FRAMTIDEN NU 1 2014 Familje- och psykoterapeut Pirjo Kiiskinen: En okej förälder lyssnar på riktigt till barnet Fattigdom gjorde Shantona till barnarbetare Vår hjälp når syriska barn och mammor
LEDARE Bästa läsare RÄDDA BARNENS rapport Världens mödrar fick mycket publicitet i maj, inte minst för att den igen visade att Finland är världens bästa land för mammor. Medierna berättade också utgående från rapporten mycket om mödrars situation i länder där nivån på hälsovården är låg och tillgången skral. Merparten av dödsfallen bland mödrar och barn kunde förhindras med enkla och förmånliga medel. När jag senast besökte avlägset belägna byar i Etiopien såg jag många exempel på det här. En tidig morgon såg jag män vandra förbi, bärande en höggravid kvinna på bår. De var på väg till vårdcentralen. Klinikerna på landsbygden har inte alltid egna läkare, men där finns vårdpersonal, rent vatten och en del viktiga sjukvårdsartiklar. Under min resa i Etiopien såg jag hur man kan främja mödrars hälsa också på andra sätt än genom att utveckla hälsovården. Jag träffade barn som är med i vår verksamhet, och de berättade att de tillsammans med vuxna har kunnat minska antalet barnäktenskap i sina byar. Det här är ett betydande framsteg, för tiotusentals flickor dör årligen under graviditet eller i förlossningar i utvecklingsländerna. Alltför unga mödrar föder ofta för tidigt och det kan ha allvarliga följder för barnet. Barnklubbarnas medlemmar deltog också i verksamhet som får barn och särskilt flickor att gå i skola. En flicka som har gått i skola gifter sig vanligen senare, är mer benägen att använda hälsovårdstjänster och får friskare barn. Mödra- och barndödligheten har nästan halverats i världen sedan 1990. Utvecklingen har ändå varit ojämn och för långsam. Därför vill Rädda Barnen att världen ska förbinda sig till att förhindra alla onödiga dödsfall bland mödrar och barn. Mödrar och barn borde överleva oberoende av var de bor. Max Holm ansvarig redaktör Rapporten Framtiden nu skildrar Rädda Barnen rf:s arbete för barn och barnfamiljer i Finland, i landets närområden, i länder som hör till världens fattigaste, samt i regioner där befolkningen hotas eller har drabbats av naturkatastrofer eller konflikter. Rapporten utkommer två gånger årligen, i maj och november. Tryckt på PeFC-certifierat miljövänligt papper. Ansvarig redaktör: Max Holm Medverkande: Eeva Johansson, Anna-Maria Heikkinen, Markku Juntunen, Sanna Karvonen, Kirsi Peltola, Päivi Hieta och Teija Laakso. Adress: Forsbyvägen 38, 00610 Helsingfors Telefon 010 843 5000, fax 010 843 5111 E-post max.holm@raddabarnen.fi Layout: Hannu Karjalainen, Hanemedia Tryckort: Sälekarin Kirjapaino Oy Rädda Barnen, 2014 Insamlingstillstånd: Polisstyrelsen 2020/2013/2544, gäller för tiden 1.1.2014 31.12.2015 och omfattar hela landet förutom Åland. ISSN 1799-1838 Rädda Barnen är Finlands utrikesministeriums partnerskapsorganisation. Omslagsbild: Karin Beate Nosterud/Rädda Barnen I DETTA NUMMER 1 2014 2 LEDARE 3 Nyheter i korthet 4 5 En okej förälder lyssnar på riktigt till barnet 6 Vår hjälp når syriska barn och mammor 7 Clare drömmer om skolan och om att återvända hem 8 Lekskolan förändrade Sylvies liv 9 Fattigdom gjorde Shantona till barnarbetare 10 Öppenhet vid inhemsk adoption 11 Fosterfamiljernas liv inför öppen ridå 12 Jag ska bli lärare 13 Barn får hjälp av Pandey i räddningspatrullen 14 Hur står det till med Alvin? 15 År 2013 nådde vår hjälp barnen Insamlingskonton Nordea 101730-210727 (IBAN: FI64 1017 3000 2107 27) Andelsbanken 572411-238692 (IBAN: FI16 5724 1120 0386 92) 2 Rädda Barnen FRAMTIDEN NU 1 2014
NYHETER I KORTHET Finland är det bästa landet för mammor svårast har mammor det i länder drabbade av kriser och katastrofer STRAX före morsdagen publicerades rapporten Världens mödrar, som poängsätter 178 länder utifrån mödrars och barns hälsotillstånd och utbildningsnivå, landets ekonomiska situation och kvinnors politiska ställning. För andra gången i följd är Finland det bästa landet för mammor, medan Somalia placerar sig sist i Rädda Barnens mammaindex. I rapporten konstateras det att mödrars situation är svårast i länder som har drabbats av konflikter och naturkatastrofer. Över hälften av dödsfallen bland mödrar och barn sker i just sådana länder. Rädda Barnen kräver målmedvetna stödåtgärder för mödrar och barn. Man bör till exempel säkra en snabb tillgång till god hälsovård åt alla mödrar och nyfödda barn som lever mitt i en krishärd. Dessutom