Bakgrund 1 Samrådsredogörelsens upplägg 1 Ändringar i planförslaget 1 Utvecklingsstrategi 3 Beaktande av nationella och regionala mål 5

Bakgrund 1 Samrådsredogörelsens upplägg 1 Ändringar i planförslaget 1 Utvecklingsstrategi 3 Beaktande av nationella och regionala mål 5 Miljökvalitetsmål 5 Jämställdhet 6 Allmänna intressen 8 Bostadsförsörjning 8 Bebyggelse 9 Nyexploatering 9 Fritidshusområden 12 Verksamheter 12 Områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS) 13 Revideringar i kartunderlaget 18 Upphävande av strandskydd för små sjöar och vattendrag 18 Mellankommunala frågor 19 Besöksnäring 20 Kommunikationer 22 Vägar och Järnväg 22 IT-infrastruktur och bredband 25 Riksintressen 26 Rennäring (MB 3 kap 5 ) 26 Friluftsliv (MB 3 kap 6 ) 28 Kulturmiljö (MB 3 kap. 6 ) 28 Naturvård (MB 3 kap. 6 ) 29 Energiproduktion vindbruk (MB 3 kap. 8 ) 29 Kommunikationer och infrastruktur (MB 3 kap. 8 ) 30 Vägar 30

Järnväg, Inlandsbanan 30 Totalförsvarets militära del (MB 3 kap. 9 ) 31 Natura 2000 (MB 4 kap. 8 ) 31 Miljö, hälsa, säkerhet 32 Erosion 32 Översvämningar 34 Buller och vibrationsstörningar 34 Farligt gods 35 Förorenade områden 35 Lågstrålande områden 36 Kraftledningar 36 Radon 37 Vattenbruk 37 Miljökvalitetsnormer 38 Klimatanpassning 38 Energi 40 Areella näringar 41 Jordbruk 41 Skogsbruk 46 Rennäring 47 Täkt- och gruvverksamhet 48 Kulturmiljö 50 Friluftsliv 53 Natur 54 Teknisk försörjning 55 Vattenförsörjning och avlopp 55 Miljökonsekvensbeskrivning 57 Övrigt 59

Mellan 12 juni och 8 september 2017 hade Bergs kommun sitt förslag till ny kommuntäckande översiktsplan på samråd. Under samrådet gjordes utskick till över 200 mottagare. Samrådet annonserades i Bergsbladet, Östersundsposten och Länstidningen samt på kommunens hemsida. Yttranden har inkommit från Myndigheter: länsstyrelsen i Jämtlands län, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI), Sveriges geotekniska institut (SGI), Energimyndigheten, Försvarsmakten, Post- och telestyrelsen (PTS), Sametinget, Svenska kraftnät, Trafikverket, Lantmäteriet, Räddningstjänsten, Lantbrukarnas riksförbunds kommungrupp (LRF) Grannkommuner: Härjedalens kommun, Östersunds kommun Politiska partier: Socialdemokraterna, Bergs centerkrets, Moderaterna Övriga: Tomtägarföreningen Sångbäckens fjällby, Sångbäckens samfällighetsförening, Bergs hembygdsförening, Myssjö-Ovikens hembygdsförening, Jämtkraft, Taxi Ljungdalen Privatpersoner Tillväxtverket, Naturvårdsverket, Folkhälsomyndigheten, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Svenska turistföreningen Jämtland- Härjedalen har avstått från att yttra sig. Samrådsredogörelsen innehåller sammanfattningar av de synpunkter som inkommit under samrådstiden samt bemötande av dessa synpunkter. Synpunkterna behandlas under olika avsnitt där indelningen gjorts utifrån vilka delar av planen de berör. Planhandlingarna kompletteras eller revideras enligt följande: Nytt kartskikt som redovisar stråk i kommunen Riksintressebeskrivningarna kompletteras med hänvisning till aktuellt kapitel och paragraf i miljöbalken i rubriken Samrådsredogörelse 1

Riksintressena Rörligt friluftsliv och turism och Friluftsliv får varsitt kartskikt och beskrivningarna delas upp. Rörligt friluftsliv och turism benämns med rätt namn Skrivningar och lydelser i riksintressebeskrivningarna ändras. Varje enskilt område av riksintresse för kulturmiljövård, naturvård och natura 2000 kompletteras med en beskrivning av dess värden. Nytt kapitel om riksintresse för totalförsvaret Ett nytt kapitel om konflikter och avvägningar mellan riksintressen inkluderas Kapitlet som tidigare hette Erosion får ny rubrik Markstabilitet och revideras enligt inkomna synpunkter från SGI och länsstyrelsen. Kapitlet Översvämning kompletteras med en förklaring till vad respektavstånd till vatten innebär. Kapitlet Buller får den nya rubriken Buller och vibrationer och kompletteras med två nya ställningstaganden Kapitlet Olycksrisk och det tillhörande kartskiktet byter namn till Farligt gods och kompletteras med förtydligande text Tre nya kapitel om strålsäkerhet, miljökvalitetsnormer och klimatanpassning inkluderas i avsnittet Miljö, hälsa och säkerhet. Avsnittet Energi och naturresurser kompletteras med ett ställningstagande om den kommunala energi- och klimatstrategin. Kapitlet Jordbruk revideras för att förtydliga hur kommunen resonerar kring jordbruket som näring i kommunen och hur kommunen avser att följa gällande lagar Kulturmiljöprogrammet tidsätts Beskrivningar om de allmänna vägarna i kommunen revideras och kompletteras med en text om väg 531 (Flaturetvägen) Text om gång- och cykelväg i Klövsjö och det tillhörande kartskiktet revideras. Avsnitten som berör tätortsutveckling och bebyggelse revideras med bland annat tydligare kopplingar till de fördjupade översiktsplanerna samt ett resonemang kring landsbygd och tätort. Avsnittet om områden för landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS) revideras och förtydligas enligt synpunkter från länsstyrelsen. Även kartskiktet med de utpekade LIS- och ej LIS-områdena revideras. Konsekvensbeskrivningen revideras för att anpassas till de förändringar som gjorts i planförslaget samt utifrån de kommentarer som länsstyrelsen lämnat gällande miljökvalitetsmål. Utöver de ändringar som anges ovan har även ett antal revideringar och förtydliganden av mer redaktionell art gjorts. Samrådsredogörelse 2

Tydlig disposition som berör alla aspekter som kommunen behöver hantera i sin fysiska planering. Planen utgår från utvecklingsstrategin och kopplar dessa mot regionala/nationella planer och beskriver konsekvenser på ett bra sätt. Planen fyller en vägledande funktion och ger en ram för kommande prövningar enligt plan- och bygglagen o andra lagar. Detta har saknats då den kommuntäckande översiktsplanen var inaktuell. Kommunen har enligt länsstyrelsen god möjlighet att driva utvecklingsfrågor och styra kommunens utveckling mot en hållbar samhällsplanering samt en god utgångspunkt för en kontinuerlig översiktsplanering. Socialdemokraterna är överens om innehållet i översiktsplanen. De tycker att den siktar framåt, utan att springa för snabbt. Enligt Socialdemokraterna har översiktsplanen bra skrivningar för att öppna upp för satsningar samtidigt som man bevarar det unika med kommunen. Bergs centerkrets har avvikande synpunkter på vissa delar. De behandlas under respektive avsnitt. En generell kommentar gällande utvecklingsstrategin är att de tycker att man ska använda begreppet landsbygd istället för glesbygd eftersom det har en mer positiv klang. Kommentar: I utvecklingsstrategin har kommunen valt att använda begreppet glesbygd men inte för att beskriva kommunen utan i delar av resonemang som är mer generella; exempelvis i förhållande till urbanisering. I andra delar av översiktsplanen används begreppet landsbygd. Yttrandet föranleder ingen ändring. Samrådsredogörelse 3

Moderaterna ser positivt på att kommunen har valt att arbeta med ett digitalt material och anser att det ger större möjlighet att upprätthålla en aktuell plan. De vill att översiktsplanen ska visa på möjligheter som finns i Bergs kommun och därigenom även ha inriktningen som en utvecklingsplan. De saknar en redovisning av viktiga stråk för kommunikationer och hur befolkning, besöksnäring, varor och näringsliv rör sig inom och genom Bergs kommun eftersom de anser att det är viktigt att visa hur strukturen i kommunen ser ut. Kommentar: Kommunen har under Utvecklingsstrategi i översiktsplanen illustrerat rörelsemönster i kommunen, främst trafikmönster. Den i dag antagna översiktsplanen är från 1991 och vi anser att översiktsplanen kan ligga som grund för att driva en utvecklingsplan i en senare planprocess. Samrådsredogörelse 4

Översiktsplanen ska redovisa hur kommunen i den fysiska planeringen avser att ta hänsyn till och samordna översiktsplanen med relevanta nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för en hållbar utveckling inom kommunen. Länsstyrelsen tycker att det är positivt att regionala och nationella mål ett eget avsnitt i översiktsplanen. På så vis ges en tydlig bild av vilka mål som kommunen anser vara av särskild vikt att behandla i den kommunala översiktsplaneringen. Länsstyrelsen tycker att det är positivt att det finns ett stycke om planens koppling till miljökvalitetsmålen i konsekvensbeskrivningen och att det på ett bra sätt presenteras hur planens genomförande bidrar positivt till flera miljökvalitetsmål. De anser dock att avsnittet i vissa delar skapar missuppfattningen att man med planens genomförande kommer att nå vissa mål (God bebyggd miljö, Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning samt Storslagen fjällmiljö). Kommentar: Se kommentarer under Miljökonsekvensbeskrivning. Sametinget belyser i sitt yttrande hur den samiska traditionella kunskapen och renskötselns framtid är avgörande för att nå miljökvalitetsmålet Storslagen fjällmiljö, samt att det bidrar till att uppfylla Levande skogar, Myllrande våtmarker och Ett rikt växt- och djurliv. Åtgärderna i arbetet med etappmål måste innefatta förutsättningar för berörda samebyars hela renskötsel, inklusive betesoch flyttningsförhållanden i kust- och skogsland nedanför fjällen. Kommentar: I konsekvensbeskrivningen under Koppling till miljökvalitetsmål Storslagen fjällmiljö beskrivs bland annat rennäringens vikt för att bevara den biologiska mångfalden i fjällvärlden. Exempelvis tar man upp behovet av betesområden och olika konflikter som kan uppstå. Givetvis krävs även andra Samrådsredogörelse 5

insatser, något som nu finns med i den reviderade versionen. På grund av planförslagets omfattning har man inte kunnat hantera alla delar av det under varje avsnitt, även om rennäringen kan bidra positivt till att nå även andra miljökvalitetsmål. Bergs kommun är en samisk förvaltningskommun och ska verka för att den samiska kulturen och identiteten bibehålls och stärks. Renskötsel är en central och mycket betydelsefull näring i det samiska samhället, den är också bärare av en lång kulturell tradition och en samisk identitet. Kommunen har under översiktsplanearbetet jobbat för att ta hänsyn till områden av riksintresse för rennäringen och de samiska kulturmiljöerna. Vidare anger kommunen samebyarna ska involveras i tidiga skeden. Detta för att minska risken för konflikter kring markanvändning. Bolivia lagstiftade år 2014 om rättigheter för Moder jord med syfte att skydda henne (naturen). Ett yttrande med förslag om att göra något liknande även i Bergs kommun inkom under samrådet. Kommentar: Kommunen måste i översiktsplanen arbeta med och redovisa hur miljömålen påverkas av planarbetet. Kommunen hänvisar till konsekvensbeskrivningen gällande hur miljömålen påverkas. Yttrandet föranleder ingen ändring. I flera delar av översiktsplanen finns det tydliga resonemang kring planens påverkan på jämställdhet, vilket är positivt. Till exempel under Utvecklingsstrategi Kommunikationer, i kommunens beskrivande text under Tätort Centrumnära zon, under Kommunikationer m.m. Vidare lyfter kommunen på ett bra sätt planens sociala konsekvenser i miljökonsekvensbeskrivningen. Länsstyrelsen ser dock som en fördel att även lyfta frågan under ett eget avsnitt för att få en överblick hur planen bidrar till de jämställdhetspolitiska målen. I den fysiska planeringen är det framför allt två delmål som är relevanta, En jämn fördelning av makt och inflytande samt Ekonomisk jämställdhet. Det handlar om att till exempel se till att Samrådsredogörelse 6

tillfälle till samråd och dialog omkring översiktsplanen anpassas till olika samhällsgrupper, vilka underlag man använder i analyser, hur samhällsplanering kan anpassas så att det går att förena arbetsliv, fritid och föräldraskap. Hur planen kan bidra till att delta i arbetslivet oavsett om man till exempel är småbarnsförälder, äldre eller inte har tillgång till bil. En del av vad som lyfts ovan finns redan i planen men borde redovisas tydligare. Kommentar: Kommunen kommer inte att lyfta frågan under ett eget avsnitt. En ytterligare fördjupning kommer inte heller att göras, utan kommunen anser att relevanta bedömningar har gjorts på en sådan översiktlig nivå som översiktsplanen ska hantera frågan. Samrådsredogörelse 7

