A World of Friends. Verksamhetsberättelse för år 2011

1 A World of Friends Verksamhetsberättelse för år 2011 Styrelse: Revisorer: Valberedning: Britt-Louise Theglander, ordförande Monica Tillberg, vice ordförande Bo Tillberg, kassör, suppleant Mona Serenius, sekreterare Kristina Frank, ordinarie ledamot Ann-Sofi Ivarsson, ordinarie ledamot Barbro Zimmerling Svan, suppleant 1 Robert Moldén, adjungerad, ansvarig för insamling Christina Fornander, godkänd revisor Anita Barré, föreningsrevisor Torsten Thurén (sammankallande) Lars Åke Lindbom Styrelsens och föreningens arbete Möten Styrelsen har under året haft 11 protokollförda styrelsemöten och ett femtontal arbetsmöten. Styrelsens medlemmar uppbär inga arvoden utan allt arbete utförs ideellt. Föreningens årsmöte hölls den 26 mars 2011 på Gershedens Folkets Hus, Skansen. Medlemmar Föreningen hade vid årsskiftet 2011/2012 ca 300 medlemmar. Anställda Föreningen har för närvarande 44 anställda i Ghana, 10 i Indien och 1 i Kirgizistan. Resor I januari reste Britt-Louise till Ghana tillsammans med en föreningsmedlem, Britt-Marie Göthe. Robert Moldén, föreningsmedlem och fadder, hade tidigare åkt ner till Ghana på egen hand och arbetade två månader som volontär på barnhemmet i Biadan under Nanas ledning. Britt-Louise träffade Robert under sin vistelse i Ghana. I mars besökte Britt-Louise Indien och träffade Raghu och Emma. Britt-Louise och Robert besökte Ghana och barnhemmet i början av oktober. 1 Hädanefter benämns styrelseledamöterna i texten endast med förnamn

Barbro har på grund av politiska oroligheter fortfarande inte kunnat besöka Kirgizistan så som planerat. Hon har emellertid kontakt via mail med koordinatorn, Dinara och projektverksamheten fungerar väl. Övrigt Robert Moldén, nybliven student, som vistades två månader som volontär på barnhemmet i Biadan, godkändes av årsmötet 2011 som adjungerad i styrelsen. Han har under året varit ansvarig för insamling och har varit ute på ett antal skolor och berättat om sina upplevelser i Ghana och om föreningens verksamhet. Föreningens hemsida www.aworldoffriends.se har uppdaterats under året. Mona har lagt ut det kvalitetskodsformulär som FRII begär att deras medlemmar skall fylla i, på hemsidan. Databasen för medlemslistan ses över och uppdaterats kontinuerligt. Monica Tillberg är huvudansvarig för fadderbarnslistor och utskick till faddrarna. Många tidigare fadderbarn har utgått ur programmet och många nya barn har tillkommit. Information har gått ut till fadderföräldrar om de barn som avslutat sin skolutbildning och därmed utgår ur fadderbarnsprogrammen. Ett antal nya faddrar har värvats till de barn som tillkommit i våra program i Indien, Ghana och Kirgizistan. 2 Information om föreningen Föreningen finns presenterad: På föreningens hemsida www.aworldoffriends.se. Stadgar, årsmötesprotokoll, verksamhetsberättelse och verksamhetsplan publiceras på hemsidan. Ekonomisk redovisning delas ut till årsmötesdeltagarna och kan även rekvireras från kassören. På hemsidan finns utförlig information om föreningens mål och verksamhet, insamlingsaktiviteter, aktuell information, bilder från våra projektområden och verksamheter samt upplysning om styrelsens medlemmar och deras adressuppgifter. I en broschyr som föreningen låter trycka. Broschyren delas ut på informationsmöten, träffar och vid besök på skolor. I Forum Syds skrift: Swedish NGOs. Development and Solidarity. I SFI:s medlemssammanställning. I en bok som SFI givit ut över alla föreningar med 90-konton. I FRIIs medlemssammanställning. På internetportalen www.bidra.nu På www.godhandling.se Informationsmöten Informationsmöten om A World of Friends verksamhet med bildvisning har hållits för följande grupper: - Ekebyhovs skola, Ekerö, april (Mona) - Hersby Gymnasium, Lidingö, april (Robert) - Vittraskolan, Lidingö, april (Robert) - Ekillaskolan, Märsta, maj (Robert & Monica) - Hemoglobinerna, Ystad, maj (Britt-Louise & Monica) - Zontaklubben, Ystad, maj (Britt-Louise) - Sätunakyrkans Dagträff, Märsta, november (Monica & Bosse) Medlemmar av styrelsen deltog i Sigfridsborgsskolans Ghanadag i maj. Mona och Barbro deltog i Ekebyhovsskolans basar i maj och sålde varor från föreningen.

