Nordiska Toppforskningsinitiativet

Transkript

1 Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till Nordiska ministerrådet inom området klimat, energi och miljö Från Norden till Jorden den 29 maj 2008 professor Peter Lund och projektgruppen från NordForsk Nordisk InnovationsCenter Nordisk Energiforskning

2 SAMMANFATTNING OCH FÖRSLAG TILL BESLUTFATTARNA Statsministrarna beslöt i juni 2007 att främja nordisk toppforskning inom klimat, energi och miljö som respons på de stora globala utmaningarna. På uppdrag av Nordiska ministerrådets generalsekreterare har ett programförslag utarbetats för att bemöta statsministrarnas initiativ och vision. Det framlagda programmet är unikt och det största initiativet inom nordiskt samarbete någonsin ett förslag som inte bara tjänar de nordiska intressena utan är betydelsefullt även internationellt sett och kan lyfta Norden till världsklass i de globala klimat- och energifrågorna. Förslaget är ett starkt nordiskt toppforskningsprogram inom energi, klimat och miljö med fokus på klimatrelevanta problemställningar och lösningsmodeller. Programmet täcker hela kedjan från orsaker över konsekvenser till lösningar; det spänner från klimatforskning och -politik till energiinnovationer och systemlösningar och rena bränslen. De gemensamma insatserna kanaliseras genom tolv fokuserade och intressebundna projekt, vilka bildar en helhet. De uppfyller toppforskningsinitiativets kriterier att integrera spetsforskning, innovation, näringslivet, nationella intressen, det nordiska mervärdet och globaliseringen. En potentiell resursbas på 6,8 miljarder svenska kronor (680 miljoner euro) har identifierats varav en fjärdedel är nya finansiella bidrag och resten kommer som resultat av det nordiska samarbetet och kraftsamlingen, t.ex. via starkare kopplingar mellan del nationella programmen. Det behövs nordiska medel för att få ihop basresursen. Ett årligt anslag på 120 miljoner kronor (12 miljoner euro) över fem år ansöks från statsministrarna. Infasningen av programmet underlättar finansieringsfrågan. Utan den extra beviljningen är programmet inte möjligt att förverkligas. Programmets alla aktiviteter präglas av begreppet excellence. Moderna integrerade instrument används i samarbetet som sammanför de centrala aktörerna i innovationskedjan. Programmets organisation inför dynamik i verksamheten. Strategisk insyn säkerställs genom en rådgivande styrgrupp på toppnivå vars medlemmar representerar näringslivets högsta ledning och samhälleliga beslutfattare. De nationella finansiärerna tillsammans med de nordiska institutionerna och näringslivets representanter bildar programmets beslutfattande styrelse. Prograqmmet organiseras kring de existerande nordiska samarbetsnätverken och enligt befintlig ansvarshierarki. De förväntade resultaten kommer att bli högintressanta med både nordisk och global relevans. Exempelvis projekten inom klimatpolitik förväntas medföra nya förslag på koldioxidsänkor och kompensationsmekanismer för u-länderna. Det blir möjligt att noggrannare än tidigare förutse hur klimatet kommer att förändras i nordiska och arktiska förhållanden och vilka effekter kan förväntas i naturen, samhället och näringslivet. Energiprojekten ger bl.a. svar på hur Norden effektivt kan bemöta EU:s utmanande mål för förnybar energi. Norden ställs i absolut framkant inom tillämpning av nanoteknik på energi, vilket kan åstadkomma radikala innovationer och omfattande affärsmöjligheter. Projektet för avskiljning och lagring av koldioxid skapar det största europeiska initiativet inom området, förankrar viktiga EU-insatser i Norden och gör oss till global vägvisare. Programmet blir en viktig plattform för bredare internationellt samarbete och främjar rörligheten av kompetens och know-how. Det baserar sig på nationella prioriteringar och existerande styrkor vilka transformeras genom den gemensamma kraftsamlingen till en kraftfull strategisk spjutspets. Genom programmet kan 1

3 Norden nå en världsledande position i kompetens, innovation och industri inom de valda områdena. Vår tyngd inom EU och på internationella arenor skulle öka. Programmet har en stark anknytning till näringssektorn. Företagen kommer att vara aktiva partner i projekten och bidrar mångsidigt med resurser och insyn. Tillsammans med toppforskningen skapas en högklassig innovations- och kunskapsresurs vilken ansluter sig till kommersialiseringsprocesserna. Programmets resultat kommer att producera konkurrensfördelar och öppnar stora möjligheter för näringslivet i Norden. Med tanke på klimatförändringen är vi sannolikt den sista generationen som kan vända utvecklingens gång. Programförslaget med mottot Från Norden till Jorden fyller inte bara vårt moraliska ansvar utan genom en väl övervägd insats kan vi fungera som ett fyrtorn som effektivt styr utvecklingen till hållbara lösningar. 2

4 SAMMANFATTNING Mänskligheten står inför en av sina största utmaningar i modern historia. Klimatförändringen, som huvudsakligen orsakas av utsläppen från energiproduktionen, kan leda till ödesdigra konsekvenser. Nyckeln till lösningen ligger i att globalt bekämpa den oönskade trenden och att utveckla och bygga ut hållbara och rena energisystem. Det behövs en förändring som enligt många motsvarar den industriella revolutionen, vilket kräver avsevärda insatser på forskning och teknikutveckling. Norden, som ett av världens mest förmögna, innovativa och kunskapsintensiva områden, borde överväga en gemensam stark kraftsamling och koordinering av insatser för att omvandla det uppenbara hotet till möjligheter för ny tillväxt och välfärd. Statsministrarna beslöt i juni 2007 att främja nordisk toppforskning inom klimat, energi och miljö. Följaktligen startade Nordiska ministerrådet i januari 2008 planeringen av ett nordiskt programförslag vilket presenteras i denna rapport. Förslaget omfattar fokusområden och deras vetenskapliga innehåll, instrumenten för samarbetet, organiseringen samt finansieringen av programmet. Förslaget tar strikt hänsyn till uppdragets krav på att integrera spetsforskning, innovation, näringslivet, nationella intressen, det nordiska mervärdet och globaliseringen. Förslaget är i korthet en rekommendation att initiera ett starkt nordiskt toppforskningsprogram inom energi, klimat och miljö med initial fokus på klimatrelevanta problemställningar och lösningsmodeller. Programmets strategiska bredd täcker hela kedjan från orsaker över konsekvenser till lösningar, och dess projektportfölj bildar en helhet. Programmet spänner från klimatforskning och - politik till energiinnovationer, energisystemlösningar och framtidens rena bränslen. Projektportföljen består av 12 välmotiverade och bearbetade projektförslag. De gemensamma nordiska insatserna i programmet kanaliseras genom fokuserade, relevanta och intressebundna projekt, vilka väl uppfyller toppforskningsinitiativets väsentliga kriterier. En projektmassa med ett finansiellt värde på knappt 1,7 miljarder svenska kronor (170 miljoner euro) över fem år har förberetts baserat på de preliminära intressekartläggninarna både inom den offentliga och privata sektorn En ytterligare indirekt resurs på drygt 5 miljarder kronor (500 miljoner euro) beräknas kunna uppstå över tiden via det nordiska samarbetet t.ex. genom bättre samverkan mellan de nationella programmen, genom nordisk profilering inför EUprogrammen och ansökningar och via gemensam användning av nationella pilotanläggningar, forskningsinfrastruktur och unik forskningsapparatur. Programmet skapar en unik möjlighet och spjutspets genom vilken Norden skulle kunna nå en världsledande position både i kompetens, innovation och industri på de valda områdena och därigenom även påverka den globala utvecklingen. Det nordiska samarbetet får här en ny strategisk betydelse vilket skulle öka vår tyngd bland annat inom EU:s program och förstora vår avgörande roll på internationella arenor exempelvis för klimatförhandlingarna. Programmet strävar efter att besvara viktiga strategiska frågeställningar och bygger i detta på tvär- och multidisciplinär forskning med en innovativ aspekt. Utgångspunkten för programmets verksamhet är begreppet excellence som präglar alla aktiviteter inte bara inom naturvetenskapliga eller tekniska discipliner utan också bland annat inom sociologi, socioekonomi och samhällsvetenskaper. Även kompetensen hos aktörerna inom programmets organisationsmodell har en avgörande betydelse. 3

