HÄRRYDA KOMMUN- DAGVATTENDAMMAR I MÖLNLYCKE CENTRUM



Relevanta dokument
BILAGA 1. Exempel på principer för framtida dagvattenavledning. Genomsläppliga beläggningar. Gröna tak

1. Dagvattenutredning Havstornet kv.6 Ångsågen

UPPDRAGSLEDARE. Kristina Nitsch UPPRÄTTAD AV

Resultatrapport StormTac Web

PM dammdimensionering Alsike idrottspark

Södra Gunsta. PM: Flödes- och föroreningsberäkningar

PM Dagvatten Troxhammar 7:2 mfl

Svar på Stockholm Vatten ABs kommentarer angående vägdagvattendammarna vid nya E18.

PM Sollentuna kommun Avrinningsområdesbestämning och föroreningsberäkningar

Bilaga 5, Dagvattenrening, bilaga till Uppdragsrapport daterad

Beräkningar av flöden och magasinvolymer

Flödesutjämning och rening av dagvatten från västra Lund

Generella metoder för dimensionering av dammar och våtmarker samt allmänt om riktlinjer för rening av dagvatten

Bilaga 9 Dikesförslag för Spektrumgången och Sneda gången

Resultatrapport StormTac Web

Flödes- och föroreningsberäkning för dagvatten inom området Östra Torp, Uddevalla

Beräknad avskiljning av dagvattenburna föroreningar med LOD och dagvattendamm för dp Nya gatan, Nacka

Skärmbassäng inre hamnen Oskarhamn

Resultatrapport StormTac Web

Dagvattenhantering till detaljplan för del av östra Bäckby, dp 1848, Västerås

Dagvatten inom kvarteret Brännäset för fastigheterna Brännäset 4, Brännäset 6 samt del av Tälje 3:1 i Norrtälje stad.

Dagvattenföroreningar Airport City

UPPDRAGSLEDARE. Elisabeth Nejdmo UPPRÄTTAD AV. Linn Andersson

Hagforsgatan Tilläggs-PM för parkeringsdäck

Föroreningsmängder från dagvatten inom Viareds industriområde

PM DAGVATTEN SÖDRA TORSHAMMAR

PM Dagvatten Norra Vilbergen Norrköping. Datum Uppdragsnr: 16059

RAPPORT. Järnlodet 16. Centrumfastigheter. Sweco Environment AB. Irina Persson. Linda Johansson. Henrik Alm. Dagvattenutredning.

FÖRORENINGSBERÄKNINGAR INGELSTAD

ANMÄLAN OM DAGVATTENANLÄGGNING

Kolardammen, Tyresö (en bra lösning nedströms om plats finns att tillgå)

Bilaga Dagvatten-PM för Näset nya bostäder mellan Tjuvdalsvägen och Norra Breviksvägen

PM DAGVATTENHANTERING OCH VA-LÖSNINGAR I SEGESTRAND

Dagvattenhantering till detaljplan för Bjurhovda 3:24, Västerås

UPPDRAGSLEDARE. Lovisa Bjarting UPPRÄTTAD AV. Göran Lundgren

DAGVATTENUTREDNING TILL DETALJPLAN FÖR KVARTERET RITAREN I VARA

PM Dagvattenutredning inför detaljplan Kv. 16 Åkeriet, Norrtälje. ZOEN AB / Källö VVS konsult AB. Staffan Tapper / Niklas Björkman

Jakobslund Stormtacberäkning

Metod och verktyg för upprättande av dagvattenplan för Tyresö kommun

RAPPORT. Detaljplan Näsby 35:47 KRISTIANSTADS KOMMUN KARLSKRONA VA-UTREDNING UPPDRAGSNUMMER ERIK MAGNUSSON HAMED TUTUNCHI

Svar på granskningsyttrande till Akvarievägen Dagvattenutredning

HYDRAULISK ANALYS, DAMM I BRUNNA VERKSAMHETSOMRÅDE

Sweco Environment AB. Org.nr Styrelsens säte: Stockholm

Bakgrund och syfte. Ny metod för att beräkna reningsbehov av dagvatten Bakgrund dimensionering av reningsanläggningar för dagvatten