Monica sålde varor från föreningen på en marknad i Simrishamn i juli. Julkalas med öppet hus hölls i Vilunda församlingshem den 19 november, med bildvisning och information om vår verksamhet i Indien (Britt-Louise) och i Afrika (Robert). Som brukligt serverades kaffe med saffransbröd, sockerkaka och pepparkakor. Mötet var välbesökt och örsäljningen av varor från våra projektländer inbringade en mycket god förtjänst. Insamlingsaktiviteter A World of Friends insamlingsverksamhet baserar sig huvudsakligen på värvning av medlemmar och faddrar till våra fadderbarnsprojekt och till vårt barnhem. Medlemmarna betalar årligen en medlemsavgift till föreningen och faddrarna betalar dessutom månatligen en summa för sitt fadderbarns försörjning eller till barnhemsverksamheten. Ett antal svenska skolor bidrar med intäkter från dagsverken, loppmarknader och andra aktiviteter till föreningens olika verksamheter och får fortlöpande feedback från föreningen. Medlemmar, privatpersoner och företag har under årens lopp bidragit med gåvor. Föreningen har ett antal gånger sökt och beviljats Sida-bidrag och bidrag från Radiohjälpen/Världens barn för diverse mer omfattande projekt, under den tid vi varit verksamma, som t.ex. att bygga skolor och barnhem eller starta kvinnoprojekt. Försäljning av lotter och av varor som importeras från våra projektländer sker vid vår årliga julfest, årsmötet och även vid vissa andra tillfällen. Kyrkor, privatpersoner och företag i Ghana bidrar regelbundet med mat, kläder och andra förnödenheter till vårt barnhem. Vi välkomnar dessa lokala initiativ. 3 Gåvor och insamlingar 2011 Följande skolor har under året samlat in pengar till föreningen genom operation dagsverke, basarer och andra aktiviteter: Sigfridsborgs skola, Älta Ekillaskolan, Märsta Ekebyhovs skola, Ekerö Långsjöskolan, Rimbo Ellagårdsskolan, Täby Vittraskolan, Lidingö Hersby Gymnasium, Lidingö Norreportskolan,Ystad Södra Utmarkens skola, Ängelholm Östergårdsskolan, Skurup Följande företag, förbund, klubbar och föreningar har skickat in bidrag till A World of Friends verksamheter: Svenska Kommunalarbetarförbundet i Västervik, Kalmar län Föreningen Hemoglobinerna, Ystad Kristianstad Hammershus Inner Wheel Club Adastra Production AB Bilsweden AB SO Skånes Zontaklubb Inner Wheel, Karlstad Sätunakyrkan, Märsta Västerviks Soroptimistklubb

Många lokala organisationer, kyrkor och privatpersoner i Biadan har bidragit med mat, kläder eller andra gåvor till vårt barnhem. Gåvor till minne av Gustaf Theglander har satts in på en särskild Minnesfond. Gåvor till Utbildningsfonden har inkommit under året. I samband med jämna födelsedagar eller begravningar har föreningen stått som förmånstagare. Utöver faddrarna har medlemmar i föreningen och andra privatpersoner skänkt penninggåvor till A World of Friends under året. Ett hundratal nätbutiker, som t.ex. Bokus, Lindex, HP, Telia etc. skänker en given summa eller procent på hela köpet till en valfri biståndsorganisation med 90-konto när man handlar från dem, om man går in via www.godhandling.se. A World of Friends är en av biståndsorganisationerna på Godhandlings lista. Nästa gång ni handlar på nätet, börja med att gå in på Godhandling och markera att ni vill stödja oss! Det är företagen ni handlar från som skänker ett litet bidrag, inte ni själva i detta fall.. 4 Fonder Utbildningsfonden startades 1999, med medel som donerats till föreningen, som stöd speciellt till gymnasie- och yrkesutbildning för barnhemsbarnen i Biadan. Enstaka gåvor eller regelbundna bidrag till denna fond kan sättas in på föreningens postgirokonto 901232-9. Märk talongen: Utbildningsfonden. Gustaf Theglanders Minnesfond startades år 2003 i syfte att finansiera eftergymnasiala studier för fadderbarn både i Ghana och Indien. Donationer till fonden kan sättas in på föreningens postgirokonto (se ovan). Märk talongen: Minnesfonden. Ghana A World of Friends, Ghana Vår lokala samarbetspartner i Ghana är A World of Friends, Ghana. Föreningen har verksamhet i byarna Biadan i Brong Ahafu regionen, nära gränsen till Elfenbenskusten och i Okorase norr om Accra i Östra regionen. Koordinator för samtliga våra projekt i Ghana är Dr Nana Ababio. Nana övervakar verksamheten på barnhemmet och har regelbunden kontakt både med personalen och med barnen. Han skickar ekonomiska och narrativa rapporter om verksamheten på barnhemmet kvartalsvis till A World of Friends, Sweden. Nana är också ansvarig för byggnationen av det nya barnhemmet, för utbyggnaden av skolan och för själva skolverksamheten. Han har regelbunden kontakt med den lokala koordinatorn i Okorase. Nana arbetar helt ideellt och får ingen lön av föreningen till skillnad från våra övriga lokala medarbetare. Biadan Children s home Barnhemmet i Biadan, som startades 1994 med SIDA-bidrag, har sedan 1996 drivits helt i A World of Friends regi, och personalen avlönas av föreningen. Finansieringen av barnhemmet grundar sig på månatliga bidrag från fadderföräldrar och barnhemsfaddrar, ett antal skolors dagsverksarbete, lokala bidrag samt donationer från företag, skolor och medlemmar.

