek Kalkförbrukning [kg/h, Nm3 luft] 90 60 30 0 Före Under Efter

Sotningsintervall för konvektionsstråket Sotning styrs av rökgastemp -hög temp = sämre värmeöverföring = ökade beläggningar -Sotningsintervallet förlängdes rejält under försöksveckan -(20% mindre beläggningsbildande komponenter) Besparingspotential:?? Sotningsintervall [h] 25 20 15 10 5 0 Före Under Efter

Nyckelfrågor Siktstorlek, siktteknik och vad göra med den bortsiktade fraktionen? Effekter på förbränningsanläggningen? Är siktning av avfall ekonomiskt lönsamt?? Ej klart ännu men kostnaderna för siktning och hantering av siktrest måste vägas upp av en lägre askflöden, lägre kalkförbrukning och färre sotningar Flera alternativ för hantering av siktrest finns men projektet fokuserar nu på att ta fram vad det får kosta

Sammanfattning Hög TOC-halt i siktresten begränsade möjligheter för avsättning men flera alternativ finns Positiv effekt på förbränningsanläggningen (lägre askflöden, lägre kalkförbrukning och färre sotningar) Lönsamt? Slutrapport i mars

Guidelines for MKM Substance [mg/kg DB] KM MKM FGR Arsenic 10 25 16,25 Barium 200 300 550 Lead 50 400 327,5 Cadmium 0,5 15 1,1 Cobalt 18 25 5,75 Copper 80 180 280 Chromium 80 150 197 Mercury 0,25 2,5 0,16 Molybdenum 40 60 9,75 Nickel 40 120 59,75 Vanadium 100 200 19 Zinc 250 500 1067