Utbildnings- och forskningssektorn Ett politiskt partis ungdomsförbund fick avslag på en ansökan om att få hålla bokbord på en gymnasieskola; fråga om beslutet stått i strid med objektivitetsprincipen i 1 kap. 9 regeringsformen (Dnr 2459-2011) Beslutet i korthet: I samband med omvalet till regionfullmäktige i Västra Götalandsregionen ansökte representanter för SDU om att få anordna bokbord vid Schillerska gymnasiet i Göteborgs kommun. Rektorn för gymnasiet avslog ungdomsförbundets begäran. Beslutet motiverades först med att skolan inte hade möjlighet att upprätthålla säkerheten kring arrangemanget. Efter att SDU ifrågasatt den motiveringen åberopade rektorn även vissa praktiska, planerings- och resursmässiga, skäl som grund för att avslå SDU:s ansökan. Då myndigheten inte på något sätt konkretiserat vilka faktorer som legat till grund för rektorns bedömning att säkerheten inte skulle kunna upprätthållas om SDU bereddes tillträde till skolan drar JO slutsatsen att det inte förelegat några klart påvisbara negativa konsekvenser för ordningen, utan att avslagsbeslutet haft ett i vart fall indirekt samband med de åsikter som SDU förväntades föra fram. JO finner inte anledning att ha några invändningar mot de uppgivna praktiska skälen i sig. Att rektorn, efter att SDU ifrågasatt att det fanns några egentliga ordningsskäl, hänvisat till dessa praktiska skäl ändrar dock inte bedömningen att avslagsbeslutet haft ett samband med de åsikter SDU förväntades föra fram. Objektivitetsprincipen i 1 kap. 9 regeringsformen har alltså inte iakttagits. Anmälan I en anmälan till JO framförde P.G., som företrädare för Sverigedemokratisk Ungdom (SDU), klagomål mot rektor Anders Johnsson, Schillerska gymnasiet i Göteborgs kommun. Han anförde bl.a. följande. Inför det omval som hölls till regionfullmäktige i Västra Götalandsregionen i maj 2011 ansökte SDU om att få anordna bokbord i skolan. Under april och maj 2011 nekade rektorn ungdomsförbundet att komma till skolan och motiverade detta med att skolan inte hade möjlighet att upprätthålla säkerheten kring arrangemanget. Rektorn har dock inte kunnat påvisa att tillträdet skulle få några negativa konsekvenser för ordningens upprätthållande i skolan. Efter påtryckningar från SDU ändrade rektorn grunden för att neka förbundet tillträde till skolan. I ett senare skede förnekade rektorn att det fanns elever på skolan som kunde orsaka ordningsproblem. Till anmälan fogades bl.a. e-postkorrespondens mellan en företrädare för SDU och rektorn. 546
Utredning JO anmodade Utbildningsnämnden i Göteborgs kommun att göra en utredning och yttra sig över vad som framfördes i anmälan. Nämnden anförde i sitt remissvar följande. Utbildningsförvaltningen har utrett händelsen bland annat genom att låta ansvarig rektor och ansvarig gymnasieområdeschef återge sina bilder av vad som inträffat samt redogöra för de skäl som låg till grund för att SDU inte gavs tillstånd att hålla bokbord i skolan. Inför regionvalet kontaktades Hvitfeldtska gymnasiet och Schillerska gymnasiet av SDU angående att de ville anordna bokbord på dessa skolor. Utbildningsförvaltningens grundinställning är att skolorna ska ha en positiv inställning till politiska partier som vill komma till skolan, och att partierna ska erbjudas komma såvida det inte finns särskilda skäl emot. Denna inställning har gymnasieområdeschefen också förmedlat till skolledningen på de båda aktuella skolorna. Rektorn på Schillerska gymnasiet kontaktade gymnasieområdeschefen och meddelade att hans åsikt var att det i rådande läge skulle det inte vara möjligt med ett bokbord från SDU utan att det inverkade negativt på skolans verksamhet inför läsårsslutet. De skäl rektorn