bör man satsa på beskydd av mödrar och barn samt på deras välfärd och sociala trygghet. I nödhjälpsarbetet bör man överlag beakta mödrars och barns behov bättre än tidigare. Afghanistan och Etiopien är exempel på länder där man trots kriser har lyckats minska mödradödligheten med nästan två tredjedelar sedan år 2000. Förbättringen har skett genom att man har utbildat barnmorskor, infört vaccinationsprogram och utökat hälsovårdstjänsterna så att de nu omfattar allt fler människor. Rädda Barnen hjälper barn och famil- jer både i Somalia, som placerade sig sist i sammanställningen, och i många andra länder som hemsöks av krig och katastrofer. Den nyfödda flickan Gedam i sin mammas famn i Rädda Barnens mödraklinik i Sayint i Etiopien. Bild: Eva Sigurdardottir/Rädda Barnen Långvarig hjälp i Filippinerna DET har redan förflutit över ett halvt år sedan tyfonen Haiyan, som drabbade över 14 miljoner människor i Filippinerna. I katastrofen demolerades 500 000 hem, och över fyra miljoner människor lever fortfarande evakuerade. De som drabbades av stormen kommer att behöva hjälp under ännu en lång tid. Rädda Barnen hjälper landet med återuppbyggnaden och hjälper också barn och familjer att återhämta sig efter katastrofen. Samtidigt stärker vi familjer- nas och samhällenas kapacitet när det gäller att skapa en beredskap och minska riskerna för katastrofer. Familjen Lorvie förlorade sitt hem i orkanen som drog fram över Filippinerna för ett halvt år sedan. På bilden familjens tre döttrar, Angel (8), Marilyn (5) och Mickey Lou (6) samt sönerna Michael Jr. (11) och Raymond (9). Barnens pappa bygger ett nytt hus av byggmaterial som han har fått av Rädda Barnen. Barnen har fått skolmaterial. Bild: Olivia Zinzan/Rädda Barnen Krisen i Sydsudan förvärras I SYDSUDAN har över en miljon människor tvingats lämna sina hem på grund av våldsamheterna som började i december. Sydsudanesernas situation är mycket svår och en växande matkris förvärrar läget ytterligare. Antalet undernärda barn ökar snabbt. Dessutom riskerar allt fler barn att komma ifrån sina familjer eller bli värvade till väpnade trupper. Rädda Barnen verkar för att hjälpa nödställda både inom landet och i de grannländer som har tagit emot sydsudanesiska flyktingar. Vi hjälper på många olika sätt, bland annat genom att erbjuda hälsovårdstjänster och genom att skydda barn mot alla former av våld. Med vår hjälp kan barn återuppta sin skolgång och vi tryggar familjers grundläggande utkomst och behov av mat. Rädda Barnens hälsovårdspersonal bedömer barns näringstillstånd i sydsudanska Akobo. Bild: Emmanuel Kenyi/Rädda Barnen Rädda Barnen FRAMTIDEN NU 1 2014 3
FINLAND Bild: Raili Mykkänen En okej förälder lyssnar på riktigt till barnet Rädda Barnens Pirjo Kiiskinen är proffs på lyssnande. Hon vet hur viktigt det är att man stannar upp för att lyssna till barnet på ett sätt som gör att barnet upplever att den vuxna är närvarande i just denna stund, enkom för barnet och det barnet har att berätta. REDAN korta stunder tillsammans, där man koncentrerar sig helt på barnet, är viktiga. Fem minuter av din odelade uppmärksamhet kan rädda barnets dag och ge barnet en känsla av att vara betydelsefull och omtyckt, säger Pirjo och fortsätter: Berätta vid frukostbordet för barnet att ni i dag efter skoldagen har en timme gemensam tid, bara ni två; ni ska göra något trevligt tillsammans och också bara prata. Glöm all jäkt och brådska när du sedan är tillsammans med barnet. Låt inte dina tankar vandra iväg till annat och tänk inte på vad du ska göra efter er gemensamma stund. Se på barnet och lyssna till barnet på riktigt. För det är så lätt hänt att vi vuxna pratar å barnets vägnar. Låt barnet själv berätta om dagens händelser med egna ord, även om de ibland är trevande. Om barnet frågar något ska du svara på just den frågan. Håll dig till de ramar barnet ställer upp, utan att bredda ämnet för mycket. Ibland kan barn få vilda idéer; hej, jag vill bli astronaut. Man ska inte omintetgöra barnets dröm som orealistisk. Prata hellre med barnet om vad som krävs för att bli astronaut. Intressera dig för det barnet säger. Fråga varför barnet vill bli astronaut, hur har barnet kommit på en sådan tanke? Det förgångna är grunden i livet Pirjo har i över tjugo år arbetat som chef på Rädda Barnens barnhem. Hon vet att barn behöver berättelser om sin bakgrund som byggstenar för sin framtid. Ibland kan föräldrar inte ta hand om sitt barn. I sådana fall bor barnet hos släktingar, i en