5 Ghana har många barn som behöver hjälp med att tillgodose basala behov, såsom mat, kläder, bostad och utbildning. Eftersom föreningens resurser är begränsade tar vi endast emot barn där föräldrarna har avlidit eller där de är oförmögna att ta hand om sina barn på grund av psykisk sjukdom, fysiska handikapp, missbruk eller kriminalitet. Enbart fattigdom utgör därför inget skäl att bli antagen till barnhemmet. Den ekonomiska misären är omfattande och genomsyrar hela samhället, varför fattigdomskriteriet skulle kvalificera nästan alla barn till omhändertagande. Eftersom verksamheten funnits i närmare 20 år, har ett antal barn vuxit upp hos oss. Under 2008 skedde ett generationsskifte där 25 av våra barn flyttade hemifrån. De bor hos någon släkting eller på den skola där de fortsätter sin utbildning. Vi betalar fortfarande mat, kläder och utbildning för dem som bedriver någon form av studier, till dess de har ett yrke och kan försörja sig. Flera av ungdomarna har idag avslutat sina studier och har inträtt i vuxenlivet. Trots detta har ungdomarna starka familjeband till barnhemmet och är välkomna att delta i fester och andra gemensamma aktiviteter. Många av dem har nära kontakt med Nana. Vi är stolta över att vår första kull barnhemsbarn i vuxen ålder klarar sig så bra ute i samhället. En stor händelse under det gångna året var vårt första giftermål. Vår dotter Mavis, som tillhör den första kullen barhemsbarn, ingick äktenskap med en trevlig ung man, skräddare till yrket. Vid Britt- Louises besök i januari 2010 kom den blivande brudgummen för att anhålla om brudens hand. Eftersom Mavis är föräldralös, fungerar Nana och Britt-Louise som ställföreträdande föräldrar. Grundliga efterforskningar gjordes om den blivande svärsonens ekonomi och vandel innan tillstånd beviljades. Bröllopet gick av stapeln enligt alla ghanesiska traditioner och alla nuvarande och tidigare barnhemsbarn deltog i bröllopsfesten som varade i två dagar. Sedan 2008 har en ny kull barn tagit barnhemmet i besittning och vi ansvarade vid årsskiftet 2011/2012 för ett 50-tal barn. Åldersspridningen är från 2 till 16 år. Eftersom vi är trångbodda bor 35 barn på barnhemmet och resterande 15 är inackorderade hos familjer i barnhemmets närhet. När det är dags att ta vårt nya hus i besittning kommer samtliga barn att flytta in på barnhemmet. Husmor för barnhemmet är Ms. Dorothy. Patricia, som vuxit upp på barnhemmet och genom föreningen fått utbildning på Coconut Beach Hotel arbetar som hennes assistent. Dessa två är bosatta på barnhemmet. Ytterligare 4 anställda arbetar på dagtid med omvårdnaden av barnen, matlagning, tvätt, städning etc. Barnen tar en mycket aktiv del i arbetet på barnhemmet och är därför en viktig hjälp för personalen. I januari/februari 2011 hade barnhemmet besök av Robert Moldén, medlem i föreningen och fadder, som rest ner till Ghana för att ta del av verksamheten i våra projekt och hjälpa till med sådant som behövde göras. Nana och Robert kom väl överens. Robert blev snabbt populär hos barnen och organiserade fotbollsmatcher och andra tävlingar och lekar med dem. Han lärde dem att passa tider i skolan, hålla rent på skolgården och hjälpte dem med läxläsning. Robert träffade också våra ungdomar som studerar på universitet och blev god vän med dem. De hade livliga diskussioner kring Internet, Facebook och hemsidor och upprätthåller nu kontakt via e-post. Under en vecka besökte även Roberts far barnhemmet och tillsammans med några av skolbarnen målade de om skolan och toalettutrymmena in- och utvändigt, reparerade trasiga möbler etc. Utbildning Samtliga barn går sin grundutbildning, förskola grundskola, i vår egen skola, A World of Friends International School. De barn som avslutat sin grundskoleutbildning kan antingen fortsätta på gymnasiet eller genomgå en treåring praktikplacering som så småningom leder till ett specifikt yrke. Inträdeskraven till gymnasiet är förhållandevis höga. Dessutom har vi skärpt kraven ytterligare för våra barn, då vi av erfarenhet vet att det är svårt att klara gymnasiestudierna om man inte har mycket goda kunskaper med sig från grundskolan. Eftersom gymnasieutbildningarna är oerhört kostsamma, och ungdomarna dessutom bor på internat, kan vi bara satsa på de barn som har de högsta betygen och som verkligen har förutsättningar att läsa vidare.