Kommunen har tagit fram en bostadsförsörjningsplan som inte har antagits ännu. Länsstyrelsen anser att målen tydligare bör kopplas till olika delar av översiktsplanen, exempelvis Mål och planer eller i ställningstaganden under Bebyggelse för att öka planens strategiska funktion. I översiktsplanens utvecklingsstrategi anges bostadsutbyggnad nära service för att stärka byarna samt tillgång till bostäder för att få flera invånare till kommunen som viktiga mål. Länsstyrelsen ser detta som positivt och stödjer kommunens riktlinjer som siktar framför allt till komplettering av befintliga bebyggelsestrukturer. Under avsnitt Bebyggelse anges generella riktlinjer för lokalisering nära djurhållning och tydliga respektavstånd från vatten för att kunna minimera översvämningsrisker vilket länsstyrelsen ser positivt på. Länsstyrelsen tycker att kommunen generellt har väl genomtänkta ställningstaganden som främjar en hållbar bebyggelsestruktur med mycket fokus på förtätning och utveckling av befintliga områden i första hand. De ser det som positivt att kommunen har utvecklat ställningstaganden för bebyggelse inom tätorter, övriga områden (ej tätort) samt fritidshusområden. Länsstyrelsen önskar ett mer utvecklat resonemang kring möjligheten till mellankommunal samverkan, särskilt i turistiska områden vid kommunala gränser. Kommentar: Den kommunala bostadsförsörjningsplanen är ännu ej antagen av kommunfullmäktige och därmed finns inga gällande riktlinjer att förhålla sig till i översiktsplanen. Riktlinjerna för bostadsförsörjningen kan efter antagande arbetas in i den revidering av översiktsplanen som ska göras under nästa mandatperiod. Dock sker arbetet med översiktsplan och bostadsförsörjningsplan parallellt vilket medför att resonemangen överensstämmer med varandra. Samrådsredogörelse 8

Länsstyrelsen tycker att det är positivt att kommunen har tagit fram specifika riktlinjer för exploatering inom vissa områden samt att kommunen mer ingående visar hur den framtida mark- och vattenanvändningen bör utvecklas inom vissa områden i kommunen. De saknar dock en fördjupad beskrivning hur översiktsplanen förhåller sig till de gällande fördjupade översiktsplanerna. De anser att det är svårt att bedöma om områdena för nyexploatering är i linje eller inte med de principer som finns i de fördjupade översiktsplanerna. Länsstyrelsen anser också att kommunen borde utveckla ett resonemang kring motivering till utpekande av områdena för nyexploatering. Kommentar: För vart och ett av områdena ges nu en mer fördjupad beskrivning om hur området och den föreslagna markanvändningen förhåller sig till gällande fördjupade översiktsplan. Även resonemang kring motivering till utpekandet av områdena har inkluderats. Länsstyrelsen informerar om de landskapsbildsskyddsområden i Klövsjö och Hackås som upphävdes 2008 med motiveringen att de antagna fördjupade översiktsplanerna kommer att ge tillräckligt skydd till landskapsbilden. De vill med detta peka på behovet av att fortsättningsvis ta med hänsyn till landskapsbilden om/när ytterligare områden för nyexploatering läggs till. Kommentar: I avsnittet Bebyggelse Nyexploatering i översiktsplanen har en text om landskapsbildsskyddsområdena lagts in under de delar som berör Hackås och Klövsjö. Länsstyrelsen tycker att det är positivt att de fördjupade översiktsplanerna visas under Underlag. Till några av dessa saknas dock länsstyrelsens granskningsyttranden. Kommentar: Länsstyrelsens granskningsyttrande biläggs. Länsstyrelsen ställer sig tveksam till kommunens förslag att pröva nyexploatering nordöst om Svegårdsvägen. Kommentar: I den fördjupade översiktsplanen för Klövsjö finns sedan tidigare en tomt utpekad i området. Kommunen väljer att utöka området något för att tydliggöra att vi ställer oss positiva till nyexploatering i hela området, inte bara på den enskilda tomten. Samrådsredogörelse 9

Bergs centerkrets vänder sig kraftfullt mot tankarna att tillkommande nybebyggelse i första hand ska ske på gångavstånd från exempelvis butik, förskola, skola och vårdcentral. De vill inte att man begränsar ny bebyggelse till endast sju eller åtta byar. Bergs centerkrets för också ett resonemang kring skolskjutsar och att de utgör en viktig grund för övrig kollektivtrafik. Kommentar: Planförslaget syftar inte till att begränsa bebyggelse till några enstaka byar. Det är viktigt att möjliggöra för byggnation i hela kommunen och det har aldrig funnits några intentioner att begränsa möjligheterna för byggnation utanför tätorterna. En av planförslagets strategier är dock att förtäta i befintliga byar och områden eftersom det är viktigt att behålla den infrastruktur och service som finns idag. Den offentliga servicen är betydelsefull. Befolkningen i kommunen är spridd till ytan och i kommunen finns en utbyggd service. Översiktsplanen behöver möjliggöra så att det finns förutsättningar att behålla dessa och ett sätt är att tillåta byggnation på jordbruksmark inom tätorterna. Kommunens plan att förtäta i befintliga byar och tätorter leder till en hållbar utveckling, vi nyttjar de försörjningssystem och servicefunktioner som finns och arbetar för att behålla dem. Tätortsutveckling/Bostadsförsörjning kan utgöra ett allmänt intresse. En förutsättning är att det är långsiktiga fördelar för samhället. (prop:1985/86:3 s.53) Sådana samhällsintressen kan vara bostadsförsörjningsbehovet, intresset av att kunna lokalisera bostäder och arbetsplatser nära varandra, att skapa väl fungerande och lämpliga tekniska försörjningssystem samt att säkerställa viktiga rekreationsintressen. Att definiera begreppet tätort som väsentligt samhällsintresse möjliggör en ytterligare bedömningsgrund i prövningsprocessen när mark ska tas i anspråk. I andra fall där vi inte kan hävda tätortsutveckling utifrån vårt resonemang gäller samma bedömningsgrundlag som finns idag. Miljöbalken 3 kap. 4 : Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen. Kommunen förtydligar i planförslaget enligt ovan. Bergs centerkrets har i sitt yttrande gjort klart att de anser att Svenstavik fyller en viktig funktion som centralort i kommunen. Kommentar: Planförslaget hävdar att all byar och tätorter är viktiga och bör utvecklas utifrån sina styrkor och möjligheter. Planförslaget revideras med en text om Svenstavik som centralort. Samrådsredogörelse 10

Socialdemokraterna anser att förslaget om att släppa upp för bebyggelse i centrumnära zon är ett bra förslag för att både identifiera attraktiva tomter och förtäta våra bycentrum. Bergs hembygdsförening anser att beskrivningen av Hoverberg och Vigge är för kortfattad och att det finns många fler aspekter av landskapsbilden som bör finnas med i områdesbeskrivningen. I planen föreslås att man skall ta speciell hänsyn till kulturlandskapet i Hackås, Oviken och Klövsjö. Föreningen föreslår att detta även borde gälla Hoverberg, samt att ett kulturreservat ska bildas i anslutning till Bergs kyrka, med kyrkogårdar, sockenstuga, f.d. prästgård och ångbåtsbrygga. Kommentar: Kommunen ändrar beskrivningen av Hoverberg och Vigge där bland annat kulturmiljövärdena beskrivs. Även landskapsbilden och de näringar som finns i området ges större utrymme. Frågan om kulturreservat får föras med Länsstyrelsen. Samrådsredogörelse 11

En privatperson har lämnat ett yttrande gällande Klövsjö. Personen hoppas på att pågående detaljplanearbete slutförs och att fler detaljplaner som syftar till att öka attraktiviteten i Klövsjö kommer i framtiden. Detta för att öka inflyttningen i byn så att man kan bibehålla kommersiell och offentlig service. Kommentar: Kommunen har för avsikt att vidare arbeta med dialogmöten för att på bästa sätt tillsammans försöka hitta områden som går att bebygga. Styrelserna för Tomtägarföreningen Sångbäckens fjällby och Sångbäckens samfällighetsförening motsätter sig en förtätning av området (Sångbäckens Fjällby) och ianspråktagande av grönområden. De tar upp viss problematik kring vägarna i området och föreslår att det ska anläggas en ny väg öster om området som kan användas som tillfart till ny bebyggelse. Kommentar: Idag pågår en detaljplaneläggning av området söder om Sångbäckvallen. Frågor gällande lokalisering av vägar regleras i detaljplanearbetet och där utförandet av vägar regleras i exploateringsavtalet. Yttrandet föranleder ingen ändring i planförslaget. En privatperson föreslår att det ska finnas en maxhöjd på byggnader i områden nära kalfjället och att det även i andra öppna miljöer bör vara lägre hus. Kommentar: Kommunen anser att frågan bör regleras i detaljplan. Samma synpunkter som ovan angående områden för nyexploatering gäller enligt Länsstyrelsen även för utpekade områden under Bebyggelse Verksamheter, som syftar till att tillgodose näringslivets behov (industri, handel etc.). Kommentar: Kommunen utvecklar de berörda texterna för att tydligare motivera varför de har pekats ut. Samrådsredogörelse 12

Synpunkter gällande Ljungdalen har inkommit från en privatperson. Personen anser att man i översiktsplanen behöver göra det möjligt att förtäta bykärnan samt avsätta områden för företagsetableringar t.ex. längs väg 535 mot Storsjö för att Ljungdalen ska kunna utvecklas som destination. Kommentar: I den gällande fördjupade översiktsplanen för Ljungdalen-Storsjö resonerar man om förtätning av byn. Den ska fortsatt gälla. Kommunen anser att områden för företagsetableringar bör lokaliseras i Ljungdalen eller Storsjö istället för att sprida ut byarna mer. Yttranden gällande de nya LIS-områden som presenteras i översiktsplanen har inkommit från Länsstyrelsen, Moderaterna, Bergs hembygdsförening, Sametinget, Svenska kraftnät, SMHI, LRF samt ett antal privatpersoner. De behandlas löpande i efterföljande text. Länsstyrelsens yttrande rör främst förtydliganden, både vad gäller innehåll, kartmaterial och motivering till förslaget. Länsstyrelsen önskar att översiktsplanen grafiskt ska visa vilka områden som har kommit till/utvidgats i förhållande till områdena som redan finns utpekade i gällande LIS-plan. Kommentar: Det finns i kartan, och fanns även i samrådshandlingen, som ett enskilt lager. Det lagret återfinns under Underlag (vissa objekt ej klickbara) Tillägg till ÖP 1991 Befintliga LIS-områden. En hänvisning till det enskilda kartlagret är inkluderat i texten i den reviderade versionen av översiktsplanen. Länsstyrelsen önskar en tydligare motivering till de LIS-områden som tillkommit. Hela avsnittet som berör LIS-områden har omarbetats för att förtydliga texten utifrån de kommentarer som lämnats. Framför allt har natur- och friluftslivsvärden i områdena beskrivits. Motiveringar och syften med utpekandena är också inkluderat i den reviderade versionen. Vissa nya LIS-områden strider delvis mot den gällande LIS-planens riktlinjer. I det reviderade förslaget har det tydliggjorts vad som gäller i dessa områden. Det har också inkluderats en ny rubrik Riktlinjer för bedömningar där generella riktlinjer presenteras. Kommentar: I samband med revideringen av texten har alla nya och gamla LISområden setts över. Vid genomgången hittades några LIS-områden som inte anses lämpliga. Det gäller alla LIS-områden i Skärkdalen, kortare sträckor längs utlopp av vattendrag samt ett område vid Skuckuviken. I Skärkdalen motiveras Samrådsredogörelse 13

borttagandet med att det bland annat ligger inom ett område av riksintresse för naturvård och skyddade vattendrag samt i närheten av ett naturreservat. Det fanns otydligheter kring hur LIS- och ej LIS-områden presenterades i den antagna LIS-planen som föranledde att områden som inte var tänkta att utgöra LISområden blev markerade så i samrådshandlingen. Det gäller framför allt vid inoch utlopp till större åar och vattendrag, något som i den antagna LIS-planen sägs ska skyddas. I Skuckuviken har ett LIS-område från den antagna LIS-planen tagits bort. Området skär av en viktig flyttled för rennäringen. Ytterligare ett område har tagits bort vid Fotingen. Det gjordes på grund av att det korsas av en av Svenska kräftnäts stamledningar. Länsstyrelsen efterfrågar ett förtydligande kring vad kommunen menar med ny gräns om 250 m i följande stycke: Många av dessa områden sammanfaller med platser där nybyggnationer möjliggjort för en ny gräns om 250 m från ett befintligt hus sedan den förra planen antogs, framförallt i nordöstra delen av kommunen.. Kommentar: Kommunen avsåg i detta stycke att tillkommande bostäder inom LISområden anses vara i anslutning till befintliga bostäder om de ligger inom 250 m. I propositionen 2008/09:119 definieras i undantagsfall, huvudsakligen i glest bebyggda delar av landet, i anslutning till befintligt bostadshus som 200 m. Naturvårdsverket presenterade under hösten 2017 ett regeringsuppdrag att se över och föreslå ändringar i reglerna om landsbygdsutveckling i strandnära läge. I det presenteras förslag på ändringar gällande de bedömningsgrunder som ska ligga till grund för vad som kan vara ett LIS-område. Där belyses bland annat en problematik kring tolkningen av i anslutning till befintligt bostadshus som framför allt har förekommit i de nordliga länen. De föreslår att för prövning av dispens för att uppföra enstaka en- eller tvåbostadshus ska även fortsättningsvis samlokalisering till befintligt bostadshus få beaktas som skäl för dispens. Förslaget innebär dock att bestämmelsens nuvarande lydelse omformuleras för att i något större mån kunna ta hänsyn till förhållandena på platsen och skillnader i bebyggelsestruktur mellan olika delar av landet. De övergångsbestämmelser som föreslås inkluderar att områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen som angetts i översiktsplan enligt äldre bestämmelser ska gälla som om de antagits enligt nu gällande bestämmelser. Om Naturvårdsverkets förslag genomförs vill inte Bergs kommun låsas vid en precisering av vad som anses vara i anslutning till befintliga bostäder. Kommunen väljer därför att formulera om det aktuella stycket så att inget avstånd nämns. Samrådsredogörelse 14

