Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till



Relevanta dokument
Norden som kunskapsregion strategier och instrument

Nordiska Toppforskningsinitiativet

svenska NordForsk Strategi

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Programmet har fyra underteman:

Verksamhetsplan

Klusterutveckling. Reglab Årskonferens, workshop 2 februari 2011

Hållbar utveckling i Arktis

INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR UMEÅ KOMMUN

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Stärkt samverkan mellan industriforskningsinstitut

Bilaga 4: testprogrammet

Klusterstrategin Värmlandsmodellen 2.0

Ks 848/2011. Internationell policy Örebro kommun

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

Internationell strategi för Jönköpings kommun. Ks/2018:372. kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning

Strategi för Agenda 2030 i Väst,

Sammanhållningspolitiken

Kompetenscentrum nytt program för långsiktig forskningssamverkan

Nationella kluster konferensen

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Program för näringspolitik. Sveriges ordförandeskap 2018

Meddelandet om strategisk vision för europeiska standarder inför 2020 (2020 COM (2011) 311 final) innefattar följande fem strategiska målsättningar:

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration

Svenskt Näringsliv har tagit del av ovanstående remiss och önskar framföra följande synpunkter.

Aktivitetslista för utveckling av näringslivsklimatet

Strategi för internationellt arbete - remissvar

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige

2 Internationell policy

UTVÄRDERING AV TEMATISKT MÅL 1

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland

INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och välfärd

Haninge kommuns internationella program

Sammanfattning. Uppdraget och hur det genomförts

Vid mötet den 26 maj 2015 antog rådet rådets slutsatser enligt bilagan till denna not.

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod Östra Mellansverige

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Kommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland

EUs energi- och klimatpolitik till så påverkar den Sverige Maria Sunér Fleming Ansvarig Energi och Klimatpolitik

Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra

PROCESSTÖD TILL HÅLLBAR STADSUTVECKLING Hållbar stadsutveckling genom Urbact och andra EU-initiativ och program SKL, Stockholm

Miljööverenskommelse

Arbetsplan Regionala samverkansrådet Västernorrland

Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019

INTERNATIONELL POLICY FÖR MÖLNDALS STAD

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö

Den nationella innovationsstrategin

Länsstyrelsernas roll i klimat- och energiarbetet

POLICY. Internationell policy

Utviklingsmidler for Nordic Master Program. Utlysningen gjelder støtte til utvikling av Nordic Master Program 2009.

Sammanfattning av måluppfyllelse för Miljöstrategiskt program för Regio

För delegationerna bifogas rådets slutsatser om Arktis, antagna av rådet den 20 juni 2016.

VARUMÄRKESPLATTFORM 2010

Hållbar stadsutveckling i Sverige - Sammanhållningspolitiken

Verksamhetsplan 2017 för SamNordisk Skogsforskning (SNS)

STRATEGI. Dnr KK15/410. EU-strategi för Nyköpings kommun

VINNOVA. Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Hållbarhet inom industri och politikens roll

Internationell strategi. för Gävle kommun

Det Nordiska Bioekonomi-Initiativet (NBI) Jan Svensson

Utlysning om stöd för strategiska innovationsagendor inom energi- och klimatområdet

Vanliga frågor Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT)

Handlingsplan Antagen av kommittén

Dialogpass: Innovation, klimat eller gränshinder?

Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete

Företagspolitik i en nordisk kontext

Information kring VG2020 och strategisk styrning

AER Sverige 15 april Fredrik Åstedt

16 september 2011 Ansvarig: Ola Jacobson INTERNATIONELL STRATEGI FÖR KULTURNÄMNDENS VERKSAMHETSOMRÅDE

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

BEDÖMNINGEN AV EU:S RAMPROGRAM FÖR FORSKNING UNDER FEMÅRSPERIODEN

Miljardsatsningar på FoI inom samhällsbyggandet

Strategi för Kristianstads kommuns internationella

Roland BLADH 30 augusti

Kommunstyrelsen

Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014

Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

SUMMERING STRATEGI FÖR TILLVÄXT OCH UTVECKLING I VÄSTRA GÖTALAND Remissversion

NYA SAMARBETSFORMER. Det gränsregionala samarbetet och framtiden. MidtSkandia 30 år Mo i Rana 26/

Regionförbundets handlingsprogram för Östersjöarbete

Sydsvensk REGION BILDNING. Ideell förening

Grensebroen är ett resultat av samverkan och finansiering mellan:

2 Förutom styrelsen finns följande organ vid SciLifeLab:

En nationell strategi för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. C-BIC Fas 3 och framtiden?

