Miljö- och hälsoskydd

Transkript

1 Miljö- och hälsoskydd En miljönämnd skulle ha underrättat fastighetsägaren inför ett besök på fastigheten (Dnr ) Beslutet i korthet: Bygg- och miljönämnden i Överkalix kommun besökte en fastighet med stöd av 28 kap. 1 miljöbalken. JO kritiserar nämnden för att den inte underrättade fastighetsägaren inför besöket. Anmälan I en anmälan framförde Roger L. klagomål mot Bygg- och miljönämnden i Överkalix kommun för handläggningen i ett tillsynsärende där nämnden hade genomfört en oanmäld inspektion av hans fastighet den 21 april Utredning JO begärde in och granskade ärendeblad och handlingar i nämndens ärende (dnr ). Ärendet remitterades därefter till nämnden som uppmanades att lämna upplysningar om och yttra sig över handläggningen av ärendet. Av yttrandet skulle det särskilt framgå vilka överväganden som låg till grund för att utföra inspektionen den 21 april 2015 utan att dessförinnan informera fastighetsägaren om besöket. Nämnden beslutade att som svar översända en skrivelse, undertecknad av ordföranden Gunnar Liljebäck och miljöinspektören Jonatan Kjellin, med följande innehåll: genomfördes en inspektion på fastighet Tallvik 2:11 på grund av ett anonymt klagomål som inkom Inspektionen genomfördes oanmäld då det inte bedömdes vara nödvändigt att söka kontakt med fastighetsägaren på grund av klagomålets art, den klagande uppgav att fastigheten var nedskräpad. Fastighetsägaren innehar rimligtvis ingen information som påverkar inspektionens utfall. Nedskräpningsärenden handlar mest om att konstatera att nedskräpning har skett eller ej. Innan föreläggandet skickades ut gjordes en arkivsökning på berörda fastigheten där det framkom att den berörda fastigheten varit föremål för ett tidigare föreläggande, , som delvis genomförts, och två föreläggandeliknande skrivelser, & , om att städa fastigheten. Det har således pågått likartade ärenden under ca 12 år på fastigheten och det ansågs således vara gynnsamt för både fastighetsägarna och för miljökontoret att få ett riktigt beslut i ärendet, då dessa går att överklaga och är rättssäkert. Undertecknad vill betona att alla fordon och släpvagnar som återfanns på fastigheten inte var föremål för föreläggandet, som den klagande framförde i anmälan, utan endast de som under en längre tid inte genomgått en godkänd besiktning. Totalt återfanns 6 bilar, 1 släp och 1 husvagn, 3 bilar och släpvagnen bedömdes vara körbara efter sökning hos transportstyrelsen och inga krav ställdes på dessa. Roger L. kommenterade yttrandet. 307

2 M ILJÖ- OCH HÄLSOSKYDD I ett beslut den 26 april 2016 anförde JO Lindström följande: Bedömning Nämndens ärende gällde tillsyn enligt miljöbalken, MB. Enligt 28 kap. 1 MB har en myndighet och den som på uppdrag av myndigheten utför ett arbete rätt att få tillträde till en fastighet. Tillträdet ska enligt 28 kap. 6 MB ske på ett sådant sätt att det orsakar minsta skada och intrång. I förarbetena till 28 kap. 1 MB sägs bl.a. följande: I första hand ska tillträde ske efter överenskommelse med ägaren eller innehavaren. Om en effektiv tillsyn förutsätter oanmälda inspektionsbesök ska emellertid sådana kunna ske. Eftersom bestämmelsen gäller tvångsingripanden är det viktigt att den används med omdöme. Av ordalydelsen följer att endast sådana åtgärder får vidtas som behövs för att myndigheten ska kunna fullgöra sina uppgifter. En myndighet kan alltså inte gå utöver vad som motiveras av dess åligganden. (Se prop. 1997/98:45 del 2 s. 293.) Av utredningen framkommer att nämnden besökte fastigheten utan att underrätta Roger L. Nämnden har förklarat att det saknades skäl att underrätta fastighetsägaren om besöket eftersom klagomålet gällde att fastigheten var nedskräpad och fastighetsägaren inte kunde förväntas lämna någon information av betydelse för inspektionen. Detta kan dock i sig inte utgöra skäl för ett oanmält tillsynsbesök. Utgångspunkten är som nämnts att en fastighetsägare ska underrättas inför ett tillsynsbesök. Av utredningen har inte framkommit att ett oanmält besök krävdes för en effektiv tillsyn. Det har inte heller framkommit något som talar för att Roger L. skulle ha vägrat att medverka till besöket. Nämnden skulle därför ha underrättat Roger L. inför besöket och ska kritiseras för att det inte gjordes. En kommunal nämnds begäran om uppgifter från en enskild till styrkande av vissa uttalanden som denne gjort ansågs strida mot kravet på saklighet i 1 kap. 9 regeringsformen (Dnr ) Beslutet i korthet: Miljö- och byggnadsnämnden hade avslutat ett tillsynsärende enligt miljöbalken genom att återkalla en strandskyddsdispens. Enligt en artikel i lokalpressen uppgav fastighetsägaren därefter att tjänstemän på miljö- och byggnadskontoret hade sagt åt honom att han för att få strandskyddsdispens skulle ange i ansökan att han skulle öppna en verksamhet. Med anledning av detta skickade nämnden en skrivelse till fastighetsägaren. I skrivelsen sades bl.a. att miljö- och byggnadskontoret betraktade fastighetsägarens uppgift som en grov anklagelse och begärde att fastighetsägaren omedelbart skulle presentera samtliga uppgifter som han hade som styrkte anklagelsen. I JO:s beslut sägs att det framstår som uppenbart att nämnden krävde uppgifter av fastighetsägaren i annat syfte än det som miljöbalkens regler är 308