I Svenska kraftnäts yttrande påpekar de att deras ledningar på flera ställen korsas av utpekade områden för LIS. Vidare hänvisar de till deras magnetfältspolicy avseende utbyggnad av bostäder och andra byggnader för varaktig vistelse, till exempel förskolor, skolor och kontorsbyggnader. Kommentar: Ett LIS-område i Fotingen har tagits bort på grund av detta. Texten har förtydligats med följande skrivning: Dessutom gäller precis som vid annan byggnation att man i bygglovsprocessen tar hänsyn till de regler och rekommendationer som finns gällande skyddsavstånd till vägar, järnvägar, kraftledningar, respektavstånd till vatten m.m. Kommunen anser inte att fler områden behöver tas bort eftersom man numera upplyser om vikten av att ta hänsyn till bland annat rekommenderade skyddsavstånd till kraftledningar och övriga LIS-områden endast ligger i närheten av kraftledningarna. Sametingets yttrande gällande LIS-områden rör främst de nya områden som pekats ut i Hoverberg och Vigge. De utpekade områdena ligger på vardera sida om den vinterflyttled som också löper mellan byarna. Precis som kommunen gjort i planförslaget lyfter Sametinget vikten av att ta hänsyn till att riksintresseområdena för rennäring också är beroende av markerna runtomkring. Kommentar: Med tanke på flyttledens lokalisering väljer kommunen att ta bort några LIS-områden kring Vigge och Hoverberg. Det har även kommit in synpunkter från Bergs hembygdsförening, Moderaterna, Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) och privatpersoner som berör just det här området. De anledningar som främst lyfts är att LIS-områdena tar jordbruksmark i anspråk och att landskapsbilden riskerar att förstöras. Kommentar: Som tidigare nämnts kommer en del av de tidigare utpekade LISområdena i Vigge och Hoverberg att tas bort. Kommunen tycker dock att det är viktigt att en stor del av LIS-områdena behålls. Nybyggnation och förtätning av tätorter och bebyggelsestråk är viktigt för att kommunen ska kunna växa. Den attraktiva landskapsbilden, som lyfts av Bergs hembygdsförening, LRF m.fl., i berörda områden anses tillsammans med det strategiska läget kunna bidra till att Samrådsredogörelse 15

fler väljer att bosätta sig här. På så vis kan den befintliga offentliga och kommersiella servicen i området behållas eller utvecklas. Bergs hembygdsförening tar också upp det faktum att området runt Hoverberg berörs av fyra ytterligare riksintressen, utöver rennäringen: friluftsliv, kulturmiljö, naturvård och Natura 2000-område. De anser inte att tillräcklig hänsyn har tagits till dessa i planförslaget. Kommentar: Det är viktigt att här poängtera att för att få dispens från strandskyddet krävs att det (1) finns särskilda skäl, och (2) syftet med strandskyddet inte påverkas, det vill säga djur- och växtlivet påverkas inte på ett oacceptabelt sätt och allmänhetens tillgång till strandområden försämras inte. De särskilda skälen regleras i miljöbalken 7 kap. 18c. Inom LIS-områden gäller tillägget att det vid prövningen också får beaktas som särskilt skäl om det strandnära läget för åtgärden eller byggnaden bidrar till utvecklingen av landsbygden. Att ett område är utpekat som LIS-område kan alltså användas som ett särskilt skäl, men för att bevilja dispens måste individuella bedömningar göras i varje enskilt fall för att avgöra om strandskyddets syfte påverkas eller inte. Hänsyn måste också tas till de eventuella riksintressen eller andra områdesskydd som finns i området. Inom områden som är särskilt skyddsvärda ska man vara återhållsam med att bevilja dispens. Kommunen anser att övriga ställningstaganden i översiktsplanen tillsammans med de regler som finns kring strandskyddsdispens är tillräckliga för att säkerställa att de värden som avses att skyddas inte påverkas negativt av att områdena pekas ut som LIS-områden. SMHI anser att kommunen ska vara mycket restriktiv med att tillåta nybebyggelse av bostäder och samhällsviktig verksamhet i översvämningskänsliga områden. De byggnader som planeras i översvämningskänsliga områden, exempelvis LISområden, bör anpassas så att de klarar översvämningar. Förändrade översvämningsrisker i framtida klimat bör även beaktas. Kommentar: Se kommentar under Miljö, hälsa, säkerhet Översvämning. I avsnittet LIS i översiktsplanen har en text om allmänna översvämningsrisker vid strandnära byggande inkluderats. Samrådsredogörelse 16

En privatperson har lämnat ett yttrande som är delvis relaterat till LIS. Personen anser att översiktsplanen bör inkludera att Näktens övärld ska fredas för fler sommarstugor. Kommentar: Det kommunen tolkar som Näktens övärld omfattas av strandskyddet och är inte utpekade LIS-områden. För byggnation på dessa öar krävs dispens från strandskyddet. En privatperson har inkommit med ett yttrande där det framgår att personen ställer sig mycket positiv till de LIS-områden som utpekats i Vigge och Hoverberg. Personen tror att Bergs kommun kan gynnas väldigt mycket av att möjliggöra för byggnation i strandnära läge och anser att det inte finns någon risk för trängsel längs Storsjöns strand. Vidare nämner hen ett specifikt område där hen är mycket positiv till att kommunen har valt att inrätta ett LIS-område. Kommentar: Kommunen har valt att revidera LIS-områdena i närheten av den berörda fastigheten något för att stävja konflikter med jordbruket. Det finns dock kvar två LIS-områden inom fastigheten i fråga. Ett önskemål om att inrätta LIS-område på några enskilda fastigheter längs Näktens västra strand har inkommit med motivering att det finns vägar i området, det finns redan LIS-område som passerar närliggande fastigheter och personen i fråga har för avsikt att uppföra ett bostadshus på en av fastigheterna i händelse av att området undantas strandskyddet. Kommentar: Kommunen har sett igenom LIS-områdena runt Näkten och utökar det så att även de omnämnda fastigheterna inkluderas. Kommunen har bedömt att det utökade LIS-området inte kommer att ge några anmärkningsvärda negativa miljökonsekvenser förutsatt att man tar hänsyn till övriga delar av planförslaget. En förfrågan om att införa LIS-områden längs Ljungan (i Ljungdalen) för att skapa möjlighet till varma bäddar i attraktiva lägen har inkommit. Kommentar: LIS-områden finns utpekade längs Ljungan och Finnbäcken i Ljungdalen. Samrådsredogörelse 17

Utifrån de synpunkter som har kommit in har LIS-områdena i samrådsförslaget omarbetats. De förändringar som har gjorts presenteras nedan. Områden undantagna LIS (ej-lis) Utloppen vid Hovermoån, Västnåran, Åbbåsån Områden där man återgått till normalt strandskydd Tre bäckar i Vigge, norr om flyttleden p.g.a. riksintresset för rennäring Område längs västra sidan av Hoverberget p.g.a. riksintresset för rennäring På östra sidan av Hoverberget, från Eltnäset till Hoverbergets södra udde p.g.a. påverkan på jordbruket I Hoverberg, från strax söder om båthamnen fram till strax norr om ångbåtsbryggan. Även LIS-området norr om den bäck som mynnar ut vid ångbåtsbryggan har tagits bort. Båda områdena har tagits bort p.g.a. påverkan på jordbruket I Skuckuviken p.g.a. riksintresset för rennäring Slåttnäset, Fotingen p.g.a. kraftledningen Skärkdalen p.g.a. riksintresse för naturvård m.m. Längs Västnåran har ej LIS-område tagits bort inom det område som redan är bebyggt Områden som tillkommit efter samrådet Tjärnberget, Näktens västra strand Länsstyrelsens yttrande innehöll följande upplysning Från och med 1 september 2014 har ändringar gjorts i miljöbalken 7 kap. 18 vilket ger Länsstyrelsen möjlighet, i enskilda fall, att upphäva strandskyddet vid små sjöar och vattendrag. Med små sjöar och vattendrag menas sjöar som är högst 1 hektar stora samt vattendrag som är högst 2 meter breda. Det är kommuner eller fastighetsägare som hos Länsstyrelsen kan ansöka om upphävande av strandskyddet vid små sjöar och vattendrag. Länsstyrelsen kan också ta egna initiativ till upphävande i ett område. Om strandskyddet hävs enligt de nya reglerna ska regeln om fri passage fortfarande gälla.. De tycker att kommunen med fördel kan ta med vissa upplysningar om upphävandet. Kommentar: Kommunen kompletterar med text enligt förslag ovan. Samrådsredogörelse 18

Enligt länsstyrelsen bör kommunen hantera frågan om eventuell mellankommunal samverkan som en egen punkt för att öka planens tydlighet och för att visa potentiella samverkansområden med grannkommuner. Kommentar: Kommunen kan se fördelen med ett eget kapitel men anser att den mellankommunala frågan belyses på ett bra sätt under respektive kapitel. Yttrandet föranleder ingen ändring Mellankommunala riksintressen berör i synnerhet Inlandsbanan, rennäringen och väg E 45 men även fjällområden, friluftsliv, natur och rekreationsområden, vattendrag, kulturmiljö samt VA-frågor. Enligt Program översiktsplan Bergs kommun 2016-09-27 framgår att samhällsplanering inte bara berör den egna kommunen. Härjedalens kommun anser att det inte framgår tydligt hur det mellankommunala samarbetet bedrivs, vilket förhållningssätt Bergs kommun har till samarbetet eller vilka riktlinjer som finns för framtida samverkan. Kommentar: Kommunen ser ett antal punkter inkluderat dem ovan där mellankommunal samverkan behöver ske för att kunna bedriva bra planarbete i kommunerna. Idag bedrivs mellankommunal samverkan runt enskilda projekt knytet till exploateringsanspråk eller kommunala ansvarsområden som avloppsanläggningar. Riktlinjer för framtida samverkan är inte Bergs kommuns enskilda ansvar, utan kräver en diskussion mellan kommunerna som måste ligga till grund för hur det ska bedrivas. I dagsläget befinner sig Härjedalens och Bergs kommun i ett skede att utreda hur kommunerna ska kunna samverka inom miljö-, bygg-, plan- och VAverksamheten. Vad syftet med denna samverkan är borde framgå även i översiktsplanen enligt Härjedalens kommun. De anser att det bör förtydligas vilket samarbete som finns idag samt vilka riktlinjer som ska gälla för det framtida samarbetet och hur det ska se ut. Kommentar: Kommunen anser frågan inte höra till översiktsplanearbetet. Samrådsredogörelse 19