Västra Götalandsregionens handlingsprogram för energi

Strategisk plan Stiftelsen Lantbruksforskning

EUROPEISKT TERRITORIELLT SAMARBETE

Strategisk forsknings- och innovationsagenda Sverige som internationellt centrum för life science (SILS) 1

Metoder och kriterier för att välja ut projekt

Forskning och innovation inom livsmedel en framtidssatsning

Stockholmsregionens styrkor och utmaningar. Mats Hedenström, Tillväxtdirektör

StrAtegi FÖr Arbetet med Sverigebilden i utlandet

Denna strategi ska ligga till grund för svenskt samarbete med FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO, för perioden

Forskning för miljömålen

Forskningsrådet Formas. Formas. Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande

Transkript:

Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till Nordiska Ministerrådet inom Klimat, Energi, Miljö Från Norden till Jorden Professor Peter Lund och projektgruppen pp från: NordForsk - Nordisk Innovations - Center Nordisk Energiforskning Professor Lena Gustafsson Ordförande för Styrgruppen

Start: Punkaharju 19.6.07 Statsministrarna markerade i Riksgränsendeklarationen (2008) att: Norden har goda möjligheter att vara en föregångsregion g g i klimatarbetet. Vi vill därför fördjupa det nordiska samarbetet för att på bästa sätt förbereda och ta initiativ för en internationell klimatöverenskommelse 2009. En bärkraftig nordisk modell för att möta klimatutmaningarna ska visa på möjligheten att förena minskade utsläpp med ekonomisk tillväxt.

NORDISKT MERVÄRDE? Baserat på nationella styrkeområden LÅNGSIKTIG STRATEGISK TOPPFORSKNING INNOVATION Samverkan Näringsliv Tvärsektoriell / Tvärdisciplinär Forskning Internationell uppkoppling

En mängd stränga kriterier tillämpades vid programutformningen för att uppfylla toppforskningsinitiativets mål. Bilden illustrerar de väsentliga kriterierna som bör uppfyllas samtidigt. Nationella prioriteringar it i Närings- livet Nordiska programmet Toppforskning Fokusområden Resultatorienterade instrument Finansiering Innovation Nordiskt mervärde

Med tanke på klimatförändringen är vi sannolikt den sista generationen som kan vända utvecklingens gång De nordiska länderna har en värdefull tradition Programförslaget med mottot t Från Norden till Jorden fyller inte bara vårt moraliska ansvar utan genom en väl övervägd insats kan vi fungera som ett lokomotiv som effektivt styr utvecklingen till hållbara lösningar Köpenhamn 2009

MÅL Beslut 28 oktober 2008:

1. Utgöra en central del av den nordiska satsningen på forskning och innovation inom klimat, energi och miljö och skapa förutsättningar för ökat samarbete mellan länderna, de nordiska institutionerna och nationella organ. 2. Vara ett tvärinstitutionellt nordiskt forsknings- och innovationsprogram för satsningar inom energi, klimat och miljö, med en bred palett av instrument. t 3. Bidra till utveckling av goda rambetingelser i de nordiska länderna för samarbete mellan toppforskningsaktörer och toppinnovationsaktörer.

4. Bidra till en ökad koordination och professionellt ledarskap av nordiska forsknings- och innovationsinsatser i i inom områdena energi, klimat och miljö. 5. Säkra en effektiv och strategisk resursanvändning resursanvändning genom att identifiera de områden där gemensamma nordiska satsningar har störst potential, och genom att stimulera till utveckling av nya initiativ med hjälp av pilotprojekt och -program. 6. Fungera som en plattform för vidare internationellt samarbete.

SÄRSKILDA HÄNSYN: 1. Programmet baseras på en djup involvering av relevanta nationella institutioner och miljöer, särskilt de forsknings- och innovationsfinansierande. 2. Programmet syftar till främjande av toppforskning. Detta innebär att högsta möjliga kvalitet skall eftersträvas i programmets samtliga komponenter och processer. 3. Programmet skall lägga stor vikt vid ett nära samarbete med industri och näringsliv.