6 Eftersom Ghana är ett utvecklingsland förväntar vi oss kanske inte utbildningskostnader på den nivå som faktiskt är en realitet för alla föräldrar. Som exempel kan nämnas att när ett barn skall börja gymnasiet måste föräldrarna betala terminsavgifter, matkostnader, tre typer av skoluniformer, exkursionsavgifter, läromedel, läxhjälp etc. Dessutom skall föräldrarna köpa bestick, porslin, madrasser, kuddar och andra bruksartiklar som eleverna skall ta med till skolan. Den direkta kostnaden för första terminen var höstterminen 2011 ca 2 500 USD (ca 15 000 kr) per elev. Ghana har treterminssystem och kostnaden för de två påföljande terminerna är något lägre. Kostnaden för ett helt läsår uppgår till ca 4 500 USD (ca 27 000 kr) per elev. För närvarande har vi 5 ungdomar, fyra flickor och en pojke, på olika gymnasieskolor runt om i landet. Flickorna går på vanliga gymnasieskolor (internat) medan vår pojke, Michael, går ett gymnasium i katolska kyrkans regi. Han planerar att bli katolsk präst och kyrkan står därmed för alla hans utbildningskostnader, vilket är till stor hjälp för oss. Även universitets- och högskolestudier medför kostnader som är ännu högre än gymnasieutbildningen. Två av våra pojkar, James och Kwasi, har bedrivit universitetsstudier de senaste 4 åren. Vi har betalat utbildningskostnader på ca 36 000 kr per student och läsår. Sammanfattningsvis kan sägas att detta är en mycket tung post för föreningen, och vi är mycket tacksamma för den hjälp och det stöd som vi får från medlemmar och faddrar till barnens utbildning. Satsningen på pojkarnas utbildning har varit en god investering. James och Kwasi har nu båda sin universitetsexamen. De har lyckats oerhört väl och klarat sina studier med höga betyg. James har fått diplom som bästa student. Innan de nu går vidare måste de göra National Service, motsvarande vår värnplikt, dock inte militärt. Studenterna blir placerade var som helst i landet, med vilka arbetsuppgifter som helst, för att under ett år tjäna sitt land. Eftersom våra pojkar har goda studieresultat har de kunnat påverka sina placeringar. Kwasi arbetar på ett sjukhus i en närbelägen stad och James föreläser och undervisar på sitt universitet. Två av våra flickor blev klara med sin sjuksköterskeutbildning innan jul, och ser nu fram emot att få tjänst på något sjukhus eller en primärvårdsscentral. Några av ungdomarna som gått ut gymnasiet arbetar för tillfället på vår skola som lärarassistenter. Två av dem vill utbilda sig till lärare. De läser på distans och åker regelbundet ner till Cape Coast University för att tentera. Family House Vårt viktigaste åtagande är att få vårt barnhemsbygge klart så att vi kan flytta in. Det återstår ännu en hel del arbete invändigt med golv, väggar och tak. Köket är kaklat och golvet lagt. Under hösten har elektricitet börjat installeras i huset. Styrelsen har förordat att dusch- och toalettutrymmen skall ligga i en separat byggnad av hygieniska skäl, men i nära anslutning till huset. A World of Friends Office House & Computer Center Genom ett testamente fick A World of Friends ett hus i centrala Berekum 2005. Huset inrymmer nu föreningens kontor och lokaler för uthyrning till affärsverksamhet. Ett stort förrådsutrymme finns också i huset. Föreningens lokala kontor i centrala Berekum fungerar som en mötesplats för alla involverade i A World of Friends. I anslutning till kontoret finns också ett litet bibliotek, med böcker donerade från Sverige, England, USA, och lokala bidrag. Här kan lärarna och våra barn hämta böcker för undervisning och förströelse. Där finns också sedan våren 2008, A World of Friends Computer Center. Detta kom till genom en donation från Yale University, USA, som skänkte 12 datorer och ansvarade för installation och uppkoppling. A World of Friends Computer Center fungerar dels som en dataskola där våra egna skolbarn får undervisning i att hantera en dator, men tar även mot betalning in utomstående vuxna och barn som behöver utbildning i datakunskap. Centret är öppet dagligen och vi har en datalärare anställd.

International School Kvaliteten på skolundervisningen i Ghana är bristfällig och det finns därför ett stort behov av god förskole- och skolverksamhet. A World of Friends beslöt 1998 att starta en egen skola i Biadan, på mark som upplåtits av distriktet. Skolan har drivits i föreningens regi sedan dess. Verksamheten omfattar en förskola, en låg- och mellanstadieskola, och från och med 2007 också ett högstadium. Skolan är inrymd i två byggnader av vilka den ena är uppförd med EU-medel från distriktet och den andra finansierats med Sida-medel och föreningens egna insatser. I förskolan och skolan går inte bara våra egna barnhemsbarn utan också barn från hela distriktet. Båda skolformerna blev snabbt mycket populära och föräldrar köar för att få plats för sina barn. Medelklassfamiljerna betalar skolavgifter, medan mindre bemedlade barn får hjälp med skolavgifterna via ett stipendiesystem. Lärarna och övrig personal får sin lön genom de intäkter som skolavgifterna inbringar. Vi ser detta som ett viktigt led i att skolan på sikt skall bli självförsörjande. Barnen skjutsas till och från skolan i föreningens bussar. Lunch serveras i skolan, vilket är unikt i Ghana. Vi har för närvarande ca 400 elever i International School fördelade på Nursery, Kindergarten I och II samt Primary School I VI och Junior Secondary School I-III. Pedagogiska