Härjedalens kommuns synpunkter kopplade till besöksnäringen gäller främst mellankommunal samverkan i området kring Storhogna, Katrina och Vemdalsskalet, dels kring utvecklingen av besöksnäringen, dels kring VA-frågor, vattentäkter, skoterreglering o.dyl. Kommentar: Kommunen ser vikten av en mellankommunal samverkan i vidareutveckling av destination Vemdalen, kommunen beskriver frågan idag under kapitel Besöksnäring i översiktsplanen. Djupgående samverkansfrågor runt destinationen (som nämnt ovan) får utvecklas vidare i processen vid en samverkan. I yttrandet från Bergs hembygdsförening hänvisar de till Orsa kommuns översiktsplan. De anser att Orsa värnar om landskapsbilden och jordbruket på ett bättre sätt än Bergs kommun, både vad gäller skrivningar kring att jordbruket är en förutsättning för att upprätthålla ett öppet odlingslandskap och genom att införa utsiktsplatser varifrån man kan uppleva landskapet. Vidare anser Bergs hembygdsförening att Storsjöbygden som turistområde kan konkurrera med bland annat Siljansbygden (som omnämns i Orsa kommuns översiktsplan). Bergs hembygdsförening föreslår att utsikten mot Storsjön öppnas upp från E45 ovanför Dollarstore och längs väg 321 förbi Vigge genom att röja och avverka delar av skogen mot sjön. Genom detta tror de att utsikten från den nya gång- och cykelvägen mellan Svenstavik och Hoverberg skulle bli enastående. Länsstyrelsen, Bergs hembygdsförening och Bergs kommun har de senast åren satsat på att iordningställa vandringsleder i Hoverberg som gör det möjligt att samtidigt som man motionerar kan njuta av fantastiska natur- och kulturupplevelser. Vandringslederna utgår från båthamnen, hembygdsgården, Hoverbergsgrottan och Hoverbergstoppen. Kommunen tolkar yttrandet från Bergs hembygdsförening som att de önskar att dessa leder redovisas i planförslaget. Kommentar: Hänsynstagandet är likvärdigt mellan kommunerna men Orsa kommun har lyckats bättre med är att förmedla de värden som odlingslandskapet har. Bergs kommun har därför valt att revidera de avsnitt som berör detta för att tydliggöra kulturmiljöns och jordbrukets roll i kommunen. Samrådsredogörelse 20

Frågan gällande avverkningar av skog kan inte hanteras i översiktsplanen utan får lösas i ett annat forum. Med den generationsväxling som Bergs hembygdsförening påstår pågår i trakten torde igenväxande landskap inte vara ett problem i framtiden. Kommunen har valt att inte redovisa vandringsleder i översiktsplanen på grund av att materialet inte täcker hela kommunen. En privatperson har inkommit med ett yttrande där han lämnar en lista på förslag till 22 projekt och idéer. Alla projekt och idéer är kopplade till området runt Hoverberg och Vigge. Bland annat föreslås utbyggnad i anslutning till Hoverbergs båthamn, modernisering av Hoverbergets naturvårdsområde, byggnation av ett hotell över ravinen på Hoverberget samt ett antal förslag av mer näringslivsinriktad karaktär. Kommentar: Även om många av idéerna och projektförslagen är sådana som skulle vara till glädje för både permanentboende och turister så ryms inte den här typen av projekt inom ramarna för en översiktsplan. En översiktsplan ska ange riktningen för den långsiktiga utvecklingen av den fysiska miljön i kommunen. Den ska ge vägledning för hur mark- och vattenområden ska användas, utvecklas och bevaras. Många av idéerna är sådant som privatpersoner eller föreningar skulle kunna driva privat, men kan alltså inte styras i en översiktsplan. Gällande Hoverbergets naturreservat så förvaltas det av Länsstyrelsen. Alla frågor gällande åtgärder inom området hänvisas därför till Länsstyrelsen i Jämtlands län. Samrådsredogörelse 21

Länsstyrelsen anser att det är positivt att kommunen lägger ett stort fokus på infrastruktur och kommunikationer i översiktsplanen. De tycker att planförslaget beskriver förutsättningar och utmaningar vad gäller trafiken (vägar och järnväg) på ett bra sätt under avsnittet Kommunikationer, att ställningstagandena är rimliga och konsekventa samt att det är positivt att kommunen lyfter möjliga insatser för gång- och cykel-vägar inom centrala delar av kommunens tätorter. Socialdemokraterna tycker att infrastrukturen är viktig för alla som bor och verkar i kommunen och för kommunens gäster/turister. Inlandsstråket med Inlandsbanan och väg 45 är en viktig led genom kommunen och de ser en satsning på. Inlandsbanan som en möjlighet till snabbare pendlingstider för stora delar av kommunen. Moderaterna anser att bra infrastruktur och fungerande kommunikationer är viktiga parametrar för att kunna bo och leva i en glesbygdskommun. De håller med om att Inlandsbanans upprustning bör prioriteras även i framtiden, men de är tveksamma till att göra den till riksintresse. De anser att eventuella byggnadsprojekt kan försvåras om den skulle pekas ut som riksintresse eftersom järnvägen genom sitt riksintresse ska prioriteras för andra önskemål. Kommentar: Kommunen anser att man genom att ta ställning om att man vill peka ut Inlandsbanan som riksintresse visar att man ser den som en viktig del av utvecklingen av infrastrukturen i kommunen. Att göra den till riksintresse är inte något som kommunen själva kan styra över. Om den blir ett riksintresse ska dess funktion säkerställas vid eventuella byggnadsprojekt, något vi anser är viktigt att man gör oavsett om den blir ett riksintresse eller inte. Samma riktlinjer gäller för skyddsavstånd för en vanlig järnväg som för en järnväg som utgör ett riksintresse. Samrådsredogörelse 22

Moderaterna tycker att det är bra att förslaget tar upp behovet av vägen mellan broarna, att det är en viktig förutsättning för regionsförstorning, förbättrad arbetsmarknad och fortsatt utveckling av främst de norra delarna av kommunen. Bergs centerkrets saknar en beskrivning om de enskilda vägarnas betydelse för invånarna och näringslivet. För skogsbrukets och jordbrukets transporter är de enskilda vägarna avgörande. Kommentar: Enskilda vägar är väldigt viktiga men regleras inte i översiktsplanen. Ingen kommentar kring det har kommit från Trafikverket. Yttrandet föranleder ingen ändring. Vid byggnation i fjällvärlden ser räddningstjänsten att det kan uppstå problem vid eventuell räddningsinsats. De undrar därför om det finns något styrande dokument kring hur vägar utformas och om det finns någon översiktlig plan för vägar. Kommentar: Det finns inget styrande dokument kring hur vägar utformas. Inte heller någon översiktlig plan för vägar. Det har diskuterats om det ska tas fram men inget beslut har tagits. I detaljplanerna anges en maxlutning på vägar (8 %). Den verksamhet som de företag som är anslutna till LRF bedriver innebär bland annat att man använder stora maskiner och ekipage. Dessutom går det stora transporter till och från mjölkföretagen dagligen. LRF ser det som positivt att man från kommunens sida ska arbeta med att öka trafiksäkerheten längs väg 321, vilken är hårt olycksdrabbad. Kommentar: kommunen har inte nämnt detta i kapitel för kommunikationer, vi tar det till oss och reviderar skrivelsen. Östersunds kommun delar Bergs kommuns ställningstagande att inlandsbanan ska betraktas som riksintresse och ser det som positivt att goda kommunikationer och kollektivtrafik mellan Berg och Östersund lyfts upp som viktigt. Samrådsredogörelse 23

Härjedalens kommun påpekar att E45, väg 315 samt Flatruetvägen är mellankommunala vägstråk för Härjedalen och Bergs kommuner samt att det bör framgå att Inlandsbanan är en mellankommunal angelägenhet. Kommentar: kommunen har beskrivit vägarna utifrån sina funktioner och förbindelsestråk. Kommunen har beskrivit vikten av inlandsbanan för Bergs kommun och andra kommuner. Kommentaren föranleder ingen ändring. Två privatpersoner skriver om Flatruetvägen (väg 531) och hur viktig den är för turismen. De anser att bärigheten och beläggningen måste förbättras längs den. Kommentar: Kommunen inkluderar väg 531 under kommunikationer. Vägen är statligt ägd och eventuella åtgärder längs den styrs inte av kommunen. En privatperson önskar att gång- och cykelvägen från Katrina till Klövsjö förlängs så att den även löper genom hela byn. Vidare anser han att det bör finnas övergångställen vid busskuren vid centrumhuset och vid busskuren vid bageriet, detta för att bl.a. få ner hastigheten genom byn. Kommentar: Kommunen beaktar synpunkten om förlängning av gång- och cykelbana genom byn. Övergångsställen tas med som en generell kommentar: Övergångsställen behöver även ses över. En privatperson har inkommit med ett yttrande gällande kommunikationerna i kommunen. Han undrar framför allt hur människor ska kunna färdas till och från kommunen om förutsättningarna för dagens flyg-, buss- och bilturism minskar eller upphör av miljöskäl eller ekonomiska orsaker. Personen undrar också vad som kommer hända med de hus, gårdar och anläggningar som finns i kommunen när vi svenskar överger våra revir i jämtländska bygder. Kommentar: Kommunen jobbar aktivt för att befolkningstalet i kommunen ska öka, bland annat genom att i översiktsplanen presentera nya områden för nyexploatering i många av kommunens tätorter. Valet av områden har i stor utsträckning gjorts utifrån önskemål som kommit fram under alla dialogmöten som har hållits i samband med framtagandet av översiktsplanen men också mot bakgrund av den bostadsförsörjningsplan som togs fram år 2017. Med det tror vi Samrådsredogörelse 24

att det är osannolikt att de jämtländska bygderna kommer att övergivas i framtiden. Kommunen vill också jobba för att Inlandsbanans potential för besöksnäringen året runt samt som pendlingsmöjlighet mot Östersund utvecklas. Som ett steg i den riktningen föreslår kommunen en ny pendlarparkering för tågresenärer i Hackås samt att inlandsbanan ska utgöra ett riksintresse för kommunikationer. Kommunen har inte gjort några ändringar utifrån yttrandet. Under avsnittet kommunikation lyfter kommunen vikten i att ha en välutbyggd IT-infrastruktur som bidragande faktor till kommunens utveckling och för medborgarnas tillgång till det moderna samhällets tjänster, vilket länsstyrelsen tycker är positivt. Länsstyrelsen hänvisar i övrigt till Post- och telestyrelsens yttrande i frågan om IT-infrastruktur och bredband. PTS rekommenderar att ett samrådsförfarande genomförs mellan vindkraftbolag och de radiolänkoperatörer som blir berörda av vindkraftsetableringen för respektive område för att minimera störningsriskerna. Detta eftersom uppförande av vindkraftverk i vissa fall kan påverka mottagningen av radiosignaler på ett negativt sätt, speciellt gäller detta för radiolänkförbindelser. Inför ett sådant samråd kan PTS bidra med information om vilka de berörda radiolänkoperatörerna är. PTS har inga ytterligare synpunkter. Kommentar: Kommunen tar inte ställning till nya vindkraftverk i översiktsplanen. Kommentarerna får beaktas vid revidering av vindbruksplanen. Samrådsredogörelse 25

Länsstyrelsen tycker att kommunen generellt har redovisat riksintressena i kommunen på ett bra sätt. För alla riksintressen tycker de att man i rubriken ska ange vilken paragraf i miljöbalken som gäller för det specifika riksintresset. De anser att de två riksintressena Friluftsliv och Turism och rörligt friluftsliv, som regleras av olika kapitel i miljöbalken, ska ges varsitt kartsikt och varsin beskrivande text, samt att det sistnämnda av dessa riksintressen ska benämnas med sitt fullständiga namn (Turism och rörligt friluftsliv). För flera riksintressen (Rörligt friluftsliv, Obrutet fjäll, Naturvård, Skyddade vattendrag) har skrivningen Kommunen har ingen avvikande syn på riksintresset använts och länsstyrelsen tycker att det är något otydligt. Länsstyrelsen saknar eventuella avvägningar i fall ovannämnda riksintressen överlappar med andra riksintressen eller med kommunens utpekade områden för nylokalisering av bebyggelse eller verksamheter. De saknar också en beskrivning och ställningstagande kring riksintresset för vindbruk. Kommentar: Kommunen lägger in gällande paragraf för varje riksintresse. Turism och rörligt friluftsliv och friluftsliv får en varsin flik i kartan. För flera riksintressen (Rörligt friluftsliv, Obrutet fjäll, Naturvård, Skyddade vattendrag) skriver kommunen att de. har ingen avvikande syn på riksintresset. Lydelsen ändras till: Kommunen har inte något avvikande anspråk på de områden som är utpekade som riksintresse. Ärenden och exploateringar ska hanteras med hänsyn till riksintressets värde och innehåll. Potentiella konflikter och avvägningar mellan riksintressen presenteras i kapitlet Riksintressen Konflikter i översiktsplanen. Kommunen lämnar ytterligare kommentarer under respektive avsnitt. Länsstyrelsen tycker att riksintresset beskrivs på ett bra sätt i översiktsplanen och bedömer att kommunens ställningstagande generellt kommer att bidra till att riksintresset tillgodoses. De tycker att det är positivt att kommunen i problematisering runt frågan lyfter vikten i att beakta kumulativa effekter samt Samrådsredogörelse 26

påverkan från ett framtida klimat. Vissa förtydliganden är enligt Länsstyrelsen lämpliga för att göra översiktsplanen mer vägledande. Under första ställningstagande vill de att kommunen specificerar vad som menas med intrång. De tycker också att det tredje ställningstagandet bör kompletteras med en upplysning om i vilka sammanhang de berörda samebyarna ska involveras i tidiga skeden. I övrigt hänvisar de till Sametingets yttrande. Kommentar: Kommunen beskriver vad som menas med intrång inom områden eller i anslutning till områden av riksintressen. Lydelsen i första ställningstagandet ändras till: Intrång som lokalisering av bebyggelse och annan form av exploateringar (vindkraft, gruvor) ska undvikas i områden avsatta som riksintressen för rennäringen. Lydelsen för sista ställningstagandet ändras till: Samebyarna ska involveras i tidiga skeden i strategiska planfrågor, detaljplaner, bygglov, förhandsbesked och förfrågningar kring markanvändning inom eller i närheten av renskötselområden. Moderaterna tycket att det är viktigt att samråda med berörda samebyar i ett tidigt skede för att man på så vis ska kunna hitta eventuella lösningar och samverkansmöjligheter. Kommentar: Se kommentar till länsstyrelsen ovan. Samrådsredogörelse 27