RAPPORT. Dagvattenutredning Kungsbäck SAMHÄLLSBYGGNAD, GÄVLE KOMMUN SWECO ENVIRONMENT GÄVLE VATTEN OCH MILJÖ UPPDRAGSNUMMER

Ny damm vid trafikplats söder om Eurostop, Arlandastad. Slutversion 15U Foto Befintlig dike/damm söder om Eurostop

Hantering av vägdagvatten längs Ullevileden.

PM Dagvattenhantering, Invernesshöjden Danderyds kommun

VÄSJÖOMRÅDET (DP l + ll)

Stensta Ormsta, Vallentuna kommun

PM DAGVATTEN SÖDRA TORSHAMMAR

UTVÄRDERING AV DAGVATTENANLÄGGNING I OKVISTA INDUSTRIOMRÅDE

Södra Infarten Detaljplan Etapp 1

Redovisning kompletterande dagvattenutredningen

Dagvattenutredning detaljplan Kungsbro 1:1

KOMPLETTERANDE PM DAGVATTEN

Dagvattenutredning Kvarteret Sperlingens backe

Dagvattnets schablonhalter. Ny litteratur.

Kvalitetsgranskning: Handläggare: Denis van Moeffaert. Aino Krunegård Ronie Wickman

Uppdaterad Dagvattenutredning Troxhammar 7:2 mfl

Dagvattenutredning för nyexploatering inom Viksberg 3:1, område B Uppdragsnummer Sweco Environment AB

TORSBY KOMMUN ÖSTMARKSKORSET DAGVATTENUTREDNING Tobias Högberg. Torsby kommun UPPDRAGSNUMMER: GRANSKAD AV: KUND:

PM DAGVATTEN STUDENTBOSTÄDER VÄPNAREN UPPDRAGSNUMMER Handläggare: Maria Nordgren Teknikansvarig: Annika Lundkvist 1 (12)

Översiktlig utbredning av detaljplaneområdet. DAGVATTENUTREDNING MELBY 3:

Översiktlig dagvattenutredning område B, Norra Myrstugan

Dagvattenhantering Hensbacka, Smedberget

FÖRSTUDIE DAGVATTEN DETALJPLAN FÖR FASTIGHETERNA ODEN 21:1, 23 M.FL, LIDINGÖ CENTRUM

FÖRORENINGSANALYS TYRESÖ

UPPDRAGSLEDARE. Staffan Stenvall UPPRÄTTAD AV. Frida Nolkrantz

DAGVATTENUTREDNING. För tillkommande bostäder utmed Gröndalsvägen. Stockholm Novamark AB

Dagvattenutredning del av fastighet Väppeby 6:1

Hareslätt, Kungälvs kommun Avvikelser mellan utförd VA-utredning och projekterade lösningar

Detaljplan för Repisvaara södra etapp 2

PM DAGVATTENHANTERING MÖRVIKEN 2:91

Dagvattenutredning Mörby 1:62 och 1:65, Ekerö

Dagvattenutredning Skomakartorp södra

TORSBY BOSTÄDER KVARTERET BJÖRKEN DAGVATTENUTREDNING Charlotte Stenberg. Torsby bostäder UPPDRAGSNUMMER: GRANSKAD AV:

Översiktlig dagvattenutredning för detaljplan för del av Tegelviken 2:4 (Jungs väg)

RAPPORT. Kv Orren 9, Västerås BOSTADS AB MIMER VÄSTERÅS DAGVATTENUTREDNING INFÖR DETALJPLANERING UPPDRAGSNUMMER

Datum Dagvattenutredning. detaljplan för trafikkantservice

Ursviks Västra Delar, Sundbyberg stad

RAPPORT. Dagvattenutredning Björnbro. Kilenkrysset Bygg AB. Sweco Environment AB Västerås Vatten och miljö

