Utdrag ur 330 27 Hestra 0370-33 63 10 Fax 33 63 20 www.isaberg.nu
Musiken i världen 7 Vad menas med värlsmusik 9 Världens musik - en jämlik mångfald 10 Värlsmusikaliska händelser 10 Världens musik har rötter i Afrika 16 Afrikanska källor 16 Latinamerikanska källor 19 Karibiska källor 21 Europeiska källor 23 Ale Möller - en svensk värlsmusiker 25 Jazzens historia 57 Jazzen föddes i New Orleans 58 Dixieland 59 Jazz i Chicago 61 Jazz i New York 62 Improviserad musik och arrangerad 65 Swing 65 Benny Goodman 67 Jazz blir konst 69 Förändrade samhällsvillkor 69 Jazz i Kansas City 69 Charlie Parker 70 Några stilar efter Bebob 71 Den svenska jazzscenen 74 Lars Gullin 76 Tjejerna och musiken 29 Kvinnors musik - en historisk överblick 30 Antiken 30 Medeltiden 31 Renässansen 32 Barocken 33 Upplysningstiden 33 Romantiken 34 Kvinnor i Sverige 37 Utvecklingen under 1900-talet 37 Jenny Lind 40 Elfrida Andrée 48 Klassisk musik 79 Från renässans till nutid 72 En marknad för värdslig musik 80 Mäktigt och pompöst 81 Formen fulländas under Wienklassicismen 85 Modernismen 87 En ny musikuppfattning 89 Trygghet i traditionen 92 Lars-Erik Larsson 93 Två klassiska mästare 95 Felix Mendelssohn 95 Frederic Chopin 96
Musiken påverkar oss 99 Musik som påverkat 100 Progressiv rock 103 Progressive rockers 108 Den svenska proggen 112 Att tävla i musik 115 Eurovision Song Contest 116 För gemenskap i Europa 116 Musikens priser 120 Visan 133 Carl Michael Bellman 134 En stockholmsskildrare på 1700-talet 134 Olle Adolphsson 137 Stefan Sundström 139 Musikens media 141 Nu och då en jämförelse 142 Hur gör man musik? 123 Musikens tecken 124 En kort repetition 124 Parallella tonarter 125 Musikens medel 127 Tema och variation 127 Sonat, sonata och sonatform 130 Namnregister 146 Sakregister 150 Skivregister 154
I flera hundra år pågick slavhandeln. Man hämtade människor i Afrika och skeppade dem till andra världsdelar, för att göra dem till slavar åt de vita. Afrikanerna förde sin musik med sig till det nya landet, där den utvecklades till nya musikformer. De olika länderna hämtade för det mesta sina slavar från samma områden i Afrika. Beroende på vilken afrikansk kultur som låg i botten påverkades musiken i de nya länderna i olika riktningar. Musiken på Kuba kom att låta på ett sätt, musiken i Latinamerika på ett annat, musiken i Västindien på ytterligare ett annat sätt. En stor del av världens olika musik har faktiskt afrikansk musik som grund. I nästa kapitel kan du lära dig om några typiska stildrag och instrument, som världsmusiken låter oss komma i kontakt med. Afrikanska källor Kora Kora är ett afrikanskt melodiinstrument, som är en blandning av luta och harpa. Instrumentet har en lång, hals av trä, formad som en stav. Men strängarna löper inte längs halsen utan är spända i en ram, som hos en harpa. Strängarna är många (ca 20 stycken) och ger ifrån Ba Cissoko FOTO: PHILIP RYALLS / REDFERNS 16
FOTO: JESSICA GOW / PRESSENS BILD Ale Möller - en svensk världsmusiker Ale Möller heter en spelman, som stått i centrum för den svenska folkmusikens utveckling de senaste 25 åren. I Ale Möller Band ingår musiker från olika delar av världen. Tillsammans skapar de helt nya musikformer, där de olika stilarna blandas. Han spelar även svensk folkmusik i gruppen Frifot tillsammans med Lena Willemark och Per Gudmundsson. Med mor från Norge och far från Danmark föddes Ale själv i Malmö 1955. Som ung började han spela trumpet och blev medlem i en jazzorkester. Folkmusik var inget som Ale lyssnade på vid denna tid. Folkmusik var inte Ale Möller riktigt inne. Många förknippade den med knätofsar och töntighet. Men under 70-talet härskade proggen. Proggen (av ordet progressiv) var en kulturyttring, som tog politisk ställning för de svaga i samhället och vände sig mot kapitalism och kommersialism, som tillät somliga att sko sig på andras bekostnad. Man sökte sig till sådant, som kändes äkta och oförstört för att få inspiration. Man fann den bl.a. i folkmusiken, som liksom härstammade från folket självt. Den var inte förstörd av kommersiella intressen. En stor nyfikenhet och upptäckarlusta kännetecknade mycket av tidens musik. I Kring musiken 2 kunde du läsa om rockgruppen