Sametinget tycker inte att det framgår vilket inflytande samerna har haft i planprocessen. Samerna har rätt till inflytande och ska ha möjlighet att påverka besluten när mark inom det samiska traditionella området berörs. De berörda samebyarna som har renbetesområden inom kommunen är sakägare och Sametinget tycker därför att det är viktigt för kommunen att veta hur renbetesmarkerna används. Sametinget anser att kommunen beskrivit renskötseln och riksintresse för rennäring på ett bra sätt. Kommentar: Eftersom Bergs kommun har flera samebyar vars verksamhet påverkas av övriga intressen har en tät dialog förts med dem. Detta har skett vid ett antal fysiska möten och diskussioner per telefon. Kommunen anser att riksintresset för rennäring inte bara är markerade områden på kartan, de är beskrivna som riksintresse utifrån att de har en helt speciell funktion och nyttjande av marken. Därav skrivningen att det är den faktiska kunskapen om markanvändningen som ska vara med och avgöra hur stor påverkan en exploatering faktiskt har. Kommunen lyfter behovet av att tydligare beskriva riksintresset för vissa områden som berör Bergs kommun samt vikten i att ha en mellankommunal samsyn omkring värdebeskrivningar för riksintresset Storsjöbygden. Länsstyrelsen delar kommunens uppfattning och har inga ytterligare synpunkter på kommunens redovisning av riksintresse för friluftsliv. Länsstyrelsen önskar att kommunen beskriver varje riksintresseområde mer ingående och hur riksintresset ska tillgodoses, detta för att underlätta en bedömning av vilka kommande förändringar som är möjliga utan att skada de utpekade värdena. De tycker att det är bra att kommunen vill färdigställa kulturmiljöprogrammet men anser att det bör kompletteras med en tidsangivelse. Samrådsredogörelse 28

Länsstyrelsen delar kommunens bedömning om att riksintressebeskrivningarna behöver preciseras och uppdateras. Arbetet kring förnyade kunskapsunderlag och utveckling av värdetexter och avgränsningar är påbörjat. Arbetet kring uppdatering av värdetexterna kommer att ske i dialog med Bergs kommun. Kommentar: Planförslaget ändras och får en beskrivning av varje område. Kulturmiljöprogrammet tidsätts. Länsstyrelsen tycker att planen med fördel kan kompletteras med en beskrivning av varje riksintresseområde. Kommentar: Planen kompletteras med en beskrivning av varje område. Nya riksintressen för vindbruk pekades ut 2013 och kommunens vindbruksplan är från 2011. Länsstyrelsen anser att planens vägledande funktion försämras i och med att kommunen inte har tagit ställning till riksintresseområden som har kommit till efter tilläggets antagande. Vissa områden kan vara oförenliga med andra riksintressen eller allmänna intressen. I och med detta kommer eventuella avvägningar mellan vindbruk och andra riksintressen/allmänna intressen att göras direkt i kommande prövningar utan stöd i översiktsplanen. Vidare hänvisar länsstyrelsen till Energimyndighetens yttrande. Kommentar: Kommunen kommer att revidera vindkraftsplanen efter att den kommuntäckande översiktsplanen är antagen. Planförslaget kompletteras med skrivelse: Planförslaget tar inte ställning till riksintresseområden utlagda för vindbruk 2013 utan den frågan kommer att hanteras vid revidering av vindbruksplanen.. Områden som kan vara oförenliga med andra riksintressen eller allmänna intressen berörs delvis i den nya texten om konflikter och avvägningar mellan riksintressen. Samrådsredogörelse 29

Länsstyrelsen bedömer att vissa ställningstaganden gällande vägar bör tydliggöras. De specifika ställningstagandena till riksintresse för kommunikation gäller önskemål om specifika åtgärder som berör vissa vägar av riksintresse och bör enligt Länsstyrelsen hanteras inom arbetet för länstransportplanen och i direkt dialog med Trafikverket. Kommentar: De specifika åtgärder som hänvisas till gällande infrastruktur av riksintresse ska hanteras i länstransportplanen, däremot anser kommunen även att de kan belysas i översiktsplanen då den hanterar många olika intressen och belyser dem ur både miljömässiga, sociala och ekonomiska aspekter. Översiktsplanen ska aktualitetsprövas varje mandatperiod, texten gällande riksintresse för kommunikationer bör revideras vart fjärde år för att kunna ses som aktuell och ett komplement till länstransportplanen. Planförslagets ställningstagande för korsningen mellan E45 och väg 321 ändras till: Vid korsning E45 och väg 321, den södra infarten till Svenstavik behöver trafiksituationen ses över för gående och cyklande gällande passage över väg och från korsningen och mot den handelsetablering som ligger lokaliserad strax söder om infarten.. Ställningstagande fyra tas bort. Länsstyrelsen kommer att ta initiativ för att starta en dialog med länets berörda kommuner, Trafikverket och Region Jämtland-Härjedalen för att utreda förutsättningarna till ett framtida riksintresseutpekande ytterligare. Samrådsredogörelse 30

I Bergs kommun finns inga öppet redovisade riksintressen för totalförsvarets militära del. Höga objekt kan ändå negativt påverka riksintresset för totalförsvaret som inte kan redovisas öppet. Försvarsmakten anser att kommunen bör skriva en allmän text om riksintresset i översiktsplanen. Kommentar: Planförslag kompletteras med föreslagen skrivelse från Försvarsmakten. Länsstyrelsen tycker att avsnittet om Natura 2000-områden kan utvecklas med länkar till beskrivande text till varje Natura 2000-område. Kommentar: Planen kompletteras enligt länsstyrelsens yttrande. Samrådsredogörelse 31

Yttranden gällande det avsnitt som tidigare hette Erosion (ny rubrik är Markstabilitet) har inkommit från Länsstyrelsen och Statens geotekniska institut (SGI). Samrådsförslaget innehöll både förklarande text och ett ställningstagande som gällde permafrost. I Länsstyrelsens yttrande hävdas att permafrost inte förekommer i Jämtlands län. Kommentar: Enligt uppgifter från Härjedalens kommun förekommer permafrost lokalt i de västra delarna, vilka tillhör Jämtlands län. Det genomfördes nyligen en studie där man tog fram nytt kartmaterial som beskriver permafrostens utbredning i Sverige, Norge och Finland. Av den studien framgår att det förekommer sporadisk permafrost i delar av Jämtlands län, däribland i Bergs kommun. Dessa områden är främst lokaliserade i områden som av andra skäl inte kommer att bebyggas. Kommunen anser därför att både ställningstagandet och den tillhörande texten inte är relevanta att inkludera i översiktsplanen. Dock är frågan om tjälad mark relevant och en ny text avseende detta förs in i planen. Både Länsstyrelsen och SGI efterfrågar en ny rubriksättning. Kommentar: Avsnittet har fått den nya rubriken Markstabilitet eftersom det behandlar mer än bara erosion. Något som också lyfts av både Länsstyrelsen och SGI är brist på underlag i kartan. De föreslår att erosionsriskområden, jordartskartan och lutningskarta kopplad till erosion samt förutsättningar för skred och ras också inkluderas i kartan. Kommentar: Många av de planeringsunderlag som finns tillgängliga i den kartvisningstjänst som SGI hänvisar till täcker inte alls eller bara delar av kommunen. Specifikt nämner de att Sveriges geologiska undersöknings (SGU:s) kartlager med förutsättning för skred och ras med fördel kan läggas till i kartan för att illustrera områden med finkorniga jordar ett kartlager som inte täcker de norra delarna av kommunen. Från SGU:s jordartskarta framgår att det finns finkorniga jordar även i Ljungdalen, något som inte framgår av kartlagret med förutsättning för skred och ras. Anledningen till att kommunen inte tidigare valde att inkludera fler lager var Samrådsredogörelse 32

just att täckningsområdet var begränsat, något som ansågs kunna leda till felaktiga tolkningar. Inga ytterligare kartlager som visar markstabilitet har inkluderats i kartan. Det lager som tidigare fanns (Raviner) har förbättrats avseende läsbarheten samt kompletterats med en källa till underlaget samt instruktioner hur det ska tolkas. Vidare nämner SGI en del saker som de önskar tas upp i planförslaget men som kommunen anser fanns tillgängligt även i samrådsförslaget. Mer specifikt vill de betona att ras och slamströmmar är viktiga säkerhetsfrågor att beakta vid partier som utgörs av friktionsmaterial och rekommenderar att dessa frågeställningar tas upp i planen. Kommentar: Slamströmmar behandlades i samrådsförslaget men en informationstext om ras har inkluderats i den reviderade versionen. Allmänt för en översiktsplan rekommenderar SGI att man formulerar en strategi som innehåller följande punkter: 1. Identifierade områden med osäkra förhållanden eller förutsättningar för försämrad säkerhet med hänsyn till skred och ras i jord och berg, blocknedfall, erosion, översvämning, områden med begränsad byggbarhet till följd av komplicerade geotekniska förhållanden. 2. Identifiering av områden där det krävs detaljerade geotekniska utredningar inför detaljplanearbetet. 3. Riktlinjer för eventuella restriktioner med hänsyn till geotekniska förhållanden. 4. Översiktlig bedömning av hur klimatförändringen kan påverka de geotekniska riskerna. Kommentar: Punkt 4 fanns med i samrådsförslaget. Punkterna 1-3 behandlades översiktligt i samrådsförslaget men vissa förtydliganden har gjorts i den reviderade versionen. Några ställningstaganden har omarbetats utifrån SGI:s synpunkter. Bland annat har det förtydligats när översiktliga respektive detaljerade geotekniska utredningar ska utföras. Ett nytt ställningstagande gällande livslängden hos bebyggelse, anläggningar etc. i förhållande till klimatförändringar har tillkommit. Slutligen upplyser SGI om att man, inom skogsbruket, genom borttagning av vegetation i eller ovanför brant sluttande terräng kan påverka områdets markstabilitet, samt att det finns risk för erosion i blottlagda ytor, exempelvis i hjulspår från anläggningsmaskiner. Samrådsredogörelse 33

