Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa 2015-2020 Socialförvaltningen, Bildningsförvaltningen och Närsjukvården väster
Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa mellan Motala kommun; Bildnings- och Socialförvaltningen samt Region Östergötland; Närsjukvården i västra Östergötland 2015-2020 Inledning Barn och unga är i större utsträckning än vuxna beroende av sina närmaste och sin omgivning. Barn som saknar ett nära stöd eller på annat sätt lever under utsatta förhållanden har svårare att finna tillit och känna tillhörighet i samhället. FN:s konvention om barnets rättigheter är en utgångspunkt för den regionala utvecklingen. ur Regionalt utvecklingsprogram >2030 för Östergötland Både Region Östergötland (RÖ) och kommunen har beslutat att införliva konventionen i sina verksamheter. Även det nationella folkhälsomålet Barns och ungdomars uppväxtvillkor stödjer ett utvecklingsarbete för att stärka barns och ungdomars psykiska och fysiska hälsa. Den lokala utvecklingsplanen för Motala under mandatperioden 2014-2018 tar upp hälsa, också ur ett barnperspektiv; alla ska ha möjlighet till hälsa och självständigt liv. I utvecklingsplanen talas också om goda uppväxtvillkor, att Motala ska vara en bra kommun att växa upp i och att alla barn och ungdomar ska nå kunskapsmålen. Vidare talas om att bra vård och omsorg, jämlik hälsa och arbete formar livskvalitet för alla åldrar. Motala kommun och RÖ deltog 2012-2014 i Sveriges Kommuner och Landstings (SKL:s) psynkprojekt inom två av projektets områden - Första linjen och Barn i behov av sammansatt stöd. Psynkprojektet handlade om synkronisering av insatser från olika verksamheter rörande barn och unga. När projektet slutredovisades i januari 2015 fanns en önskan om och behov av fortsatt arbete med syfte att stärka samverkan ur ett barnrättighetsperspektiv. En bred samverkan på lokal nivå behöver manifesteras i en överenskommelse på strategisk nivå. Denna samverkansöverenskommelse framhåller vikten av ett långsiktigt hållbart arbete med identifierade och prioriterade områden för samverkan som behöver beskrivas i handlingsplaner. Handlingsplanerna ska ange hur och under vilken tid vi ska genomföra de olika aktiviteterna samt vem som är ansvarig. Övergripande mål - Goda uppväxtvillkor för alla barn och ungdomar i Motala kommun. 1
Långsiktigt hållbart samarbete Ett strategiskt arbete ska bidra till att skapa förutsättningar för att kunna systematisera samverkan mellan de olika verksamheterna i arbetet på generell-, grupp- och individnivå. Detta sker genom att: - över huvudmanna- och verksamhetsgränser verka för tidig upptäckt av barn som är i behov av stöd - stärka skyddsfaktorer under uppväxtåren och att minimera riskfaktorer - varje part aktivt stödjer prioriterade samverkansområden genom att avsätta resurser för genomförandet - parterna tar ett gemensamt ansvar för insatserna enligt denna överenskommelse - arbetsprocessen genomsyras av delaktighet och inflytande - en samverkansorganisation stödjer arbetsprocessen, se bilaga 1. Samverkansområden 2015-2020 En skola för alla En av de starkaste skyddsfaktorerna för ett barn är att fullfölja skolan. Därför behöver samhällets olika aktörer prioritera och samverka så att alla barn klarar skolan. Synen inom förskola/skola ska präglas av ett inkluderande synsätt där alla barn skall känna sig välkomna. Varje barn skall känna att de utvecklas i sitt lärande och att de har möjlighet att nå uppsatta mål för sin utveckling och för sitt skolarbete. För att nå ambitionen om ökad närvaro och måluppfyllelse fortsätter vi att arbeta med: Kompetensutveckling riktad till all pedagogisk personal. Förstärkning i förskolan med specialpedagogisk resurs på varje område för tidig upptäckt av barn med särskilda behov. Att stärka rektors pedagogiska ledarskap genom kontinuerlig samverkan med elevhälsoteamen. Att aktivt använda Handlingsplan för ökad skolnärvaro och ökad måluppfyllelse inom grundskolan och arbeta fram en handlingsplan för gymnasiet. Projekt Skolfam. Fördjupad samverkan mellan bildnings-, socialförvaltningen och Region Östergötland, främst barn- och ungdomspsykiatrin och habiliteringen, för barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar eller liknande svårigheter. 2