5 Programmet bidrar till det nordiska samarbetet med nya moderna så kallade integrerade instrument som sammanför de centrala aktörerna i innovationssystemen utan att ge avkall på de viktiga ramvillkoren för hela toppforskningsinitiativet. Liknande initiativ är aktuella i flera av de enskilda nordiska länderna och även inom EU, exempelvis Joint Technology-initiativen och European Institute of Technology. Förslaget till programmets organisation inför dynamik i hela verksamheten och lägger större vikt vid ledningen till exempel genom att kombinera horisontella färdigheter inom innovationsprocesser och toppforskning med vertikal tematisk kompetens i den dagliga driften. Strategisk insyn och resurser säkerställs genom en rådgivande styrgrupp på toppnivå med medlemmar från näringslivets högsta ledning och samhälleliga beslutfattare. De nationella finansiärerna tillsammans med de nordiska institutionerna och näringslivets representanter utformar programmets beslutfattande styrelse. Prograqmmet organiseras kring de existerande nordiska samarbetsnätverken och enligt befintlig ansvarshierarki. Organisationsmodellen kan innebära ett steg framåt för att attrahera mera riskkapital till nordiska projekt genom att resultaten tillför ekonomiskt mervärde. Resultaten kommer att bli högintressanta. Exempelvis klimatprojekten kommer att noggrannare än tidigare förutse hur klimatet egentligen kommer att förändras i de nordiska och arktiska förhållanden och vilka effekter som kan förväntas i samhället, naturen och näringslivet. Projekten ger även ökade kunskaper om anpassning och de nya möjligheter som klimatförändringen medför. Innovations- och systemprojekten inom energisektorn ger bland annat direkt svar på hur stora mängder vindkraft skulle kunna integreras kostnadseffektivt i det nordiska elsystemet, eller hur bärkraftiga biobränslen skulle kunna skapas genom bioteknisk och komplex systemforskning. Båda dessa frågor är av högsta relevans för Norden med tanke på EU:s utmanande mål för förnybar energi. Programförslaget ställer Norden i absolut framkant inom tillämpning av nanoteknik med energi, vilket kan åstadkomma oerhört radikala innovationer och omfattande affärsmöjligheter. Projektet för avskiljning och lagring av koldioxid (CCS) kan genom nordiskt samarbete skapa det kanske största europeiska initiativet inom CCS, förankra viktiga EU-insatser inom området i Norden och göra oss till global vägvisare inom rena bränslen. Ett antal andra lika betydelsefulla resultat förväntas från de övriga projekten. Programmet producerar mätbara resultat över en längre tidsperiod med samtidig nordisk och global relevans. Projekten utgår från de nordiska behoven, men kommer även att få synlighet som en gemensam nordisk ansträngning till global påverkan. Exempelvis två viktiga projekt inom klimatforskning och politik förväntas medföra nya förslag på koldioxidsänkor och kompensationsmekanismer för u- länderna och därigenom bidra till framgången för klimattoppmötet i Köpenhamn. Programmet har en stark anknytning till näringssektorn och företagens intressen. Företagen kommer att vara aktiva partner i projekten och förväntas att bidra mångsidigt med resurser och insyn. Tillsammans med toppforskningen kommer en högklassig integrerad innovations- och kunskapsresurs att kunna åstadkommas vilken ansluter sig till kommersialiseringsprocesserna. Programmets resultat kommer att producera konkurrensfördelar och öppnar stora möjligheter för näringslivet i Norden. Förslaget visar att ett reellt och konkret mervärde från nordiskt samarbete kan uppnås via en väl övervägd kraftsamling. Programmet kommer att ha en bred förankring i ländernas intressen. Den sammanlagda potentiella resursbasen på 6,8 miljarder kronor (680 miljoner euro) koncentreras på högst relevanta 4

6 frågeställningar för de nordiska samhällena och näringslivet. Men en så stor resurs uppstår inte automatiskt, utan det behövs gemensamma nordiska medel för att få ihop basfinansieringen och generera med- och tilläggsfinansiering. Ett årligt samlat nordiskt anslag på 180 miljoner kronor (18 miljoner euro) över fem år varav 120 miljoner helt ny finansiering som begärs från statsministrarna skulle göra det möjligt att genomföra programmet som en helhet bestående av 12 projekt. De resterande 60 miljoner kronor per år skulle komma från NMR och från de tre nordiska institutionerna. Detta föreslås som huvudalternativ för budgeteringen, men även andra alternativ har utarbetats för eventuellt lägre utfall. De olika aktiviteterna måste i alla fall samordnas över tid, vilket skulle underlätta infasningen av ny finansiering. Oavsett budgetmodell föreslås de första projekten starta redan vintern 2009 och de sista under Programmet skulle inte bara vara unikt i de i det nordiska samarbetet hittills det torde vara ett av dess största initiativ någonsin utan det vore även en insats som skulle uppmärksammas internationellt som en välkommen och synlig insats från Norden till de globala klimat- och energifrågorna. I denna form motsvarar förslaget som presenteras här den utmaning och vision som de nordiska statsministrarna presenterade i fjol i finska Punkaharju. 5