mål Varje gång Britt-Louise besöker Ghana kallar hon samman lärarna till möten och diskuterar undervisningsmetodik med dem. Britt-Louise har själv under många år arbetat som lärare och har gedigen pedagogisk utbildning. Vår avsikt är att lärare och övrig personal i International School kontinuerligt skall få fortbildning om barns inlärning och om moderna undervisningsmetoder och pedagogiskt materiel. Vi är angelägna om att de skall få kunskap om demokratiska principer och inse att bestraffningar och aga, som fortfarande är vanligt förekommande i ghanesiska skolor, inte får tillämpas i vår skola. Genom konkreta exempel vill vi visa beslutsfattare och myndigheter att en satsning på utbildning av lärarna och på ett nytt och mer demokratiskt förhållningssätt till barnen leder till ökad motivation och förbättrade undervisningsresultat. Vi vill att International School skall vara en mönsterskola i distriktet och en inspirationskälla för den övriga skolverksamheten där. Barnens föräldrar upplever att undervisning, skolmiljö och skolmaterial håller mycket högre standard än i den statliga skolan. För att upprätthålla kvaliteten på undervisningen har vi gjort kontinuerliga utvärderingar av barnens kunskaper. Som privatskola måste man kunna visa att man når tillfredställande resultat. Den första kullen som gått i vår skola sedan starten, gick ut högstadiet våren 2010. Eleverna deltog då i de nationella prov som hålls gemensamt för alla avgångsklasser i hela Västafrika. Därigenom fick vi för första gången ett officiellt mått på undervisningskvaliteten i vår skola. Alla våra elever klarade de nationella proven med glans, framför allt i kärnämnena matte, engelska och naturvetenskap. År 2011 var vår skola t.o.m. bäst i distriktet! Robert hade under sin vistelse i Biadan tillfälle att följa lärarnas arbete och kunde konstatera att det fanns några genuina pedagogiska begåvningar bland lärarna men också många med brister. Flera av lärarna slarvade med tiderna och använde olämpligt språk med barnen. Robert upprättade i samråd med Nana ett kontrakt med uppföranderegler, som samtliga lärare och elever fick läsa och skriva under. Medvetenheten kring miljövård är låg bland både barn och vuxna, vilket också märks på vår skolgård. Skräp av alla de slag kastas hur som helst. Människorna här störs inte nämnvärt av detta men i våra ögon är det inte en acceptabel miljö. Eftersom Robert var kvar i Biadan en längre tid kunde han initiera och följa upp ett miljöarbete på skolan tillsammans med elever och lärare. Ett antal soptunnor köptes in och skolgården städades. Man kom överens om att eleverna varje morgon skulle kontrollera att skolgården var ren och plocka upp eventuellt nytt skräp. Vid ett senare besök under året kunde både Britt-Louise och Robert konstatera att städningen hade fungerat och skolgården hållits ren. 7

Skoltransporter Eftersom International School tar emot barn från Berekum med omnejd måste dessa transporteras till skolan med buss. Med ökat elevantal ökar också vårt behov av bussar. Hela vår busspark är sliten och borde förnyas, vilket innebär stora kostnader. Vi har på olika sätt försökt få en begagnad buss donerad från Sverige, hittills utan resultat. Vi har också kontaktat myndigheten för skoltransporter i Ghana för att få en lokal skolbuss, men inte fått gehör. Sommaren 2011, efter sitt besök i Ghana, företog Robert en resa med några vänner genom USA i en där inköpt buss. Denna buss donerades sedan till vår skola och skeppades till Ghana. Den kördes upp till Biadan i oktober när Britt-Louise och Robert besökte Ghana, och mottogs med stort jubel av både barn och lärare. Dessvärre räcker det inte med en buss utan vi skulle behöva ytterligare en rymlig skolbuss. 8 Okorase Byn Okorase, norr om huvudstaden Accra, är på många sätt typisk för landsbygden i Ghana. Den huvudsakliga försörjningen är kakao, som odlas och exporteras bl.a. till Europa. Levnadsstandarden i byn är mycket låg. Ett stort problem är t.ex. bristen på rent vatten och sanitära anläggningar. Lokal koordinator för våra projekt i Okorase har sedan 2008 varit Mr Fred Odonkor. Nu har emellertid Bruce, som tidigare var omtyckt koordinator i byn, flyttat tillbaka och tagit över efter Fred. Kvinnokooperativet I september 1998 startades på initiativ av byns kvinnogrupp ett kooperativ för att bedriva jordbruk. Målsättningen var att öka samhörigheten mellan byns kvinnor, ge dem större självförtroende och öka deras försörjningsmöjligheter. Detta för att höja standarden och ge bättre möjligheter till skolgång för barnen. Kvinnorna producerar huvudsakligen gari (mjöl berett av kassava) och palmolja, som används i matlagningen. Dessa produkter säljs på marknaden. Kvinnorna arbetar i produktionen 2 dagar i veckan, de övriga dagarna med andra sysslor. Kvinnorna har själva deltagit i planeringen och genomförandet av projektet i samråd med A World of Friends. Kooperativet är också officiellt registrerat. Det innebär bl.a. att staten gett kvinnorna ett ekonomiskt bidrag till maskiner för produktionen. Fadderbarnsprogrammet A World of Friends driver ett fadderbarnsprojekt i Okorase. Svenska faddrar betalar månatligen bidrag till barnens skolgång, mat och kläder. Föreningen har under året tagit in många nya yngre barn i fadderbarnsprogrammet, som nu omfattar ett 50-tal barn. Även i Okorase har en del av våra fadderbarn blivit så stora att det är aktuellt med