Östgötens psykiska hälsa. Med egna ord om psykiska besvär

Östgötens psykiska hälsa Med egna ord om psykiska besvär Rapport 2005:1 Linköping januari 2005 Marika Wenemark Madeleine Borgstedt-Risberg Tommy Holmberg Per Nettelbladt Helle Noorlind Brage Folkhälsovetenskapligt Centrum

Östgötens psykiska hälsa Med egna ord om psykiska besvär Rapport 2005:1 Marika Wenemark, Madeleine Borgstedt-Risberg, Tommy Holmberg, Per Nettelbladt, Helle Noorlind Brage

Innehållsförteckning FÖRORD... 3 SAMMANFATTNING... 4 1 INLEDNING... 7 2 MATERIAL OCH KODNING... 9 2.1 BESKRIVNING AV STUDIEN...9 2.2 BESKRIVNING AV DEN ÖPPNA FRÅGAN...9 2.3 BESKRIVNING AV ÖVRIGA FRÅGOR OCH VARIABLER...10 3 VEM SVARAR PÅ ÖPPNA FRÅGOR?...11 4 PSYKISKA BESVÄR OCH SYMPTOM...13 4.1 INLEDNING...13 4.2 BESKRIVNINGAR AV PSYKISKA BESVÄR OCH PROBLEM...13 4.3 PSYKISKA BESVÄR I OLIKA GRUPPER...21 5 PÅVERKAN AV PSYKIS KA BESVÄR...25 5.1 INLEDNING...25 5.2 BESKRIVNINGAR AV PÅVERKAN AV PSYKISKA BESVÄR...25 5.3 PÅVERKAN AV PSYKISKA BESVÄR I OLIKA GRUPPER...32 6 SJÄLVUPPLEVD ORSAK TILL PSYKISKA BESVÄR...35 6.1 INLEDNING...35 6.2 BESKRIVNINGAR AV ORSAKER TILL PSYKISKA BE SVÄR...35 6.3 UPPFATTNING OM ORSAK I OLIKA GRUPPER...43 6.4 ORSAKER TILL OLIKA SYMPTOM...46 7 HANTERINGSSÄTT...49 7.1 INLEDNING...49 7.2 BESKRIVNINGAR AV HANT ERING AV PSYKISKA BE SVÄR...49 7.3 HANTERINGSSÄTT I OLIKA GRUPPER...58 7.4 HANTERINGSSÄTT TILL OLIKA SYMPTOM...61 8 SAMBAND MELLAN SYMPTOM, PÅVERKAN OCH ORSAK...63 9 DISKUSSION...65 BILAGA 1. BILAGA 2. BILAGA 3. BILAGA 4. BILAGA 5. BILAGA 6. SIDAN 5 I FRÅGEFORMULÄRET ANTAL OCH ANDEL SOM SKRIVIT OM OLIKA SAKER SOM SYMPTOM, PÅVERKAN ELLER ORSAK ANTAL OCH ANDEL SYMPTOM ANTAL OCH ANDEL PÅVERKAN AV PSYKISKA BESVÄR ANTAL OCH ANDEL ORSAKER TILL PSYKISKA BESVÄR ANTAL OCH ANDEL OLIKA SÄTT ATT HANTERA P SYKISKA SYMPTOM 2

Förord Hösten 2002 genomförde Folkhälsovetenskapligt centrum och FoU-enheten för Närsjukvården i Östergötland enkätundersökningen Östgötens psykiska hälsa. Undersökningen gjordes på uppdrag av Landstinget i Östergötland och Försäkringskassan i Östergötland. Syftet med studien var att kartlägga självrapporterad psykisk hälsa bland befolkningen i Östergötland och att analysera skillnader mellan olika grupper. Syftet var också att beskriva om och hur människor söker vård för psykiska besvär och vilken hjälp de får. En första deskriptiv rapport publicerades våren 2003 1. I frågeformuläret ingick flera öppna frågor om psykisk hälsa. Många valde att svara på dessa öppna frågor och totalt har 4 516 personer i studien beskrivit sammanlagt 27 688 psykiska besvär, hur dessa besvär påverkar vardagen, orsaker eller egna hanteringssätt. Det du har i din hand är en unik rapport om psykisk hälsa, allt beskrivet med de svarandes egna ord. Författarna vill tacka Enkätservice vid Folkhälsovetenskapligt centrum för allt arbete med scanning och inskrivning av öppna texter. Vi vill också tacka Marianne Karlsson och Ulla-Britt Strömstedt som med stort tålamod arbetade med den första kodningen av materialet. Vi tackar Christina Aldin som gjort layouten på rapporten och Curt Blomqvist som har kommit med många bra synpunkter under arbetets gång. Slutligen vill rikta vårt allra största tack till alla de personer som tog sig tid att besvara frågeformuläret och så generöst delade med sig av sina erfarenheter. Marika Wenemark Folkhälsovetenskapligt centrum, Linköping december 2004 1 Wenemark et al Rapport 2003:1 Östgötens psykiska hälsa. En kartläggning av självskattad psykisk hälsa i Östergötland hösten 2002 3

Sammanfattning Östgötens psykiska hälsa är en tvärsnittsstudie baserad på ett frågeformulär till ett slumpmässigt, kommunstratifierat urval om totalt 12 900 personer i åldrarna 18-90 år bosatta i Östergötland hösten 2002. I frågeformuläret användes en öppen fråga om vilka psykiska besvär den svarande upplever, hur besvären påverkar vardagen, vad man tror är orsaken till besvären och hur man gör för att hantera dem. De 4 516 personernas svar på den öppna frågan har kodats och kategoriserats. Syftet med denna rapport är i första hand att få en deskriptiv, kvantitativ sammanställning av de 10 364 symptom, 5 703 påverkan på vardagen, 5 361 orsaker och 6 260 hanteringssätt som finns beskrivna i den öppna frågan. Psykiska besvär och symptom De dominerande psykiska symptomen är ångest- och depressionsrelaterade besvär och besvär med sömn och trötthet. Förutom de mer traditionella typerna av psykisk ohälsa finns också ett brett spektrum av problem och känslor. Vanliga känslor som beskrivs är irritation, ilska, rastlöshet, dåligt självförtroende, maktlöshet eller att vara disträ. Olika problem som nämns är stress, höga krav, vardagsproblem som ensamhet och missnöje med livet, sociala problem som familjeproblem och relationsproblem samt arbetsrelaterade problem. Kvinnor uppger fler olika psykiska besvär och symptom än vad männen gör. Bland kvinnornas symptom är en större andel depressionsrelaterade än bland männens. Likaså är fler av kvinnornas besvär förknippade med sömn/trötthet, irritation/rastlöshet, maktlöshet/disträ och dåligt självförtroende. Männens problem är oftare förknippade med oro/ångest, arbetsrelaterade problem, ekonomi/samhälle och stress/krav. Påverkan av psykiska besvär De vanligaste beskrivningarna av påverkan av psykiska besvär är sömn/trötthetsproblem och irritation/rastlöshet. En stor andel av de svarande upplever ingen eller endast liten påverkan av sina besvär. Kvinnor beskriver oftare än män att de psykiska besvären påverkar sociala relationer eller vardagen. Kvinnor uppger också oftare sömnproblem, trötthet och irritation. En stor andel av männen anser att besvären inte påverkar dem eller endast påverkar dem i liten utsträckning. Något fler män än kvinnor anser att de psykiska besvären leder till stress och påverkar arbetet. Orsaker till psykiska besvär Det som oftast anges som orsak till de psykiska besvären är andra psykiska besvär (som till exempel att ångest ger upphov till mer ångest eller nedstämdhet), stress, specifika händelser, problem på arbetet och höga krav. Kvinnor uppger oftare än män att orsaken är en specifik händelse, andra psykiska besvär, fysiska besvär, sociala problem, ensamhet och höga krav. Män uppger oftare att det inte finns någon speciell orsak, att de inte vet orsaken eller att orsaken är problem på arbetet, stress/arbetsmiljö, vardagsproblem, samhällsproblem eller ärftliga faktorer. Generellt kan man säga att kvinnor oftare uppger orsaksfaktorer som har med dem själva att göra, medan män i större utsträckning hänvisar till externa faktorer som ligger utanför den egna kontrollen. 4