framhåller var: Kort varsel inför termins/läsårsslut - Många schemabrytande aktiviteter var redan planerade. All övrig tid behövdes för att göra skolarbetet färdigt. - Exempel på redan planerade schemabrytande aktiviteter: 3/5-5/5 Kulturdagar hela skolan engagerad 6/5, 10/5, 12/5, 17/5, 18/5, 20/5 Nationellt prov i Engelska B del l 9/5-15/5 Elevutbyte, ungdomar från Brest (Frankrike) besöker skolan 16/5-21/5 Elevutbyte, ungdomar från Freiburg (Tyskland) besöker skolan. - Schillerska gymnasiet hade under perioden för önskat besök halverad skolledning och en halverad administration, pga. av sjukdom och pensionsavgångar. - Inga andra externa besök, bokbord eller schemabrytande aktiviteter godkändes under denna period. SDU fick därför svaret att Schillerska gymnasiet inte kunde erbjuda plats för bokbord den önskade tiden, men att man övervägde att inbjuda alla partier som är representerade i kommun, landsting eller riksdag, till en debatt under höstterminen. I sin korrespondens med SDU har rektorn även angivit risken för oroligheter på skolan om SDU tillåtits hålla bokbord. SDU å sin sida anser i anmälan att detta är ett svepskäl för att neka tillträde. Rektorn har pekat på en ovanligt stor frånvaro i skolledning och administration samt en rad sedan tidigare planerade aktiviteter, vilket resulterade i att inga bokbord kunde tillåtas i skolan under regionvalet. Med hänvisning till ovanstående motiveringar hade gymnasieområdeschefen ingen anledning att ompröva rektorns beslut. Noterbart är att i diskussion med skolledningen på Hvitfeldtska gymnasiet, som vid tidpunkten i fråga hade full bemanning i skolledning och administration, kom skolledningen och gymnasieområdeschefen fram till ett annat beslut, nämligen att bokbordet kunde genomföras. JO har tidigare uttalat att skolan är inte är någon allmän plats, bland annat i sitt beslut 2364-2006. Detta innebär att det inte finns någon rätt för SDU att få tillträde till skolan för att sprida sitt budskap eller för att sprida tryckta skrifter. Däremot måste skolledningen beakta att skolan har en skyldighet att iaktta objektivitetsprincipen enligt l kap. 9 regeringsfor- 547
men, och inte särbehandla något politiskt parti. Schillerska gymnasiet har på grund av låg personaltäthet och många schemabrytande aktiviteter på skolan under den aktuella tiden inte kunnat bereda några politiska partier plats att sprida sina budskap. Rektorn har också meddelat SDU att skolan överväger att bjuda in politiska partiers ungdomsförbund för en politisk debatt under hösten 2011 när förutsättningarna att ta emot är bättre. Mot bakgrund av detta anser utbildningsförvaltningen att beslutet att inte låta SDU hålla bokbord på skolan 5 15 maj 2011 var befogat. P.G. kommenterade remissvaret. I ett beslut den 28 juni 2013 anförde JO Wiklund följande: Bedömning I 1 kap. 9 regeringsformen (RF) stadgas att domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör uppgifter inom den offentliga förvaltningen i sin verksamhet ska beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet. JO har vid ett flertal tillfällen uttalat sig i frågor som uppkommit i samband med att politiska partier önskat lämna politisk information i skolor. Här kan nämnas bl.a. JO 2007/08 s. 462 (dnr 3238-2006), JO 2007/08 s. 464 (dnr 3940-2006 och 3941-2006), JO 2008/09 s. 396 (dnr 4192-2006), JO 2008/09 s. 400 (dnr 2322-2006), JO 2008/09 s. 405 (dnr 2364-2006), JO 2012/13 s. 419 (dnr 5142-2010) samt JO:s beslut den 27 september 2010 (dnr 3110-2009). En skola är inte en allmän plats. Yttrandefriheten enligt regeringsformen innefattar inte någon rätt för medborgarna eller en sammanslutning av sådana att få tillträde till en skola för att där sprida