RAPPORT. Säleby Södra KYNNINGSRUD MUNKEDAL AB VÄNERSBORG VATTEN OCH MILJÖ DAGVATTENUTREDNING INFÖR DETALJPLAN UPPDRAGSNUMMER

Slutsatser från NOS-projektet. Fungerar dagvattendammar så bra som vi tror? Jonas Andersson & Sophie Owenius WRS Uppsala AB

Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten

E18 Arninge resecentrum

Förprojektering av anläggning för fördröjning och rening av dagvatten i samband med industriexploatering av Höganloft III

Dagvattenhantering kvarteret Tändstickan

Kv Kungsfisken. Dagvattenutredning. Tillhörande detaljplan för. i Mölndal Rev

DAGVATTENUTREDNING FÖR KALMARSAND

Föroreningsberäkningar till detaljplan för Sandstugan 2, Uttran, Botkyrka kommun

Ursviks Västra Delar, Sundbyberg stad

Furulidsskolan Kompletterande dagvattenutredning till detaljplan

PM dagvatten Börje-Hässelby 1:2, Kompletterande dagvattenutredning

SÄBY 3:69 DAGVATTENUTREDNING. PM Upprättad av: Karin Vendt Granskad av: Saga Perron

Dagvattenutredning. Farsta Hammarö

Dagvattenutredning för flerbostadshus vid Ektorpsrondellen. Dagvattenutredning för flerbostadshus vid Ektorpsrondellen

PM Dimensionering av dammar och våtmarker för rening och utjämning av dagvatten, version 5

DAGVATTENUTREDNING Landvetters-Backa, västra HÄRRYDA KOMMUN. Totalt antal blad: 5 st. Göteborg

Tabell 1. Avrinningskoefficienter för olika typer av ytor. Avrinningskoefficient (φ) Tak 0,9 Hårdgjorda ytor 0,85 Grusbelagda ytor 0,2.

Transkript:

PM UPPDRAG Dagvattendammar Mölnlycke UPPDRAGSLEDARE Mats Andréasson DATUM UPPDRAGSNUMMER 1321206000 UPPRÄTTAD AV Thomas Larm, Tove Lindfors GRANSKAD AV Elisabet Sterner HÄRRYDA KOMMUN- DAGVATTENDAMMAR I Tekniskt PM Göteborg Uppdragsnummer 1321206000 Innehåll 1 Allmän beskrivning av anläggningen 2 2 Avrinningsområde 10 3 Dimensionerande data 14 4 Kostnadskalkyl 15 Bilaga A- Översiktlig plan för tänkt ledningsdragning 16 1 (16) Sweco Gullbergs Strandgata 3 Box 2203, 403 14 Göteborg SWECO AB (publ) Org.nr 556542-9841 säte Stockholm Telefon 031-62750 Uppdrag Telefax 031-1321206000; 627772 larm p:\1331\1321206_dagvattendammar_möln\000\10 arbetsmtrl_dok\tekniskt pm_mölnlycke dagvattendammar_20120521.docx www.swecogroup.com