Contact, som gjorde Hon kom över mon tillsammans med spelmännen i Skäggmanslaget och skapade den första svenska folkrocken. Upptäckarglädjen kom att betyda mycket för Ale Möller. Han hade många olika musikupplevelser och insåg att all slags musik hade sitt eget värde. Inget var bättre eller sämre, man måste bara lyssna på olika sätt. Björn Afzelius och Mikael Wiehe, som du kunde läsa om i Kring musiken 3, tillhörde dem som var tongivande i proggvärlden. Ale blev en av medlemmarna i Mikael Wiehes band Kabaréorkestern. I Grekland hade en militärjunta tagit makten i slutet av 1960-talet och ordningen i landet upprätthölls med hjälp av tortyr och grymt förtryck. Greker, som protesterade mot regimen i hemlandet, förföljdes och många gick i Världsmusik 25
Antiken Tidigt skapades lagar som innebar, att kvinnor inte räknades som likvärdiga medborgare i samhället. I antikens Athen, där männens främsta sysselsättning var politik och statens affärer, räknades kvinnor inte som medborgare över huvudtaget. Medborgare var bara fria män, som var födda i Athen. Kvinnorna var inte fria. Hemmet och barnen var kvinnans domän, fast de små sönerna togs ifrån dem vid sju års ålder för att uppfostras till män av männen. I hemmet och tillsammans med andra kvinnor kunde kvinnor sjunga och spela, men inte offentligt. På gamla vasmålningar finns avbildningar av kvinnor, som spelar både flöjt och lyra. Templet - kvinnomusikens frirum Det fanns dock platser i samhället, där kvinnors musicerande syntes och där de t.o.m. kunde bli berömda för det. Det var framförallt i gudarnas tjänst i templen. Där tjänstgjorde kvinnor, som kallades hetärer. Hetärerna var ett slags statliga prostituerade, som utbildades i dans, sång och musik för att förnöja männen och gudarna. Hetärerna hade hög status och anseende. På gästabuden förekom alltid musikunderhållning av hetärer och på den stora Dionysosfesten musicerade dessa kvinnor vilt och rytmiskt på bl.a. kastanjetter och tamburiner, tills både de själv och publiken föll i extas. En av Athens hetärer hette Lamia. Hon var berömd för sitt spel på dubbelflöjten aulos (uttal: avlås) och blev rik på sitt musicerande. Bild på aulos med bildtext: Aulos var en mycket populär flöjt i antiken. Den lät nästan som våra tiders oboe men hade dubbla pipor av vassrör. (Antik grekisk relief från 250-talet f Kr, i Museo della Terme, Rom) Historiems första kvinnliga musiker Även i det gamla Egypten fanns denna möjlighet för kvinnor att musicera. Iti och Hekenu är de första kvinnliga musiker man känner till över huvudtaget. De båda levde 2450 före Kristus och finns avbildade på egyptiska väggmålningar. Iti sjöng och Hekenu spelade harpa. En annan berömd kvinnlig musiker 30
att hon skickade för lite pengar. Jenny gömde sig i en skrubb, tills förmyndaren hade kört ut modern. När hon var på resa, jagade de henne med ilskna brev för att hon fortfarande inte köpt huset till dem. Jenny brukade drömma om, att de alla skulle bo tillsammans på landet och ha egna djur att sköta. Hon insåg med sorg, att hennes fantasier aldrig kunde bli verklighet. Personer längs vägen Den berömde tonsättaren Felix Mendelssohn gav regelbundet mycket populära konserter i Leipzig. Han ville, att Jenny skulle sjunga Frühlingslied. Hon förälskade sig djupt i Felix. Men han var gift och Jenny var nästan glad för detta, för då kunde det inte bli något av relationen och hon behövde inte sluta sjunga ännu. I London träffade hon kompositören och pianovirtuosen Chopin. Han gjorde stort intryck på henne och hon på honom. Han sa, att hon var oförliknelig. 1965 nästan åttio år efter Jennys död - upptäckte man, att hon faktiskt rest efter Chopin till Paris för att gifta sig med honom. Men Chopin var sjuk och dog strax efteråt. När Jenny var 29 år, träffade hon en ung engelsman, som friade till henne. Han var bara 22 år, men mycket religiös och noga med sin moral och det tyckte Jenny om. Hon hade tjänat en förmögenhet och bestämde, att det nu Tjejerna och musiken var dags att sluta vid teatern. 1949 gav hon sin sista operaföreställning. Men efterhand som tiden gick, blev fästmannens religiositet och goda moral en ren plåga. Han menade, att Jenny levt ett syndigt liv, eftersom hon varit vid teatern och han krävde, att hon skulle ta avstånd från det och ångra sig. Dessutom ville han ta över kontrollen över hennes förmögenhet. Det var inte förenligt med Bibelns lära, att en hustru hade sådan frihet som Jenny, sa han. Men, sa Jenny, inte kan jag riva ned det jag byggt upp! Det har kostat mig mycket möda! Hon slog upp förlovningen. FOTO: PERSONALITIES / TOPHAM PICTUREPOINT / SCANPIX 45