ett budskap. På motsvarande sätt förhåller det sig med den i tryckfrihetsförordningen garanterade rätten att sprida tryckta skrifter. Skolledningen kan dock ge tillstånd för utomstående att i skolan sprida information eller tryckta skrifter. Vid ställningstagande till om ett politiskt parti i dessa syften ska få tillträde till en skola måste skolledningen beakta objektivitetsprincipen i 1 kap. 9 RF. Att låta bedömningen av frågan om ett politiskt parti ska ges tillträde till en skola vara beroende av vilka åsikter som partiet kan förväntas föra fram står i strid med objektivitetskravet i 1 kap. 9 RF. En skola kan således inte särbehandla en organisation genom att hindra denna från att delta i informationsdagar eller, om organisationen fått tillträde till skolan, hindra den från att sprida skrifter enbart av det skälet att budskapet står i strid med skolans värdegrund. Skolledningen har emellertid en skyldighet att upprätthålla ordningen i skolan. Under vissa förhållanden kan därför allmänna ordningsskäl motivera att politiska partier nekas tillträde till en skola eller att möjligheten att där lämna information begränsas eller styrs av skolan vad gäller tid, rum och form. För detta krävs dock att de negativa konsekvenser som tillträdet kan antas få för ordningen är klart påvisbara. Den ovannämnda objektivitetsprincipen måste iakttas, och ordningsskäl får inte användas som svepskäl för att utesluta ett parti på grundval av de åsikter som partiet väntas föra fram. 548
JO har vid flera tillfällen uttalat att det står i strid med objektivitetsprincipen att neka ett politiskt parti tillträde till en skola på grund av de reaktioner från skolans elever som kan tänkas uppstå med anledning av det politiska partiets budskap. Skolans beslut har i dessa fall ansetts ha ett indirekt samband med de åsikter som partiet förväntas föra fram. En skola kan även av praktiska skäl behöva begränsa antalet politiska partier som den på eget initiativ bjuder in för att lämna politisk information i skolan. Detta har inte ansetts strida mot lag under förutsättning att urvalet görs objektivt och inte innebär att övriga organisationer utesluts från att i en eller annan form delta i verksamheten. På motsvarande sätt förhåller det sig om ett politiskt parti gör en egen ansökan om att få lämna politisk information i en skola. I samband med omvalet till regionfullmäktige i Västra Götalandsregionen i maj 2011 ansökte representanter för SDU om att få anordna bokbord vid, såvitt här är aktuellt, Schillerska gymnasiet i Göteborgs kommun. Rektorn för gymnasiet avslog ungdomsförbundets begäran. P.G. har klagat på att SDU nekades tillträde till skolan och anfört att de skäl som rektorn angav för beslutet var svepskäl och att tillstånd egentligen nekades av politiska skäl. P.G. har framhållit att rektorn efter hand ändrade skäl för sitt beslut. Nämnden har uppgett att SDU nekades tillträde eftersom det inte var möjligt att tillåta tillträde utan att det inverkade negativt på skolans verksamhet inför läsårsslutet. I remissvaret har framhållits bl.a. att ansökan gjordes med kort varsel, att det redan var många schemabrytande aktiviteter planerade och att bara halva personalstyrkan var i tjänst inom skolledningen och administrationen vid Schillerska gymnasiet under den aktuella perioden. Nämnden har vidare anfört att rektorn som skäl därutöver angav att det fanns risk för oroligheter om SDU skulle tillåtas hålla bokbord. Av den e-postkorrespondens mellan SDU:s företrädare och rektorn som anmälaren gett in till JO framgår bl.a. följande. I ett e-brev till SDU den 27 april 2011 avslog rektorn ungdomsförbundets ansökan om att få anordna bokbord. Beslutet motiverades