fosterfamilj eller i ett barnhem. Människorna kring barnet byts ut och föräldrarna kan i långa perioder vara frånvarande i barnets liv. Många barnhemsbarn har bara en diffus uppfattning om vad som egentligen har skett och vad som för närvarande sker i deras liv. I vanliga fall har familjen fotografier och minnen, som barnet får se och höra. Det finns också anhöriga som för vidare barnets och släktens historia. De kan till exempel visa en bild och berätta att där sitter barnet i sin mormors knä. De berättar också hurdant barnet var som litet, och hur familjen levde då. Barn är medlemmar i sin släkt, även då de bor i barnhem eller hos en fosterfamilj. De behöver dessa berättelser, som ger dem en länk till det förflutna och vetskap om varför saker har blivit som de blev. Det förgångna är grunden på vilken vi bygger vårt livs hus. Om grunden inte är stadig är det svårt att bygga ett gediget hus. En okej förälder är god nog I dagens värld kan det vara svårt att stanna upp; bara vara, andas lugnt och njuta av stunden tillsammans med barnet. Många föräldrar känner sig rådlösa och bortkomna i det enorma flödet av information och uppfostringsråd. Jag tänker ofta att det räcker gott med att vara en okej förälder. En trygg vardag stöder barnet. Man gör helt vanliga och vardagliga saker tillsammans med barnen. I själva verket är det en stor sak för barnet när föräldern stannar upp mitt i vardagens jäkt, ser och lyssnar till barnet. Pirjo Kiiskinen Pirjo Kiiskinen är till utbildningen familje- och psykoterapeut, socialfostrare och arbetshandledare. Pirjo har arbetat för Rädda Barnen i 30 år, varav 23 år som barnhemschef. För tillfället utbildar Pirjo SILTA-handledare, som hjälper barn i barnhem och fosterfamiljer att bearbeta sina upplevelser och känna sig tillfreds. 4
FINLAND 5
KRIGET I SYRIEN Vår hjälp når syriska barn och mammor Vår biståndsarbetare Päivi Hieta berättar hur vi i Libanon hjälper människor som har flytt från kriget i Syrien. MILJONER syrier har på grund av kriget tvingats fly från sina hem. Många av dem har sökt skydd i de omkringliggande länderna. Enbart Libanon har tagit emot över en miljon syriska flyktingar, och av dem är över hälften barn. Jag har arbetat de senaste månaderna i norra Libanon, där jag ansvarar för vårt hälso- och barnskyddsprojekt. Det syriska krigets verkningar märks på ett påfallande sätt här i den fattiga regionen Akkar. Nya flyktingar anländer varje dag. Man uppskattar att över hälften av regionens invånare nu består av flyktingar. Flyktingarnas situation är mycket svår. Otaliga familjer tvingas bo i tält och hyddor, som har rests vid vägar och på fält. En del bor i övergivna byggnader och garage. På grund av flyktingströmmen är hälsovården i Libanon satt under hård press och flyktingarna har åter vanligen inte råd att betala för vård och mediciner. Mödrar kan inte läggas in på sjukhus för att föda. Spädbarn och sjuka barn kan inte tas emot i vårdcentraler för undersökning. Rädda Barnen hjälper flyktingar och nödställda lokala invånare för att de ska få hälsovård. Hjälpen riktas särskilt till barn och unga mammor. Vi arbetar för att säkra tillgången till rådgivningstjänster åt mammorna och för att ge dem möjlighet att föda i kliniker och på sjukhus. I en krissituation är risken stor att unga flyktingflickor blir bortgifta. Här har jag träffat 13-åriga flickor som redan har fött sitt första barn. Rädda Barnen arbetar för att motverka barnäktenskap och könsrelaterat våld. Vi utbildar bland annat handledare som berättar för människor om nackdelar med barnäktenskap och om sexuell hälsa. Först kommer handledarna överens med byledare, lärare och föräldrar om hur de tillsammans kan hjälpa flickorna. Efter det grundar vi ungdomsgrupper, som handledarna besöker för att informera om sexuell hälsa. Ungdomarna diskuterar mycket sinsemellan och också vuxna kan delta i dessa möten. En 14-årig pojke sade nyss till mig att informationen om sexuell hälsa är viktig, även om det kan vara svårt att tala om de här sakerna. Ingen flicka vill på riktigt bli mamma så ung. Flickor vill gå i skola! Med stöd av utrikesministeriet och våra bidragsgivare kan vi driva ett projekt som hjälper cirka 5 000 barn och ungdomar att få information, skydd och hälsovård. Totalt gagnar verksamheten cirka 20 000 människor. Vårt arbete för att hjälpa syriska barn kommer att fortgå länge. Hjälp barn som har drabbats av katastrofer och konflikter! www.raddabarnen.fi/donera Päivi tillsammans med handledarna vi har utbildat. Bild: Rädda Barnen Ge en gåva till insamlingskontot: Nordea 101730-210727 (IBAN: FI64 1017 3000 2107 27) Ange ändamålet med donationen i fältet för meddelanden, till exempel Syrien, Centralafrikanska republiken eller Sydsudan. 6 Rädda Barnen FRAMTIDEN NU 1 2014