Hanteringssätt De vanligaste sätten att hantera sina psykiska besvär är att vända sig till någon annan människa, avvakta, ägna sig åt fysisk aktivitet och att vila. En del skriver att de inte gör någonting alls för att hantera sina besvär, medan andra ägnar sig åt olika fritidsaktiviteter, försöker tänka positivt eller göra aktiva insatser. Mindre vanliga hanteringssätt är sjukvård/stödgrupp, psykofarmaka och olika former av destruktiva eller undvikande hanteringssätt som till exempel att dricka alkohol eller skada sig själv fysiskt. Bland de hanteringssätt som kvinnor nämner är familj/vänner, vila/stresshantering och fysisk aktivitet de vanligaste. Män uppger oftast olika former av passiv hantering (att avvakta eller att inte göra någonting alls), fysisk aktivitet och fritidsaktiviteter. Kvinnor skriver oftare än män att de använder mental egenhantering och sjukvård/stödgrupp medan män oftare än kvinnor uppger destruktiva hanteringssätt. Om psykiska besvär i olika åldrar I den yngsta åldersgruppen, 18-29 år, är det fler än i andra åldersgrupper som uppger depressionsrelaterade besvär, stressrelaterade besvär och dåligt självförtroende. Den yngsta åldersgruppen anger oftast andra psykiska besvär som orsak till sina psykiska besvär och anger oftare än andra åldersgrupper dåligt självförtroende, sociala problem och vardagsproblem som orsaker. Unga män uppger dessutom ensamhet och arbetsproblem som vanliga orsaker till de psykiska besvären. Unga kvinnor uppger oftare än andra åldersgrupper höga krav som orsak. I åldersgruppen 18-29 år är familj/vänner eller passiva hanteringssätt vanligast. I åldersgruppen 30-44 år är det en större andel än i andra åldersgrupper som anger irritation/rastlöshet. Som orsak till besvären anges ofta stress, stress/arbetsmiljö och höga krav. I åldersgruppen 30-44 år är det vila/stresshantering och familj/vänner som oftast nämns som hanteringssätt. Personer i åldrarna 45-64 år anger framför allt mer besvär med sömn/trötthet och mer arbetsrelaterade besvär än i andra åldersgrupper. Även bland orsakerna dominerar arbetsrelaterade problem. Som hantering till besvären nämner personer över 45 år ofta fysisk aktivitet och passiv hantering. Bland de äldsta, 65-90 år, dominerar symptom som oro/ångest, problem på grund av specifika händelser, fysiska besvär och vardagsproblem. Äldre personer anger oftare än andra åldersgrupper att de inte vet orsaken eller att det inte finns någon speciell orsak. Ensamhet anges ofta som orsak av äldre kvinnor medan äldre män oftare anger samhället som orsak till besvären. De vanligaste hanteringssätten bland de äldsta är fysisk aktivitet och passiv hantering. Vårdbehov De symptom som oftast har samband med att man också upplever ett vårdbehov är övriga psykiska besvär (till exempel tvång, ätstörningar och missbruk), dåligt självförtroende, sociala problem och depression/nedstämdhet. Stort vårdbehov har också de som anger dåligt självförtroende och specifika händelser som orsak till sina psykiska besvär. Dessa grupper söker också vård i stor utsträckning. Personer som upplever att orsaken till de psykiska besvären är ensamhet upplever också ofta ett vårdbehov men söker vård i mindre utsträckning än de flesta andra grupper. 5

De personer som anger psykofarmaka och sjukvård/stödgrupp som hanteringssätt upplever ofta ett vårdbehov. Även i gruppen som använder destruktiva hanteringssätt är vårdbehovet stort men det är mindre än hälften av dem som upplever ett vårdbehov som också söker vård. Personer som använder mer positiva hanteringssätt upplever sällan något vårdbehov. Depressionsrelaterade besvär Depression anges ofta bero på sjukskrivning, sociala besvär och ärftliga faktorer. Nedstämdhet anses ofta bero på fysiska besvär, ensamhet, död anhörig eller relationsproblem. För personer med depressionsrelaterade besvär är familj/vänner det hanteringssätt som oftast nämns, följt av passiva hanteringssätt. Besvär med sömn och trötthet De vanligaste orsakerna som uppges till problem förknippade med sömn och trötthet är stress, stress eller problem på arbetet eller andra psykiska besvär. Fler som har sömnproblem än de som rapporterar trötthet och orkeslöshet anger att besvären beror på arbetsrelaterade problem eller att de inte vet orsaken. Trötthet är oftast kopplat till höga krav, årstid eller svårigheter att klara arbetet. De vanligaste hanteringssätten som uppges av personer med olika former av sömn- eller trötthetsproblem, är vila/stresshantering och fysisk aktivitet. Ångestrelaterade besvär Psykiska besvär och specifika händelser är de vanligaste beskrivna orsakerna till oro/ångestrelaterade besvär. Vid en jämförelse av de olika symptom som ingår i kategorin ångestrelaterade besvär upplevs oro/rädsla oftare än övriga symtom bero på specifika händelser som till exempel en sjuk anhörig medan panikångest oftare anges bero på vardagsproblem, barndom, ärftliga faktorer eller att man inte vet orsaken. Specifika händelser är en av de vanligaste orsakerna till fobier. Även dåligt självförtroende och ingen speciell orsak anges oftare som orsak till fobier än till andra symptom. 6