Föräldrastöd Föräldrarna är de personer som har störst betydelse för sina barn och som därmed påverkar barns hälsa. De kan därför sägas vara samhällets viktigaste resurs i arbetet med att främja barns hälsa och sociala utveckling. Alla föräldrar ska erbjudas föräldrastöd under barnets uppväxt (0-17 år). I det fortsatta utvecklingsarbetet ska ökad samverkan, ökat antal hälsofrämjande mötesplatser för föräldrar samt evidensbaserade föräldrastödsprogram vara i fokus. Ett samordnat och systematiskt föräldrastöd behöver utvecklas. Inom ramen för denna överenskommelse behöver en lokal strategi utarbetas för hur föräldrastödet ska vara utformat för åldersgruppen 0-18 år. Stödgrupper för barn och unga Stödgrupp vänder sig till barn mellan 5-18 år som lever nära en vuxen som har ett alkoholeller drogberoende, psykisk ohälsa, lever i familjer där det förekommer våld eller där det har varit en långvarig konfliktfylld separation mellan föräldrarna. Deltagande i stödgrupp syftar till att ge barn känsla av att de inte är ensamma i sin livssituation. I stödgrupp ska de få möjlighet att prata om sin situation utifrån eget perspektiv och känna att de blir sedda och lyssnade på. Barnen/ungdomarna ska även få information och kunskap i frågor som rör dem och deras livssituation. Barn ska genom sitt deltagande i stödgrupp få hjälp att hantera sin livssituation och på detta sätt få ett bättre mående. Social- och bildningsförvaltningen har ett gemensamt ansvar för att organisera arbetet utifrån personaltilldelning, gruppindelning av barn/ungdomar samt för kvalitetssäkring av arbetet. Region Östergötland är en viktig samverkanspart för att uppmärksamma barn och ungdomar i behov av stödgrupp. Förebyggande och åtgärdande insatser för att motverka riskbruk, missbruk och beroende Ett av de prioriterade områdena för folkhälsoarbetet i Sverige är ANDTS (alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel). Målet med folkhälsopolitiken på detta område är ett samhälle fritt från narkotika och dopning, minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol, minskat tobaksbruk samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande. Den nationella startegin har implementerats på regional och lokal nivå, där olika parter i Motala aktivt arbetar med att förebygga och åtgärda skadeverkningar utifrån ANDTS. 3
Fortsatt arbete för en mer jämlik hälsa utifrån ANDTS sker i samverkan utifrån exempelvis: MiniMaria, där vi i den samordnade mottagningen arbetar med att hjälpa ungdomar och deras familjer med problem som är kopplade till alkohol, droger och psykisk ohälsa. Kartläggning med hjälp av enkäter som fångar upp hälso- och livsstilsfrågor för målgruppen, där skolans hälsoenkäter och Om Mig-enkäten och utgör viktiga informationskällor för planering av aktiviteter inom arbetsfältet. Anordnande av drogfria arrangemang i samverkan med ungdomarna, föreningsliv, näringsliv samt polisen. Stödinsatser på hemmaplan för barn och ungdomar med sammansatta behov Barn med sammansatta behov har ofta behov som omfattar flera områden såsom fysiskoch/eller psykisk hälsa, inom det sociala livet med familj, kamratrelationer och övrigt nätverk samt behov av stöd att klara skolan. För att undvika att barn och unga med behov av insatser enligt socialtjänstlagen, hälso- och sjukvårdslagen