gymnasiestudier. Föreningen kan endast bidra ekonomiskt så långt fadderpengarna räcker. Detta innebär att barnens familjer måste täcka en del av kostnaderna. Ett antal av de äldsta fadderbarnen har utgått ur programmet, eftersom de fullföljt den obligatoriska utbildningen. Okorase Experimental School Sedan 1989 finns Experimental School i Okorase, byggd med hjälp av Sida-bidrag och pengar från Sverige. Urspungligen omfattade skolan Primary School, årskurser 1-6, men under 2007 byggdes tre nya klassrum med bidrag från distriktet och skolan omfattar nu även årskurserna 7-9. Hösten 2010 startades dessutom den första Kindergartenklassen i en nyuppförd byggnad. Under året har föreningen transfererat medel för att färdigställa byggnaden invändigt, bygga en veranda och utrusta förskolan med pedagogiskt material. Vid besöket i februari hade Britt-Louise och Britt-Marie med sig en säck med nallar och mjukisdjur, som delades ut till de 70 barn som går i förskolan. Byns hövding och beslutsfattarna i distriktet har under årens lopp strävat efter att öka kvaliteten på utbildningen genom att minska antalet elever i klasserna och se till att lärarna håller hög standard. Det

9 har visat sig vid de årliga nationella proven att eleverna i Okorase har presterat bättre än genomsnittet. De senaste två åren har dock resultaten försämrats, vilket resulterat i en konflikt mellan byn och skolans rektor. Rektorn är ny sedan ett år tillbaka och föräldrar och representanter från byn skyller de försämrade resultaten på honom. Vår ståndpunkt är dock att tendensen fanns redan innan rektorn anställdes och orsakerna måste därför sökas på annat håll, exempelvis kompetensen hos lärarna. Vår koordinator Bruce arbetar vidare med frågan och vi kommer att få information vid vårt nästa besök. Britt-Louise har även i Okorase haft möten med lärarna och rektorn, eftersom vi önskar fokusera ytterligare på skolans arbete. Rektor och lärare har ju kontakt med alla barn i området och besitter därför en god kunskap om barnens familjesituation och vet var hjälpinsatser behöver sättas in. Indien A World of Friends, India Vår lokala samarbetspartner i Indien är A World of Friends, India. Arbetet i Indien är koncentrerat till byarna Orikkai och Illupapattu i närheten av staden Kancheepuram som ligger i delstaten Tamil Nadu i Sydindien. Vårt kontor ligger i byn Orikkai, ca 10 mil sydväst om Chennai (f.d. Madras). Målgruppen är huvudsakligen de lågkastiga eller kastlösa invånarna i byarna. Koordinator i Indien är AW Raghu. Mrs Valarmathy, eller Emma som hon kallas, arbetar som lärare i kvällsskolorna och är ansvarig för kvinnogrupperna. Ytterligare 8 lärare arbetar i kvällsskolorna och en lärare i kvinnogruppens sömmerskeskola. Samtliga avlönas av A World of Friends, Sweden. Föreningens syfte i Indien är, precis som i Ghana och Kirgizistan, att stötta kvinnor och barn som lever under fattiga förhållanden. Eftersom det indiska samhället saknar sociala välfärdssystem har vår verksamhet fungerat som ett socialt stöd i byarna, där vi fokuserat på barns utbildning och kvinnors rättigheter och möjligheter till ekonomisk självständighet. Under senare år har föreningens verksamhet ändrat karaktär. Som tidigare har nämnts har männens alkoholism och våldsbenägenhet ökat markant, vilket resulterat i att även andelen utslagna familjer ökat. Dessvärre uppmuntrar delstaten Tamil Nadu till missbruk, eftersom de startar spritbutiker i byarna, för att få in skatteinkomster. Statens ansvar för sjukvård för gemene man är mycket begränsat och man bryr sig inte om konsekvenserna av missbruket. Alkoholförsäljningen ses framför allt som en god inkomstkälla och inget ansvar tas för folkhälsan. Tidigare var fattigdomen utbredd, på grund av kasttillhörighet och arbetslöshet/tillfällighetsarbete. I dag beror en stor del av misären på männens förändrade livsstil, där missbruk ofta leder till våldsamheter i familjen, som inte sällan resulterar i att mamman skadas eller misshandlas till döds. Eftersom samhället saknar sociala skyddsnät för barn som lever under svåra förhållanden har föreningen arbete förändras från socialt stöd till akut nödhjälp. När mamman saknas och pappan är alkoholmissbrukare finns ingen fungerande vårdnadshavare för barnen. De hamnar då oftast hos en äldre släkting, t.ex. mormor eller gammelfarmor, som inte har några försörjningsmöjligheter. Genom att ge barnen svenska faddrar får de utbildningsstöd och månatlig matransoner, vilket möjliggör för dessa åldriga släktingar att fungera som vårdnadshavare. Många av de barn som tagits upp i vårt fadderbarnsprogram på senare tid är sådana traumatiserade barn i stort behov av hjälp. Tyvärr finns en aldrig sinande ström av sådana barn, som står i kö för att få svenska faddrar. Vi behöver därför många fler faddrar! Vår verksamhet i byarna runt Kancheepuram har gott rykte både bland vanligt folk och hos myndigheterna. Representanter från andra byar kommer med förfrågningar till Raghu om möjligheten att få stöd av oss. Under våra år i området har vi sett andra biståndsorganisationer komma och gå, utan några märkbara förändringar för människorna. Korruptionen genomsyrar allt och man har vant sig vid brutna löften. På den punkten utgör vår förening faktiskt ett undantag; vi genomför det vi har lovat. Det finns därför utrymme för att utvidga verksamheten i Indien, men tyvärr begränsar vår ekonomi möjligheterna att expandera.