3 M ILJÖ- OCH HÄLSOSKYDD 2016/17:JO1 avsedda för. JO konstaterar att nämnden genom detta har brutit mot kravet på saklighet i 1 kap. 9 regeringsformen. Bakgrund Lars T. hade 2012 beviljats dispens från strandskyddsbestämmelser för nybyggnad. Enligt dispensansökan skulle den nya byggnaden inredas med bl.a. café/utställning/servering. Dispensen var förenad med vissa villkor; bl.a. fick byggnaderna inte vara utformade eller användas för bostadsändamål eller övernattning. Efter att det hade kommit klagomål på att regelmässiga övernattningar ägde rum i byggnaden inledde Miljö- och byggnadsnämnden i Västerviks kommun ett tillsynsärende. Den 19 augusti 2015 beslutade nämnden att återkalla dispensen med stöd av 24 kap. 3 1 och 2 miljöbalken. Nämnden fann att fastighetsägaren hade vilselett prövningsmyndigheten genom att lämna oriktiga uppgifter i sin ansökan och att det hade klarlagts att fastighetsägaren hade brutit mot villkoren för dispensen. Anmälan I en anmälan till JO den 21 oktober 2015 klagade Björn H. på Miljö- och byggnadsnämnden i Västerviks kommun med anledning av handläggningen av tillsynsärendet. Utredning Av handlingarna framgick bl.a. följande: Enligt en artikel i lokalpressen den 19 september 2015 hade Lars T. gjort vissa uttalanden om miljö- och byggnadskontoret i Västerviks kommun. Han skulle ha uppgett att tjänstemän på kontoret hade sagt åt honom att skriva i ansökan att han skulle öppna en verksamhet för att få strandskyddsdispens. Med anledning av dessa uttalanden skickade nämnden den 22 september 2015 en skrivelse till Lars T. i tillsynsärendet. Skrivelsen hade följande innehåll: Begäran om uppgifter angående anklagelser framförda i Västerviks posten I intervju publicerad i Västerviksposten gör ni gällande att ni uppmanats av en tjänsteman på Miljö- och byggnadskontoret att, som det får förstås, medvetet lämna felaktiga uppgifter i er ansökan om strandskyddsdispens. Miljö- och byggnadskontoret betraktar det här som en grov anklagelse och begär härmed att ni omedelbart presenterar samtliga uppgifter ni har som styrker anklagelsen. Uppgifterna ska lämnas skriftligen antingen via post eller e-post. JO begärde att nämnden skulle lämna upplysningar om och yttra sig över det som hade framförts i anmälan angående nämndens begäran om uppgifter. Nämnden skulle särskilt yttra sig över vilket lagligt stöd som fanns för begäran. Vid ett sammanträde den 15 mars 2016 beslutade nämnden att överlämna ett yttrande med i huvudsak följande innehåll till JO: 309