och skollagen slussas mellan olika interna och externa verksamheter, behöver samverkan och samordning ske mellan de olika aktörerna. Inriktningen är att Motala kommun och Region Östergötland arbetar för att minimera behovet av externa placeringar. Innan externa alternativ övervägs ska huvudmännens samtliga resurser och möjligheter ha prövats och/eller bedömts utan resultat. Innan detta kan anses vara uppfyllt ska de planerade och/eller genomförda insatserna ha skett samordnat och integrerat mellan huvudmännen och på ett sätt som skiljer sig mot gängse former och strukturer och där vikt läggs vid att stärka barns och familjers delaktighet. Inom ramen för denna överenskommelse ska parterna utveckla individanpassade vård-, stöd- och behandlingsinsatser på hemmaplan. Resursträffar, SIP-möten och samordnad individuell plan, SIP Genom lagstiftning, 2010, ålades kommun och landsting att vid behov upprätta en samordnad individuell plan, (SIP), för att säkerställa samarbete och se till att alla individers samlade behov av hälso- och sjukvård samt socialtjänst tillgodoses. Detta görs vid sk. SIPmöten. Sedan 2009 används resursträffar i kommunen då ett kartläggningssamtal visar att fler aktörer är involverade, eller behöver involveras, för att skapa ett bra stöd runt ett barn eller ungdom. Resursträffar behålls som metod för samverkansmöten kring barn/ungdomar när kommunen tar initiativ, men resulterar i en SIP. 4
Social- och bildningsförvaltningen samt Region Östergötland har ett gemensamt ansvar för att samordna, utveckla och kvalitetssäkra arbetet med SIP. Med hjälp av utbildning implementera samordnad individuell plan i berörda verksamheter Utarbeta en gemensam rutin för hur SIP-arbetet ska organiseras och genomföras. Multiprofessionell samverkan Nätet För barn och ungdom med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar eller liknande svårigheter krävs samverkan på specialistnivå. Nätet samlar personal med bred kompetens från social- och bildningsförvaltningen samt Region Östergötland, vilka har mandat att kunna ta beslut och samordna kompetens och stöd på ett sätt som ger mest effektiv hjälp för ett barn/ungdom. Utforma en beskrivning av Nätets verksamhet med delaktighet av berörda parter. Kartläggning, mätning och uppföljning Socialtjänsten, hälso-och sjukvården och skolan har alla enligt lag en skyldighet att erbjuda kvalitativa insatser och att utvärdera dessa. Arbetet med att kartlägga och beskriva hur vi når barn och ungdomar med psykisk ohälsa inom både social- och bildningsförvaltningen samt RÖ behöver fortsätta. Syftet är att organisera verksamheterna så att de blir lättillgängliga och kvalitativa för barn, unga och deras föräldrar och att utarbeta arbetssätt som stärker individens känsla av delaktighet och inflytande. Skapa strukturer för systematisk verksamhetsuppföljning där t ex. standardiserade bedömningsinstrument (mätverktyg) och brukarenkäter kan användas för att; - säkerställa att vi stärker barns och familjers delaktighet - synkroniserar våra insatser på ett sätt som är till stöd och hjälp för barn, ungdomar och deras föräldrar. Gerd Sandgren Lundström Sven-Inge Arnell Johnny Thorén 5
Samverkansorganisation Bilaga 1. - Styrgrupp Närsjukvårdsdirektör, RÖ Socialdirektör, Motala kommun Bildningschef, Motala kommun Ledningsgrupp Socialchef, socialkontor Verksamhetschef, socialförvaltning, SRV Verksamhetschef, bildningsförvaltning Verksamhetschef, barn- och ungdomspsykiatri, RÖ Verksamhetschef, psykiatri- och habilitering, RÖ Primärvårdschef, närsjukvården i väster, RÖ Kansli Utvecklingssamordnare, barn och ungdom, bildnings- och socialförvaltning Verksamhetsutvecklare/hälsoprocessledare, RÖ Verksamhetsutvecklare, bildningsförvaltning Utvecklingsstrateg, kommunledningsförvaltning 6