Kvinnoprojekten Bankerna Sedan 1995 bedrivs kvinnoprojekt i fyra byar i syfte att: möjliggöra ett visst ekonomiskt oberoende genom grundandet av kvinnobanker, ge ett alternativ till lokala money lenders, som kräver ockerräntor av låntagarna erbjuda ett forum där kvinnor får möjlighet att träffas för diskussioner, erfarenhetsutbyte och gemenskap. Bankverksamheten innebär att kvinnorna träffas en gång i veckan, varvid en liten summa pengar sätts in på den gemensamma banken. Det kapital som förvaltas av banken är tillgängligt för lån. Kvinnorna i gruppen beslutar gemensamt om lån, räntor och andra lånevillkor. Pengarna som lånas skall användas för barnens utbildning, till investeringar för att förbättra familjens försörjningsmöjligheter etc. Bankernas kapital ökar kontinuerligt genom att kvinnorna betalar ränta på lånen. Bankverksamheten har blivit ett mycket framgångsrikt projekt som stärkt kvinnornas självkänsla på ett påtagligt sätt. Sedan några år tillbaka har bankverksamheten två inriktningar: Emergency bank, där den övre gränsen för lån är 1 000 rupies (ca 200 SEK) som kan användas till medicin, läkarbesök, skolavgifter, etc. Business bank, den s.k. Kobanken, där 10 000 rupies (ca 2 000 SEK) är maximibelopp. Syftet med business bank är att möjliggöra kapitalinvesteringar såsom inköp av en ko, symaskin, etc. Mjölkföreningen Kvinnobankerna är självgående, men A World of Friends har genom donationer från föreningar i Sverige och Norge kunnat bidra med kapital så att fler kvinnor fått möjlighet att låna pengar. Samtliga kvinnor som velat köpa en ko i Orikkai har nu fått möjlighet att göra det. De ökade resurserna och gör det också möjligt för kvinnorna att utvidga sin verksamhet till andra områden. Sömmerskeskolan 2006 startades en sömmerskeskola i Orikkai där till en början 20 av kvinnogruppens medlemmar fick utbildning. De lärde sig bl.a. att sy sariblusar och underkjolar. De har bl.a. sytt blusar till de pensionärer som vi understöder. Den första kullen fick sina certifikat i sömnad under våren 2007. Ett antal konfektionsföretag, både utländska och inhemska, har på senare år etablerat sig i området. Då den ekonomiska tillväxten har varit mycket hög i Indien finns det ett ständigt behov av ny arbetskraft. Våra nyexaminerade sömmerskor har högt attraktionsvärde på arbetsmarknaden och får snabbt anställning i konfektionsindustrin. Företagens bussar hämtar upp kvinnorna i byn tidigt på morgonen och då arbetsdagen är slut skjutsas de hem till byn. Arbetsdagarna är långa, 10 12 timmar, men lönen är förhållandevis god. Då kvinnorna kommer ur en samhällsgrupp som varit beroende av säsongsbetonade arbeten hos jordägarna har de haft långa perioder av arbetslöshet och därmed också låga inkomster. De nya anställningarna innebär både ökad trygghet och en bättre ekonomi. Vår sömmerskeskola skapar på detta sätt en direkt förbättrad livssituation för kvinnorna och deras familjer som vi från början inte kunde förutse. Då en grupp kvinnor avslutat sin utbildning startas nya kurser och kvinnorna köar för att få delta och lära sig sy. Från början hade vi enbart trampmaskiner, men skolan har nu utrustats med elektriska maskiner. Kvällsskolorna i Orikkai och Illupapattu Den statliga skolan på landsbygden är av mycket låg kvalitet, med outbildade lärare och brist på läromedel. För att stödja skolbarnens utbildning driver vi kvällsskolor som ett supplement till den ordinarie skolundervisningen. Vi förser barnen med läromedel, utan kostnad för föräldrarna, som de också kan använda i den vanliga skolan. Kvällsskolorna är mycket uppskattade och barnen kommer 10

11 mangrant till undervisningen, som äger rum mellan 18-20 varje vardagskväll. Undervisningen omfattar barn i åldrarna 4-18år. Det finns sedan flera år fyra kvällsskolor i Orikkai, en i Illupapattu och en nystartad i byn Enathur, med vårt tidigare fadderbarn Sumati som lärare. Sedan 2007 bedrivs undervisning i datakunskap på helgerna i anslutning till våra kvällsskolor i Orikkai. Tillsvidare har vi bara en dator, men vi hoppas kunna skaffa fram fler. Dessutom vill vi starta dataskola i Illupapattu. Kvällsskolan i Illupapattu har för närvarande ca 120 barn. Undervisningen har skett under bar himmel. Föreningen beslutade redan 2007 att bygga ett enkelt skolhus, men bygget har fördröjts av byråkratin som i Indien kan vara nog så besvärlig. Indisk lag säger att den som äger marken äger huset. Eftersom marken inte har registrerats på vår förening, kommer vi inte att bygga ett regelrätt skolhus, utan endast en enklare konstruktion så barnen får tak över huvudet. Sagoböcker, spel och pedagogisk litteratur har inhandlats för att höja kvaliteten på undervisningen. I vårt lilla bibliotek på kontoret i Orikkai finns skönlitteratur både på engelska och tamil för olika åldrar, för att uppmuntra till läsning och intresse för berättelser. På de traditionella personalmötena brukar Britt-Louise betona vikten av att uppmuntra barnen att läsa på egen hand. Barnen kommer från en miljö där föräldrarna är analfabeter och de har därför ingen vana vid böcker. Fadderbarnsprogrammen För närvarande bedrivs fadderbarnsprogram huvudsakligen i två byar, Orikkai och Illupapattu. Barnens familjer får regelbundet matransoner samt tvål, tandborste och tandkräm. Barnen får också sina skolavgifter betalda, skoluniformer en gång per år och kläder tre gånger per år samt medicin vid behov. Från