7 1. Inledning Statsministermötet i Punkaharju i juni 2007 resulterade i ett förnyat nordiskt samarbete för att möta de utmaningar som den globaliserade världen medför. Ett av statsministrarnas konkreta förslag var att främja nordisk toppforskning i samarbete mellan centrala innovationsaktörer och näringslivet. Två temaområden lyftes fram: klimat, energi och miljö samt hälsa och välfärd. Utgående från statsministrarnas beslut och inlägg av Nordiska ministerrådets generalsekreterare har förberedelser inletts inom globaliseringsprocessen och toppforskningen. NMR har börjat programmeringsarbetet och i januari 2008 startades ett planeringsprojekt för att utarbeta ett programförslag inom toppforskning med fokus på klimat, energi och miljö NMR:s Toppforskningsprojekt. Målet med Toppforskningsprojektet är att skapa ett överordnat förslag för främjande av nordisk toppforskning inför statsministrarnas sommarmöte i juni Nordiska ministerrådet utnämnde ett programteam och en styrgrupp för Toppforskningsprojektet. Programteamet med ansvar att ta fram programförslaget bestod av medarbetare från de nordiska institutionerna NordForsk, Nordiska InnovationsCentret NICe och Nordiska Energiforskningen NEF. Teamet leddes av professor Peter Lund från Tekniska Högskolan i Helsingfors med ansvar på programförslagets innehåll. Styrgruppen, med vice generaldirektör för VINNOVA, professor Lena Gustafsson som ordförande, ansvarade för att säkerställa förankringen till nationella prioriteringar och styra programutvecklingen. NordForsk ledde sekretariatsfunktionen med Kristin Oxley som projektkoordinator. Bilaga 1 beskriver sammansättningen av och mandatet för Toppforskningsprojektet. Den första versionen av rapporten inlämnades den 26 mars 2008 till NMR och omfattade ett fullständigt programförslag till nordisk toppforskning inom klimat, energi och miljö. Det innehåller en beskrivning av de vetenskapliga fokusområdena, instrumenten för genomförande och samarbete samt finansieringen. De viktiga kriterierna och ramvillkoren som statsministrarna ställde för toppforskningen har noggrant beaktats. En reviderad version av Programförslaget med beaktande av kommentarerna från remissvaren inlämnades den 29 maj till NMR Programförslaget har förberetts i statsministrarnas anda och med Nordiska ministerrådets stöd som ett förnyat nordiskt samarbete för att stärka Norden i en globaliserad värld. En viktig vägledande tanke har varit att skapa strategiska spjutspetsar baserade på nordiska styrkor och kompetenser inom noggrant utvalda segment som kan leda till prestationer i absolut världsklass. Förslaget bygger på en starkare anknytning mellan spetskunnande och innovation, bättre motiverat samarbete mellan olika aktörer och djupare integrering med EU-aktiviteter än tidigare. Programförslaget lyfter det nordiska samarbetet till en konkurrensfaktor som skapar ett trovärdigt och mätbart mervärde för alla. Detta en gemensam kraftsamling som är unik i det nordiska samarbetets historia och torde vara en av dess största initiativ någonsin. Utgångspunkten för programmeringsarbetet infaller vid en intressant brytningspunkt där de politiska signalerna för ett hållbart samhälle med mindre utsläpp blir allt starkare. EU:s nyligen publicerade mål på en 20 procents minskning av koldioxidutsläppen, 20 procents ökning av förnybar energi och 20 procents förbättring av energieffektiviteten före 2020 innebär en ordentlig utmaning för Norden, men också en betydande möjlighet genom ökad efterfrågan på ny och ren 6

8 energiteknik. Enbart inom förnybar energi beräknas direktivet medföra ett investeringsbehov på ungefär miljarder kronor (500 miljarder euro). Det kommer positiva signaler från alla nordiska länder: Danmarks ledande politiska partier enades om ett energiavtal i februari 2008 som betyder en offensiv satsning på förnybar energi och energibesparing bland annat genom en massiv utvidgning av vindkraften; Islands klimatstrategi från 2007 innehåller en vision om att minska koldioxidutsläppen med procent före 2050; Norges klimatavtal från januari 2008 innehåller ökad satsning på forskning om och utveckling av förnybar energi, men även en 3 miljarder kronors insats på att rädda regnskogarna; Finlands regering bearbetar en långsiktig energi- och klimatstrategi som sträcker sig till 2050 och förstärker sina strategiska insatser inom området; den svenska regeringen föreslår en särskild stor satsning, den så kallade Klimatmiljarden, inom klimatområdet förutom befintliga utmanande planer på ökning av förnybar energi. Dessutom kommer toppmötet i Köpenhamn hösten 2009 att ställa Norden i brännpunkten för de globala klimatförhandlingarna. Sverige har nu ordförandeskapet för nordiska samarbetet och på hösten 2009 även inom EU. Den svenska statsministern har aviserat att ha klimat- och miljöfrågorna högt på EU agendan. 2. Sammanställning av förslaget Programmeringsarbetet bestod av tre huvudfaser: en bred kartläggning av kunskapsläget (Bilaga 2), en mångsidig analys av potentiella projekt till programmet (Bilaga 3) och slutligen en syntes och helhetsanalys för att bygga upp programförslaget. Huvudsyftet med lägeskartläggningen var att identifiera styrkor och kompetenser, intressen och finansieringsmöjligheter samt instrument men också positionera Norden internationellt. Arbetet baserades på befintliga källor. Denna del användes även senare som hjälp för projektanalyserna. En mängd stränga kriterier tillämpades på programmeringsarbetet och i synnerhet valet av potentiella projekt till programmet för att uppfylla toppforskningsinitiativets mål. Bild 1 illustrerar de väsentliga kriterierna som bör uppfyllas samtidigt. Nationella prioriteringar Näringslivet Nordiska programmet Toppforskning Fokusområden Resultatorienterade instrument Finansiering Innovation Nordiskt mervärde Bild 1. Viktiga kriterier för programmets utformning. 7

9 Programmets finansiering är i praktiken den mest kritiska frågan, eftersom den påverkar bredden och djupet av programmet och därför ägnas frågan stor uppmärksamhet här. Exempelvis programmets anknytning till EU-program och Nordens möjligheter att gemensamt påverka europeiska FoI-riktlinjer (forskning och innovation) har en stor betydelse i detta sammanhang. Nationella prioriteringar bör beaktas, eftersom detta kan ge tillgång till betydande befintliga program och resurser utöver direkta finansiella bidrag. Samtidigt kunde betydliga synergier uppnås vilka förbättrar effektiviteten av resursanvändningen. Om toppforskningen kan kombineras med innovationer och relevans för näringslivet öppnas ytterligare finansieringskanaler. Finansieringen kan alltså sägas hänga ihop med det mervärde som kan skapas genom programmet. Därför har målet för programmeringsarbetet varit att ett betydligt mervärde måste skapas för alla nordiska länder och involverade aktörer. Det har även varit nödvändigt att göra vissa viktiga avgränsningar då ämnesområdet klimat, energi och miljö är mycket brett. Programmets initiala fokus har lagts på klimatrelevanta problemställningar och lösningsmodeller. Tyngden ligger alltså på klimat och energi miljön kommer med i bilden i de fall den har en anknytning till klimatfrågan, t.ex. inom koldioxidutsläpp. Det finns många relevanta teman inom miljösektorn, men dessa kunde inte behandlas här i detalj på grund av begränsad tid och insats. Det föreslås att även andra relevanta temaområden ska kunna inkluderas i programmet senare. Det bör även betonas att bakgrundsanalyserna för programmet inte nödvändigtvis är uttömmande och kan innehålla luckor. I flera fall bör omnämnandet av namn ses som exempel. Analyserna är dock tillräckligt omfattande för att möjliggöra slutsatser och förslag. Det är på sin plats att här kort diskutera begreppet toppforskning och hur det tolkas i programförslaget. Programteamets utgångspunkt var att allt som görs inom programmet ska basera sig på den bästa tillgängliga kompetensen. Programmets hela verksamhet och alla aktiviteter präglas av begreppet excellence inte bara inom naturvetenskapliga eller tekniska discipliner utan också bland annat inom sociologi, socioekonomi och samhällsvetenskaper vilka ofta utnyttjas här i en tvärvetenskaplig sammansättning. Även innovationsprocessen och kompetensen hos aktörerna inom programmets organisationsmodell utgår från denna tankegång. Rapportens författare är även medvetna om det omfattande nordiska samarbete och andra separata analyser som pågår inom klimat, energi och miljö. Då tiden för arbetet har varit mycket begränsad har inga större initiativ till närmare kontakter tagits. Möjlig samordning lämnas till en senare tidpunkt. Givetvis har arbetet vid de tre nordiska institutionerna NordForsk, NICe och NEF noggrant beaktats. Utgående från arbetets resultat kan man konstatera att förslaget framstår som unikt inom det nordiska samarbetet. 3. Bakgrundsanalyser Nordisk lägesanalys Ett centralt bakgrundsmaterial för arbetet har varit kartläggningen av läget inom forskning och innovation på fältet energi och klimat. Kartläggningen har fungerat som en slags SWOT-analys av situationen i Norden inom de aktuella forskningsoch innovationsområdena och har strävat efter att identifiera var Nordens styrkeområden och kärnkompetens ligger. Den har dessutom gett 8