med att skolan inte hade möjlighet att upprätthålla säkerheten kring arrangemanget. Efter viss ytterligare e-brevväxling meddelade rektorn den 28 april 2011 att begäran avslogs eftersom skolan inte hade möjlighet att ta emot SDU med så kort varsel samt då skolan redan hade flera andra inplanerade aktiviteter som nationella prov, besök och temadagar. Rektorn uppgav även att skolans föraning om oro och osäkerhet i samband med ett besök från SDU vägde tungt. Det är utrett att rektorn som skäl för sitt avslagsbeslut först åberopade att han inte kunde garantera säkerheten i skolan om SDU bereddes tillträde dit för att anordna bokbord. Efter att SDU ifrågasatt den motiveringen angav rektorn ytterligare skäl för beslutet. Som redovisats ovan krävs att de negativa konsekvenser som ett tillträde kan antas få för ordningen är klart påvisbara för att motivera att politiska partier nekas tillträde. Varken rektorn eller nämnden har på något sätt konkre- 549
tiserat vilka faktorer som legat till grund för rektorns bedömning att säkerheten inte skulle kunna upprätthållas om SDU bereddes tillträde till skolan. Mot den bakgrunden måste rimligen den slutsatsen dras att det inte förelegat några klart påvisbara negativa konsekvenser för ordningen, utan att avslagsbeslutet haft ett i vart fall indirekt samband med de åsikter som SDU förväntades föra fram. Objektivitetsprincipen i 1 kap. 9 RF har alltså inte iakttagits. Rektorn har senare även åberopat vissa praktiska, planerings- och resursmässiga, skäl som grund för att avslå SDU:s ansökan. Det som kommit fram i ärendet ger mig visserligen inte anledning att ha några invändningar mot de uppgivna praktiska skälen i sig. Att rektorn, efter att SDU ifrågasatt att det fanns några egentliga ordningsskäl, hänvisat till dessa praktiska skäl ändrar dock inte bedömningen att avslagsbeslutet haft ett samband med de åsikter som SDU förväntades föra fram. Ärendet avslutas med den kritik som framgår av det anförda. Kritik mot en rektor vid en grundskola för beslut om att endast vårdnadshavare fick hämta ett barn i skolan (Dnr 6396-2011) Beslutet i korthet: Av bestämmelserna i föräldrabalken framgår att ett barns vårdnadshavare har det huvudsakliga ansvaret för barnet och har såväl rättighet som skyldighet att bestämma i frågor som rör barnets personliga angelägenheter. Under tiden som ett barn är i skolan övergår tillsynsansvaret över barnet till skolhuvudmannen. Skolan har dock inte befogenhet att sätta sig över en vårdnadshavares beslut rörande barnet. Däremot måste skolan givetvis agera om personal känner tvivel vad gäller den person som ska hämta barnet. En rektor vid en grundskola godtog inte en vårdnadshavares beslut att en släkting skulle hämta hans dotter en viss dag utan bestämde att enbart vårdnadshavarna fick hämta barnet i skolan. Det finns inget i utredningen som talar för att skolan hade fog för sin vägran att följa vårdnadshavarens beslut. Rektorn kritiseras därför för sitt beslut. Anmälan Anders N. framförde klagomål mot rektor Magnus Sjödin vid Råtorpsskolan i Karlstads kommun för att rektorn beslutat att enbart vårdnadshavarna fick lämna och hämta dottern i skolan. Beslutet medförde att han inte kunde fortsätta sitt arbete där han hade oregelbundna arbetstider. Vidare ansåg han att skolan genom beslutet tagit ställning i en pågående vårdnadstvist. Han var kritisk till att rektorn tillåtit dotterns halvbror att hämta henne i skolan medan en anhörig till honom själv inte fått hämta dottern. Utredning 550 Dokumentation inhämtades från Råtorpsskolan. Ärendet remitterades därefter till Barn- och ungdomsnämnden i Karlstads kommun för yttrande i fråga om