1 Inledning När studien Östgötens psykiska hälsa planerades fanns det en önskan att få ta del av människors egna beskrivningar av psykiska besvär, utan att besvären skulle behöva passa in i psykiatriska diagnoser eller symptomklassificeringar. En annan önskan var att alla människor som deltog i studien skulle få chansen att komma till tals. Det ledde till beslutet att använda en omfattande öppen fråga om vilka psykiska besvär de svarande upplever, hur besvären påverkar vardagen, vad man tror är orsaken till besvären och hur man gör för att hantera dem. Den första deskriptiva rapporten från studien Östgötens psykiska hälsa 2 gav en översiktlig bild av de flesta flervalsfrågorna i frågeformuläret. Resultaten visade till exempel att unga har en försämrad psykisk hälsa jämfört med resultat från en studie gjord tre år tidigare. Resultaten visade också att det fanns många människor som känner ett behov av att söka vård för psykiska besvär men av olika anledningar inte gör det. Den vanligaste anledningen att inte söka vård var att man inte vill framstå som psykiskt sjuk. Behandlingsformerna varierade mycket mellan olika åldersgrupper. Många äldre använder olika former av psykofarmaka, främst olika sömnmedel. Även om den rapporten visade befolkningens självskattade psykiska hälsa och vårdbehov för psykiska besvär väcktes många nya frågor. Vad är det för psykiska besvär som unga personer upplever och hur ser de på sina egna möjligheter att hantera besvären? Beskriver kvinnor och män sina psykiska besvär på olika sätt? En genomläsning av den öppna frågan i ett hundratal olika enkäter visade att det fanns mycket information av ett annat slag än det som rapporterades i den deskriptiva grundrapporten. Det var till exempel tydligt att kvinnor och män beskriver sina psykiska besvär olika, unga och gamla människor verkar inte använda samma ord och uttryck för till exempel depression och ångest. Beskrivningar av hanteringssätt för psykiska besvär varierar mycket för olika människor och visar den positiva kraft som människor har att själva hantera sina besvär. Syftet med denna rapport är i första hand att få en deskriptiv, kvantitativ sammanställning av svaren på den öppna frågan. Det är också viktigt att utnyttja mängden av material för att visualisera innehåll och samband som kan vara svåra att se vid genomläsning av de enskilda svaren. Förhoppningen är att detta unika material, efter denna översiktsrapport, ska kunna användas för fördjupade, kvalitativa studier av olika delmängder av materialet. Det kan till exempel röra sig om vissa grupper som unga, äldre eller sjukskrivna, personer som inte söker vård trots att de har ett vårdbehov eller personer som framgångsrikt hanterar sina psykiska besvär. 2 Wenemark et al Rapport 2003:1 Östgötens psykiska hälsa. En kartläggning av självskattad psykisk hälsa i Östergötland hösten 2002 7

8

2 Material och kodning 2.1 Beskrivning av studien Studien är en tvärsnittsstudie baserad på ett frågeformulär till ett slumpmässigt, kommunstratifierat urval om totalt 12 900 personer i åldrarna 18-90 år bosatta i Östergötland hösten 2002. Frågeformuläret omfattar bakgrundsfrågor, olika mått på psykisk hälsa och ohälsa, frågor om vårdbehov, sjukvård och behandling. Studien genomfördes helt anonymt utan någon identitetsbeteckning på frågeformulären. För att veta vilka som svarat fick respondenten skicka in ett svarskort med ett personspecifikt nummer som inte går att koppla till ett visst frågeformulär. Svarsfrekvensen för hela studien är 66 procent. För en mer detaljerad beskrivning av metod och bortfallsanalys hänvisas till grundrapporten Östgötens psykiska hälsa 3. 2.2 Beskrivning av den öppna frågan Den öppna frågan bestod av fyra delfrågor om psykiska besvär, hur besvären påverkar vardagen, vad man tror är orsaken och vad man gör för att hantera besvären. Frågan finns i sin helhet i bilaga 1. Totalt har de som deltagit i studien beskrivit 10 364 symptom, 5 703 påverkan på vardagen, 5 361 orsaker och 6 260 hanteringssätt. Kodning och kategorisering Med hjälp av en genomgång av ett hundratal enkätsvar upprättades en preliminär kodlista. Målet var att denna kodlista skulle täcka en stor del enkla svar, som återkommer ofta och som bara består av enstaka ord. Fyra personer genomförde sedan en första kodning där koderna skrevs i marginalen i frågeformuläret. Svar som var mer komplicerade eller inte fanns med i den preliminära kodlistan ströks under. De handskrivna koderna scannades sedan in samtidigt med resten av frågorna i formuläret och de understrukna texterna skrevs in manuellt som text i datafilen. Ungefär två tredjedelar av materialet kodades i denna första kodning och resten skrevs in som text i datafilen. I en andra kodning gick en person igenom alla texterna i datafilen och kodade dessa med en uppdaterad kodlista där nya koder hela tiden fylldes på, efterhand som behov uppstod. Efter den andra kodningen är allt material kodat, även om det fortfarande finns mer detaljerad information i de öppna texterna. Ett exempel är koden traumatisk händelse som nästan alltid återföljs av en text i datafilen som beskriver händelsen. Fysiska sjukdomar är kodade som egen sjukdom även om sjukdomen ofta preciseras i textform i datafilen. För att göra det kodade materialet mer lättbearbetat kategoriserades koderna i efterhand. Kategorin magbesvär består till exempel av koderna för magbesvär, illamående och/eller klump i magen. Resultaten i denna rapport baseras på denna 3 Wenemark et al Rapport 2003:1 Östgötens psykiska hälsa. En kartläggning av självskattad psykisk hälsa i Östergötland hösten 2002 9

kategorisering som återfinns i bilaga 2 till 5. Kategoriseringen och tolkningen av svaren illustreras med citat som är hämtade från texterna i datafilen. Citaten kan i vissa fall ha förkortats och stavfel återges inte i rapporten. Principer och avgränsningar Materialet är kodat så nära ursprungstexterna som möjligt. Ett visst mått av bedömningar är oundvikliga eftersom en del personer skrivit mycket text. Det kan till exempel vara fall där detaljerade familjeproblem beskrivs, som i kodningen förkortas till enbart familjeproblem. Antalet koder är begränsat till fem symptom, tre former av påverkan på vardagen, tre orsaker och tre hanteringssätt för varje person. Eftersom det fanns just fem rader på delfrågan om symptom och tre rader på de övriga delfrågorna har de allra flesta begränsat sig till detta antal eller färre. I de fall en person skrivit fler än fem respektive tre saker har kodningen följt personens egen rangordning. Ett undantag är om de första beskrivningarna är mycket snarlika och tecken på samma symptom som till exempel trötthet, orkeslöshet, är ständigt trött följt av helt andra symptom ångest, apati, självmordstankar. I detta fall kodas endast två av trötthetssymptomen för att de totalt fem koderna ska kunna inrymma de övriga tre symptomen och på så sätt ge en bredare bild av personens symptomredovisning. En viktig avgränsning i kodningsarbetet är att det inte har gjorts några försök till diagnostisering av psykiatriska tillstånd. En person som beskriver alla klassiska symptom på depression är inte kodad som depression om han eller hon inte själv har skrivit just detta ord. 2.3 Beskrivning av övriga frågor och variabler Jämförelser görs mellan kvinnor och män samt mellan fyra ålderskategorier; 18-29, 30-44, 45-64 och 65-90 år. Jämförelser görs också mellan personer som sökt vård för psykiska besvär, känt behov av att söka vård men inte gjort det samt personer som inte känt något sådant behov. Som grov indikator på psykiska besvär används delskalan Psykiskt välbefinnande (Mental Health) från SF-36, som är ett frågebatteri som mäter självskattad hälsorelaterad livskvalitet. Denna delskala benämns MH i rapporten och har, utifrån kunskap från denna och andra studier, använts för att dela in personerna i tre grupper: Uttalade psykiska besvär MH 0 50 Lindriga psykiska besvär MH 51 65 Inga psykiska besvär MH 66 100 För mer information om dessa variabler se Östgötens psykiska hälsa 4 4 Wenemark et al Rapport 2003:1 Östgötens psykiska hälsa. En kartläggning av självskattad psykisk hälsa i Östergötland hösten 2002 10