Kommentar: Riskerna med att ta bort vegetation och fördelarna med att behålla den beskrivs i samrådsförslaget. Kommunen anser inte att specificeringar för just skogsbruket ska behandlas i en översiktsplan. Yttrandet föranleder ingen ändring. Yttranden gällande avsnittet Översvämning har inkommit från SMHI. De anser att kommunen ska vara mycket restriktiv med att tillåta nybebyggelse av bostäder och samhällsviktig verksamhet i översvämningskänsliga områden. De byggnader som planeras i översvämningskänsliga områden, exempelvis LIS-områden, bör anpassas så att de klarar översvämningar. Förändrade översvämningsrisker i framtida klimat bör även beaktas. Kommentar: Kommunen anser att man i planförslaget tagit hänsyn till det som SMHI lyfter genom de ställningstaganden som finns under Säkerhet Översvämning. För att förtydliga vad som menas med respektavstånd till vatten har nu en sådan text inkluderats även i det berörda avsnittet. Det fanns tidigare beskrivet, och finns fortfarande kvar, under Bebyggelse. Gällande förändrade översvämningsrisker i framtida klimat anser kommunen att man redan tagit hänsyn till detta i och med att man presenterar modellerade vattenstånd för 100-års- och 1000-årsflöden. Dessutom finns ett kartskikt som visar översvämningsrisker vid ett eventuellt dammbrott. I avsnittet LIS har en text om allmänna översvämningsrisker vid strandnära byggande inkluderats. Enligt länsstyrelsen beskrivs problematiken angående buller på ett bra sätt i översiktsplanen och tycker att ställningstagandena är rimliga och av sådan karaktär att de kommer att minimera risker för störningar i kommande detaljplaner. De tycker att det är positivt att kommunen har en intention att göra utredningar för nyetableringar, om det inte uppenbart behövs. Länsstyrelsen saknar dock ett mer utvecklad resonemang och eventuella ställningstagande omkring störningar från vibration, som till exempel vid järnvägen. Länsstyrelsen tycker att det är positivt att kommunen tar upp risker för bullerstörningar i känsliga naturmiljöer i planens konsekvensbeskrivning. Vidare nämner de att kommunen i översiktsplanen skulle kunna utreda möjligheten att peka ut s.k. tysta områden, där kommunen, genom särskilda krav och en Samrådsredogörelse 34

lämplig lokalisering av verksamheter i närområden, kan minimera bullerstörningar av t.ex. skoteråkning eller vindkraftsetableringar. Kommentar: Översiktsplanen kompletteras med ställningstagande vad gäller vibrationer. Kapitlets rubrik ändras till Buller och vibrationer. Kommunen har ej för avsikt att peka ut tysta områden i översiktsplanen. Frågan om buller och vibrationer från vindkraft kommer att hanteras ytterligare i revideringen av gällande vindkraftsplan. Detta arbete avses påbörjas under 2018. Kommunen redovisar vilka vägar som pekats som rekommenderade transportleder av farligt gods och betonar vikten i att väga in risken vid prövningen om markens lämplighet att byggas, samt ställer krav på riskanalyser vid ny bebyggelse inom 150 meter från leder för transporter av farligt gods, vilket länsstyrelsen ser som positivt. De anser dock att översiktsplanen bör redovisa utpekade leder för transport av farligt gods, och identifiera eventuella avsnitt av väg- och järnväg där en olycka med farligt gods kan få allvarliga konsekvenser. Förslag på hur risker kan minimeras bör framgå. Kommentar: Översiktsplanen kompletteras med en text om att transporter av farligt god i första hand bör ske på järnväg och de transportleder som har pekats ut som lämpliga vägval av Länsstyrelsen. I kartan finns ett lager som tidigare hette Olycksrisk. Det visade transportleder för farligt gods och döps därför om till Farligt gods för att öka tydligheten. Kommunen har identifierat ett antal särskilt utsatta avsnitt där en olycka med farligt gods kan få allvarliga konsekvenser. Dessa skrivs om i text men märks inte ut på kartan. Länsstyrelsen tycker att det är positivt att kommunen har en strategi för arbetet med förorenade områden och har en prioriteringsordning för arbetet med undersökningar och åtgärder. De upplyser om att det är viktigt att informationen om förorenade områden kommer in tidigt i processen vid kommande planarbete samt att de som jobbar med planfrågor och bygglovsärenden på kommunen har tillgång till information om var det finns. Samrådsredogörelse 35

Kommentar: Miljöavdelningen är involverad under planprocesserna och därmed säkerställs att denna fråga hanteras på ett bra sätt. Länsstyrelsen tycker att översiktsplanen bör kompletteras med riktlinjer om hur nya kraftledningar eller elanläggningar bör placeras och utformas så att exponering för magnetfält minimeras. Nya bostäder, skolor och förskolor bör inte placeras nära elanläggningar som ger förhöjda magnetfält. Översiktsplanen bör även ta upp riskerna med ultraviolett strålning. Det bör nämnas att vid planering av barns utemiljöer ska hänsyn tas till detta. Kommentar: Översiktsplanen kompletteras med riktlinjer för placering av nya kraftledningar och elanläggningar samt placering av ny bebyggelse i förhållande till elanläggningar. Ett nytt kapitel om strålsäkerhet införs till utställningen. Där behandlas riskerna med ultraviolett strålning och den hänsyn som behöver tas till detta vid planering av barns utemiljöer. Svenska kraftnät upplyser i sitt yttrande om sin magnetfältspolicy samt att vissa skyddsavstånd för ny bebyggelse krävs för att säkerställa att den uppfylls. Vidare önskar de att det i översiktskartan tydliggörs vilka ledningar som tillhör stamnätet för el, på spänningsnivå 220/400 kv. Kommentar: Planen kompletteras enligt Svenska Kraftnäts synpunkter med information om skyddsavstånd till 220 kv- respektive 400 kv-ledningar. Kartan kompletteras med information om vilka ledningar som tillhör stamnätet för el, på spänningsnivå 220/400 kv. Med anledning av yttrandet ses LIS-områdena över för att säkerställa att inga krockar sker, se vidare kommentarer under Bebyggelse Områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS). Samrådsredogörelse 36

Jämtkraft har i sitt yttrande upplyst om att de är lagligen ålagda att säkerställa att el distribueras vilket innebär att de i erforderlig omfattning nödgas tillträde till anläggningsdelarna för ledningarnas anläggande, tillsyn, underhåll, reparation och förnyelse. Vidare upplyser de om kostnadsfria kartor för översiktlig planering. Kommentar: Yttrandet föranleder ingen ändring i planen. Under Miljö, hälsa, säkerhet, avsnitt Luftkvalitet anger kommunen att vid detaljplaner inom områden med uranhaltig mark bör kommunen överväga planbestämmelser som kräver radonsäkert byggande, vilket länsstyrelsen tycker är positivt. Länsstyrelsen anser vad gäller radon att kommuner alltid ska verka för att inte överskrida Boverkets föreskrifter för nybyggnad eller Socialstyrelsens riktvärden för befintliga bostäder, samt att markradonmätningar alltid ska genomföras vid nybyggnation. Radonsäkert byggande bör alltid utföras, även om mätningar visar låga värden. Kommentar: Ställningstagandena gällande radonsäkert byggande har tagits bort för att inte skapa missförstånd kring när markradonmätningar och radonsäkert byggande krävs. Ett nytt avsnitt om strålsäkerhet har inkluderats där även radon hanteras. När det gäller fiskodlingar förordar Bergsmoderaterna att alla nya etableringar fortsättningsvis ska vara landbaserade för att inte påverka befintliga fiskebestånd negativt. En privatperson har inkommit med ett yttrande som berör fiskodling i Storsjön. Han uttrycker oro över de negativa konsekvenserna som vattenbaserad fiskodling kan ha på det akvatiska ekosystemet. Vidare anser han att det är synnerligen viktigt att Bergs kommuns miljö- och näringslivsansvariga sätter sig djupare in i kassodlingens konsekvenser. Samrådsredogörelse 37

Kommentar: Kommunen har i sin planhandling resonerat runt vattenkvalitet och fiskodlingar och tar i planförslaget ställning genom att förorda landbaserade fiskodlingar för att inte äventyra dricksvattnets kvalitet. Motiveringen återfinns under fliken Säkerhet Vattenkvalitet. Kommunen anser därmed att sidoeffekterna av vattenbaserad fiskodling beskrivs på ett tydligt sätt. Några ändringar i planförslaget kommer inte att genomföras baserat på kommentarerna. Miljökvalitetsnormer för vatten behandlas i planförslaget under olika avsnitt. I Länsstyrelsens yttrande framkommer att de tycker att tydligheten kring normerna kan ökas genom att behandla dem under ett enskilt avsnitt. De anser också att många av ställningstagandena bidrar till att uppfylla kravet att följa gällande miljökvalitetsnormer, särskilt angående vattenkvalitet, men att dessa bör lyftas på ett tydligare sätt i samma avsnitt. Länsstyrelsen anser att kommunen har redovisat planens konsekvenser på miljökvalitetsnormer för vatten, omgivningsbuller och luft på ett bra sätt. Kommentar: Kommunen håller med Länsstyrelsen om att tydligheten kan förbättras och har därför valt att inkludera ett nytt avsnitt Miljökvalitetsnormer. De tidigare avsnitten behålls och kompletteras av ett nytt avsnitt med en beskrivning av vad miljökvalitetsnormer är och vilken roll de har i den fysiska planeringen. I SMHI:s yttrande informerar de om klimatförändringar som förväntas i framtiden och vikten av att ta hänsyn till dem i samhällsplaneringen. De informerar också om det nationella kunskapscentret för klimatanpassning. Länsstyrelsen är i stort nöjd med de ställningstaganden som kopplas till anpassning till ett framtida klimat (klimatanpassning). För att förtydliga översiktsplanens innehåll med avseende på detta föreslår de att ett nytt avsnitt om klimatanpassning införs där problematiken kring frågan beskrivs på ett övergripande sätt. I avsnittet kan även en sammanfattning och överblick kring Samrådsredogörelse 38

vilka åtgärder som kommunen vidtar i planförslaget presenteras tillsammans med en hänvisning till de befintliga avsnitten. I Sametingets yttrande finns kommentarer gällande rennäringen och klimatförändringar. Forskningen lyfter fram att konkurrerande markanvändning är en av de faktorer som har störst betydelse för renskötseln och att det även kommer att ha stor betydelse för effekterna av ett förändrat klimat. Det innebär att tillgången till olika betesmarker och flexibilitet att nyttja dem vid olika årstider och väderförhållanden är mycket viktigt för renskötselns klimatanpassningsmöjligheter. Kommentar: Kommunen håller med Länsstyrelsen om att det är lämpligt att samla alla texter om klimatanpassning på ett ställe och har därför tagit fram ett nytt avsnitt Klimatanpassning där dessa delar tas upp. Texten bygger i stora drag på vad som redan har tagits upp under andra avsnitt men har omarbetats något för att passa bättre in i sammanhanget. I det nya avsnittet tas även upp hur de areella näringarna, inklusive rennäringen, förväntas påverkas av klimatförändringarna. Samrådsredogörelse 39

Planläggning ska enligt plan- och bygglagen bl.a. ske med hänsyn till klimataspekter samt främja en långsiktigt god hushållning med energi och råvaror. Genom fysisk planering kan klimatpåverkande utsläpp minskas bland annat genom strategiskt planering för att reducera samhällsbyggandets klimatpåverkan, men också för att anpassa samhället till ett förändrat klimat. Det är därför viktigt att hantera klimatförändringarna som både hot och möjligheter och ur ett helhetsperspektiv. Länsstyrelsen anser att det är positivt att vissa kommunala ställningstagande syftar till att främja en god kollektivtrafik och att kommunen nämner sitt arbete med den kommunala energi- och klimatstrategin men att en tydligare koppling med ovannämnda arbete är lämpligt. Kommentar: Den kommunala energi- och klimatstrategin måste ses över och följas upp. Ställningstagande gällande detta inkluderas i översiktsplanen. Samrådsredogörelse 40

Yttranden gällande jordbruk har inkommit från Länsstyrelsen, Moderaterna, Centerpartiet, Bergs hembygdsförening, LRF samt ett antal privatpersoner. De behandlas löpande i efterföljande text. Länsstyrelsen efterfrågar vissa förtydliganden angående bland annat hur kommunen definierar stort allmänt intresse och brukningsvärd åkermark. Planförslaget har reviderats för att förtydliga båda dessa begrepp. Länsstyrelsen vill också att det inkluderas en referens till och resonemang kring den lagstiftning som gäller för ianspråktagande av jordbruksmark, dvs. miljöbalken 3 kap. 4. De övriga synpunkter som inkommit från samrådet gällande jordbruksmarken i kommunen är delvis relaterad till detta då de främst rör de delar av planförslaget som möjliggör nybyggnation på jordbruksmark. Det finns en oro för att landskapsbilden och kulturmiljöerna ska förstöras om byggnation tillåts. Oron verkar delvis härstamma från otydligheter och missförstånd kring när och hur nybyggnation kan komma att tillåtas. I ett försök till att förtydliga kommunens hållning och besvara inkomna yttranden utgår vi från den första och andra meningen i miljöbalken 3 kap. 4 som lyder Jord- och skogsbruk är av nationell betydelse. Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. Jordbruksverkets rekommenderar att man, utifrån denna lagtext, ska föra ett resonemang i tre steg när jordbruksmark är aktuell för förändrad markanvändning: 1. Är jordbruksmarken brukningsvärd? 2. Är den aktuella förändrade markanvändningen ett väsentligt samhällsintresse? 3. Varför är förutsättningarna att ta annan mark i anspråk inte tillfredsställande? Kommentar: Kommunen avser att utreda och värdera den jordbruksmark som finns i kommunen samt de tillhörande ekosystemtjänsterna. Vidare anges att samråd ska ske med LRF i tidigt skede vid eventuella exploateringsanspråk. Om jordbruksmarken är brukningsvärd eller inte kommer således att bedömas från fall till fall. Samrådsredogörelse 41