10 bakgrundsmaterial för att kunna företa en benchmarking i förhållande till internationella initiativ på området. Kartläggningens strategiska mål har varit att ge ett analytiskt fundament för de centrala kriterier och frågor som ligger till grund för sammansättningen och uppbyggnaden av delprogrammen. Kartläggningen bestod av fem analyser (se Bilaga 2): Kartläggning av initiativ och politiska processer Kartläggning av forskningsprogram och instrument Kartläggning av kompetens- och styrkeområden Kartläggning av innovationsprogram och organisationer Kartläggning av näringslivsintressen Kartläggningen visar ett brett politiskt engagemang i energi- och klimatfrågor på både EU-, nordisk och nationell nivå, med en rad pågående initiativ på fältet. Som exempel kan nämnas att alla de nordiska länderna har egna energi- och klimatstrategier. Det finns således en bred politisk och generell institutionell förankring för ett toppforskningsprogram inom detta område. Också på forskningsfronten visar kartläggningen omfattande aktivitet. Det pågår omfattande forskning inom energi och klimat i Norden, och alla länderna med undantag av Island har specifika forskningsprogram inom dessa områden. Exempelvis har Danske Strategiske Forskningsråd 2008 startat ett större program för strategisk forskning inom hållbar energi och miljö, Finland har programmet ISTO som fokuserar på anpassningsforskning samt flera Tekesledda program inom området och Finlands Akademis program SusEn på energisidan. Norges forskningsråd stödjer forskning om klimatförändring och dess konsekvenser för Norge genom sitt program NORKLIMA och energiforskning främst genom programmen RENERGI och PETROMAKS. I Sverige är det största programmet på klimatsidan SweCIA (Swedish Research Programme on Climate, Impacts and Adaptation) och på energisidan finns Focus II (STEM) och HET VINNOVA har betydliga insatser på miljöteknik med nära anknytning till klimat och energi. På Island har man inget forskningsprogram direkt ägnat klimat- eller energiforskning, men det pågår likaväl bred forskning inom området genom att forskare vid universitet och institut får medel från EU:s sjunde ramprogram för forskning och från andra nationella program, samt baserar sig på egna grundanslag. Kartläggningen av innovationsprogram och organisationer visar en bred repertoar av nordiska och europeiska organisationer och instrument ägnade åt att skapa goda betingelser för att små och medelstora företag ska kunna spela en viktig roll för innovation och ekonomisk tillväxt i Norden och EU. Hållbar utveckling, miljö- och klimatfrågor är då viktiga teman. De nordiska länderna har definierat innovation, produkt- och serviceutveckling inom energi- och miljöteknik som ett av framtidens stora tillväxtområden. Utöver de nationella programmen inom klimat- och energiområdet, existerar det också ett antal gemensamma nordiska och europeiska initiativ på fältet. Av nordiska klimatsamarbetsinitiativ kan bland annat nämnas NordForsks Nordic Centre of Excellence (NCoE) on Global Change som i den preliminära slutevalueringen värderades som mycket lyckat. På energisidan finns det på nordisk nivå gemensamma projekt i regi av Nordisk Energiforskning samt branschorganisationerna. På innovationssidan pågår fokusområdet Clean, Clever & Competitive Nordic environmental technology i regi av Nordiskt InnovationsCenter. 9

11 På EU-nivå har ett antal ERA-NETs upprättats inom klimat- och energiområdet med brett nordiskt deltagande. Dessa inkluderar ERA-NET CIRCLE (Climate Impact Research Coordination for a Larger Europe) där alla de nordiska länderna deltar, ERA-NET EUROPOLAR som fokuserar på polarforskning med deltagare från alle de nordiska länder med undantag för Island, samt ett stort antal ERA-NETs inom energi (Hy-Co, INNER osv.). Vidare visar analysen att det finns goda möjligheter för koppling till andra stora satsningar inom EU:s sjunde ramprogram för forskning. Kartläggningen visar också att toppforskningen inom energi- och klimat präglas av tvärvetenskaplig forskning inom de traditionella naturvetenskapliga områdena men även mellan naturvetenskap och samhällsvetenskap. De nordiska länderna har kompetens inom delvis liknande områden, samtidigt som det finns särskilda och kompletterande styrkor i de olika länderna. Dessa styrkor handlar både om kunskaper om olika energi- och klimatprocesser samt geografiska områden. På klimatområdet finns det nordisk spetskompetens inom områdena modellering, Arktis och kryosfären, samt effektstudier och anpassning. På modelleringsfältet har de nordiska länderna kompletterande specialiseringsområden, med starka forskningsmiljöer t.ex. inom området atmosfär och aerosol i Sverige och Finland, medan man i Danmark och Norge har starka grupper inom havsmodellering. Nordens långa forskningstradition inom arktiska problemställningar samt regionens geografiska närhet till området ger en god grund för ett gemensamt nordiskt forskningsprogram om kryosfären. Inom effektstudier och adaptation finns det i Norden starka forskningsmiljöer inom avgränsade områden, men miljöerna är mycket små och ett nordiskt forskningsprogram skulle därmed potentiellt ha stor effekt genom att skapa en kritisk massa och förena resurserna. Det finns flera större, världsledande forskningsmiljöer i Norden som håller högsta nivå inom klimatforskning. Till dessa kan exempelvis Rossby Centre, Bert Bolincentret, Stockholms universitet (Sverige), Bjerknes Centre, CICERO (Norge), Danmarks Meteorologiske Institut, DHI Institut for Vand og Miljø, Nils Bohr Institutet, Köpenhamns universitet (Danmark), Finlands miljöcentral, Finska meteorologiska institutet (Finland) och Vatnamælingar, Veðurstofu Íslands (Island) räknas. Inom energisektorn har Norden, på grund av sin unika bakgrund med bland annat kallt klimat, energikrävande industriprocesser, begränsad tillgång på energiråvaror och hög levnadsstandard, utvecklat globalt högtstående kompetens inom flera olika delområden, exempelvis inom bioenergi, förnybar energi, förbränning, decentraliserad energiproduktion och CHP, energieffektivitet och marknadsmekanismer samt inom vissa delar av nischområdena solceller och väte/bränsleceller. Toppforskningsmiljöer och ledande kompetenscenter finns i alla nordiska länder, exempelvis Forskningscenter Risø vid Danmarks tekniska universitet och Teknologisk Institut i Danmark, Statens tekniska forskningscentral VTT i Finland, Institutt for energitenikk IFE och SINTEF i Norge samt vid flera tekniska högskolor och universitet, exempelvis Tekniska högskolan och Åbo Akademi i Finland, Kungliga Tekniska högskolan, Chalmers tekniska högskola och Uppsala universitet i Sverige, Norges teknisk-naturvetenskapliga universitet och universitetet i Oslo i Norge samt Islands universitet i Island. Norden har stora internationella och marknadsledande miljöteknik- och energiföretag. Likväl baserar sig merparten av näringsverksamheten inom sektorn 10