3 Vem svarar på öppna frågor? Totalt är det 4 516 personer som skrev något på den öppna frågan. Det är fler kvinnor än män och även fler unga jämfört med gamla som utnyttjar möjligheten att med egna ord skriva om sina psykiska besvär (Tabell 3.1, 3.2). Bland dem som har uttalade respektive lindriga psykiska besvär (MH<50, respektive MH<65) är det mindre skillnad i svarsbenägenhet mellan olika åldersgrupper och mellan kvinnor och män. Tabell 3.1 Antal och andel svar på den öppna frågan bland kvinnor Ålder Antal svarande Andel som svarat på öppna frågan (%) av alla i urvalet av dem som svarade på enkäten av dem med MH<65 av dem med MH<50 18 29 473 45 74 86 92 30 44 727 46 68 85 89 45 64 918 42 59 78 85 65 90 507 30 44 63 72 Kvinnor totalt 2 683 41 59 78 85 Tabell 3.2 Antal och andel svar på den öppna frågan bland män Ålder Antal svarande Andel som svarat på öppna frågan (%) av alla i urvalet av dem som svarade på enkäten av dem med MH<65 av dem med MH<50 18 29 265 26 55 77 85 30 44 433 27 49 73 82 45 64 688 30 46 70 75 65 90 402 30 42 59 76 Män totalt 1 825 28 47 70 78 Invandrare svarar i något mindre utsträckning på den öppna frågan än svenskfödda. Bland personer med lindriga eller uttalade psykiska besvär (MH<65) är det 76 procent som svarade bland svenskfödda och 65 procent bland invandrare. 11

Svarsfrekvens på den öppna frågan beror också på andra faktorer. Utbildningsnivå spelar endast liten roll i den yngsta åldersklassen men har ett starkare samband i de äldre åldersklasserna (figur 3.1). 100 Folkskola/grundskola 2-årigt gymnasium 3- eller 4-årigt gymnasium Högskola/universitet 90 80 Andel (%) 70 60 50 40 30 20 10 0 18-29 år 30-44 år 45-64 år 65-90 år Figur 3.1 Andel som svarat på den öppna frågan bland personer med lindriga eller uttal ade psykiska besvär (MH<65), per ålder och utbildningsnivå. Resultaten ovan visar endast vilka som skriver någonting på den öppna frågan överhuvudtaget. Det framgår inte hur mycket olika grupper skriver. Generellt skriver kvinnor och unga fler olika saker och använder fler ord än vad män respektive äldre gör. Personer som enbart angett fysiska besvär finns inte med i redovisningen. Däremot finns fysiska besvär med om personen också uppgett psykiska besvär. Sammanlagt 729 personer har enbart skrivit om olika fysiska besvär. 12

4 Psykiska besvär och symptom 4.1 Inledning Den öppna frågan består av fyra delfrågor; symptom och besvär, påverkan på vardagen, orsaken till besvären och hantering av besvären (bilaga 1). För att få en bild av hur många totalt som har uppgett ett visst symptom eller besvär på någon av de fyra delfrågorna hänvisas till bilaga 2. I detta kapitel redovisas det som är skrivet på delfrågan om psykiska besvär (fråga 20). Svaren ger en bild av de symptom, besvär eller problem som personerna själva uppfattar som psykiska besvär. Totalt är det 4 480 personer som beskrivit 10 344 olika psykiska symptom. De flesta (62 %) har skrivit ett eller två symptom men det finns också en ganska stor andel (11 %) som beskriver fem eller fler symptom. 4.2 Beskrivningar av psykiska besvär och problem De dominerande psykiska symptomen är ångestrelaterade besvär, depressionsrelaterade besvär och besvär med sömn och trötthet (figur 4.1). Det är även vanligt att beskriva fysiska symptom i samband med olika psykiska besvär. Bilden visar att det förutom de mer traditionella grupperna av psykisk ohälsa också finns ett brett spektrum av problem och känslor som uppfattas som psykiska besvär. Oro/ångest Depression/nedstämdhet Sömn/trötthet Fysiska besvär Irritation/rastlöshet Stress/krav Vardagsproblem Sociala problem Arbetsproblem Maktlöshet/disträ Ekonomi/samhälle Självförtroende Specifik händelse Övriga psykiska besvär 0 200 400 600 800 1000 1200 1400 1600 1800 Figur 4.1 Antal symptom som är beskrivna inom respektive symptomgrupp. 13

Depressionsrelaterade besvär Depressionsrelaterade besvär är den näst vanligaste symptomgruppen och är de vanligaste symptomen bland kvinnor i åldrarna 18-44 år. Av alla depressionsrelaterade symptom är ungefär två tredjedelar olika former av nedstämdhet. Bland dessa är det vanligt med beskrivningar som deppig, ledsen, att gråta för allt och känna sig olycklig. Det är också vanligt med beskrivningar av uppgivenhet/apati/passivitet; att livet känns meningslöst, att man blir handlingsförlamad och varken kan eller vill ta itu med någonting. Många beskriver att de inte vill gå ur sängen eller att de bara vill sova. Kan tycka pensionslivet vara trist och därmed tappa livsgnistan ibland En mörk trång tunnel utan tillstymmelse till ljus Ledsen över att inte kunna känna glädje, tomhet Funderar på varför vi lever och det otäcka är att jag inte hittar ett vettigt svar Av alla som svarat på den öppna frågan är det ungefär sex procent som har uppgett depression. Knappt två procent beskriver olika former av självmords tankar, självskador eller att man är trött på livet. Att beskriva självskadebeteende är vanligast bland unga kvinnor medan självmordstankar är vanligast bland män. Kvinnor använder oftare uttryck som att hon gråter medan män oftare uppger att de aldrig är riktigt glada. Ordet depression används oftare av män än av kvinnor och oftare bland unga. Unga personer beskriver oftare ord som uppgivenhet, apati och depression, medan äldre oftare beskriver nedstämdhet. Sorg är ett begrepp som i princip uteslutande används av äldre personer. Depressionsrelaterade besvär är vanligast bland personer som har upplevt ett vårdbehov men ändå inte sökt vård. Sömn och trötthet Problem med sömn och trötthet är också mycket vanligt. Många beskriver allmän trötthet och orkeslöshet. Det finns också de som beskriver mer omfattande problem som att vara utarbetad eller utbränd. Ungefär hälften av dem som beskrivit sömneller trötthetsproblem uppger olika former av sömnbesvär; insomningssvårigheter, sömnlöshet eller mardrömmar. Många beskriver att prestationsförmågan försämrats så att ingenting blir gjort eller att man inte klarar av att ta tag i saker. Tröttheten beskrivs ofta som ett hinder för att kunna ta tag i problemen. Istället väcker tröttheten och initiativlösheten en ilska och besvikelse över det man inte orkar att utföra. 14