1 Allmän beskrivning av anläggningen Syfte Dammarnas primära syfte är rening av inkommande dagvatten och skydd av Rådasjön mot föroreningar. Rådasjön är dricksvattentäkt för Mölndals och Göteborgs kommun och därför viktig att skydda mot utsläpp och föroreningar. Dammarna kan även förhindra att föroreningar sprids vid eventuell bräddning av spillvatten samt vid utsläpp från olycka med farligt gods. Bakgrund I dagsläget finns ingen rening av dagvattnet från Mölnlyckes centrala delar. Dagvatten med föroreningar, som finns beräknade och presenteras i kapitel 2, leds orenat ut i Mölndalsån och vidare till dricksvattentäkten Rådasjön. Härryda kommun planerar att anlägga dammar för hantering av dagvatten från Mölnlyckes centrala delar. Dagvattendammarnas primära syfte är rening av dagvattnet och således en minskad föroreningsbelastning på dricksvattentäkten Rådasjön. Dammarna kommer även fungera som katastrofskydd genom att förhindra att eventuella utsläpp från bräddning av spillvatten eller olyckor med farligt gods når Rådasjön. Vikten av att skydda dricksvattentäkter lyfts fram i Artikel 7 i Ramdirektivet för vatten där det anges att Medlemsstaterna skall säkerställa erforderligt skydd för de identifierade vattenförekomsterna i syfte att undvika försämring av deras kvalitet för att minska den nivå av vattenrening som krävs för framställning av dricksvatten. Vidare går anläggandet av dammar, som kan rena dagvatten från bakterier, väl i linje med Svenskt vattens rapport 2011-18 där mikrobiologiska risker lyfts fram som en riskfaktor för landets dricksvattentäkter. Något som tydligt gjorde sig påmint vid det vattenburna utbrottet av Cryptosporidium i Östersund och Skellefteås ytvattentäkter vinterhalvåret 2010-2011. De största mikrobiologiska riskerna är förknippade med avföring från människor och djur. Avföringen kan innehålla smittämnen, så kallade patogener, i form av bakterier, virus och parasitära protozoer (encelliga djur, urdjur), så kallade parasiter. Förutom patogener från avföring kan till exempel cyanobakterier (blågrönbakterier, tidigare benämnda blågrönalger) och bakterien Legionella under vissa omständigheter påverka dricksvattenkonsumenters hälsa. 2 (16)

Utformning För hantering av dagvattnet föreslås fyra dammar i serie enligt Figur 1. Figur 1 Planerade dagvattendammar uppströms Rådasjön Dagvatten från omkringliggande centrumområde, bostadsområden, industriområden, vägar m.m. leds via ledningar och/eller spontade dagvattendiken till föreslagna dagvattendammar, se figur 1. 3 (16)

En översiktlig plan över hur ledningsdragningen kan utformas för att fånga upp dagvattenutsläppen från centrala Mölnlycke och leda det till dagvattendammarna presenteras i Bilaga A. Från Mölnlycke centrum fram till bron vid Säterivägen leds dagvattnet utmed åns sidor via ledningar och/eller spontade dagvattendiken som överbyggs med trädäck och ansluts till dagvattenledningar som för vattnet vidare till Damm 1. Se Figur 2 för inspirationsbild från liknande konstruktion i Växjö. Vid inloppet till Damm 1 anläggs en by-pass med möjlighet till reglering av nivå och flöde. Från den sista dammen, Damm 4, ansluter dagvattnet via ett utloppsdike till recipienten Rådasjön. Figur 2 Spontat dagvattendike överbyggt med trädäck i Växjö. 4 (16)

Dammarna utförs med permanent vattenyta och permanent vattendjup på ca 1,0 meter (med reservation för ändringar vid förändrad dämningsgräns i Rådasjön). Av säkerhetsskäl och reningstekniska skäl anläggs en 1-2 m bred grund zon med djup på ca 2 dm runt dammarnas kanter. De gör att staket eller annan instängsling inte bedöms behövas, eventuellt kan ett vägräcke placeras längs Säterivägen. Se Figur 3 som representerar en exempelsektion för Damm 2. Figur 3 Exempel på dammsektionsritning för Damm 2 med angiven normal vattennivå, nivå för 5-årsregn samt bedömd högsta högvattennivå (hhw), den senare baserad på uppdämning av Rådasjön. 5 (16)

En gångväg anläggs utmed dammarna, se Figur 4. Dammarnas totala area uppgår till ca 8000 m 2 medan deras permanenta ytor (vattenspeglar) uppgår till ca 7200 m 2. Dessa ytor skulle minska till cirka 7000 m 2 respektive 6500 m 2 om den eventuella framtida trafikplatsen byggs. Figur 4 Planerad gångväg utmed dammarna samt eventuellt framtida trafikområde. 6 (16)