12 på små och medelstora företag. Forskning är av viktig betydelse för tillväxt och utveckling inom sektorn, oavsett om den pågår på forskningsinstitutioner eller i företag. Innovativt näringsliv är en viktig faktor för implementering och nyttiggörande av forskningsresultat i samhället. Gott samarbete och god förståelse mellan näringsliv och forskning i innovationsprocessen är nödvändigt för att säkerställa ett konkurrenskraftigt näringsliv och en positiv ekonomisk utveckling i Norden. Intervjuer med nordiska företag visar också stort intresse för samarbete med forskningsmiljöer, men betonar att forskningen måste ha relevans för företagets verksamhet och konkurrensutveckling. Det pågår en del storskalig forskning och pilotprojekt som drivs av industrin, men det saknas fortfarande ett bredare nordiskt perspektiv i dessa initiativ. Ett gemensamt nordiskt forskningsprogram måste således utöver att sträva efter framstående forskning också arbeta mot målet att Norden ska vara världens mest innovativa ekonomi. Nordisk finansiering och instrument Då den centrala utgångspunkten i programmet är nordiskt samarbete är det på sin plats att kort granska framgången inom finansieringsfrågor och de befintliga instrument som har använts inom samarbetet. I det följande presenteras en kort analys av detta. NordForsk driver nordiska spetsforskningsenheter (Nordic Centres of Excellence, NoCE) inom olika områden av vilka ett ligger nära programmets fokus. En NoCE har typiskt en volym på miljoner kronor per år varav procent (s.k. klisterpengar) kommer från NordForsk för koordinering och länkning av ofta existerande nationella program till en nordisk gemensam aktivitet som motsvarar procent av resursbasen och 15 procent fås som direkta finansiella bidrag. Nordiskt Innovationscenters (NICe) specialitet är näringslivsinriktade innovationsprojekt. Det totala värdet av projektportföljen är runt 500 miljoner kronor. NiCes egen beviljning var miljoner kronor och skapar i tillägg en medfinansiering på närmare 150 miljoner kronor från näringslivet och andra källor. Nordiska Energiforskningens (NEF) total projektportfölj har ett värde på över 150 miljoner kronor varav 60 miljoner kronor är extern medfinansiering. Inom EU har nordiska samarbetet fått ett gott fotfäste i European Research Areanätverksaktiviteterna (ERA-NET), vilket har lett till ERA-Nordic-NET verksamheter som koordineras av de nordiska institutionerna. I synnerhet NICe och i viss mån NEF har profilerat sig i dessa instrument. Som ett exempel kan här nämnas callen i projektet HY-CO (Co-ordination Action to Establish a Hydrogen and Fuel Cell ERA- NET) mellan 6 länder som initierades av NEF och lyckades samla ihop en finansiering på 7 miljoner kronor med bara 5 procent egna medel. NEFs projekt N- INNER (North European Innovative Energy Research Programme) samlada ihop 60 miljoner kronor till första call och involverar också 6 länder. NICe deltar i 4 av EU:s ERA-NET med ett totalvärde på 100 miljoner kronor varav NICes finansieringsandel har varit 22 procent och i år förväntas ERA-NET-aktiviteterna fördubblas. Det finns en mångfald av tillgängliga instrument som har använts inom det nordiska samarbetet och som kan vara relevanta för programmet: Innovationsprojekt (t.ex. för kommersialisering) Nordic Centres of Excellence European Research Area-nätverk med nordisk anknytning (ERA-Nordic-NET) 11

13 Nordisk forskningsinfrastruktur Nätverk på olika nivåer Nordiska forskningsprogram Projektportföljer/investeringsportföljer Strategiska analyser Nordiska forskarskolor Nordisk koordinering Public-Private Partnership PhD-program Nordiska institutioner, NMR:s arbetsgrupper osv. Tidigare erfarenheter från alla nordiska institutioner visar alltså att nordiskt samarbete med relativt små medel har lyckats lösa ut stora nationella belopp inom toppforskning, näringslivets innovationsprojekt och tematiska områden. Instrumenten för samarbete inom de enskilda delarna av innovationskedjan fungerar väl. I utformningen av programmet kan dessa kompetenser utnyttjas. Den reella utmaningen är emellertid å ena sidan att förstärka kopplingen mellan spetsforskning och innovation som hittills har varit separerade i det nordiska samarbetet å andra sidan att skala upp resursbasen och finansieringen för att nå en kritisk massa för ökad inverkan. 4. Programförslaget I det följande presenteras det nordiska programförslaget för toppforskning inom klimat, energi och miljö. Förslaget består av följande delar: 1) det vetenskapliga innehållet, 2) instrumenten och organiseringen av samarbetet samt 3) programmets finansiering och resurser. Förslaget tar utförligt hänsyn till kriterierna som ställts från statsministrarnas och Nordiska ministerrådets sida. 4.1 FOKUSOMRÅDEN Programmets målsättning Utgående från de viktiga frågeställningar och stora möjligheter som finns inom temaområdet klimat, energi och miljö är programmets mål definierat som följande: målet är att bidra till att Norden uppnår en världsledande position inom valda segment av hållbar energi, klimat- och miljöfrågor och där Norden som helhet skulle kunna profilera sig som global vägvisare för politiska lösningar och tekniska innovationer. De strategiska frågeställningarna genom vilka programmet bidrar till målet är följande: Hur kan vi få pålitligare information om klimatförändringens inverkan på Norden och på de nordiska samhällena för att skapa effektiva strategier och lösningar för bekämpning och anpassning? I fall utvecklingen går snett, hur kan vi anpassa oss väl i förväg och därigenom undvika stora sociala problem och ekonomiska förluster? Kan vi eventuellt omvandla de förutsedda hoten till möjligheter, t.ex. i form av nya aktiviteter inom näringslivet? Hur kan Norden bidra till politiska och tekniska lösningsmodeller i klimatfrågan som har relevans både på nordisk och global nivå medräknat u-länderna? 12