4 M ILJÖ- OCH HÄLSOSKYDD Beslut Miljö- och byggnadsnämnden beslutar att ställa sig bakom miljö- och byggnadskontorets bedömning i ärendet. Vidare bedömer miljö- och byggnadsnämnden att miljö- och byggnadskontorets tjänstemän agerat korrekt i föreliggande ärende samt att nämnden står bakom den begäran om uppgifter som skickats till Lars T. efter intervju i Västerviksposten. Miljö- och byggnadskontorets bedömning Angående begäran om uppgifter, JO:s handling nr. 1 s. 9 mitten och s. 12 andra stycket: Miljö- och byggnadskontoret finner att de uttalande som Lars T. gjort i media (Västerviksposten, ) innehåller flera dimensioner som behöver utredas ytterligare. Enligt tidningen har Lars T. sagt följande: "[...] Han [Lars T., miljö- och byggnadskontorets anmärkning] berättar att tjänstemän på miljö- och byggnadskontoret sagt åt honom att skriva i ansökan att han skulle öppna en verksamhet för att få en strandskyddsdispens. Därför skrev jag att jag skulle starta ett café, säger han. Menar du att en tjänsteman på miljö- och byggnadsnämnden sa åt dig att skriva så i en ansökan om strandskyddsdispens? Ja, och det gjorde jag. [...]" Miljö- och byggnadskontoret vill särskilt peka på att varken Lars T. eller hans advokat vid något tillfälle framfört att mediauppgiften skulle vara felaktig. Om Lars T:s uppgifter stämmer är det väsentlig information för att både miljö- och byggnadskontoret och miljö- och byggnadsnämnden ska kunna skapa sig en fullständig bild av vad som hänt i det aktuella fallet. Lagstöd finns i miljöbalken 26 kap. 21 vilken säger att tillsynsmyndigheten får förelägga den som vidtar en åtgärd som det finns bestämmelser om i miljöbalken att lämna de uppgifter som behövs för tillsynen. När det gäller den skickade begäran valde kontoret att formulera det som en skrivelse snarare än ett föreläggande. Detta på grund av att det bör ligga i Lars T:s intresse att presentera alla fakta som styrker hans talan i ärendet. Det bör noteras att den enda reaktion nämnden mottagit är föreliggande JOanmälan. Miljö- och byggnadskontoret kan inte tolka detta på något annat sätt än att Lars T:s uttalande i media inte kan styrkas och således saknar grund. Att på det här sättet framföra anklagelser mot myndigheten i media kan enbart ha syftet att misskreditera myndigheten. Att vara tillsynsmyndighet innebär ett ansvar för att både upprätthålla tillämpliga delar av svensk lag samt att upprätthålla respekten för samma lagstiftning. Detta medför att tillsynsmyndigheten inte ska tolerera den typen av anklagelser som Lars T. framfört i media utan att så långt som möjligt utreda sanningshalten i anklagelserna. Björn H. yttrade sig över remissvaret. I ett beslut den 1 juni 2016 anförde JO Lindström följande: Rättslig reglering Enligt 1 kap. 9 regeringsformen ska myndigheter i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet (objektivitetsprincipen). 310

5 M ILJÖ- OCH HÄLSOSKYDD 2016/17:JO1 Miljöbalkens mål är enligt 1 kap. 1 att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. För att säkerställa detta syfte finns det regler om tillsyn i 26 kap. Enligt 26 kap. 21 får en tillsynsmyndighet förelägga den som bedriver verksamhet eller vidtar en åtgärd som det finns bestämmelser om i miljöbalken eller i föreskrifter som meddelats med stöd av balken, att till myndigheten lämna de uppgifter och handlingar som behövs för tillsynen. Bedömning Skrivelsen den 22 september 2015 med begäran om uppgifter om grunden för Lars T:s uttalanden upprättades i tillsynsärendet rörande Lars T:s fastighet. Nämnden har framfört att uppgifterna efterfrågades med stöd av 26 kap. 21 miljöbalken. Nämnden hade avslutat det aktuella tillsynsärendet genom beslutet den 19 augusti 2015 att återkalla dispensen. Frågan är då av vilken anledning nämnden därefter ansåg sig behöva de begärda uppgifterna från Lars T. En tänkbar anledning skulle kunna vara att nämnden ville utreda bakgrunden till vad Lars T. hade angett i sin dispensansökan inför en eventuell omprövning av beslutet om återkallelse. Något sådant skäl framskymtar emellertid inte i skrivelsen till Lars T. Där hänvisas i stället till att nämnden hade uppfattat de återgivna uttalandena som en grov anklagelse. I svaret till JO har nämnden framhållit att begäran inte formulerades som ett föreläggande utan som en skrivelse med anledning av att det borde ligga i Lars T:s intresse att presentera alla fakta som styrker hans talan i ärendet. Den distinktionen är dock av underordnad betydelse i det här fallet. Tonen i skrivelsen är uppfordrande; nämnden begär att Lars T. omedelbart ska presentera samtliga uppgifter som styrker anklagelsen. Nämnden uttalar också i sitt remissvar att en tillsynsmyndighet inte ska tolerera sådana anklagelser utan att så långt som möjligt utreda sanningshalten i dem. Det framstår som uppenbart att nämnden krävde uppgifter av Lars T. i annat syfte än det som miljöbalkens regler är avsedda för. Genom detta har nämnden brutit mot kravet på saklighet i 1 kap. 9 regeringsformen och förtjänar därför kritik. Vad Björn H. i övrigt har anfört ger inte anledning till någon ytterligare åtgärd eller något uttalande från min sida. Ärendet avslutas. 311