Mina sömnsvårigheter har jag ärvt och således haft sedan barndomen Vaknar på natten och kan inte somna om Sålde mitt företag på grund av utmattningsdepression Arg på mig själv för att jag inte orkar Gnista, orkar inte göra de saker som skulle få mig att må bättre Problem med trötthet beskrivs oftare av personer i åldern 30-64 år än av andra åldersgrupper medan sömnbesvär oftast anges av personer över 45 år. Den äldsta åldersgruppen uppger ofta sömnproblem men mer sällan trötthet och orkeslöshet. Kvinnor uppger oftare problem med trötthet och orkeslöshet än män. Ångestrelaterade besvär Oro eller ångest är de vanligaste beskrivningarna av psykiska besvär. Vanligast är att utrycka mer ospecificerad oro, ibland med ord som dåliga nerver, ängslig eller rädsla/oro för att något hemskt ska hända. Andra beskriver ångest eller att man grubblar, ältar och förstorar problem. Av alla som svarat är det ungefär fyra procent som uppger att de har panikångest. Fobier beskrivs av tre procent och innefattar till exempel social fobi, scenskräck, djurfobier och tandläkarskräck. Ångesten för framtiden Vaknar varje morgon med ångest har gjort så i cirka 40 år Nattliga ångestattacker Paniken gör ont, känsla av utbrott Rädsla att tappa kontrollen, kräkas eller svimma Av de olika symptom som finns i kategorin ångestrelaterade besvär är det oftare äldre personer som använder ord som oro eller rädsla medan yngre oftare beskriver ångest eller panikångest. Ångestrelaterade besvär är vanligare bland personer som uppger att de har sökt vård för psykiska besvär under det senaste året än bland dem som inte sökt vård. Övriga psykiska besvär Som tvångsbesvär räknas olika former av tvångshandlingar som tvättvång eller att kontrollera att spisen är avstängd. Många beskriver att de vet att de gör fel men inte klarar av att stå emot impulserna. Det verkar som om problemet ibland definieras som skuld eller skam om någon ser vad man gör och inte att problemet är själva tvångshandlingen i sig. Pinsamt om någon ser att jag känner på dörren tre gånger innan jag går Påträngande otäcka tankar, svåra att bli av med Tvättning i timmar samt kontroll av andras tvättning 15

Bland övriga psykiska besvär finns ätstörningar, missbruk och andra typer av psykiska besvär som schizofreni och paranoia. Ätstörningar beskrivs uteslutande av kvinnor av vilka de flesta sökt hjälp för sina besvär. Missbruk, som kan vara såväl alkoholmissbruk som drogmissbruk, beskrivs å andra sidan uteslutande av män som i stor utsträckning inte har sökt vård eller upplevt ett vårdbehov. Känner tillvaron av otäcka figurer som vill krossa en med båda händerna En känsla av att vara betraktad till exempel av speglar Jag tycker jag hör mina föräldrar vara hos mig, men de har varit döda i 50 år Jag hör röster, det påverkar hela mig Dricker om kvällarna för att kunna sova Problem med spriten periodvis Fysiska besvär Många uppger olika former av fysiska besvär eller sjukdomar i kombination med psykiska besvär. Fysiska besvär som uppges på delfrågan om psykiska besvär är ofta av psykosomatisk karaktär, till skillnad från de fysiska besvär som uppges på delfrågan om orsak, som oftare är specifika sjukdomstillstånd. Av dem som angett fysiska besvär på delfrågan om psykiska besvär är det vanligast med olika form av magbesvär/illamående eller smärta/huvudvärk. Andra vanliga besvär är problem med hjärta/blodtryck, att vara yr/darrig/svettig, problem med andning/hyperventilation eller att ha problem med aptit/att äta/vikt. Tinnitus psykiskt påfrestande Har värk och ingen tror på det Pulsen dunkar, öronsus Klump i magen, omgivningen försvinna, bara det mycket obehagliga blir kvar Korrelationer mellan olika psykiska och fysiska symptom visar att magbesvär ofta förekommer tillsammans med sömnbesvär och depression medan smärta/huvudvärk ofta förekommer tillsammans med trötthet och sömnbesvär. Såväl hjärtbesvär som andningsbesvär förekommer oftast med ångest och panikångest. Att vara yr/darrig/svettig har starkast samband med depression, fobier och självmordstankar medan aptit/äta/vikt oftast förekommer tillsammans med känslor av maktlöshet och rastlöshet. 16

Ilska, irritation och rastlöshet Vanliga känslor som beskrivs är irritation, ilska eller rastlöshet. Irritation eller lättretlighet och rastlöshet är vanligast men det finns också beskrivningar av starkare känslor som ilska, hat, avundsjuka eller svartsjuka. Retlig, spydig Vankar av och an Hatiskt, hämndlysten Blir sur för småsaker Irritation/rastlöshet är vanligast i åldersgruppen 30-44 år och verkar ofta hänga samman med att man inte riktigt har tålamod med sin familj. Många beskriver att de tjatar eller skriker åt familjemedlemmar trots att man förstår att dessa påverkas negativt. Fördelningen mellan de olika besvären inom gruppen är ungefär samma för kvinnor och män i olika åldersgrupper. Irritation förekommer ofta i samband med trötthet medan rastlöshet oftare nämns av personer som också har sömnbesvär. Ilska har samband framför allt med stress, sömnbesvär och depressionsrelaterade besvär. Dåligt självförtroende Beskrivningar av dåligt självförtroende kan till exempel vara att man är rädd för att göra bort sig, är naiv eller känner sig oduglig, ful, misslyckad eller värdelös. Det finns dels de som beskriver att man är missnöjd med sig själv, dels de som beskriver att de inte duger i andras eller samhällets ögon. Ofta handlar det om att inte duga för att finna en partner eller att inte duga på arbetsmarknaden. Värdelös som om jag inte borde finnas Komplex för tänder och små bröst Hatar mig själv Tråkig, oälskad, värdelös Att jag inte duger, ingen vill ha mig Dåligt självförtroende är vanligast bland kvinnor i de yngre åldersgrupperna och bland män i åldersgruppen 18-29 år. Dåligt självförtroende har ofta samband med olika sociala besvär och depressionsrelaterade besvär. Personer med dåligt självförtroende upplever ofta ett vårdbehov för sina psykiska besvär och är den näst största gruppen bland dem som också söker vård. Maktlöshet/disträ Inom gruppen maktlös/disträ är det vanligast med upplevelser av maktlöshet eller att man känner sig ofri. Det är också vanligt med beskrivningar som att vara frånvarande, tom, avtrubbad eller känslolös. Andra beskrivningar är att vara disträ, att man inte kan ta in information eller tänka klart. Upplevelser av kaos, chocktillstånd eller att man helt tappat kontrollen är mindre vanliga. 17