KONFLIKTEN I CENTRALAFRIKANSKA REPUBLIKEN Bild: Mark Kaye/Rädda Barnen Clare drömmer om skolan och om att återvända hem Jag hoppas att vi återvänder när det blir fred. Min pappa kunde söka jobb och köpa kläder, skor och tvål, och vi skulle ha tillräckligt mycket mat. Då skulle jag kunna gå i skola igen, säger Clare, 10 år. KONFLIKTEN i Centralafrikanska republiken har pågått i över ett år, och endast få invånare har lyckats undgå verkningarna av den. Tioåriga Clare (fingerat namn) bor i ett läger för internflyktingar. Hon vet att situationen är allvarlig. Vi kan inte bo i vårt hem på grund av striderna. Där skjuts det fortfarande, och om vi återvänder blir vi dödade. Centralafrikanska republiken har på grund av statskuppen 2013 och den därpå följande konflikten hamnat i ett totalt kaos. Tusentals barn har rekryterats som barnsoldater. Över hälften av befolkningen behöver humanitärt bistånd som mat och hälsovårdstjänster. Clares familj har flytt till ett av flyktinglägren i landets huvudstad Bangui. Nästan en miljon människor har valt att göra samma sak de har flytt antingen inom landet eller utomlands. Clare kan inte ens uppskatta hur många människor som bor i samma tält som hon. Rädda Barnens hjälp har hittills redan Rädda Barnens utrymme för barn har gett tioåriga Clare trygghet. Vi kan gå dit och glömma alla onda saker som har hänt. Innan barnens utrymme öppnade lyssnade vi bara på skottlossning, säger Clare. nått nästan 160 000 människor. Våra mobila hälsokliniker behandlar sjuka och skadade samt undernärda barn. Vi delar också ut sjukvårdsartiklar och mediciner till kliniker och sjukhus. I flyktinglägren har vi grundat barnvänliga utrymmen och ungdomsklubbar. Där kan barnen leka och få undervisning och psykosocialt stöd. Det finns barn som har sett sina föräldrar bli dödade, och vissa har blivit beskjutna när de har försökt fly. För många är stunden här den första gången på länge som de känner att de har det bra, säger Myleene, som arbetar i det barnvänliga utrymmet. Finländska givare har stött katastrofhjälpsoperationen med 100 000 euro. Det barnvänliga utrymmet i lägret för inhemska flyktingar i Boy Rabe. Rädda Barnen FRAMTIDEN NU 1 2014 7
VÄSTAFRIKA Bild: Eeva Johansson/Rädda Barnen Lekskolan förändrade Sylvies liv Sylvie Ouerdraogo är en tioårig skolelev från Ouagadougou i Burkina Faso. Sylvie är en flitig elev, som redan nu vet att hon vill bli jurist. I DET fattiga Burkina Faso är skolgången ingen självklarhet för barn. Också Sylvie kunde ha arbetat i ett stenbrott. Då skulle hon ha slitit från soluppgången till solnedgången tillsammans med sin pappa, mamma och mormor. Men vägen till skolan öppnades när Sylvie fick börja i en lekskola som vår samarbetspartner Afrikas barnarbetarrörelse stöder. Lekskolan ligger nära stenbrottet där barnens föräldrar arbetar. I lekskolan blir barnen inte utsatta för den brännande solen och stenbrottets damm. Lekskolan har en förskola där barnen också får lära sig läsa och räkna. Sannolikheten att barn fortsätter till skolan är större när de har fått förskoleundervisning, och barnen har också bättre förutsättningar att klara sig bra i skolan. Också Sylvie fortsatte från lekskolan till skolan och nu drömmer hon om att bli jurist. Sylvies pappa och mamma har inte gått i skola. Mamman berättar att hon är tacksam för att Sylvie får utbildning. Tack vare den kommer flickan antagligen inte att som föräldrarna tvingas slita i ett tungt arbete för en lön på ett par euro om dagen, sex dagar i veckan. I Västafrika har Rädda Barnen sedan år 2011 stött rörelsen för Afrikas barnarbetare MAEJT, som är den största enskilda aktören som arbetar med att skydda västafrikanska barn. Sylvie är flickan till höger i brun klänning. Lekskolebarnen som numera är skolbarn hälsar ibland på sina gamla lekskollärare. Eleverna på bilden är nu 10 15 år gamla. 8 Rädda Barnen FRAMTIDEN NU 1 2014