det funnits rättslig grund för beslutet att enbart tillåta vårdnadshavare att hämta dottern på skolan. Nämnden anförde i remissvaret i huvudsak följande. Anmälaren (pappan) har, tillsammans med barnens mamma, gemensam vårdnad om tre barn. Den äldsta flickan har skolplikt och går i årskurs 2. Det pågår för närvarande en utredning om vårdnad, boende och umgänge. [ ] [ ] Vårdnadshavarna träffade en överenskommelse (tingsrätten i Karlstad) om boendet för de tre barnen och detta reglerades vecka för vecka med start vecka 48. Orsak till anmälan Onsdag vecka 48 - onsdag vecka 49 2011 skulle den äldsta flickan bo hos pappan och det var hans ansvar att säkerställa att hon fullgjorde sin skolplikt. Mamman lämnade flickan i skolan på morgonen och pappan skulle hämta henne senare samma dag. Vid lunchtid meddelade pappan att han inte kunde hämta flickan eftersom han befann sig långt från Karlstad. Rektorn uppgav då att fritidshemmet stängde klockan 18.30 och att han hade tiden fram till dess på sig att hämta flickan. Om han inte hämtade skulle skolan kontakta mamman som fick hämta flickan istället. Pappan kom inte varpå skolan kontaktade mamman som hämtade flickan. Nästa dag ringde pappan återigen och meddelade att han inte kunde hämta flickan. Pappan ville att en avlägsen släkting till honom skulle hämta flickan och att hon skulle sova där. Rektorn bedömde att detta, utifrån barnperspektivet var olämpligt eftersom flickan inte kände släktingen. Rektor ansåg att det var pappan som skulle hämta flickan eftersom det var hans ansvar den veckan. När mamman ytterligare en gång tvingades hämta flickan frågade hon om flickans 15-årige bror kunde hämta nästföljande dag om pappan inte dök upp. Rektorn bedömde att det var lämpligt med tanke på broderns ålder samt att flickan bodde tillsammans med brodern. Vidare hade mamman svårigheter med hämtning eftersom hon inte planerat att hämta och lämna under pappans vecka. Pappan menar att rektorn i och med detta tagit ställning i vårdnadstvisten och har anmält rektorns agerande till JO. Bedömning Barn råder inte över sina levnadsomständigheter. De ställningstaganden som skolan ställs inför när föräldrar med gemensam vårdnad inte är överens, t.ex. vad gäller vårdnad, boende och umgänge, är komplexa. En given utgångspunkt för skolan är att förhålla sig neutral när det föreligger en tvist. Det ankommer inte på skolan att ta ställning på annat sätt än att, med ett tydligt barnperspektiv, tillämpa gällande lagar och förordningar. I det aktuella ärendet har rektorn betonat för båda vårdnadshavarna att skolan inte tar ställning i tvisten. Skolan har eftersträvat ett gott samarbete och kontinuerlig kontakt med båda vårdnadshavarna. Det kan dock konstateras att skolan och pappan inte haft samma syn på flickans situation. Rektorn har, trots detta, alltid bevakat flickans rättigheter för att säkerställa en gynnsam utveckling för henne såväl kunskapsmässigt som socialt. Rektor har under hela ärendet fattat de beslut som han, efter noga övervägande, bedömt varit bäst för flickan. Barn- och ungdomsförvaltningen anser att rektorn agerat korrekt och har inget att erinra mot handläggningen av ärendet. 551
I ett beslut den 30 maj 2013 anförde JO Wiklund följande. Bedömning Av bestämmelserna i föräldrabalken, FB, framgår att det huvudsakliga ansvaret för ett barn åvilar dess vårdnadshavare. Det är barnets vårdnadshavare som ansvarar för barnets personliga förhållanden och som ska se till att barnets behov blir tillgodosedda. Vidare ansvarar vårdnadshavaren för att barnet får den tillsyn som behövs med hänsyn till barnets ålder, utveckling och övriga omständigheter samt att barnet får tillfredsställande försörjning och utbildning (6 kap. 2 FB). Vårdnadshavaren