14 På vilka områden skulle Norden kunna skapa konkurrenskraftiga eller radikala energiinnovationer i världsklass som besvarar både utsläppsfrågorna och energisäkerheten? Programmets temaområden De strategiska frågeställningarna besvaras genom välriktade och tillräckligt stora strategiska toppforsknings- och innovationsinsatser, vilka täcker hela kedjan från orsaker över konsekvenser till lösningar och därigenom kan skapa unika innovationsmöjligheter. För att hitta lösningar krävs mycket tvärvetenskaplig forskning från naturvetenskapliga och tekniska till socioekonomiska och policyinriktade discipliner vilka även bör kombineras med näringslivets intressen och relevans. Den ovan beskrivna helheten kan åstadkommas bara genom en nordisk kraftsamling, ett land är inte tillräckligt att omfatta allt detta. Insatserna fokuseras på följande fyra temaområden med tvärvetenskaplig karaktär som bildar en helhet: (I) (II) (III) (IV) Klimatforskning i nordliga förhållanden Klimat- och miljöpolitik med nordisk och global insyn Energiinnovationer och systemlösningar Framtidens rena bränslen Delområde (I) - bidrar till säkrare och djupare förståelse av klimatförändringen i nordiska och arktiska förhållanden och kommer att ge de nordiska länderna noggrann information om förväntade effekter på olika aspekter av naturen, samhället och det vardagliga livet. Genom en pålitligare insyn i framtida klimat kan olika typ av anpassningsstrategier redan nu skissas vilket medför ett stort mervärde t.ex. i fall stora förändringar förväntas och åtgärder kan initieras tillräckligt tidigt. Som utgångspunkt för arbetet används klimatmodellering, klimatets växelverkan med isen förknippade med tvär- och mångvetenskapliga analyser. Delområde (II) bidrar till konkreta lösningsmodeller i klimatförändringsfrågan inom specifika segment med hög nordisk och internationell relevans. Genom att kombinera miljöteknik, sociala och politiska vetenskaper och fokuserad tekniskvetenskaplig forskning kan effektiva helhetslösningar på mångfacetterade miljöoch klimatfrågor åstadkommas. Skogarna som koldioxidsänkor och sjöfarten har identifierats som första fokusområden med både stor nordisk och global betydelse. Delområde (III) bidrar till tekniska, systemtekniska och sociala innovationer nödvändiga för storskaligt utnyttjande av förnybara energikällor och effektivare energianvändning. Genom att kombinera nya vetenskapsområden med energi skulle radikala tekniksprång kunna åstadkommas med stor potential för näringslivet. Vindkraft, biobränslen för transport samt nanoteknik är exempel på planerade aktiviteter. Delområde (IV) bidrar till teknisk-vetenskapligt genombrott av koldioxidarm energiproduktion från fossila eller kolrika bränslen och nya rena energibärare. Fokus ligger på olika metoder för koldioxidavskiljning och -lagring (s.k. CCS-teknik, Carbon Capture and Storage). Även vätgas och bränsleceller är ett aktuellt område. Programmets fokus och projektförslagen Inom de fyra delområdena har 12 högt relevanta och konkreta nordiska projektförslag identifierats och bearbetats utgående från uppdragets kriterier och 13

15 möjligheterna att gemensamt åstadkomma klara framsteg och ny konkurrensförmåga. Hänsyn har tagits till att det finns tillräcklig kompetens tillgänglig i Norden för att kunna genomföra projekten och att dessa ska motsvara näringslivets intressen. Projekten presenteras i Tabell 1 nedan. Detaljerade beskrivningar av förslagen finns i Bilaga 3. Vidare planering av det praktiska genomförandet, t.ex. utlysning, lämnas till senare bearbetning av programadministrationen. Alla projekt uppfyller Toppforskningsinitiativets kriterier väl. Innehållet av projekten bör tolkas i nuläget flexibelt så att nationella intressen kan integreras i projekten. Projekten får sin slutliga form under den operativa förberedningen. Projektförslagen bildar en helhet. Utöver de fem urvalskriterierna (Bild 1) som binder projekten samman, finns det viktiga förbindelser och synergier mellan projektens delområden. Exempelvis förenas koldioxidsänkorna (projekt 5) och CCS (projekt 11) av koldioxidbalans, medan vätgas/bränsleceller (projekt 12) är mycket relevant för miljövänlig transport (projekt 4); projektet för koldioxidneutralt Norden har för sin del ett nära samband med projekten inom delområdena III och IV osv. Projekten täcker hela innovationskedjan från orsaker till lösningar. Detta innebär att balansen mellan toppforskning och näringslivsnära innovationer varierar mellan projekten för att leverera högklassiga resultat, men båda elementen är noggrant beaktade vid projektformuleringen för att inte ge avkall på programmets mål. Tabell 1. Möjliga projekt i programmet. Programmets delområden (I) Klimatforskning i nordliga förhållanden (II) Klimat- och miljöpolitik med nordisk och global insyn (III) Energiinnovationer och systemlösningar (IV) Framtidens rena bränslen Projekt i delområdena (1) Avancerad klimatmodellering (2) Effektstudier och anpassning till klimatförändringen (3) Klimatförändringens växelverkan med kryosfären (4) Miljövänlig sjöfart (5) Koldioxidsänkor och skogarna (6) Koldioxidneutralt Norden (7) Integrering av storskalig vindkraft (8) Bärkraftiga biobränslen (9) Nanoteknik och energi (10) Effektivare energianvändning (11) Avskiljning och lagring av koldioxid (CCS) (12) Vätgas och bränsleceller De föreslagna projekten i Tabell 1 är även internationellt sett mycket relevanta och kan därigenom anses om en gemensam nordisk insats för klimat- och energifrågorna i ett globalt sammanhang. Fokusområdena sammanfaller väl med EU:s ramprogram och nya initiativ såsom den strategiska energiteknikplanen (SET- Plan). Programförslaget kommer därför att klart förstärka Nordens position och beaktandet av nordiska insatser inom EU. Men det bör påpekas att programmet inte heller utesluter andra länder, utan det bygger tvärtom på starkt internationellt samarbete. Samma princip gäller också för det nordiska deltagandet i projekten och eventuella nya projektinitiativ; programmet bildar en långvarig process som tillåter senare inträde i projekten och introduktion av nya projekt förutsatt att dessa tillfredsställer de övergripande kriterierna för Toppforskningsinitiativet. En tidsmässig infasning av projekten är nödvändig och alla projekt förväntas därigenom inte starta samtidigt. 14