BANGLADESH Bild: Rajot Kanti Debnath Fattigdom gjorde Shantona till barnarbetare Bangladeshiska flickan Shantona Akter tvingades avbryta sin skolgång då hon var i andra klassen. Shantona lämnade sin familj och blev hembiträde. SHANTONA måste sluta skolan, eftersom den ytterst fattiga familjen inte hade råd att betala för hennes skolgång. Föräldrarna såg ingen annan utväg än att skicka dottern till en annan ort för att arbeta som hembiträde. Under åren hon arbetade mådde Shantona dåligt både fysiskt och mentalt. Arbetsförhållandena var usla. Shantona fick ingen anständig lön för sitt arbete. Arbetsdagen började i ottan och fortsatte sent in på natten. Hon måste sova på golvet utan myggnät som skyddar för malariamyggor. Shantonas räddning blev Rädda Barnens projekt, som verkar för att minska den extrema fattigdomen och marginaliseringen. I hennes hemby grundades en byskola för barnarbetare och barn som tidigare avbrutit sin skolgång. Shantonas mamma blev medlem i föräldragruppen som vi hjälpte till att grunda. Ett syfte med gruppen är att informera byns föräldrar om hur viktig skolgången är för barnets utveckling och framtid. Också Shantonas mamma beslöt att ta hem sin dotter och sätta henne i skola igen. Vi tänkte inte på Shantonas framtid. Andra människor vilseledde oss och vi skickade vår dotter för att arbeta som hembiträde. När vi förstod hur hon led och hur viktig utbildningen är hämtade vi hem henne. Tack vare vårt projekt får Shantonas mamma numera 30 kg ris av staten som ett månatligt matbidrag. Bidraget underlättar familjens situation så mycket att också Shantonas syster har fått börja i skola. Min dröm är att studera på universitetet och bli lärare. Jag har blivit godkänd i grundskolans slutprov och det är jag lycklig över, säger Shantona. Shantona och hennes mamma. Genom vårt projekt i Bangladesh 2011 2013 gjorde vi det lättare för fattiga familjer och barn att omfattas av socialförsäkringar. I byarna som vi samarbetade med grundades 54 samhälleliga grupper, som nu tillsammans med myndigheterna kontrollerar att de barn och familjer som behöver mest hjälp också får stöd för sin utkomst och barnens skolgång. Tack vare vårt projekt har sammanlagt 24 757 familjer i distrikten Mymensingh och Netrakona kunnat dra nytta av stödformer och tjänster som erbjuds fattiga familjer. I byarna har man också fått information om bland annat hälsovård, näring och gott föräldraskap. Rädda Barnen FRAMTIDEN NU 1 2014 9
FINLAND Illustration: Maryam Mohamadi Öppenhet vid inhemsk adoption Redan en treåring frågar sin mamma: Varifrån har jag kommit? Varför var jag inte hos er när jag föddes? Varför är jag inte med er på den där bilden, fast jag redan fanns då? DET ÄR viktigt att adoptivbarnet får svar på sina frågor. En öppen adoption är ett sätt att göra det lättare att svara, och den minskar hemlighållandets börda vid inhemsk adoption. En öppen adoption innebär att barnet och adoptivföräldrarna har direkt kontakt med barnets biologiska föräldrar. När adoptionen är öppen lär barnet känna sin bakgrund och sina rötter. Då barn känner sina biologiska föräldrar och vet sin egen levnadshistoria har de lättare att bygga upp sin jagbild, berättar Kaarina Pasanen, som leder projektet för inhemsk adoption. Hon fortsätter: En öppen adoption kan betyda mycket också för de biologiska föräldrarna. De får veta hur barnet har det, och de kan själva se att barnet mår bra. Kontakten kan hjälpa adoptivföräldrarna att tala med barnet om adoptionen på ett naturligt och öppet sätt. De får också värdefull information om barnets släkt och bakgrund. Barnet kan få befriande aha-upplevelser; nu förstår jag varför jag ser ut så här och varför jag ibland känner mig främmande och annorlunda. En lyckad öppen adoption ger mycket till alla parter. Rädda Barnens personal nämner möjligheten för de biologiska föräldrarna redan i ett tidigt skede, då de fortfarande bara funderar på alternativet att lämna sitt barn för adoption. Vid en öppen adoption är kontakten regelbunden, men sättet att hålla kontakt varierar utifrån situationen och barnets behov. Ibland håller man kontakt bara genom e-post eller telefonsamtal. När ett spädbarn adopteras sker kontakten med de biologiska föräldrarna i början en eller några gånger per år. Ofta kommer de biologiska föräldrarna på barnets ettårskalas och då börjar man bygga upp en långvarigare relation, berättar Kaarina. 10 Möjligheten till öppen adoption är fortfarande ny i Finland. Det är först i den nya adoptionslagen som trädde i kraft 2012 som man nämner adoptivbarnets rätt att hålla kontakt med en tidigare förälder. Rädda Barnen deltog i beredningen av den nya adoptionslagen. Då gav vi utlåtanden för att barnets rättigheter och barnets röst skulle beaktas i lagen. Rädda Barnen FRAMTIDEN NU 1 2014