har såväl rättighet som skyldighet att bestämma i frågor som rör barnets personliga angelägenheter (6 kap. 11 FB). Har barnet två vårdnadshavare ska de tillsammans utöva bestämmanderätten (6 kap. 13 FB). Normalt krävs gemensamma beslut när det finns två vårdnadshavare. Båda vårdnadshavarna kan dock inte förutsättas delta i alla de vardagliga beslut som måste fattas när det gäller vårdnaden om barnet. Undantag från det gemensamma beslutsfattandet finns därför i frågor som rör den dagliga omsorgen. Hit hör frågor om mat, kläder, sovtider och hur barnet ska tillbringa sin fritid. När det gäller sådana frågor får besluten fattas av den vårdnadshavare som har hand om barnet vid tillfället (prop. 2009/10:192 s. 21 f.). Av läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr 11) framgår att skolans huvudsakliga uppdrag är att främja lärande. I detta uppdrag ligger att verka för ett gott samarbete med hemmen. Barn som är bosatta i landet har skolplikt (7 kap. 2 skollagen [2010:800]). Under den tid som barnet befinner sig i skolan övergår därför tillsynsansvaret för barnet från vårdnadshavaren till skolhuvudmannen. Vad som innefattas i tillsynsansvaret måste bedömas utifrån barnets ålder, mognad och omständigheterna vid varje enskilt tillfälle. Skolan har härutöver, på samma sätt som andra myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdomar, en lagstadgad skyldighet enligt 14 kap. 1 socialtjänstlagen (2001:453) att genast anmäla till socialnämnden om skolan får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa. Som framgår av det anförda är utgångspunkten att det är vårdnadshavaren som har mandat att fatta alla beslut som rör barnet. Det är således vårdnadshavaren som har att bestämma vem som får lämna och hämta ett barn i skolan. För att skolan ska kunna fullgöra sina skyldigheter och för att dialog ska kunna föras med den som har ansvar för barnet måste skolan ha vetskap om vem eller vilka som är vårdnadshavare för barnet. I de fall där ett barn har två vårdnadshavare som inte sammanbor är det viktigt att skolan har kännedom om vem av vårdnadshavarna som har den dagliga omsorgen om barnet och som därmed fattar beslut om t.ex. hämtning av barnet i skolan. Det är angeläget att skolan har upparbetade rutiner så att det i möjligaste mån säkerställs att den person som ett barn lämnas ut till har rätt att hämta barnet. Skolan har inte befogenhet att sätta sig över en vårdnadshavares beslut rörande barnet. Däremot måste skolan givetvis agera om personal känner tvivel vad gäller den person som ska hämta barnet. I första hand bör en diskussion tas med 552
vårdnadshavaren. Beroende på allvaret i situationen kan skolan behöva vidta andra åtgärder, som att göra en anmälan till socialtjänsten, avvisa personen från skolans område eller till och med tillkalla polis. Av handlingarna framgår att det var Anders N. som ansvarade för den dagliga omsorgen om barnet de aktuella dagarna. Det var alltså Anders N. som hade rätt att bestämma vem som skulle hämta dottern i skolan. Anders N., som inte själv hade möjlighet att hinna till skolan före stängning, informerade skolpersonalen om att en släkting till honom skulle hämta dottern. Skolans rektor godtog inte detta utan bestämde att enbart vårdnadshavarna fick hämta barnet i skolan. Det finns inget i utredningen som talar för att situationen var sådan att skolan hade fog för sin vägran att följa Anders N:s beslut. Jag är alltså kritisk till att rektorn beslutade att endast vårdnadshavarna fick hämta barnet i skolan. Vad Anders N. i övrigt anfört föranleder inte något uttalande från min sida. Med de kritiska uttalanden som gjorts ovan avslutas ärendet. Kritik mot en rektor vid en grundskola