Känner mig som en robot som ska skratta och prata på begäran Hör inte vad folk säger, avskärmar Känsla av att det är glas mellan mig och omvärlden Känslor av maktlöshet beskrivs oftare av kvinnor än av män och är vanligast bland kvinnor i åldersgruppen 45-64 år. Problemen att känna sig frånvarande eller avtrubbad är vanligast i den yngsta åldersgruppen. Maktlöshet/disträ är besvär som oftare uppges av personer som sökt vård än av personer som upplevt ett behov men inte sökt vård. Stressrelaterade besvär Stress eller höga krav rapporteras av 16 procent och återfinns både som symptom och som orsak. De som skriver just ordet stress uppfattar det oftare som ett psykiskt besvär medan de som beskriver höga krav oftare uppger det som orsak. Det vanligaste är att man beskriver allmän stress och tidsbrist med allt för mycket som ska hinnas med på den tid som finns till förfogande. Många skriver också om svårigheter att varva ner eller att koppla av. Svårigheter att varva ner från jobbet Kan inte slappna av, tänker bara på allt som ska göras Jag tror att jag ska hinna göra så mycket men hinner bara hälften Att uppge stress som det psykiska besväret är vanligare bland män än bland kvinnor. Stress är vanligt framför allt i de två yngre åldersgrupperna och uppges mycket sällan av personer i åldern 65-90 år. De flesta som uppger stress som symptom har inte upplevt något vårdbehov och sällan sökt vård. Vardagsproblem Vardagsproblem är alla former av problem med vardagslivet. Vanligast är ensamhet eller att man har svårt att klara sin vardag på olika sätt. Andra problem är arbetslöshet, en osäker tillvaro eller förändringar som till exempel att ha slutat röka, flyttat eller blivit pensionär. I denna kategori finns också olika former av invandrarproblem som har med otrivsel, utanförskap och hemlängtan att göra. De flesta relaterar till någonting specifikt i vardagen som har samband med de upplevda psykiska besvären. Det finns också en grupp som inte uppger något specifikt, utan uttrycker allmänt missnöje eller vantrivsel med sin livssituation. Tänker på kriget och hemlandet Inte ha ett fast jobb Utanförskap på grund av språksvårigheter Har flyttat för ett år sedan från landsbygd till stad, har inte trivts sedan Tystnaden efter pensioneringen Otillfredsställd, ej nöjd med det jag har, söker annat 18

Ensamhet är det klart dominerade vardagsproblemet. Ensamhet beskrivs oftast av den yngsta och äldsta åldersgruppen. Äldre personer uppger oftare än andra åldersgrupper osäkerhet och förändringar i tillvaron som problem. Fler män än kvinnor uttrycker ett allmänt missnöje över sitt liv eller sin situation. Många som uppger allmänt missnöje med sitt liv är yngre personer. Berättelserna visar på två sidor av problemet. Det finns de som beskriver en vilsenhet; man är inte nöjd, men man vet inte heller vad man vill och har därför inga mål. Andra beskriver väldigt höga målsättningar som att man vill ha ett intressant arbete med hög lön eller att man vill arbeta med dans, design eller TV. Dessa målsättningar står ofta i stor konstrast till den nuvarande situationen där man kanske är arbetslös, har hoppat av skolan och inte vill studera. De unga personer som beskriver missnöje med vardagssituationen på dessa sätt, tillhör inte enbart de allra yngsta utan kan också vara personer i 30-35 årsåldern. Sociala problem Sociala problem är ungefär lika vanligt som vardagsproblem. Vanligast är allmänt beskrivna sociala problem som att man har svårt att ta kontakt, har svårt att visa känslor eller är asocial. Det är också vanligt att man beskriver familjeproblem och relationsproblem. Det finns också personer som upplever sig orättvist behandlade, har svårt att lita på andra människor och de som inte känner sig uppskattade eller omtyckta av någon. Nervös att möta folk jag känner ute, vet ej hur jag ska bete mig Om vi skulle skiljas, hur går det då för barnen och ekonomiskt Orolig och ledsen men även ibland ilska på grund av makens alkoholproblem Otrohet, lögner Att man inte kan lita helt på någon Kvinnor beskriver oftare än män att de inte är uppskattade eller omtyckta medan män oftare uppger relationsproblem. Unga personer uppger oftare relations problem och orättvis behandling än andra åldersgrupper. Personer som uppger sociala problem har ofta även ett självupplevt vårdbehov och söker också ofta vård. Arbetsrelaterade problem De vanligaste arbetsrelaterade problemen är stress och dålig arbetsmiljö. Andra problem är till exempel sociala problem på arbetsplatsen eller att man har svårt att klara sitt arbete. 19

Bråk med oförstående chefer Degradering till ostimulerande arbetsuppgifter Medarbetare och underlydande som inte utnyttjar arbetstiden till arbete Aldrig positiv uppmuntran i jobbet Undrar ibland om man orkar arbeta till sin pension Arbetsrelaterade problem uppges betydligt oftare av män än av kvinnor och oftast av personer i åldern 45-64 år. Personer med arbetsrelaterade problem är den grupp som mest sällan upplever ett vårdbehov och sällan söker vård. Arbetsrelaterade besvär har samband med både depressions- och ångestrelaterade symptom. Specifika händelser En del personer uppger specifika händelser som ett psykiskt besvär även om fler beskriver sådana händelser som orsak till psykiska besvär. Som specifika händelser räknas plötsliga och ofta dramatiska händelser men också till exempel upplevelser i barndomen eller anhöriga som dött. Barn dött i cancer 1945 befriades jag från tyska fångläger och kom till Sverige Man begick självmord Specifika händelser uppges ofta av äldre personer. Problemen är relaterade till framför allt sömnbesvär, trötthet och depressionsrelaterade besvär. Ekonomi/samhälle Precis som specifika händelser beskriver de flesta ekonomi och samhällsfenomen som orsak till besvären även om det också förekommer att de uppges som själva problemet. Oftast är det ekonomin som beskrivs som psykiskt besvär. Mindre vanligt är olika former av samhällsproblem som segregation och samhällstempo. 11:e september, Afghanistan, Irak, miljöproblem Massmedia som dränker oss i information Pengarna räcker inte till att kunna ge mina barn vad normala föräldrar kan ge Det är oftast män som uppger dessa problem. Problem av detta slag har starkast samband med sömnbesvär och depressionsrelaterade besvär. 20