och med 2010 har ett av barnen i varje Irulas-familj, ca 30 stycken, tagits som fadderbarn. Detta innebär att barnet får gå i skola och att familjens matransoner, som tidigare betalats direkt av föreningen, nu täcks av fadderavgifterna. Irulas är beteckningen på en kast med mycket låg status i kastsystemets hierarki. Familjerna har ofta många barn, men föräldrarnas intresse för att sätta barnen i skola har tidigare varit lågt. Allra lägst på den sociala rangskalan befinner sig tribals, som tillhör Indiens urbefolkning och helt saknar kasttillhörighet. I Indien, likväl som i många andra länder, utsätts urbefolkningen för kränkningar och maktövergrepp. Även i våra byar som framför allt befolkas av lågkastiga grupper, utgör tribals en utstött grupp, som inte har sina hyddor utmed bygatan, utan i utkanterna av byn. De ingår inte i det naturliga umgänget i byn och barnen går inte i skola. Efter år av diplomatiskt arbete från Raghus sida har vi lyckats övertala tribalfamiljerna att skicka sina barn till våra kvällsskolor och byinnevånarna att acceptera dessa barn i vår skola. Tribalbarnen behöver hjälp med allt; mat, kläder, hygienartiklar och skor, och är därför fadderbarn idag. De deltar på samma villkor som alla andra barn i våra sammankomster. För samtliga barn har föreningen har förbundit sig att betala fadderavgifter tills barnen avslutat sin 12- åriga skolgång. När grundutbildningen är genomförd är därför föreningens och de svenska faddrarnas ekonomiska ansvar avslutat. Förhoppningen är dock att det ska bli möjligt för föreningen att tillsammans med faddrarna stötta de ungdomar som har förutsättningar för en högre utbildning. I de fall där faddrarna så önskar, kan de välja att fortsätta sitt fadderskap under barnets studietid. De äldsta barnen har påbörjat högre studier eller yrkesutbildning. Somliga är redan yrkesverksamma, både pojkar och flickor. De arbetar som elektriker, sömmerskor, bilmekaniker, chaufförer etc. Andra utbildar sig till lärare, kemister, ekonomer mm. Ett par av våra tonårspojkar har lyckats komma in på högt ansedda tekniska högskolor. Avgifterna är höga, ca 30 000 kr per år och elev. Vi bidrar med fadderavgiften i dessa fall. Resterande summa lånar familjerna ihop inom släkten. Vi gläder oss särskilt åt att vi i några fall lyckats bryta trenden där man av tradition inte satsar på yrkesutbildning för flickor. Vi har nu flickor som går sjuksköterskeutbildning, lärarutbildning och studerar på universitet. I flera fall överstiger deras löner dem som fäderna förtjänar. Detta har medfört att fäderna börjat inse vikten av att även döttrarna skall få utbildning.

12 Eftersom alkoholism och kvinnovåld bland män har blivit oerhört vanligt informerar vi i skolan om riskerna med alkohol och droger. En viktig uppgift för föreningen har blivit att försöka hitta goda manliga förebilder för pojkarna i vårt fadderbarnsprogram och visa dem på ett annat sätt att leva. Tyvärr är dessa förebilder få, men Raghu är en av dem. Social stödverksamhet Åldringar Eftersom man inte har något pensionssystem i Indien för alla medborgare, är det familj och släktingar som skall ansvara för de gamlas uppehälle. Detta fungerar långt ifrån alltid och ett stort antal äldre i våra byar saknar därför helt ekonomiska tillgångar. Under det gångna året har vi fortsatt med den sociala stödverksamheten för ett antal åldringar, framför allt kvinnor, i Orikkai, som vi påbörjade år 2004. Vi delar nu ut ris till ca 100 åldringar varje månad. Inför den stora högtiden Pongal i januari får de dessutom extra kryddor och andra ingredienser som används i de traditionella rätterna. Detta åtagande har blivit en stor utgift för föreningen, och vi saknar tyvärr täckning för denna på inkomstsidan. Kirgizistan Kirgizistan är beläget i det inre av Centralasien, gränsande till Kazakstan i norr, Kina i öst, Uzbekistan i väst och Tadzjikistan i syd och väst. Större delen av landets yta täcks av höga berg, utom en liten del av det kazakiska låglandet i norr. Huvudstaden heter Bishkek. Landet är en demokratisk republik med drygt 5 miljoner invånare. Språket är kirgiziska och ryska. Föreningen påbörjade under 2007 en fadderbarnsverksamhet i Kirgizistan, på initiativ av en av föreningens medlemmar, Barbro Zimmerling Svan. Hon har arbetat i landet i några år på uppdrag av Sida och har goda kontakter där. Fattigdomen i landet är mycket stor och många av barnen kan inte gå i skolan av ekonomiska skäl. Barbro ansvarar för det nya programmet tillsammans med en lokal koordinator. Koordinator för verksamheten i Kirgizistan är Dinara, som har goda kunskaper i engelska. Hon avlönas av föreningen. Under det gångna året har ett presidentbyte skett, vilket har inneburit politiska oroligheter både före och efter valet. Trots detta har bidragen till barnen gått fram och verksamheten fortsätter enligt planerna. Fadderbarnsprogrammet innebär framför allt att barnen får ekonomisk hjälp till skolgång.

13 Våra medarbetare i Ghana, Indien och Kirgizistan framför sina hälsningar och tack till alla i föreningen som stödjer och tänker på dem. Styrelsen för A World of Friends, Sweden vill också ta tillfället i akt att tacka alla medlemmar och bidragsgivare för ert stöd under år 2011 till barnen och kvinnorna i Ghana, Indien och Kirgizistan. Britt-Louise Theglander Monica Tillberg Bo Tillberg Kristina Frank Ann-Sofi Ivarsson Mona Serenius Barbro Zimmerling Svan