FINLAND Bild: Raili Mykkänen/Rädda Barnen Fosterfamiljernas liv inför öppen ridå Slut dina ögon en stund och frammana en bild av en fosterfamilj. Koncentrera dig på vad du ser och känner. Hur ser din bild av fosterfamiljens liv ut? SER du en bild av en barnfamilj som sysslar med vanliga saker i en vardag fylld av både glädje och bekymmer? Ser du nästintill fullkomliga fosterföräldrar med glorior på huvudet, ömt vårdande det arma lilla barnet? Eller ser du irriterade fosterföräldrar som kämpar allt vad de orkar för att ta hand om sina fosterbarn som uppför sig allt annat än väl? Ser du fosterfamiljens bil susa iväg med barnen till deras hobbyer, till terapin, till ett föräldramöte eller ett möte med socialtjänsten, skolan eller familjerådgivningen? Eller tillbringar hela fosterfamiljen en mysig filmkväll hemma i vardagsrummets stora soffa med chips? Ser du en piercad tonåring i svarta kläder med nitar, trotsande hela världen med sin ungdoms kraft? I bakgrunden lurar kanske en skrämmande, knarkmissbrukande förälder. Ser du föräldrar, vars barn har ryckts ifrån dem och placerats i en annan familj? Ser du deras kärlek, deras längtan, deras skam? Finns det i din bild en plats för deras barn, som nu måste lära sig betrakta andra vuxna som sina föräldrar, vuxna som tilldelats barnet? Barnet sitter kanske vid fönstret och väntar på sin mamma eller pappa, väntar länge, väntar förgäves. Hör du besvikelsen, sorgen och vreden, ser du någon som kan trösta? Har en fosterförälder lov eller rätt att älska, eller är det en plikt? Kan du se de två föräldraparen tillsammans, måna om den unga människan som förenar dem, lugnt samtalande med uppskattande ord om barnet? Runt barnet finns en skara syskon, pappans, mammans och fosterföräldrarnas barn, farmödrar och morfäder, farbröder, mostrar eller faddrar. Står de stolta där på den ungas studentfest? Fostermodern kramar om barnets biologiska mamma och önskar henne krafter att ta hand om sig. Kan du höra fosterföräldern önska god fortsättning när barnet återvänder till sitt första hem? Mamman eller pappan säga till sitt barn i fosterfamiljen: Du har det bra här, det är bra så här? Fosterfamiljen du ser för ditt inre öga, har barnen det bra där? Och föräldrarna? Och du själv? Tack för att du kom med på den här resan! Jag har fått göra ett fantastiskt arbete, jag har bevittnat otaliga stunder av vilka några påminner om situationerna ovan. Det finns många slag av barn, föräldrar, familjer och fosterfamiljer. Var och en av dem har rätt till sin egen historia. Jag vet av erfarenhet att man kan bygga upp en lycklig historia också för ett barn i en fosterfamilj. Till det behövs vi alla! Projektet PePPi söker frivilliga, som vill hjälpa fosterfamiljerna och barnen som bor hos dem i deras vardag. Frivilliga kan hjälpa genom att till exempel se till att fosterföräldern får en stunds vila, eller att barnen får hjälp med läxorna. Virpi Vaattovaara Projektchef Projekt PePPi Läs mer: www.pelastakaalapset.fi/ vapaaehtoistoiminta eller ring 010 843 5000 Rädda Barnen FRAMTIDEN NU 1 2014 11
NEPAL Jag ska bli lärare Det var nära att nioåriga Kamal Tamans skolgång skulle ha avbrutits för två år sedan, när hans pappa dog och mamman gav sig av för att söka arbete på annat håll. Det är länge sedan Kamal och hans sexåriga lillebror Kumar hörde något från sin mamma. Längtan blir ibland tung att bära. KAMAL OCH KUMAR bor hos sina farföräldrar. Farmor Kanji och farfar Sonam är redan gamla och orkar inte längre med det tunga arbetet på åkern. Utan stöd utifrån skulle pojkarna inte kunna gå i skola, även om undervisningen i Nepal är gratis. Farföräldrarna har nämligen inte möjlighet att bekosta pojkarnas skoluniformer, böcker och skrivmaterial. Men pojkarna har tur. Bergsbyn Marming i norra Nepal hör till de områden där Rädda Barnen verkar. Föräldralösa barn samt barn som bor utan sina föräldrar får ett särskilt bidrag ur en fond, som Rädda Barnen stöder. Farföräldrarna berättar att också alla grannarnas barn nu kan gå i skola. Tack vare bidraget får också Kamal och Kumar allt skolmaterial de behöver. Storebror Kamal tycker särskilt mycket om att läsa och skriva. Kamal konstaterar med eftertryck att han gärna går till skolan på morgonen, men på kvällen är det roligt att leka med Kumar. När vi frågar Kamal vad han vill bli när han blir stor funderar han länge på svaret. Till slut säger han att han ska bli lärare. En orsak till valet är att hans egna lärare är snälla. De slår honom inte ens när han