Utformningen av dagvattendammarna har anpassats för att så långt som möjligt minimera påverkan på framförallt mindre hackspett samt den smala dammsnäcka som förekommer inom området, se Figur 5. Figur 5 Resultat från inventering av smal dammsnäcka samt observerad mindre hackspett Vid byggnationen är det viktigt att minimera miljöpåverkan och arbeta med metoder som ger liten uppslamning samt att läckage av föroreningar och uttransport av höga partikelhalter förhindras, t.ex. genom skärmar och kontroll av kvaliteten. Skogsmiljön söder om Mölndalsån har lämnats i sin helhet och dammarnas utbredning inom området mellan vägbron vid Säterivägen samt vägbron vid Mölndalsvägen har begränsats så långt som möjligt. Detta på bekostnad av att större yta istället tas i anspråk inom den del av området som ligger inom Rådasjöns naturreservat (Damm 4). Utformningen innebär att delar av skogen i naturreservatet avverkas, främst inom ett område som idag fungerar som en avstjälpningsplats för trädgårdsavfall. Utöver detta erfordras röjning av buskage ner mot sjön samt nedtagning av fyra fristående äldre alar (två döda). Delar av området som kommer att tas i anspråk i naturreservatet utgörs av en öppen markyta som regelbundet siktröjs. 7 (16)

Bedömningen är att ingen gummiduk erfordras för att hålla den permanenta vattennivån. Att leran är lös bör beaktas vid schaktarbetet. Funktion Reningen åstadkoms då hastigheten på inkommande vatten sjunker och medför att partiklar och näringsämnen, samt bakterier och föroreningar som binds till partiklarna, kommer att sedimentera och sjunka till botten. Växtlighet och mikroorganismer på växtytor bidrar också till reningen genom upptag och nedbrytning. Dessutom förekommer ett flertal andra reningsprocesser i anläggningen, t.ex. denitrifikation då kvävgas avgår till atmosfären samt avdödning av bakterier, virus och parasiter genom abiotiska faktorer (solljus, temperatur, ph) och biotiska faktorer (konkurrens och predation). Dammkonstruktionen innebär att permanenta vattenytor skapas liksom grundare och djupare vattenområden. Dagvattendammar med permanent vattenyta, så kallade våta dammar, är ett effektivt sätt att rena dagvatten, se Tabell 1. Växter i grundzonerna bidrar med förbättrad avskiljning av lösta föroreningar, inte minst genom den stora yta som ger plats för mikroorganismer. Tabell 1 Redovisade reningseffekter angivna i procent för olika typer av reningsanläggningar för dagvatten. Uppgifter från StormTacs databas version 2010-11. *bens(a)pyrén Med hänsyn till flöden och uppehållstider kommer anläggningen att ha god reningsfunktion även vintertid tack vare flödesanpassade dimensioner. Sedimentation är den viktigaste processen vintertid. Övriga processer fungerar också vintertid, t.ex. bakteriell nedbrytning om än inte lika effektivt som under sommaren. Dagvattendammarna kommer att fungera som katastrofdammar om ett eventuellt tunnelras skulle inträffa i spillvattentunneln till GRYAAB. Vid en sådan situation släpps allt dagvatten direkt ut till ån medan spillvattnet (~100l/s) leds till dammarna. Dagvattendammarnas funktion i det här fallet blir att ta hand om och behandla spillvattnet (t.ex. genom fällning med kalk) innan det når ut till Rådasjön. Detta för att minimera konsekvenserna av ett utsläpp till Rådasjön. Katastrofskyddet kan utformas på olika sätt, t.ex. kan en EcoVault (ett underjordiskt litet magasin med filter) eller en lamelloljeavskiljare användas för att rena det inkommande vattnet från olja och partiklar vid inloppet till Damm 1. Damm 1 fungerar som en grovavskiljningsdamm för att de ekologiska värdena i dammarna nedströms ska skyddas vid eventuell bräddning av spillvatten eller vid utsläpp från olycka med farligt gods. För att minska risken att oljespill och andra flytande föroreningar sprids mellan dammarna kan nedsänkta utlopp anläggas. Utlopp genom en nedsänkt ledning till en brunn med skibord håller en permanent vattenyta. I och med ett hål i skibordet i utloppsbrunnen erhålls tillräckligt långa uppehållstider under mindre och medelstora regn så att tid för 8 (16)