4.3 Psykiska besvär i olika grupper Kön- och åldersskillnader Kvinnor uppger fler olika psykiska besvär och symptom än vad männen gör. Det skulle kunna bero på att kvinnor har fler olika besvär eller att kvinnor beskriver sina besvär med fler ord och ur fler olika aspekter än vad män gör. För att studera vilka psykiska symptom som är mer typiska för kvinnor respektive män eller för en viss åldersgrupp jämförs i detta kapitel inte antalet personer utan istället det totala antalet besvär som en viss grupp har uppgett. Alla andelar som redovisas är därmed baserade på det totala antalet symptom i den givna gruppen. Bland kvinnornas symptom är en större andel depressionsrelaterade än bland männens (figur 4.2). Likaså är fler av kvinnornas besvär förknippade med sömn/trötthetsproblem, irritation/rastlöshet, maktlöshet/disträ och dåligt självförtroende. Männens problem är oftare förknippat med oro/ångest, arbetsrelaterade problem, ekonomi/samhälle och stress/krav. Kvinnor Män Oro/ångest Sömn/trötthet Depression/nedstämdhet Fysiska besvär Irritation/rastlöshet Stress/krav Vardagsproblem Arbetsproblem Sociala problem Ekonomi/samhälle Maktlöshet/disträ Självförtroende Specifik händelse Övriga psykiska besvär 0 5 10 15 20 25 Andel (%) Figur 4.2 Fördelning av psykiska symptom bland kvinnor och män. 21

Även om skillnaderna i vissa fall inte är så stora, är det tydligt att kvinnor oftare än män använder olika känslobeskrivningar medan männen i större utsträckning beskriver vad som skulle kunna uppfattas som orsaken till problemet som till exempel ekonomi och arbete. I de olika ålderskategorierna finns också delvis olika symptommönster. I den yngsta åldersklassen, 18-29 år, är det fler än i andra åldersgrupper som uppger depressionsrelaterade besvär (figur 4.3). De yngsta personerna uppger också oftare stressrelaterade besvär och dåligt självförtroende än de äldre. I åldersklassen 30-44 år är det fler än i andra åldersgrupper som anger irritation/rastlöshet. Bland personer i åldrarna 45-64 år anger man framför allt mer besvär med sömn/trötthet och mer arbetsrelaterade besvär än i andra åldersgrupper. Bland de äldsta, 65-90 år, dominerar symptom som oro/ångest men denna grupp har också i större utsträckning än andra åldersgrupper beskrivit problem på grund av specifika händelser, fysiska besvär och vardagsproblem. 18-29 år 30-44 år 45-64 år 65-90 år Oro/ångest Depression/nedstämdhet Sömn/trötthet Fysiska besvär Irritation/rastlöshet Stress/krav Vardagsproblem Sociala problem Arbetsproblem Ekonomi/samhälle Specifik händelse Maktlöshet/disträ Självförtroende Övriga psykiska besvär 0 5 10 15 20 25 30 Andel (%) Figur 4.3 Fördelning av psykiska symptom i olika åldersgrupper. 22

I en jämförelse mellan olika åldersgrupper bland kvinnor och män framgår att vissa symptom är vanligare i en viss grupp än i andra (tabell 4.1). De yngsta kvinnorna uppger mer depressionsrelaterade besvär än andra grupper. Lite äldre kvinnor har oftare än andra grupper sömnbesvär. De äldsta kvinnorna och de äldsta männen har oftare problem som har att göra med en specifik händelse. De yngsta männen beskriver speciellt ofta problem med stress/krav och dåligt självförtroende medan män i åldern 30-60 år betonar arbetsproblem mer än andra. Tabell 4.1 Symptom som är vanligare i en viss grupp jämfört med övriga åldersoch könsgrupper Ålder Kvinnor 18 29 Depression/ Nedstämdhet 30 44 Sömn/trötthet Depression/ nedstämdhet 45 64 Sömn/trötthet Maktlös/disträ Irritation/ rastlöshet Självförtroende 65 90 Vardagsproblem Sociala problem Specifik händelse Oro/ångest Ålder Män 18 29 Stress/krav Självförtroende Sociala problem Ekonomi/ samhälle 30 44 Irritation/ rastlöshet Stress/krav Arbetsproblem Vardags - problem 45 64 Arbetsproblem Oro/ångest 65 90 Oro/ångest Specifik händelse Övriga psykiska besvär Ekonomi/ samhälle Fet text: Högst andel Normal text: Näst högst andel 23

Skillnader i vårdbehov De symptom som oftast har samband med att man också upplever ett vårdbehov är övriga psykiska besvär (till exempel tvång, ätstörningar och missbruk), dåligt självförtroende, sociala problem och depression/nedstämdhet (figur 4.4). De som beskrivit arbetsproblem, specifika händelser, ekonomi/samhälle och stress/krav är de som mest sällan upplever ett vårdbehov. De personer som i störst utsträckning söker vård när de upplever ett vårdbehov är de som uppger specifika händelser, maktlöshet eller sömnbesvär. Störst dolt vårdbehov har personer som beskriver problem med arbete, fysiska besvär eller ekonomiska problem. Sökt vård Ej sökt vård Övriga psykiska besvär Självförtroende Sociala problem Depression/nedstämdhet Maktlöshet/disträ Vardagsproblem Oro/ångest Sömn/trötthet Fysiska besvär Irritation/rastlöshet Stress/krav Ekonomi/samhälle Specifik händelse Arbetsproblem 0 10 20 30 40 50 60 Andel (%) Figur 4.4 Andel personer med självupplevt vårdbehov som sökt respektive inte sökt vård i olika symptomgrupper. 24

5 Påverkan av psykiska besvär 5.1 Inledning Totalt är det 3 580 personer som beskrivit 5 692 olika former av påverkan av psykiska besvär. Många gånger är påverkan av ett psykiskt besvär likt det som är beskrivet som själva besväret. Om symptomen är depression och orkeslöshet så kan till exempel påverkan vara ständig trötthet. I de fall där beskrivna symptom är yttre faktorer som att man mist en anhörig eller stress på arbetet är ofta det som beskrivs som påverkan på vardagen psykiska symptom eller känslor. Det finns också många som beskriver omfattningen av besvären som till exempel stor påverkan eller liten påverkan. 5.2 Beskrivningar av påverkan av psykiska besvär Den oftast angivna påverkan av psykiska besvär är sömn/trötthetsproblem och irritation/rastlöshet. En stor andel av de svarande upplever ingen eller liten påverkan av sina besvär (figur 5.1). Ger sömnbesvär/trötthet Ger irritation/rastlöshet Liten/ingen påverkan Ger depression/nedstämdhet Påverkar sociala relationer Ger oro/ångest Stor påverkan Påverkan på arbete Påverkar vardagen Leder till stress/krav Ger fysiska besvär Ger maktlöshet/disträ Påverkar självförtroende Ger övriga psykiska besvär 0 200 400 600 800 1000 1200 Antal Figur 5.1 Antal olika former av påverkan på vardagen. 25