I New Orleans fanns en stor svart fattig befolkning, som bodde i stadsdelen Storyville. Jazz var den svarta befolkningens folkmusik. Den var uppbyggd av stildrag från andra svarta musikgenrer: blues och spirituals (se Kring Musiken 2 och 3) och från den nya dansmusiken ragtime (se Kring Musiken 3). Musikanterna kunde inte läsa noter, utan lärde sig låtar genom att lyssna. De spelade på känsla och var och en utvecklade sin egen personliga stil. Alla var skickliga på att improvisera och trots att alla i bandet spelade som de ville, så fungerade stämmorna bra tillsammans. Man använde sig av bluesens tolv takter och eftersom alla kunde bluestolvan (se Kring Musiken 3) och visste vilka ackord som skulle komma, så visste de också vilka toner de skulle undvika för att det skulle låta bra. I Storyville utvecklade man sina egna seder. Festliga parader av olika slag var vanliga inslag i stadsbilden liksom begravningsföljen. När någon hade dött gick begravningståget från hemmet mot kyrkan med ett jazzband i täten. Man FOTO: DAVID REDFERN / REDFERNS Nutida begravningståg i New Orleans. 58
En handbok i jazz 1940 kom filmen Swing it, magistern. Då gav man sig på den 16-åriga sångerskan Alice Babs. Hon var ungdomens förförare och hon lät som en slyna! skrev en recensent, som naturligtvis inte anade, att han recenserade en blivande hovsångerska. Då tog sig några musiker bl.a. Thore Ehrling för att skriva en upplysningsbok om jazz. Man ville lära folk, hur man spelade, vad som var viktigt att tänka på helt enkelt vad jazz var. Det fanns ju ingenstans, där man kunde få undervisning. Enda möjligheten hittills hade varit att lyssna på skivor och andra som spelade. En svensk jazzscen till slut Det dröjde länge innan svenska jazzmusiker kunde låta som de amerikanska. Men i slutet av 40-talet reste Åke Hasselgård till Amerika och spelade med Benny Goodman. Lars Gullin reste också på studiebesök och efterhand växte en svensk jazzmusikelit fram. På 1950-talet inföll jazzens storhetstid i Sverige. Det förekom ett regelbundet utbyte mellan svenska jazzmusiker och amerikanska och det blev vanligt att svenska musiker spelade med de främsta amerikanska banden. Under denna tid utvecklades även en speciell svensk jazzstil av musiker som Lars Gullin, Jan Johansson och Bengt Hallberg. FOTO: SVD / SCANPIX Jan Johansson (vid flygeln) med musiker. Jazzens historia 75
FOTO: HEILEMANN / CAMERA PRESS / SCANPIX Emerson, Lake & Palmer musiken. Därför hade de slutat turnera. Skivan Sergeant Pepper var helt och hållet inspelad i studio med de möjligheter att bearbeta ljud, som fanns där. Framförallt jobbade man med eko-effekter. Den var även annorlunda på det sättet, att den var uppbyggd kring ett tema, där alla texter hänger ihop och bildar en helhet. Sådana konceptalbum blev sedan vanliga inom den progressiva rocken. Symfonisk rock Symfonisk rock tog avstamp i den klassiska musikens formspråk. Ett klassiskt musikstycke är uppbyggt kring ett tema och det är ofta indelat i satser, som hör ihop. Så komponerade även många rockmusiker under 70-talet. Gruppen Yes album Close to the Edge t.ex. är uppbyggd som en klassisk sonat (Läs om sonatform på sid 130). Många andra skivor är komponerade som rocksviter med flera delar (läs om Svit i Kring Musiken 3). Det var genomarbetade musikstycken med komplicerade ackord och rytmer och långa solistiska, instrumentala partier mellan sångpåläggen precis som i en klassisk konsert ( se sid 130). Låtarna blev längre och längre, tjugo minuter var ingen ovanlighet. Pink Floyds låt Echoes varade i 23 minuter, Jethro Tulls Thick As A Brick upptog utrymmet på en hel LP-skiva! Emerson Lake & Palmer är en av nyckelgrupperna inom symfonirockgenren. De var skickliga musiker, som hämtade inspiration i både jazz, modern elektronisk musik och klassiskt. Många tyckte, att gruppens egen musik var svårlyssnad. Men de använde sig även av kända klassiska musikstycken, som de gjorde om till egna kompositioner. De blev populära. The Barbarian bygger på Bela Bartoks pianostycke Allegro Barbaro. Mest känd är gruppens bearbetning av Mussorgskijs Tavlor på en utställning. Genesis är ett brittiskt proggrockband, som bildades 1968. De associerade till religiös och medeltida mystik och i början togs de för ett kristet band och ignorerades av pressen. Den första skivan heter From Genesis to Revelation. Sångaren hette i början Peter Gabriel, men han 104