reduktion av föroreningar erhålls, se Figur 6. Man kan också förbereda en proppning med avstängningslucka eller liknande i ledningen mellan dammarna. Det nedsänkta utloppet gör att en stor volym finns tillgänglig för att hålla olja och andra liknande flytande föroreningar vid en eventuell katastrof. Figur 6 Skiss av nedsänkt utlopp från damm, från StormTacs databas version 2012-02 Skötsel Rensning av dammarna avses preliminärt att ske genom slamsugning. Den första dammen behöver slamsugas oftare än kommande dammdelar. Ett skötselprogram behövs för att visa när detta erfordras, t.ex. efter ett sedimentdjup på 30 cm. Mätningar av sedimentdjup i dammen behövs med några års mellanrum. Erfarenhetsmässigt kan det röra sig om slamsugning efter 5-15 år i första delen, mer sällan i efterföljande delar. EcoVaulten eller lamelloljeavskiljaren behöver även de slamsugas med jämna intervaller. Skötsel av växter samt skräprensning krävs regelbundet längs hela sträckan. 9 (16)

2 Avrinningsområde Dagvatten kommer in till dammarna från ett avrinningsområde i Mölnlyckes centrala delar bestående av bland annat centrumområde, industriområde och bostadsområde. Se Tabell 2 för olika markanvändningars area och avrinningskoefficient. I Figur 7 redovisas vidare en uppdelning av olika delavrinningsområden med tillhörande markanvändning. Tabell 2 Avrinningskoefficienter och areor för respektive markanvändning i avrinningsområdet Markanvändning Avrinningskoefficient Area (ha) Genomfartsväg 0.85 0.70 Järnvägsområde, banvall 0.5 0.88 Parkeringsytor 0.85 0.82 Villaområden, gles bebyggelse 0.15 13.38 Villaområden, gles bebyggelse 0.25 28.10 Flerfamiljshusområde 0.45 6.60 Centrumområde 0.7 5.20 Industriområde, mindre förorenat 0.6 11.30 Naturmark (skogs- och ängsmark) 0.075 9.30 Total 0.33 76 10 (16)

Figur 7 Avrinningsområdet fördelat på olika delavrinningsområden och markanvändningen i dessa 11 (16)

Dagvattenflöden, föroreningshalter och massflöden av föroreningar för avrinningsområdet har beräknats med hjälp av modelleringsprogrammet StormTac (version 2010-11). Indata till modellen är nederbördsdata samt ytor för olika typer av markanvändning. I databasen till StormTac finns schablonhalter för olika föroreningar och avrinningskoefficienter för respektive markanvändning. Schablonhalterna bygger på flödesproportionella provtagningar. För det aktuella området har årsmedel-nederbörden 985 mm använts (enligt uppgift från SMHI). I Tabell 3 nedan redovisas flöden för respektive avrinningsområde. Flödena redovisas för regn med återkomsttiden 2, 5 och 10 år för nu gällande nederbördsstatistik samt uppräknade med en klimatfaktor. Klimatfaktorn är 1,2 för 2-års regn, 1,25 för 5- års regn och 1,3 för 10-års regn. Tabell 3 Flöden inom respektive avrinningsområde, k=flöde med klimatfaktor Återkomsttid (år) 2 5 10 Avrinningsområde Flöde (l/s) DUL 332/333 910 1171 1440 DUL 332/333k 1091 1464 1872 DUL331 586 755 928 DUL331k 703 944 1206 DUL348/482 63 81 99 DUL348/482k 75 101 129 DUL246 130 167 205 DUL246k 155 209 267 DUL347 918 1183 1454 DUL347k 1102 1478 1890 DUL346 34 44 54 DUL346k 41 55 70 DUL343 85 109 134 DUL343k 102 136 174 DUL343 36 47 58 DUL344k 44 59 75 Utlopp B 250 322 396 Utlopp Bk 300 403 515 Utlopp A 190 244 300 Utlopp Ak 228 305 390 DUL329 712 917 1127 DUL329k 854 1146 1465 12 (16)