Ger sömnbesvär och trötthet Av alla som svarat på frågan uppger nästan en tredjedel att de upplever problem med sömn eller trötthet som en följd av psykiska problem. Det vanligaste är att man beskriver just trötthet och orkeslöshet. Många anser också att prestationsförmågan blir sämre så att man får svårt att ta tag i saker eller att man bara gör det som absolut måste göras. Även om sömnbesvär oftast anges på frågan om psykiska besvär är det också många som anger sömnbesvär som en påverkan av psykiska besvär. Vill gärna skjuta upp det mesta till morgondagen Vissa dagar orkar jag inte göra någonting alls Hemma är man trött och gör ingenting, på jobbet sätter man upp en fasad för att vara duktig Kvinnor i alla åldrar och män i åldern 45-64 år är de som oftast anger trötthet och orkeslöshet som påverkan av de psykiska besvären. Ofta upplevs tröttheten och orkeslösheten som en följd av sömnbesvär. Män anger oftare än kvinnor sömnbesvär som påverkan och då ofta i samband med symptom som grubblerier och stress. En nedsatt prestationsförmåga är ofta en påverkan av depressionsrelaterade symptom och orkeslöshet. Ger irritation och rastlöshet Det är ungefär lika många som anger att de blir irriterade, lättretliga eller vresiga som uppger rastlöshet, koncentrationssvårigheter eller otålighet. Många av texterna tyder på att man är mycket medveten om att omgivningen påverkas. En mindre andel anger att de psykiska besvären leder till ilska, hat, svartsjuka eller avundsjuka. Blir irriterad på mina barn och min man Trummar, fingrar m.m. Kan bli oproportionerligt arg Rastlös, svårt att komma till ro Irritation är vanligast i åldersgruppen 30-44 år och oftast är det familjen som irritationen riktas mot. Kvinnor beskriver något oftare än män att de blir irriterade. Irritation är speciellt vanligt som påverkan av stressrelaterade besvär och höga krav men är också vanligt bland personer med smärta/huvudvärk. Rastlöshet uppvisar samband med helt andra psykiska besvär och uppges oftast som påverkan av sömnbesvär, oro och ångest. Rastlöshet förekommer också ofta i samband med fysiska symptom som hjärtbesvär och magbesvär. 26

Ger depression/nedstämdhet En hel del vittnar om att de blir ledsna och nedstämda av det som de uppfattar som de psykiska besvären. Många beskriver att de inte känner någon glädje och inte kan se något positivt i vardagen eller för framtiden, utan känner istället apati och uppgivenhet. Ingen lust eller initiativkraft Vill inte stiga upp ur sängen eller göra någonting annat Svårt att se framåt, svårt att ta mig för någonting meningsfullt Dagarna blir glädjelösa Depressionsrelaterad påverkan av psykiska besvär är ungefär lika vanligt bland män och kvinnor. Fler i åldersgrupperna 18-29 år och 65-90 år uppger att de blir nedstämda medan personer i åldersgruppen 30-44 år oftare uppger uppgivenhet eller apati. Nedstämdhet upplevs som en påverkan av många olika psykiska besvär och problem. Vanligast är att man uppger depression som psykiskt besvär och sedan beskriver nedstämdhet och apati som en påverkan av depressionen. Olika former av nedstämdhet är också vanligare bland personer som angett dåligt självförtroende, ensamhet eller att inte känna sig uppskattad. Personer som upplever depressionsrelaterad påverkan av psykiska besvär anger ofta också ett vårdbehov. Ger oro/ångest Många upplever att de psykiska besvären ger ångestrelaterade besvär. Oftast beskrivs att de problem man har ger oro eller leder till att man grubblar och ältar. Gnagande oro Oroar mig ständigt i mitt arbete och allt annat även under semestern och fridagar Ångest när jag inte lyckas undvika sakerna Ofta beskrivs oro som en följd av problem på arbetet, familjeproblem eller vardagsproblem. Ångest beskrivs ofta som en följd av att man är sjukskriven, arbetslös eller missnöjd med sin situation. I vissa fall beskrivs ångestrelaterade besvär som leder till ångest och rädsla för nya ångestattacker, vilket upplevs som en ond spiral. Grubblerier beskrivs oftare som en följd av relationsproblem. Påverkan i form av oro eller ångest är vanligast i den äldsta gruppen. Ger övriga psykiska besvär De som beskriver övriga psykiska besvär som påverkan är ofta besvär som utlöses av ångest. Exempel är fobier och ätstörningar där många verkar uppleva ångesten som problemet och att själva ätbeteendet eller undvikandet av föremålet för fobin är en effekt av problemet. 27

Vill tvätta händerna ofta Tänker på vad jag äter, räknar kalorier, måste träna röra på mig för att må bättre Jag kan tro att människor i min omgivning konspirerar mot mig De som uppger att de psykiska besvären leder till andra psykiska besvär har det största självupplevda vårdbehovet och söker också i stor utsträckning vård. Ger fysiska besvär De fysiska besvär som uppges som påverkan av psykiska besvär är ofta av karaktären att de skulle kunna vara psykosomatiska. Fysisk påverkan finns beskrivet i alla åldersgrupper och hos både kvinnor och män, men är något vanligare bland unga. Ont i magen, svullnad Blodtrycket stiger Torr i munnen Plötsliga diarréer Fysiska besvär anges ofta som en påverkan av stressrelaterade besvär. Magbesvär anges också ofta i samband med skuld/skamkänslor, relationsproblem eller problem på arbetet. Upplevt vårdbehov varierar mycket beroende på vilket symptom det är frågan om. Personer som anger besvär med hjärta/blodtryck upplever ett stort vårdbehov och söker oftare vård jämfört med till exempel de med magbesvär där betydligt färre anger ett vårdbehov och de flesta inte söker vård. Påverkar sociala relationer Sociala problem är en mycket vanlig upplevd påverkan av psykiska besvär. Det handlar oftast om olika former av sociala problem som att man blir mindre social, tyst eller inbunden. Det är också mycket vanligt att ange att även de anhöriga påverkas. Svårt att orka med att umgås med människor som vanligt Folk undviker mig Ettårig son som påverkas med sämre sinnesstämning Hamnat i den situation att min man vill lämna mig Låg, tyst, inbunden Personer i åldern 30-44 år skriver oftare än andra åldersgrupper att anhöriga eller barn påverkas. I övrigt är det många kvinnor speciellt i de yngre åldersgrupperna som anger att psykiska besvär leder till sociala problem. De som skriver att anhöriga påverkas har ofta angett irritation, nedstämdhet, trötthet, ilska eller dåligt självförtroende som besvär. De som anser att barnen påverkas har framför allt 28