16 4.2 ORGANISERING OCH INSTRUMENT Programmets organisation och instrument för samarbetet (huvudplan A) För att programmet och dess innehåll överhuvudtaget ska vara realiserbart behövs även nya perspektiv på instrumenten och organisationen och en stark vilja att genomföra detta på en nordisk nivå. Huvudalternativet (Plan A) för organisation av och instrument för programmet utgår från tidigare erfarenheter av liknande initiativ som programmet. De bästa elementen från nordiskt samarbete, t.ex. innovationsprojekt, NCoE, ERA-NET, utnyttjas; ytterligare beaktas EU:s nya instrument inom FoU och innovationer såsom Joint Technology Initiatives (JTI), europeiska teknologiplattformar (ETP), Europeiska teknikinstitutet (EIT), men även erfarenheter från de nordiska länderna, såsom danska ErhversPhD-programmet, finska SHOK (koncentration av strategiskt spetskunnande), isländska initiativ, norska stora satsningar och svenska kompetenscentra. Den centrala utgångspunkten för organisationen är dock att kunna kombinera de centrala kriterierna i Bild 1. Organisationen och instrumenten introduceras på tre nivåer: organiseringen av programmet, de nordiska institutionernas roll i programmet samt projektarbetet. Organisationsmodell för programmet Organisationsmodellen är i sig ett nytt instrument som integrerar toppforskning och innovation, näringslivets och finansiärernas intressen, och tar hänsyn till hela värdeförädlingen från kunskap till marknader. Som förebild har använts de nya EUinstrumenten JIT, ETP, EIT, men med en nordisk anknytning. Modellen innebär inte en ny nordisk institution utan den baserar sig på existerande nordiska organisationer och nätverk. Följaktligen följer organisationen också den befintliga ansvarshierakin av det nordiska samarbetet. Organisationsmodellen är skildrad i Bild 2. Nya element i organisationsmodellen är den rådgivande gruppen (HLC) med en mycket hög profil och kompetens, som behandlar strategiska frågor, bl.a. framtida temaområden och finansieringsbehov, och stöder med sin insyn programmets styrelse. HLC sammanträder 1 2 gånger om året och fungerar som viktig rådgivande strategigrupp för programmet. HLC kan även kompletteras med ett årligt nordiskt forum kring initiativet för fungera som en arena för möte mellan politiker, akademi, näringsliv och myndigheter för att diskutera och komminicera resultaten av programmet. Den operativa delen stöds av projektledningsenheter (PMU:er) som har en stark dynamisk och resultatdriven profil. En PMU ansvarar för 3 4 projekt och inkluderar därför också vetenskaplig kompents förutom management färdigheter. Det föreslås att de tre nordiska instutionerna tillsammans med nationella finansiärare och externa experter driver PMU:erna. PMU:erna ansvarar i praktiken för den dagliga driften av programmet och projekten inklusive organisering och evaluering av ansökningar och uppföljning av projekten. Programmet förankras nationellt genom styrelsen (MB) med representation från ledningen i de centrala nationella forsknings- och innovationsfinansiärerna och från näringslivet. MB spelar en avgörande roll i kopplingen av programmet till de nationella insatserna. NMR och ledningen i de tre nordiska institutionerna är också representerade i styrelsen. Tillsammans ska ledamöterna i MB representera hög kompetens inom vetenskap, innovation och annat av central vikt för framgångsrik ledning av programmet. MB har i sitt arbete en tyngdpunkt på gemensamma mål, 15

17 uppföljning och utvärdering av hela programmet. Ämbätsmankommitteen ställer de nordiska medlen till förfogande via NMR som i sin tur kanaliserar dessa till Programmet. Styrelsen beslutar bl.a. om användningen av gemensamma nordiska medel och koordinerar övergripande samverkan mellan nordiska och nationella finansiärers insatser och ansvarar för användningen av de gemensamma nordiska resurserna till NMR. En klar skillnad i organisationsmodellen jämfört med dagens läge är att den högsta och den lägsta nivån i organisationsmodellen har fördjupats men den största är kanske samarbetet mellan de stora nationella finansiärerna i styrelsen. High Level Council or Advisory Group (HLC) Management Board (MB) Project Management Unit(s) (PMU) Projekt Projekt (PRO) Ger råd och riktlinjer på strategiska frågor; ledamöter med hög profil från näringslivet, beslutfattare, NMR:s ledning Fattar beslut om mål och uppföljning av programsatsningen, övergripande ansvar för hela verksamheten; representanter för nationella forsknings- och innovationsfinansiärer, nordiska institutioner och näringslivsrepresentanter Ansvarar för den dagliga driften av projekten; dynamisk profil (nätverk, finansiering) med horisontella färdigheter och vertikal tematisk kompetens Bild 2. Programmets organisation. Den praktiska organiseringen av arbetet i projekten utgår från brett nordiskt och internationellt samarbete. Tillsammans med programmets öppenhet utgör detta en platform som kan kallas Nordic R&D and Innovation Platform on Climate, Energy and Environment. Nya instrument för projekten De enskilda projekten i programmet har varierande innehåll, vilket betyder att instrumenten för genomförandet måste skräddarsys individuellt. I Bilaga 3 presenteras relevanta instrument för varje projektförslag. En viktig utmaning är att sammanföra toppforskning och innovation, t.ex. integrera framstående forskning och näringslivsdrivna projekt. Förutom främjande av toppforskning utvecklas innovationssystem för nyttiggörande och kommersialisering. Programmet använder sig på projektnivå av ett flertal instrument för att uppfylla detta krav. Bild 3 presenterar de olika modellerna som används i programmet för att överbrygga spetsforskning och industriell relevans. Men det bör betonas att inte bara näringslivsdrivna projekt men även basforskningsnära aktiviteter kan leda till ökad konkurrenskraft. 16

18 Överbryggande instrument Spetsforsknings- Public-Private Näringslivsrelaterade instrument Partnership-program instrument t.ex. t.ex. Nordic Centres of Innovationsplat innovationsprojekt Excellence Advisory Boards med näringslivsrepresentation Bild 3. Överbryggning mellan toppforskning och näringsliv. I praktiken innebär dessa typer av kombinerade instrument ett förnyande av traditionell kompetens eller produktorienterade projekt i det nordiska samarbetet till innovations- och lösningsorienterade projekt. De nordiska institutionerna i programmet De tre nordiska institutionerna (NordForsk, NICe, NEF) representerar en viktig resurs och kompetens för programmet. NordForsk har kunnande inom hantering av spetsforskning och vetenskap, Nordiska Innovationscentret har specialiserat sig på innovationer och näringslivet och Nordiska Energiforskningsprogrammet har tematiskt kunnande inom energi. NordForsk demonstrerar tematiskt kunnande genom sina program inom klimat och NICe inom miljöteknik. NEF i sin tur har FoIkompetens genom sina aktiviteter. Alla tre institutioner har omfattande kunnande inom organisering och resurspoolning och deltar dessutom i EU-aktiviteter. Programmet innehåller en stark koppling mellan toppforskning, innovationssystem och näringsliv. Finansiering och EU-anknytning är väsentliga element. En förutsättning för att programmet ska lyckas är att de tre institutionerna bidrar som en helhet till programmet, så att programmets aktiviteter inte splittras mellan dessa tre utan samordnas. De horisontella generella uppgifterna inom projektledningsenheterna (PMU:erna) bör få hög prioritet, men kombinerat med en djup tematisk insyn. Det föreslås därför att de tre nordiska institutionerna har ett nära samarbete inom programmet genom att gemensamt bemanna alla projektledningsenheterna. Programmets organisationsmodell är robust. Dess genomförande rubbas inte ifall t.ex. en omorganisering av nordiska samarbetet av någon orsak övervägs och det skulle uppstå en nordisk institution med stark forsknings- och innovationsprofil. Alternativa modeller I reserv finns Plan B som mer eller mindre motsvarar nuläget för samarbete mellan de nordiska institutionerna. I detta fall skulle projekten delas mellan de tre nordiska institutionerna. Som en förbättring till nuläget kunde starkare koordinering och samarbete mellan de tre institutionerna introduceras. Programmets utfall i Plan B skulle sannolikt bli mindre storslaget än i Plan A. Huvudalternativet för programmets organisering (Plan A) har flera fördelar jämfört med den alternativa modellen (Plan B): Större storlek och volym God synlighet och hög profil Betydande status inom innovationssystemet Unikt och genuint intresse att delta i programmet Förmåga att samla in betydliga resurser 17