busar. Rädda Barnens projekt för social trygghet hjälper barn och familjer som lever i extrem fattigdom. I samband med vår verksamhet har man grundat fyrtio fonder, som administreras av byarnas barnskyddskommittéer. När stödfonderna inrättades lade bysamhällena och Rädda Barnen in en lika stor summa var. Vi lyckades också få med länsförvaltningen i avtalet, och det gör stödsystemet mer fungerande och hållbart. Ett villkor för bidraget är att barnet går i skola regelbundet. Kamal Taman saknar sin pappa och mamma, men berättar att farföräldrarna tar väl hand om honom. Bild: Kirsi Peltola/Rädda Barnen Kirsi Peltola diskuterar barnens situation och skolgång med bybor. Bild: Devraj Gurum 12 Rädda Barnen FRAMTIDEN NU 1 2014
NEPAL Bilder: Tilak Chaudhary Barn får hjälp av Pandey i räddningspatrullen Tack vare beredskapsutbildning kan byn Chhachharhawas barn skydda sig mot översvämningar och också hjälpa andra. Sjuttonåriga Pandey Manoj har redan varit med i en räddningspatrull. PANDEY kommer aldrig att glömma året 2006. Då såg han sin hemby försvinna under vattenmassorna. Vattennivån i den närliggande floden steg högre än någonsin förr. De vuxna kunde inte stöda barnen, för de var själva nästan lika rädda. Pandey och hans familj kunde återvända hem först 17 dagar senare. Tiden som evakuerade tillbringade de i skolan, som låg på höglandet några kilometer från byn. Sju år senare var situationen i den västnepalesiska byn Chhachharhawa inte alls densamma när flodvattnet åter började stiga. Byborna hade med stöd av oss byggt skyddsvallar av jord, bambu och stenfyllda lådor, och vallarna släppte inte in vattnet i byn. Klimatförändringar förvärrar översvämningarna Vårt projekt som siktar på att minska katastrofrisker förbättrade barnens och samhällenas möjligheter att klara sig i katastrofer som översvämningar och jordskalv. Under tre års tid har 30 byar och 9 000 skolelever deltagit i verksamheten. Barnen har fått lära sig första hjälpen och annat som behövs i nödsituationer. De har fått information om katastrofer och de har deltagit i beredskapskurser som arrangerats i byarna och i skolorna. De kommer att allt mer ha nytta av sina kunskaper på grund av klimatförändringen. Regnen i västra Nepal har blivit mer oregelbundna och de är häftigare än förr. Ösregn kan enkelt spola bort en skörd och en hel egendom. Hjälp också till grannarna Tack vare vår verksamhet kan byn Chhachharhawa också hjälpa övriga byar i trakten. I augusti 2013 fick Pandey pröva sina färdigheter när byns sök- och räddningspatrull ryckte ut för att hjälpa den närbelägna byn Sunapata. Där hade vattnet stigit rentav 2,5 meter. En båt förde skadade i säkerhet medan Pandeys grupp sökte upp och lugnade människor som blivit fångade i sina hus. 17-åriga Pandey är medlem i sin bys beredskapsgrupp. Han ska utbilda sig till läkare. Rädda Barnens Kirsi Peltola på uppföljningsresa för projektet i Nepal. I byn Navajyoti berättar barnklubbens medlemmar för Kirsi om vad de kan göra för att minimera katastrofrisker. Rädda Barnen FRAMTIDEN NU 1 2014 13
KENYA Bild: Juan Reina Hur står det till med Alvin? Rädda Barnens medarbetare Kirsi Peltola blev bekant med Alvin Obanga för tre år sedan. Alvin föddes med en CP-skada och han är ett av Kenyas en miljon funktionsnedsatta barn. Alvins skola är öppen för alla barn. INNAN Rädda Barnen inledde sin verksamhet i Alvins hemtrakt såg pojkens framtid inte ljus ut. Alvins pappa lämnade familjen kort efter att pojken hade fötts, och därför fostrade mamma Trafroza sitt barn som ensamförälder. Funktionsnedsatta personer bemöttes med misstro, deras familjer likaså. Alvins självkänsla var dålig. Det var inte lätt för funktionsnedsatta barn att få börja i skola. En djupt rotad misstro mot det som är annorlunda gav upphov till diskriminering och i skolorna fruktade man att medeltalen skulle sjunka på grund av funktionsnedsatta elever. Många ansåg att det var bortkastat att utbilda barn med funktionsnedsättning. Bestående förbättringar med vårt stöd I Alvins hemtrakt inledde Rädda Barnen år 2009 ett utbildningsprojekt som bidrog till att också Alvin kunde börja i skolan. Målet är att garantera högklassig grundundervisning för alla, särskilt för funktionsnedsatta barn. Vår verksamhet har åstadkommit en märkbar attitydförändring. I Alvins hemtrakt ser man inte längre funktionsnedsättning som en förbannelse och ett dåligt omen. Man har börjat uppskatta utbildningen av funktionsnedsatta barn. Den obefogade rädslan och känslan av skam håller på att försvinna. Man tar allt bättre hand om funktionsnedsatta barn, både i skolor och hem. Allt fler har fått en formell diagnos på sin funktionsnedsättning, och allt fler får gå i skola. Man har nu med stöd av det kenyanska undervisningsministeriet säkerställt att det finns lämpliga läromedel för funktionsnedsatta barn i skolorna. Den viktigaste förändringen har ändå utgått från samhällena själva. 