TEMATISKT INNEHÅLL Programmet täcker hela kedjan från orsaker över konsekvenser till lösningar; det spänner från klimatforskning och -politik till energiinnovationer och systemlösningar och rena bränslen. Program 1: : Effektstudier och anpassning till klimatförändringar Program 2: : Klimatförändringens växelverkan med kryosfären Program 3: : Nanoteknik och energieffektivitet Program 4: : Integrering av storskalig vindkraft Program 5: : Hållbar bioenrgi Program 6: : Avskiljning och lagring av koldioxid (CCS)

Instrument för samarbete Sammanföra toppforskning och innovationer, t.ex. integrera framstående forskning och näringslivsdrivna projekt, genom kombinerade instrument Erfarenheterna från de 3 nordiska institutionerna och hos deltagande nationella forsknings- och innovationsfinansiärer är viktiga i förverkligandet Spetsforsknings- instrument t.ex. Nordic Centres of Excellence Överbryggande instrument Public-Private Partnership-program Innovationsplattformar Nätverk Advisory Boards med näringslivsrepresentation Näringslivsrelaterade instrument t.ex. innovationsprojekt Peter Lund, 2008

Organisation TFI sekretariat Sekretariat et bistår administrativt arbetet inom TFI med sin samlade expertis och erfarenhet. PS Beslut i PS av övergripande karaktär effektueras ipkerna Ledarforum för TFI sekretariatet De tre nordiska institutionerna tecknar ett samarbetsavtal för att ur ett helhetsperspektiv bistå med sekretariatsfunktionen förtfi (se text förmerdetaljer) PK1 PK2 PK.. NordForsk är administrativ kontraktspart med NMR och ansvarar också för samordningen av TFI sekretariatet gentemot MB (se text för mer detaljer). För sekretariatsfunktionen / koordineringsansvaret i PKerna fördelas huvudansvaret mellan NordForsk, NICe och NEF, men alla tre institutionerna bidrar med sinexpertis, verktyg och erfarenhet i allapkerna för största möjliga effektivitet och optimeringav TFI ur ett helhetsperspektiv (se text för mer detaljer).

Finansieringsmodellen resursportföljen En hög gearing-ratio för NMR pengar Den stora resursbasen nås genom nätverksamhet och EU finansiering Betydliga gemensamma nya medel eftersöks genom politisk förankring Industrin är en viktig partner

Mervärdet från programmet skapar en tillräcklig kritisk massa för framgång profilerar Norden som ledande inom specifika områden lyfter fram Nordens specialområden förstärker Norden och dess insatser inom EU:s program skapar en platform för brett EU/internationellt samarbete ökar mobilitet av kompetens förstärker och kompletterar nationella innovationssystem skapar ny konkurrensförmåga för nordiska näringslivet leder till nya radikala tekniska öppningar förväntas leda till stora praktiska effekter skapar välstånd på både regional, nationell och internationell nivå ger de nordiska länderna en hög additionalitet Peter Lund, 2008

Mervärdet från programmet skapar en tillräcklig kritisk massa för framgång profilerar Norden som ledande inom specifika områden lyfter fram Nordens specialområden förstärker Norden och dess insatser inom EU:s program skapar en platform för brett EU/internationellt samarbete ökar mobilitet t av kompetens förstärker och kompletterar nationella innovationssystem skapar ny konkurrensförmåga för nordiska näringslivet leder till nya radikala tekniska öppningar förväntas leda till stora praktiska effekter skapar välstånd på både regional, nationell och internationell nivå ger de nordiska länderna en hög additionalitet t Peter Lund, 2008

Varför är det bra med ett starkare nordiskt samarbete? - ur ett EU perspektiv? Programmet lyfter fram frågor som har en stark nordisk karaktär, t.ex. klimatforskningen i nordliga och arktiska förhållanden Energi/miljösysemperspektiv exempel på modell transnationellt samarbete som bygger på gemensam syn MODELL? För många industrier är Norden en naturlig hemmaplan där programmet kan åstadkomma bättre konkurrensförmåga och mervärde och möjliggöra starkare koalitioner på en global marknad Fördel inom vissa strategiska forskningsområden med regionalt ländersamarbete, t.ex. för lokaliseringen av stora europeiska forsknings- eller pilotanläggningarna Plattform för brett internationellt samarbete som kan attrahera de Peter Lund, 2008 bästa utländska kompetenserna.

Toppforskningsinitiativet bör sträva efter att fungera som en förebild för nya forskningspolitiska k instrument t så som exempelvis Joint Programming och ERA-net plus inom EU; i de fall som de Nordiska länderna vill framhålla programmet för detta syfte.

Tack Peter Lund, 2008