19 Hög politisk förankring Deltagande ger fördel och mervärde 4.3 RESURSER OCH FINANSIERING Programmet baseras på nordiska intressen, styrkor och kompetenser som kartlades i början av programmeringsarbetet och beskrivs i bakgrundsanalyserna. Resursbasen av programmet består av två element: en direkt finansiell resurs eller budget som programmet har till sitt förfogande och en indirekt resurs som programmet kan utnyttja och vilken uppstår huvudsaklingen via koppling till andra nationella insatser till programmet. Hela projektportföljen representerar en uppskattad total resursbas på knappt 6,8 miljarder svenska kronor (680 miljoner euro). Det bör påpekas att siffrorna som presenteras här baserar sig på preliminära intressemanifestationer och Projekt NMR:s interna medel (1) Medel från de tre nordiska institutionerna (2) Nationella bidrag (3) Näringslivets bidrag (4) SUMMA ( ) 1. Avancerad klimatmodellering 2. Effektstudier och anpassning till klimatförändringar 3. Klimatförändringens växelverkan med kryosfären uppskattningar och är därför inte ännu bindande Klimatförändringens växelverkan med kryosfären 4. Miljövänlig sjöfart Koldioxidsänkor och skogarna 6. Koldioxidneutralt Norden 7. Integrering av storskalig vindkraft 8. Bärkraftiga biobränslen 9. Nanoteknik och energi 10. Effektivare energianvändning Koldioxidavskiljning och -lagring (CCS) 12. Vätgas och bränsleceller Totalt Tabell 3. Sammanfattning av den finansiella resursen för projekten över en femårsperiod. (miljoner svenska kronor) Ett förslag till den finansiella resursen av programmet och dess 12 projekt finns i Tabell 3. Den totala budgeten är 1680 miljoner kronor (170 miljoner euro) över en 18

20 femårsperiod. Den årliga budgeten är 336 miljoner (34 miljoner euro). Hur sifforna i Tabell 3 uppstår förklaras i följande. Kolumnerna (1) och (2) i Tabell 3 representerar nordiska medel. Ett årligt nordiskt anslag på 180 miljoner kronor (18 miljoner euro) över fem år eller totalt 900 miljoner kronor (90 miljoner euro) skulle göra det möjligt att genomföra programmet som en helhet. Det behövs gemensamma nordiska medel för att få ihop basfinansieringen och generera resursbasen för programmet. Detta är huvudalternativet för budgeteringen. De gemensamma nordiska medlen skulle kunna komma från tre källor: Nordiska ministerrådets egna toppforskningsmedel (20 miljoner kronor/år) och bidrag från de tre nordiska institutionerna (40 miljoner kronor/år). I bästa fall kunde dessa medel stå för en tredjedel av hela behovet. Men den viktigaste och avgörande insatsen vore ett direkt finansiellt stöd på 120 miljoner kronor (12 miljoner euro) per år för programmet genom statsministrarna. Utan detta belopp kan programmet inte förverkligas som en helhet. Det finansiella bidraget från nationella program eller myndigheter (kolumn 3) utgör årligen 52 miljoner kronor (5,2 miljoner euro) eller totalt 260 miljoner kronor (26 miljoner euro) över fem år. Summan förväntas komma från de fem nordiska länderna och siffran baserar sig på tidigare erfarenheter med dylika nordiska projekt. Det förväntas inte att alla länder deltar i alla projekten eller med samma summa utan deltagandet är intressebaserat. Det bör dock påpekas att programmet är en öppen platform som möjliggör att komma in i projekten även i ett senare läge. Näringslivets bidrag (kolumn 4) utgör nästan en tredjedel av den finansiella resursen och utgör årligen 104 miljoner kronor (10,4 miljoner euro) eller totalt 520 miljoner kronor (52 miljoner euro). Den möjliga egenfinansieringen från de mottagande institutionerna som förverkligar projekten är även inkluderad här. Siffrorna baserar sig inte bara på tidigare erfarenheter från det nordiska samarbetet (t.ex. NICe:s innovations- och industriprojekt) men på de positiva och kvantifierade nationella erfarenheterna av industrins medfinansiering (t.ex. Vinnova och Tekes). Det är viktigt att klargöra att programförslaget inte baserar sig enbart på de finansiella kontributionerna i Tabell 3 utan på en potentiell resursbas som bygger på att attraktionskraften i programmet baseras på ett kraftigt ökat mervärde i det föreslagna nordiska samarbetet i jämförelse med när varje land agerar var för sig. Det betyder att den synergi som erhålls när olika nationella och nordiska resurser samspelar, infrastruktur samutnyttjas och mobiliteten av kompetens ökar mellan de nordiska länderna bidrar till en kraftsamling som resulterar i ökade satsningar i gemensamma program tillsammans med näringslivet och en kraftigt ökad möjlighet att attrahera resurser i Europasamarbetet. I praktiken har detta ett direkt finansiellt värde för länderna fast det är utanför programmets direkta budget. Denna resurs har vi kallat en indirekt resurs och kan tex. innebära att nationella program/projekt på olika sätt länkas till det gemensamma nordiska programmet/projekten. Tabell 4 sammfattar den indirekta resursen och en förklarning av de enstaka summorna följer nedan. Ett viktigt mål av programmet är att ansöka medel från EU-programmen. Huvudansvaret av detta läggs i PMU:rna av programmet vilka tillsammans med de nordiska aktörerna kommer att förbereda ansökningar till relevanta EU-program. Programmets innehåll ligger väl i fokus av EU:s nuvarande och planerade program och är i synnerhet väl positionerad med EU:s strategiska energiteknologiplan (SET- Plan) och Joint Technology Initiative (JTI). Statistiken påvisar att succén förbättras om nordiska länderna samarbetar på projekten än om var och en agerar ensam i 19