56 skolor deltog i det treåriga projektet. Föräldrarna har varit aktiva och grundat stödgrupper, som bland annat samlar in medel för skolornas specialbehov, som t.ex. lärarassistenter. Dessutom har 43 skolor uppfyllt Rädda Barnens kriterier på säker och högklassig undervisning. Allt står väl till med Alvin Alvin är nu fjorton år och allt står väl till med honom. Han går i femte klass tillsammans med andra barn. I skolan har Alvin fått goda vänner, som gärna leker med honom och följer honom hem. Man har också fäst uppmärksamhet vid Alvins talförmåga. Den lokala skolmyndigheten har också uppmanat Alvins skola att ordna yrkesinriktad undervisning. Genom det här vill man trygga Alvins möjligheter till ett fullgott liv tillsammans med alla andra i byn. Se videon från 2012 om Alvin: www.pelastakaalapset.fi/alvin 14 Rädda Barnen FRAMTIDEN NU 1 2014
VI TACKAR ALLA GIVARE 2013 VÅR HJÄLP NÅDDE BARNEN EXEMPEL I FINLAND Stödfamilj för 1306 barn Feriehem för 311 barn Stödperson för 689 barn I familjevård 288 barn I barnhem 38 barn Läromedelsstöd till 324 barn Stöd för hobby till 365 barn Antal elever med mentor 33 EXEMPEL UTE I VÄRLDEN 96 679 arbetande västafrikanska barn och ungdomar fick genom vår verksamhet bättre arbetsförhållanden. De flesta fick också yrkesutbildning, undervisning i läskunnighet eller annan utbildning. 75 byar i indiska Rajasthan har barnklubbar och barnskyddskommittéer genom vilka barn främjar sina rättigheter. Klubbarna som vi stöder har 1345 medlemmar. 921 barnarbetare eller barn som inte gick i skola kunde med vår hjälp återvända till skolan i regionen Sindhupalchowk i Nepal. 15 barnhem i ryska Karelen fick experthjälp för att förbättra barnens levnadsförhållanden. Vårt stöd som bestod av bland annat extra undervisning och hobbyklubbar gagnade omkring 600 barn. 325 medlemmar i bykommittéer för barnets rättigheter fick utbildning i barnskydd i Somaliland. Kommittéerna hjälpte 1275 barn som fallit offer för olika former av våld. 24 586 barn i Etiopien fick av barnskyddsaktörer på samhällsnivå skydd mot alla former av våld, vanvård eller utnyttjande. TILLSAMMANS RÄDDAR VI BARN 1 En dagsranson vatten och mat till ett undernärt barn 8 Kläder och täcke till ett nyfött barn i Syrien 10 Skolbänk och stol till en lågstadieelev i Etiopien 800 Ett barn får en egen stödfamilj i Finland 1 500 Alla läroböcker till en gymnasist i Finland 12 Skoluniform och skor till ett barn i Nepal 20 En dag i en stödfamilj för ett barn i Finland 28 En lärobok till en gymnasist i Finland 9 500 Reparationen av en vårdcentral i Syrien 21 600 Läromedel för 18 000 skolelever i Kenya Rädda Barnen FRAMTIDEN NU 1 2014 15
VI TACKAR ALLA GIVARE Tillsammans mot en bättre värld för barn Du kan hjälpa barn här hemma och ute i världen på många sätt. Varje gåva har stor betydelse. Faddrarna och månadsgivarna ger barn en bättre framtid Som Rädda Barnens fadder eller månadsgivare hjälper du barn att börja skolan och samhällen att skydda sina barn. Tack vare att stödet är regelbundet kan vi hjälpa barn snabbt och under lång tid. www.raddabarnen.fi/fadder www.raddabarnen.fi/manadsgivare telefon 010 843 5078 En bemärkelsedagsgåva gör jubilaren också till barnens hjälte Jubilaren kan önska att gratulanterna uppvaktar genom donationer till Rädda Barnens katastroffond, som verkar för barnens väl. www.raddabarnen.fi/bemarkelsedag eller telefon 010 843 5005 Testamenten hjälper barn i nöd Rädda Barnen är en inhemsk barnskyddsorganisation med långa traditioner och ett pålitligt alternativ då du vill testamentera dina tillgångar till ett gott ändamål. www.raddabarnen.fi/testamente eller telefon 010 843 5054 Korten i Önskebutiken uppfyller barns önskningar och drömmar Genom att ge en ideell gåva kan du bringa glädje till sommarens fester och hjälp till behövande barn. Önskebutikens kort berättar för jubilaren hur din gåva uppfyller barns önskningar. www.pelastakaalapset.fi/toivekauppa eller telefon 010 843 5013 Insamlingstillstånd: Polisstyrelsen 2020/2013/2544. I kraft 1.1.2014 31.12.2015 i hela FInland förutom Åland.