en stor grupp av Englands och Irlands populäraste sångare i en studio för att sjunga in låten på skiva. Hela förtjänsten skulle gå till svältens offer. Skivan sålde mer än någon kunnat föreställa sig, den blev den dittills bäst säljande singeln i England. Mycket pengar samlades in och John Geldof möttes med aktning och respekt. Britterna började kalla honom Sankte John och drottningen gav honom så småningom en adelstitel för hans insatser. Band Aid kallades projektet och det blev förebild för de amerikanska artisternas USA for Africa-projekt (se sid 13). Eftersom det gick så bra för singeln, började Bob Geldof arbeta för ett ännu större arrangemang en Live Aid-konsert. Den gick av stapeln i London år 1985 och sändes direkt i internationell TV. Rockmusikens största artister deltog: Madonna, Queen, Paul McCartney, Elton John, Brian Adams, m.fl. År 2005 upprepades Live Aid-projektet, nu ännu större. Konserter gavs i 5 olika städer samtidigt i London, Rom, Paris, Berlin och Philadelphia. FOTO: PAUL BAKER / PRESSENS BILD Madonna tillsammans med Birhan Woldu vid Live 8-konserten i London 2005. Birhan Woldu var ett av de barn som var nära döden och som medverkade på video vid de ursprungliga Live Aid-konserterna. Musiken påverkar oss 111
Musikens priser Grammis Musiker som utmärkt sig mer än andra kan belönas med priser av olika slag. Flera av dem är prestigefyllda och brukar bevakas i media. Det mest kända är kanske Grammypriset, som delas ut av en organisation, som heter IFPI och består av grammofonbolag i olika länder. Bokstäverna är en förkortning för International Federation of the Phonographic Industry. Organisationen har funnits i USA sedan 1930-talet och i Sverige sedan slutet av 1960-talet. Det svenska priset kallas Grammis och delades ut första gången år 1969. Galan har blivit större och större efterhand som skivindustrin vuxit. Numera direktsänds den i TV. Rockbjörnen Rockbjörnen är ett annat prestigefyllt pris. Det delas ut av tidningen Aftonbladet och läsarna röstar fram vinnarna. Där finns många olika kategorier att rösta på: Årets svenska kvinnliga artist, Årets svenska manliga artist, Årets svenska grupp, m.m. Marie Fredriks- Popgruppen Kent har utsetts till 1999 års svenska svenska grupp och fått mottaga Rockbjörnen-priset. FOTO: MICHAEL BRANNÄS / SCANPIX 120
FOTO: MATS ANDERSSON / SCANPIX Stefan Sundström Stefan Sundström har sedan början av 1990-talet fått de flesta priser som går att få. Det började 1991, när han gav ut en skiva med egna visor och belönades med Bellmanpriset. 1994 fick han en Grammis och därefter fick han ta emot Fred Åkerströmstipendiet på Stefan Sundström spelar på Pampas scenen på Hultsfredfestivalen 2003. Visan visfestivalen i Västervik. Några år senare var det dags för Cornelisstipendiet. 2001 fick han Evert Taubestipendiet på Gröna Lund i Stockholm, den scen där Evert Taube själv alltid framträdde varje sommar. Med fötterna i punken Stefan föddes i Stockholm 1960. Rolling Stones var idolerna under uppväxten och när han själv skaffat gitarr och börjat spela, tyckte beundrarna att han faktiskt var förunderligt lik Mick Jagger! Efter några år upptog Ebba Grön hans intresse, men när han upptäckte Cornelis, började han själv skriva visor. Då var han fjorton. Han spelade punk och rock i band i flera år. Men han tröttnade på den musiken så småningom och köpte sig en akustisk gitarr. Eftersom han var intresserad av att skriva, gick han skrivarkurs på en folkhögskola. Därefter blev det dikter till musik om Jan Banan och Sabina, Marguerita och Gubben Grå. Precis som Bellman, 139