Vi vill understryka att planförslaget möjliggör för viss byggnation på jordbruksmark men att det i varje enskilt fall måste göras en bedömning om det är lämpligt. I den bedömningen ska, i tätorterna, bostadsförsörjning som allmänt intresse prioriteras över jordbruket som allmänt intresse. Kommunen anser också att det är viktigt att möjliggöra för förtätning av tätorterna för att på så vis kunna förstärka underlaget till den befintliga kommersiella och offentliga servicen. Bergs kommun har en svag befolkningstillväxt, men kommunens vision är att utvecklingen på landsbygden och tillhörande tätorter ska gå i en positiv riktning. I många av tätorterna är den enda lösningen för att kunna förtäta dem att ta viss jordbruksmark i anspråk. I samband med eventuellt ianspråktagande måste däremot den nya bebyggelsen anpassas till befintlig och det är viktigt att kulturmiljön och landskapsbilden bevaras. Under rubriken Jordbruk i avsnittet Areella näringar nämns i sista meningen den gradering av åkermarken i Sverige som gjordes 1971 utifrån ett ekonomiskt avkastningsvärde beräknat på skörderesultatet 1969. Länsstyrelsens uppfattning är att nämnda gradering är inaktuell och att bland annat ändrade prisförhållanden och teknisk utveckling gjort att den inte är relevant idag. Kommentar: Just det faktum att graderingen är inaktuell och dessutom mycket översiktlig talar för att kommunen bör göra en utredning över jordbruksmarken och dess värde. Översiktsplanen föreslår att utredningen ska göras senast 2019. Länsstyrelsen anser att kommunens avsikt att göra en värdering av jordbruksmarken är positivt, och kommer att underlätta avgörandena gentemot lagstiftningen. En utveckling av definitionen av brukningsvärd åkermark är naturligtvis också önskvärd av samma anledning, men enligt Länsstyrelsen är det inte lämpligt att framföra ett krav på en annan myndighet i kommunens översiktsplan, det vill säga att Länsstyrelsen ska ta fram en sådan. Länsstyrelsen är öppen för en dialog kring ett bättre underlag i frågan. Flera vägledningar om hur kommunerna kan hantera jordbruksmark i den fysiska planeringen finns på Jordbruksverkets webbsida (Jordbruksmarkens värden, Kommunens möjligheter att bevara och utveckla jordbruksmarkens värden samt Kommunens arbete med jordbruksmarkens värden ett stödverktyg.) Kommentar: En önskvärd följd av kommande utredning om jordbruksmarken är att det ger förbättrat underlag till vad som ska betraktas som brukningsvärd mark. Att Länsstyrelsen är öppen för dialog kring ett bättre underlag i denna fråga ser kommunen som något positivt. LRF, Bergs hembygdsförening, Bergs centerkrets, Moderaterna samt ett antal privatpersoner lyfter det till synes motstridiga i att försöka bevara kulturmiljöer Samrådsredogörelse 42

och säkerställa att ny bebyggelse inte inverkar negativt på de areella näringarnas bedrivande, samtidigt som man i vissa fall kommer att tillåta byggnation på jordbruksmark. Detta gäller framför allt områdena runt Hoverberg och Vigge. Kommentar: Planförslaget innehåller både ställningstaganden som möjliggör nybyggnation och ställningstaganden som syftar till att synliggöra, bruka och bevara kulturmiljöerna på bästa sätt. Det är viktigt att poängtera att ställningstagandena som möjliggör nybyggnation ska fungera som en ytterligare bedömningsgrund i prövningsprocessen och att även andra kriterier måste uppfyllas för att byggnation ska få komma till stånd. LRF undrar hur stor andel av åkermarken i Berg som är kommunalt ägd samt vad kommunen har för syfte med att äga jordbruksmark. Frågorna har väckts utifrån en olycklig formulering från kommunens sida. Ett av ställningstagandena löd Kommunen ska göra en utredning över samt värdering av kommunens jordbruksmark inklusive dess ekosystemtjänster senast 2019. Kommentar: Vad som avsågs var Kommunen ska göra en utredning över samt värdering av jordbruksmarken i kommunen inklusive dess ekosystemtjänster senast 2019. Ställningstagandet har formulerats om. LRF efterfrågar också en markering av jordbruksmarken i kartan. Under areella näringar visas rennäringen och täktverksamhet och LRF önskar att jordbruksmarken ska presenteras här på liknande sätt. Kommentar: Anledningen till att kommunen har valt att inte inkludera jordbruksmarken i detta lager är på grund av dess stora omfattning. Ett sådant kartlager gör att kartan tar lång tid att ladda. Det finns dock en funktion i webbverktyget där det går att byta bakgrundskarta till en som även visar nuvarande markanvändning. Längst upp i kartan finns några gråfärgade knappar. Då man klickar på pilen vid Nedtonad karta kommer en möjlighet att byta bakgrundskartan till Fastighetskartan ÖP. Där visas ägoslag och höjdkurvor etc. istället för den förinställda gråtonade kartan. LRF anser att det ligger för lite fokus på åtgärder som underlättar jordbruk. Kommentar: En översiktsplan är ett dokument som ska ange riktningen för den långsiktiga utvecklingen av den fysiska miljön i kommunen. Den ska ge vägledning för hur mark- och vattenområden ska användas, utvecklas och bevaras. Den är inte juridiskt bindande men ska vara vägledande vid bland annat intressekonflikter. Ett exempel på åtgärder som underlättar jordbruk och som går att inkludera i en översiktsplan är att i kartan presentera jordbruksmark som ska undantas från exploatering. Detta kräver dock bättre underlag än vad som finns Samrådsredogörelse 43

idag gällande vad som är brukningsvärd jordbruksmark och inte. Det är en av anledningarna till att kommunen vill verka för en ny värdering av jordbruksmarken i kommunen. Med bättre underlag kan mer välgrundade beslut fattas. I dagsläget finns inte någon aktuell värdering av jordbruksmarken och därför har ingen indelning av jordbruksmarken gjorts i kartan. Som tidigare har nämnts måste det däremot i det enskilda fallet bedömas om marken är brukningsvärd eller inte och om den kan tillåtas att exploateras enligt miljöbalken 3 kap. 4. LRF anser också att förslaget saknar ställningstaganden om utveckling av de traditionella jordbruksinriktningarna som mjölk-, nötkött-, grisproduktion, trädgård och växtodling. Översiktsplanen ska som sagt ge vägledning för markoch vattenanvändningen i kommunen. Det är därför inte möjligt att inkludera den typen av ställningstaganden. LRF anser att det är ytterst viktigt att man vid planeringen av nya områden skilda från befintlig bebyggelse tar hänsyn till lantbruket. Lantbrukare måste kunna få utveckla deras verksamhet med djur, detta betyder dock att gödsel sprids, det dammar, bullrar med mera. Ett enda hus i en åkerkant kan medföra vittgående begränsningar när det gäller ovanstående. Kommentar: Kommunen har i ställningstaganden gällande bebyggelse beaktat närhet till lantbruket: Bebyggelsens lokalisering och utformning ska ske med hänsyn till de speciella förutsättningarna på platsen som till exempel närhet till störande jordbruksanläggning, djurhållning, landskapsbild och närliggande bebyggelse, men också till natur- och kulturintressen och övriga allmänna intressen som redovisas i översiktsplanen. Byggnader som medför betydande inverkan på omgivningen kan leda till att detaljplan krävs. Nya bostäder och anläggningar ska förläggas i anslutning till annan befintlig bebyggelse och vägnät så att de inte inverkar negativt på de areella näringarnas bedrivande Synpunkten föranleder ingen ändring då den redan är hänsyntagen. LRF är principiellt emot ny bebyggelse på åkermark eftersom det är en ändlig resurs som inte går att nyskapa. De är medvetna om att det inte går att undvika helt om kommunen ska kunna utvecklas men tycker att man måste värdera marken utifrån ett avkastningsperspektiv och spara den mest värdefulla marken för framtida produktion. De föreslår att man istället prioriterar områden med mindre värdefull mark såsom skogs- och betesmark. Kommentar: Kommunen avser att utreda och värdera den jordbruksmark som finns i kommunen samt de tillhörande ekosystemtjänsterna. Vidare anges att samråd ska ske med LRF i tidigt skede vid eventuella exploateringsanspråk. Om Samrådsredogörelse 44

jordbruksmarken är brukningsvärd eller inte kommer således att bedömas från fall till fall. För mer detaljerade svar, se kommentarer till länsstyrelsen. Anser att åkermark endast bör exploateras i undantagsfall och att det inte ska vara avståndet till eventuell skola som avgör om åkermark ska bebyggas. Vidare anser Centerpartiet att det är oförenligt att tillåta byggnation på jordbruksmark samtidigt som man vill förlägga nya bostäder och anläggningar i anslutning till annan befintlig bebyggelse och vägnät. Kommentar: Kommunen håller delvis med, men anser dock att avståndet till eventuell skola är en viktig parameter. Det avstånd på 2 km som anges i planförslaget har valts eftersom det är inom det området som barn och ungdomar bedöms ha gångavstånd till skolan. Avståndet kan därmed ses som ett mått på vad vi kan betrakta som tätort och tillkommande bebyggelse i det området leder till en förtätning av tätorten, något som är viktigt ur många synpunkter. Dels förbättrar man underlaget för befintlig service, dels bidrar inte tillkommande bebyggelse till onödig ökning av transporter inom tätorten. Kommunen hävdar det motsatta gällande lokalisering av byggnader. Eftersom byarna ser ut som de gör, med stora inslag av jordbruksmark, är ofta den enda möjligheten att förlägga nya byggnader i anslutning till befintlig bebyggelse och vägnät att använda just jordbruksmarken. Anser att jordbruksverksamhetens förutsättningar i kommunen är viktiga att beakta för att kunna upprätthålla ett öppet och attraktivt landskap, att bebyggelse på jordbruksmark ska tillåtas restriktivt, särskilt i områden där det råder brist på brukningsvärd mark samt att bebyggelsen hellre ska styras till impediment eller skogsmark. Ett antal privatpersoner ställer sig bakom Bergs hembygdsförenings yttrande. Kommentar: Se svar till Bergs hembygdsförening under Kulturmiljö. En privatperson har inkommit med ett yttrande med frågor och funderingar främst angående jordbrukets framtid i Hoverberg. Han funderar kring vad som kan komma att hända i bygden i framtiden om euro-valutan skulle krascha och EU- Samrådsredogörelse 45

bidrag till jordbruk dras in. Yttrandet innehåller inte några konkreta förslag på åtgärder och kommunen har därför haft svårt att tolka vilka delar av planen som personen är missnöjd med. Kommentar: Kommunen kan inte genomföra några ändringar i planförslaget utifrån yttrandet. Åtgärder och satsningar inom jordbrukssektorn styrs nationellt av Jordbruksverket och kan inte hanteras i en kommunövergripande översiktsplan. Bergs centerkrets anser att skogsbruket (och jordbruket) måste få ett större utrymme i översiktsplanen. De påpekar att skogsråvaran kommer att ha en helt avgörande betydelse om Sverige på sikt ska lämna fossilberoendet. Allt som kan tillverkas av olja, kan likaväl tillverkas av skogsråvara. Plast, kläder och implantat är några exempel. Att ett ökat trähusbyggande också är bra för miljön, är oomtvistat. Plank och brädor kommer att efterfrågas också i framtiden, liksom pappersmassa! Skogen kommer att behöva brukas!. Bergs Centerkrets föreslår även att man i översiktsplanen bör styra snöskotrar till leder samt upplysa om vad allmanrätten innebär eftersom snöskotertrafik i ungskogar och på åkermark orsakar oacceptabla skador. Kommentar: Kommunen håller med Centerpartiet om att skogsbruket kan ges ett större utrymme i översiktsplanen och har därför reviderat texten för att bland annat lyfta hur viktig skogsbruket är som näringsgren i kommunen och landet samt skogens sociala värden. Att olje- och cementprodukter kan tillverkas av skogsråvara stämmer givetvis, vilket nu också tas upp i översiktsplanen. Ställningstaganden för att främja detta är dock inget som ryms inom en översiktsplan. Snöskoterkörning i ungskogar och på åkermark är förbjudet enligt Terrängkörningslagen (1975:1313). LRF anser att den sista meningen i följande stycke, hämtat från Konsekvenser Natur och rekreation Planförslagets påverkan på våtmarker och skogsområden: Kommunen som skogsägare ska bedriva sitt skogsbruk med jämställda mål mellan naturvård och produktion. På så vis förväntas det kommundrivna skogsbruket inte medföra några anmärkningsvärda negativa konsekvenser på Samrådsredogörelse 46

miljön. Kommunen har enbart små möjligheter att påverka hur andra väljer att sköta sin skog. ska strykas med motiveringen Kommunen ska inte ägna sig åt spekulation. Kommentar: En översiktsplan är ett strategiskt dokument som ska ange riktningen för den långsiktiga utvecklingen av den fysiska miljön i kommunen. Den ska ge vägledning för hur mark- och vattenområden ska användas, utvecklas och bevaras. Den är inte juridiskt bindande men ska vara vägledande vid bland annat intressekonflikter. Det är alltså inte möjligt i en översiktsplan att ställa krav på hur enskilda näringsidkare ska bedriva sin verksamhet. Det är således ingen spekulation, utan snarare ett konstaterande att kommunen enbart har små möjligheter att påverka hur andra väljer att sköta sin skog. Länsstyrelsen tycker att rennäringens speciella förutsättningar och behov samt betydelsen som näring inom kommunen beskrivs på ett bra sätt i översiktsplanen och att ställningstagandena som presenteras bidrar till att skydda rennäringen som allmänt intresse på ett bra sätt. Länsstyrelsen vill att ställningstagandet samebyarna ska involveras i tidiga skeden utvecklas för att bli mer tydligt. Kommentar: Skrivningen ändras till Samebyarna ska involveras i tidiga skeden i strategiska planfrågor, detaljplaner, bygglov, förhandsbesked och förfrågningar kring markanvändning inom eller i närheten av renskötselområden. Sametingets generella ståndpunkt är att ianspråktagande av mark måste genomföras så att den samiska kulturen och de samiska näringarna har möjlighet att utvecklas i Sápmi. Alla åtgärder som berör renskötseln och andra samiska näringar ska föregås av tidig dialog och möjlighet till inflytande i beslut. Vidare lämnar de allmänna upplysningar om renskötselrätten i sitt yttrande. En privatperson har inkommit med ett yttrande gällande samers rätt till att hindra kommersiella och statliga beslut om ingrepp i fjälltrakter, skogar och vattendrag. Han anser att Sverige som stat måste underteckna ILO 169 Konventionen om urfolks rättigheter. Samrådsredogörelse 47