för att en vårdnadshavare inte informerades om skolans polisanmälan mot en elev i samband med att anmälan gjordes (Dnr 950-2012) Bakgrund Den 9 december 2011 inträffade en incident mellan elever på Artediskolan i Nordmalings kommun. Annica H. blev i egenskap av vårdnadshavare för en av de inblandade eleverna samma dag kallad till ett möte i skolan för att diskutera det inträffade. Artediskolan polisanmälde därefter händelsen. I samband med en elevvårdskonferens den 13 januari 2012 fick Annica H. kännedom om att skolan hade gjort en polisanmälan mot hennes dotter. Anmälan Annica H. framförde klagomål mot Artediskolan angående hanteringen av den incident som inträffade på skolan. Hon uppgav bl.a. att hon inte fått någon information om att hennes dotter blivit polisanmäld. Annica H. klagade även på polis och åklagare. Utredning Upplysningar inhämtades från Anna Malmros, rektor vid Artediskolan. Hon uppgav bl.a. följande. Samma dag som polisanmälan gjordes, den 14 eller 15 december 2011, försökte hon komma i kontakt med Annica H. per telefon men lyckades inte. Vid den här tiden var det även aktuellt med ett utvecklingssamtal för eleven, och hon hade för avsikt att tala med Annica H. vid det tillfället, men det blev inte av. Hon berättade för eleven om polisanmälan. När 553
det närmade sig jul trodde hon att Annica H. var medveten om att en polisanmälan hade gjorts. Ärendet remitterades sedan till Barn- och utbildningsnämnden i Nordmalings kommun för yttrande såvitt avsåg frågan om skolans information om polisanmälan till vårdnadshavaren. Nämnden anförde i remissvaret följande. Elevens vårdnadshavare Annica H. informerades inte i direkt samband med att polisanmälan gjordes. Som rektor har jag, Anna Malmros, det fulla ansvaret för detta och beklagar att informationen inte framfördes omedelbart som det vore önskvärt. Annica H. kommenterade remissvaret. I ett beslut den 28 mars 2013 anförde JO Wiklund följande. Bedömning Annica H:s klagomål mot polis och åklagare föranleder inte någon åtgärd från JO:s sida. I skolans uppdrag ligger att verka för ett gott samarbete med hemmen. Av läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr 11) framgår att rektorn har ett särskilt ansvar för att kontakt upprättas mellan skola och hem, om det uppstår problem och svårigheter för en elev i skolan (avsnitt 2.8). Av de upplysningar som rektorn har lämnat framgår att hon polisanmälde händelsen den 14 eller 15 december 2011. Annica H. fick kännedom om polisanmälan först den 13 januari 2012, i samband med att incidenten kom på tal vid en elevvårdskonferens. Det dröjde således fyra veckor innan vårdnadshavaren fick veta att hennes dotter blivit polisanmäld. Information om en sådan allvarlig åtgärd från skolans sida ska självfallet lämnas till vårdnadshavaren, utan dröjsmål. Ansvaret för att så sker åvilar rektorn. Rektorn har i detta fall endast gjort ett försök att komma i kontakt med vårdnadshavaren och sedan verkar saken ha fallit i glömska. Det är oacceptabelt att vårdnadshavaren inte informerades om skolans polisanmälan i samband med att den gjordes. Anna Malmros kan inte undgå kritik för sitt agerande. Jag förutsätter att myndigheten, om det inte redan skett, upprättar rutiner för hur och när information om en skolas polisanmälan mot en elev ska lämnas till vårdnadshavare. Vad Annica H. har anfört i övrigt föranleder inte något uttalande från min sida. Ärendet avslutas. 554