I Tabell 4nedan redovisas beräknade föroreningshalter för de aktuella avrinningsområdena. I Tabell 5 visas beräknad årsmängd av föroreningarna inom varje delområde. Tabell 4 Föroreningshalter vid utlopp för respektive delavrinningsområde Föroreningshalter P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS olja PAH BaP 1 mg/l mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l mg/l µg/l µg/l DUL331 0.15 1.32 8.6 15.9 60.9 0.40 4.3 5.1 0.02 42.4 0.5 0.4 0.039 DUL246 0.11 1.41 5.6 17.6 71.5 0.23 9.9 4.9 0.02 32.2 0.3 0.3 0.024 DUL332/333 0.23 1.64 17.3 21.5 115.1 0.83 5.7 7.5 0.04 85.2 1.1 0.6 0.077 DUl348/482 0.16 1.53 9.7 18.5 89.6 0.47 8.3 6.0 0.03 51.2 0.6 0.4 0.045 DUL347 0.17 1.33 10.3 18.3 83.5 0.46 4.6 5.9 0.02 38.3 0.6 0.4 0.04 DUL346 0.10 1.10 27.4 37.0 128.6 0.42 13.8 3.9 0.05 128.2 0.7 1.6 0.055 DUL343 0.23 1.48 19.9 29.6 167.3 0.83 7.2 9.1 0.05 62.3 1.3 0.7 0.081 DUL344 0.24 1.53 19.9 28.9 171.3 0.88 7.8 9.8 0.05 64.3 1.4 0.7 0.086 Utlopp B 0.19 1.39 13.6 22.3 114.7 0.59 5.2 7.2 0.03 46.2 0.8 0.5 0.059 Utlopp A 0.19 1.40 14.2 23.0 120.2 0.62 5.4 7.4 0.03 48.0 0.9 0.6 0.062 DUL329 0.13 1.24 5.9 13.2 48.6 0.28 2.4 4.4 0.01 25.2 0.3 0.3 0.030 Tabell 5 Årsmängder av föroreningar inom respektive delavrinningsområde Belastning (kg/år) P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS olja PAH BaP 1 DUL331 12.2 105.7 0.7 1.3 4.9 0.03 0.35 0.41 0.001 3399 37 0.03 0.003 DUL246 2.2 28.2 0.1 0.4 1.4 0.00 0.20 0.10 0.000 647 5 0.01 0.000 DUL332/333 6.8 48.3 0.5 0.6 3.4 0.02 0.17 0.22 0.000 2506 33 0.02 0.00 DUl348/482 2.0 19.7 0.1 0.2 1.2 0.01 0.11 0.08 0.000 661 8 0.01 0.001 DUL347 21.5 172.0 1.3 2.4 10.8 0.06 0.60 0.76 0.000 4961 77 0.05 0.01 DUL346 0.2 2.7 0.1 0.1 0.3 0.00 0.03 0.01 0.000 318 2 0.00 0.000 DUL343 1.8 11.8 0.2 0.2 1.3 0.01 0.06 0.07 0.000 494 10 0.01 0.001 DUL344 0.8 5.3 0.1 0.1 0.6 0.00 0.03 0.03 0.000 221 5 0.00 0.000 Utlopp B 5.0 36.8 0.4 0.6 3.0 0.02 0.14 0.19 0.001 1229 22 0.01 0.002 Utlopp A 3.8 27.8 0.3 0.5 2.4 0.01 0.11 0.15 0.001 954 18 0.01 0.001 DUL329 12.2 119.5 0.6 1.3 4.7 0.03 0.23 0.42 0.001 2430 26 0.03 0.003 1 BaP är en cancerogen PAH-förening. 13 (16)