Kommentar: Bergs kommun är en samisk förvaltningskommun. Renskötsel är en central och mycket betydelsefull näring i det samiska samhället, den är också bärare av en lång kulturell tradition och en samisk identitet. Bergs kommun ska verka för att den samiska kulturen och identiteten bibehålls och stärks i enlighet med konventionerna. Kommunen har dock begränsade möjligheter att påverka huruvida Sveriges regering väljer att underteckna konventionen om urfolks rättigheter eller inte. Däremot har kommunen under översiktsplanearbetet aktivt jobbat för att ta hänsyn till områden av riksintresse för rennäringen och de samiska kulturmiljöerna. Vidare anger kommunen samebyarna ska involveras i tidiga skeden. Detta för att minska risken för konflikter kring markanvändning. Kommunen visar i översiktsplanen befintliga täkter och gör några ställningstaganden gällande mineralutvinning i uranhaltig mark, hänsynstagande angående naturgrus, försiktighetsprinciper för att skydda natur-, friluftsliv- och kulturvärdena samt dricksvatten. Länsstyrelsen ser det hänsynstagande som kommunen visar genom ovannämnda ställningstaganden som positivt. Länsstyrelsen anser att kommuner bör utveckla vissa generella planeringsrekommendationer för omkringliggande markområde. Kommentar: Kartlagret var gammalt och innehöll några nedlagda täkter, lagret har därför uppdaterats till ett aktuellt. Planeringsrekommendationer för omkringliggande markområden kommer inte behandlas i översiktsplanen. Översiktsplanen beskriver att områdena runt Oviken till stor del består av alunskiffer. I förslaget anges att utvinning av mineral i uranhaltig mark inte ska tillåtas och moderaterna undrar därför om det även gäller järnfyndigheter i Gillhov, guld i Handsjön och palladium i Storsjö Kapell. Bergsmoderaterna anser att utvinning av olika typer av mineraler först måste föregås av en omfattande miljökonsekvensbeskrivning innan ställning tas till utvinning eller inte. Kommentar: Utvinning av mineral i mark med hög uranhalt ska inte tillåtas, oavsett vilket mineral det gäller. Samrådsredogörelse 48

LRF ser det som positivt att man i konsekvensbeskrivningen tar upp alunskifferbrytningen och att sådan utvinning av mineral inte ska tillåtas i kommunen då exponeringsrisken förväntas vara hög. En privatperson undrar om man i översiktsplanen kan klassa vattnet i kommunen på något vis som gör att det inte tillåts smittas av uppgrävd uran. En privatperson har inkommit med ett yttrande gällande uranbrytning i Oviken. Kommunen tolkar yttrandet som att han motsätter sig eventuell uranutvinning i kommunen. Kommentar: Kommunen har under Areella näringar Täkt- och gruvverksamhet ett ställningstagande som säger: Utvinning av mineral i uranhaltig mark ska inte tillåtas i kommunen.. Underliggande beskrivande text lyder: Alunskiffer är ofta rikt på uran. I södra Storsjöområdet uppgår uranhalten till 245 g/ton och det föreligger ett visst intresse för utvinning i området. Några av de olika typer av miljöpåverkan som är kopplade till uranbrytning är frigörelse av toxiska ämnen, bildning och spridning av surt lakvatten samt att tillhörande avfallsdeponier utgör föroreningskällor. Uranbrytning riskerar således att försämra vattenkvaliteten i närliggande vattenförekomster. Utvinning av mineral i uranhaltig mark ska inte tillåtas i kommunen.. Kommunen har inte gjort några ändringar i planförslaget utifrån yttrandena. En privatperson önskar att man avsätter en skyddszon runt bergtäkt belägen efter väg 531 söderut från Ljungdalen för att minska risken för störningar. Kommentar: Eftersom täkter redovisas i översiktsplanen är detta något som ska tas hänsyn till i plan- och byggfrågor. Samrådsredogörelse 49

Länsstyrelsen ser mycket positivt på att man från kommunens sida vill fortsätta med och utveckla systemet med dialogmöten i de olika byarna. De tycker att det knyter an väl till ett av de nationella kulturmiljömålen. Länsstyrelsen ser positivt på att kommunen önskar arbeta för att det byggda kulturarvet ska brukas och användas. De vill dock poängtera att ändringar av en byggnad enligt plan- och bygglagen (PBL) alltid ska utföras varsamt samt att byggnader som är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt enligt plan och bygglagen (PBL) inte får förvanskas. Med hänsyn till kulturmiljön förordar Länsstyrelsen en mer restriktiv hållning angående byggnation på jordbruksmark (i enlighet med 3 kap. 4 miljöbalken). Länsstyrelsen saknar också en närmare beskrivning av vad som kan räknas som stort allmänt intresse i detta sammanhang. Kommentar: Kommunen har i utställningshandlingen utvecklat resonemang kring definitionen av stort allmänt intresse. Se kommentarer under Bebyggelse - Nyexploatering. För vidare resonemang och kommentarer till yttrandet gällande jordbruksmark, se Areella näringar Jordbruk. Moderaterna tycker att det är viktigt att styra bebyggelsens utformning till den lokala byggnadstraditionen för att inte riskera att områden byggs sönder, framför allt när det kommer till ny bebyggelse i våra fjällområden. Kommentar: Färdigställande av kulturmiljöprogrammet ger vägledning hur gestaltningsfrågor ska hanteras i områden med värdefulla eller speciella kulturmiljöer. Frågor gällande lokalbyggnadstradition i fjällområden, utanför specifika kulturmiljöer hanteras bra i de fördjupade översiktsplanerna för respektive fjällområde. Frågor gällande gestaltning ska annars hanteras inom PBL god bebyggd miljö. De ser positivt på att färdigställa ett kulturmiljöprogram för Bergs kommun eftersom de anser att kulturen är en betydande faktor för kommunens och byarnas identitet. Dock anser de att bevarandet av kulturmiljön inte får bli ett hinder i kommunens fortsatta utveckling. De vill att diskussioner och samverkansmöjligheter måste utredas för att bygderna inte ska stagnera. Samrådsredogörelse 50

Kommentar: Kommunen anser också att det är viktigt att bevarandet av kulturmiljön inte blir ett hinder i kommunens fortsatta utveckling. Av den anledningen har kommunen inkluderat följande ställningstaganden: Kommunen ska verka för att synliggöra, bruka och bevara kulturmiljöerna på bästa sätt Kommunen ska prioritera den bebyggda miljöns användning utan att förvanska dess värde. Yttrandet föranleder ingen ändring. LRFs kommungrupp ser det som positivt att man från kommunens håll tar en tydlig inriktning gällande kulturmiljö, då i form av att ta fram ett kulturmiljöprogram, men tycker att man behöver förtydliga de kapitel som berör kulturmiljön för att den riktningen ska bli lika tydlig i översiktsplanen. Kommentar: Se kommentar till länsstyrelsen under Riksintresse Kulturmiljö (MB 3 kap. 6 ). Det finns i planen förslag på att ett antal utredningar skall genomföras eller slutföras kommande år: Kulturmiljöprogram skall tas fram En utredning över samt värdering av kommunens jordbruksmark inklusive dess ekosystemtjänster En tydlig vägledande beskrivning av Storsjöbygden och eventuella värdekärnor Bergs hembygdsförening tycker att man ska låta dessa utredningar genomföras och att resultaten av utredningarna ska användas som underlag för ett mer övertänkt förslag på utveckling i berörda områden. Kommentar: Kommunen ser vikten av att utredningar görs så snart som möjligt, men även idag måste nedanstående bedömning göras innan marken får tas i anspråk. Enligt Miljöbalken 3 kap 4 : brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. Gällande översiktsplan är från 1991, vikten av att ta fram en heltäckande översiktsplan som kan ligga till grund för vidare bedömningar anses viktig. Samrådsredogörelse 51

Kommentaren föranleder ändring. Kommunen tidsätter när utredningarna ska vara klara. Två privatpersoner ställer sig bakom Bergs hembygdsförenings yttrande. Kommentar: Se kommentar till Bergs hembygdsförening. Myssjö-Ovikens hembygdsförening stöder förslaget att bilda ett kulturreservat i kyrkoområdet i Oviken, inför upprättande av ny översiktsplan. Enligt deras uppfattning är hela området runt kyrkorna att betrakta som viktig kulturhistorisk mark. Kommentar: Det finns idag inget förslag från kommunens sida på att inrätta ett kulturreservat i området. Frågan tas med till det kommande arbetet med kulturmiljöprogram. Samrådsredogörelse 52

Härjedalens kommun anser att det kan vara lämpligt att omnämna ambitionerna och det mellankommunala pågående arbetet med att bilda skoterregleringsområden i Vemdalen/Klövsjö-området i respektive kommuner. Vidare undrar de om det finns behov av ytterligare reglering av skotertrafiken inom Bergs kommun och om detta i så fall bör framgå i översiktsplanen. Kommentar: Precis som Härjedalens kommun anser även Bergs kommun att det mellankommunala samarbetet gällande skotrereglering är viktigt, även om det inte behöver ingå i en översiktsplan. Det finns dock omnämnt i samrådshandlingarna. Där finns även att läsa att lokala trafikföreskrifter för alla tätorter behövs. På sikt behöver alla reglerområden kopplas ihop. En privatperson har yttrat sig gällande konflikter mellan nöjesåkning på skoter och det rörliga friluftslivet (främst skidåkning) i fjällmiljön. Personen anser att kommunen på ett tydligare och mer aktivt sätt ska se till att dessa konflikter undviks, t.ex. genom att begränsa skoteråkning till markerade leder, samt att på olika sätt tillse att information om regler finns tillgänglig och att reglerna efterlevs. Vidare nämner hen att det skulle vara en fördel om samma regler för nöjesskoteråkning gällde i hela fjällområdet och att man i kommande fördjupade översiktsplaner och detaljplaner i fjällområdena tillser att intresset för längdåkning tillgodoses. För det sistnämnda föreslås att man identifierar var längdspåren är belägna och att de skyddas för exploatering. Kommentar: Stora delar av fjällområdena är redan statligt reglerade. I dessa är länsstyrelsens naturbevakare ansvariga för tillsyn. Kommunen arbetar med ett reglerområde i Klövsjö/Vemdalen. Gällande konflikter mellan skidåkning och skoteråkning finns under friluftsliv ett ställningstagande som lyder Kommunen förordar separering av leder för motordrivna fordon och skidåkning i zonen närmast stugområden. Samrådsredogörelse 53

Tomtägarföreningen Sångbäckens fjällby och Sångbäckens samfällighetsförening anser att våtområdet/myrmarken söder om Sångbäckens Fjällby skall undantas från bebyggelse och vägar för att förhindra uttorkning av våtmarkerna och påverkan på viktiga biotoper. Kommentar: I den pågående detaljplaneprocessen har kommunen lagt en naturvärdesinventering till grund för bedömningen hur marken kan bebyggas. Ovan nämnd våtmark har undantagits för bebyggelse, däremot korsar ny tillfartsväg myren. Detta tas även upp i den fördjupade översiktsplanen för området. Samrådsredogörelse 54