Kritik mot ordföranden i en utbildningsnämnd för att en enskild som skulle ha företräde inför nämnden nekats att ha med sig en s.k. stödperson (Dnr 6177-2011) Bakgrund Barn- och utbildningsnämnden i Piteå kommun beslutade vid sitt sammanträde den 13 april 2011 att förelägga E.S. (vårdnadshavare för N.) att snarast se till att N. fullgjorde sin skolplikt. Föreläggandet förenades med ett vite. Anmälan I en anmälan till JO framförde Leif H. klagomål mot Ruth Rahkola, ordförande i nämnden, angående handläggningen av det aktuella ärendet om fullgörande av skolplikt. Leif H. anförde bl.a. följande. Ruth Rahkola nekade E.S. att ta med någon till sin hjälp vid inställelse inför nämnden. Enligt Ruth Rahkola var det bara vårdnadshavarna som fick närvara vid sammanträdet. Utredning Barn- och utbildningsnämnden anmodades att yttra sig över vad som framförts i Leif H:s anmälan till JO under rubriken Nekats ombud/biträde. Som sitt remissvar ingav nämnden ett yttrande som upprättats av Ruth Rahkola. I yttrandet anfördes bl.a. följande (omnämnd bilaga har här utelämnats). Barn- och utbildningsnämnden har sammanträde den 13 april 2011 och innan sammanträdet inbjuds föräldrarna (bilaga 5) att närvara på sammanträdet för att lämna sina synpunkter. Innan sammanträdet ringer modern E.S. till mig, i min egenskap av ordförande för nämnden. Hon uttalar rädsla/obehag att möta den andra vårdnadshavaren och har frågor om formalia vid sammanträdet, lokaler, väntrum etc. Hon frågar om hennes make, P.S., kan närvara vid sammanträdet och får till svar att det inte är möjligt. Nämnden har öppna sammanträden, men då nämnden behandlar enskilda elevärenden tillåts inga åhörare. I detta samtal framkom inte på något sätt att P.S. skulle vara någon form av ombud/biträde för modern, utan enbart att han var hennes make. Jag gav modern information var sammanträdet skulle vara utifrån eventuell säkerhetsaspekt och hennes make var välkommen att följa henne till stadshuset och vänta med henne utanför sammanträdeslokalen. Leif H. yttrade sig över remissvaret. I ett beslut den 31 januari 2013 anförde JO Wiklund följande. Bedömning Enligt 9 första stycket förvaltningslagen (1986:223) får den som för talan i ett ärende anlita ombud eller biträde. Ett ombud eller biträde är en person som företräder den enskilde i juridisk mening och ska inte förväxlas med en s.k. 555
stödperson. En stödperson kan vara t.ex. en vän eller en anhörig och har till uppgift att ge personligt stöd. Att uppträda vid ett sammanträde inför en nämnd torde ofta innebära betydande svårigheter för en enskild som saknar erfarenhet av att agera i sådana sammanhang. JO har tidigare uttalat att det kan vara av stort värde för den enskilde att ha sällskap av någon anhörig eller en vän vid ett sammanträde inför en nämnd. Det finns inte några bestämmelser i förvaltningslagen som hindrar detta. Däremot kan sekretesskäl mana till försiktighet och begränsa den information som kan lämnas inför en stödperson. Att så är fallet motiverar dock inte att en stödperson helt förbjuds att närvara (se JO 1992/93 s. 417). I detta fall synes den person som E.S. ville ta med sig till nämndens sammanträde ha varit att betrakta som en stödperson. Av remissvaret framgår att Ruth Rahkolas besked till E.S. var att hennes make inte fick närvara vid sammanträdet. Anledningen till Ruth Rahkolas ställningstagande har uppgetts vara att åhörare inte tillåts närvara när nämnden behandlar enskilda elevärenden. Det förhållandet att ett sammanträde inte är offentligt innebär inte att en enskild som har rätt till företräde inför nämnden är förhindrad att ha med sig en stödperson. Enligt min mening fanns således inte förutsättningar för att helt vägra E.S. att ta med sig sin make som stöd vid nämndens sammanträde. Ruth Rahkola kritiseras för sitt agerande i detta avseende. Vad Leif H. har anfört i övrigt föranleder inte något uttalande från min sida. Med den kritik som uttalats ovan avslutas ärendet. 556