3 Dimensionerande data Tabell 6 Områdes- och flödesdata för dimensionering av dammarna Områdesdata Total avrinningsområdesyta A tot = 76 ha Total avrinningskoefficient 0,33 Reducerad yta Nederbörd, årsmedel (korrigerad) A red = 25 ha 985 mm/år Medelvattenytan Rådasjön (recipient) mvy = +59,5 Rådasjöns (recipient) högsta högvattennivå hhw= +60.6 Flödesdata Årsmedelflöde Medelavrinningsflöde Tabell 7 Anläggninsdata för respektive damm 14 l/s 75 l/s Anläggningsdata Total Damm 1 Damm 2 Damm 3 Damm 4 Vattenyta, permanent vattennivå A p = 7200 m 2 A p = 500 m 2 A p = 2900 m 2 A p = 200 m 2 A p = 3500 m 2 Vattenyta, reglernivå, 5-årsregn (ungefärlig schaktyta) A d = 8000 m 2 A d = 600 m 2 A d = 3300 m 2 A d = 200m 2 A d = 3900 m 2 Permanent vattenvolym V p = 5600 m 3 V p = 400 m 3 V p = 2000 m 3 V p = 100 m 3 V p = 3000 m 3 Reglervolym V d = 3800 m 3 V d = 300 m 3 V d = 1600 m 3 V d = 100 m 3 V d = 1900 m 3 Total volym V tot =9400 m 3 V tot = 700 m 3 V tot = 3600 m 3 V tot = 200 m 3 V tot = 4900 m 3 Grundzonens bredd (0,2 m djup) runt dammarna b g = 1,0 m b g = 1-2 m b g = 1,0 m bg = 1,0 m Släntlutning 1:2,5 1:2,5 1:2,5 1:2,5 Bottenyta första delen av Damm 1 (vid inlopp) + 58,20 - - Bottenyta övriga delar av dammarna + 58,50 + 58,50 + 58,50 Vattendjup, permanent vattenyta Reglerhöjd över permanent vattenyta, 5-årsregn 1,3 m (nivå +59,5) 0,5 m (nivå +60,0) 1,0 m (nivå +59,5) 0,5 m (nivå +60,0) 1,0 m (nivå +59,5) 0,5 m (nivå +60,0) 1,0 m (nivå +59,5) 0,5 m (nivå +60,0) 14 (16)

Tabell 8 Övrig data använd vid dimensionering av dammarna Övrig data Dimensionerande regnåterkomsttid Klimatfaktor, bedömd för perioden 2071-2100 (StormTac utifrån uppgifter i Svenskt Vatten publikation P104) Totalt 5 år 1,25 Areaförhållande A p /A red (normalt ca 70-400) 286 Medelregnets volym (V r ) 1800 m 3 Volymförhållande V p /V r (normalt ca 0,7-3,0) 3,1 Uppehållstid, årsmedelflöde Uppehållstid, medelregn 4 Kostnadskalkyl 3,2 dygn Kostnaden för nya ledningar beräknas till 10-11 000 kr/m. Genomförandet av 840 m ledning bedöms i dagsläget till 8,5-9 Milj kronor. Spontade dagvattendiken beräknas kosta ca 26 000 kr/m. Uppskattningsvis behövs 135 m spontat dagvattendike på Mölndalsåns norra sida och 225 m på den södra sidan. Tillsammans beräknas de 360 m kosta 9-9.5 Milj. Kostnaden för dagvattenledningar (480 m) i kombination med spontade dagvattendiken (360 m) bedöms i dagsläget till 14-14,5 Milj. Kostnaden för att anlägga dammar med total yta på 8000 m 2 samt en EcoVault/lamelloljeavskiljare beräknas till ca 7 Milj kronor. Den totala kostnaden för genomförandet bedöms ligga mellan 15,5-21,5 Milj kronor. Det billigare priset inkluderar endast ledning och det dyrare alternativet inkluderar ledning samt spontade dagvattendiken längs båda sidor av Mölndalsån. 13 h 15 (16)

Bilaga A Översiktlig plan för tänkt ledningsdragning 16 (16)