SVENSK DJURSJUKVÅRD 1. BRANSCHRAPPORT 2015
Branschrapporten Branschrapporten Svensk Djursjukvård i siffror 3 620 anställda. 1,4 miljoner patientbesök 2014. maria lundvall Generalsekreterare karin ronander Ordförande Djursjukvård för Sveriges djur Svensk Djursjukvård är djursjukvårdsföretagens branschorganisation. 210 privata djursjukhus och kliniker är medlemmar och tillsammans står de för 80 procent av den totala djursjukvårdsmarknaden för sport- och sällskapsdjur i Sverige. Antalet medlemskliniker ökade med 5 procent under 2014 och vi gläder oss särskilt mycket åt att vi nu har flertalet av landets hästkliniker bland våra medlemmar! Svensk Djursjukvård finns till för alla privata djursjukvårdsföretag och medlemsbilden spänner från de minsta ägardrivna enmansklinikerna till de största djursjukhusen med flera hundra anställda. Flertalet av branschfrågorna är gemensamma, samtidigt som det finns storleksmässiga och geografiska variationer som påverkar företagens vardag. Den svenska djursjukvården har de senaste åren genomgått omvälvande strukturella förändringar. Dels genom införandet av begreppet djurhälsopersonal med fyra nya legitimationsyrken vid sidan av det sedan länge behörighetsreglerade veterinäryrket, dels genom en genomgripande konsolidering av branschen med bildandet av två nationellt verksamma djursjukvårdskedjor. Vid sidan om kedjorna verkar dryga tvåhundra enskilda djursjukvårdsföretag samt den statliga Distriktsveterinärorganisationen. Sammantaget erbjuder djursjukvården av idag en mycket hög grad av tillgänglighet och veterinärmedicinsk kompetens för landets alla djur. I Svensk Djursjukvårds branschrapport 2015 beskriver vi med statistik, text och en stor portion stolthet en växande och, för de miljoner svenskar som delar sina liv med hundar, katter, hästar och andra djur, mycket viktig bransch! om rapporten Denna branschrapport bygger på en egen undersökning bland medlemmarna (april 2015) och uppgifter från Bolagsverkets företagsregister. Vidare innehåller rapporten uppgifter från Jordbruksverket, Svensk Försäkrings branschstatistik och försäkringsbolagens årsredovisningar 2014. 2,86 miljarder kronor i omsättning 2014. 7 % i omsättningsökning januari-mars 2015. jämfört med samma period 2014. Svensk Djursjukvård är djursjukvårdens branschorganisation med 210 medlemskliniker. Vi verkar för branschens långsiktiga utveckling och företräder medlemmarna i kontakten med myndigheter och beslutsfattare. Vi arbetar målmedvetet för att våra medlemsföretag ska få bästa möjliga förutsättningar att driva företag och att djur och djurägare ska få bästa möjliga kvalitet och service i mötet med djursjukvården. SVENSK DJURSJUKVÅRD 2. BRANSCHRAPPORT 2015 SVENSK DJURSJUKVÅRD 3. BRANSCHRAPPORT 2015
Branschen Branschen Djursjukvårdens pris Djursjukvården är, liksom humansjukvården, personalintensiv och medlemsföretagen sysselsatte och kompetensutvecklade 3 620 medarbetare till en kostnad av 1,7 miljarder kronor 2014. Priset på djursjukvård har diskuterats intensivt i media under det senaste året. Vad är ett rimligt pris för djursjukvård frågar man sig. Finns det en bortre gräns för hur avancerad vården för djur får bli och kosta? Svaren på de frågorna är enkla; vi vet inte. Det vi vet är att förhållningssättet till husdjuren har förändrats i grunden under de senaste 20 åren. Djuren har gått från utbytbara, om än älskade, bruksdjur till fullvärdiga familjemedlemmar. Djurägare i Sverige spenderar idag runt 50 miljarder kronor på sina djur; inköp av djuren, foder, utrustning, stallar, träning, vård och försäkringar. Hela den svenska djursjukvården för sport- och sällskapsdjur omsatte drygt 3,5 miljarder kronor 2014, av detta betalades hälften ur djurägarnas egna plånböcker och hälften ur djurens veterinärvårdsförsäkringar. Försäkringsbranschen för sportoch sällskapsdjur omsatte 3,1 miljarder 2014. Den genomsnittliga vinstmarginalen hos Svensk Djursjukvårds medlemsföretag 2014 var 4,4 procent vilket visar att i princip allt omsatt kapital går åt i verksamheten. Djursjukvården är, liksom humansjukvården, personalintensiv och medlemsföretagen sysselsatte och kompetensutvecklade 3 620 medarbetare till en kostnad av 1,7 miljarder kronor 2014. Dygnetruntöppna operationsoch vårdavdelningar samt den senaste bild- och laboratorieutrustningen finns på alla djursjukhus och större kliniker idag och investeringsbeloppen i utrustning och lokaler uppgick 2014 till 74 miljoner kronor. Djurens bästa ligger till grund för varje beslut Det som är medicinskt möjligt behöver sett ur individens perspektiv inte alltid vara det bästa. Djursjukvårdens processer är lean per definition Väntetider existerar knappast och nöjdkundindex når höga nivåer i alla förekommande kundundersökningar. Modern djursjukvård präglas av tre egenskaper; passion, kunskap och effektivitet, avundsvärda parametrar för vilken företagsledare som helst! Kombinationen av veterinärmedicinsk spetskompetens och omedelbar återkoppling i mötet med djur och djurägare skapar unika förutsättningar för effektivitet och lyhördhet mot kunden. Tusentals skadade och sjuka djur tas emot, undersöks, behandlas och rehabiliteras varje vecka, väntetider existerar knappast och nöjdkundindex når höga nivåer i alla förekommande kundundersökningar. I takt med den medicinska utvecklingen och det ökande ekonomiska utrymmet blir de etiska övervägandena allt viktigare. Det som är medicinskt möjligt behöver sett ur individens perspektiv inte vara det bästa. En parallell kan dras till den palliativa humansjukvården där man tvingas ta ställning till när det inte längre är etiskt försvarbart att låta en svårt sjuk patient genomgå ansträngande och kostsamma undersökningar och behandlingar. Veterinärer står varje dag inför liknande dilemman. Beslut om att avstå från undersökningar och behandlingar eller att faktiskt aktivt avsluta ett djurs liv, vilket tidigare var en fullt accepterad utväg i den veterinärmedicinska professionen, upplevs idag som mer avlägset och ses många gånger som den absolut sista utvägen när allt annat har uttömts. Behoven och efterfrågan av djursjukvård har aldrig varit större. I takt med att husdjurens status ökar ser vi att en ny generation djurägare söker sig till djursjukvården betydligt oftare än vad djurägare gjorde tidigare och man söker för besvär som man tidigare helt enkelt lämnade för självläkning. Djuren blir äldre och mår bättre i takt med de medicinska landvinningarna. Samtidigt ser veterinärer tydligt att människans välfärdssjukdomar smittar av sig på djuren och att fetma, diabetes och ledbesvär ökar bland hundar och katter. Ökad popularitet för de exteriört extremavlade sällskapsdjursraserna leder till ett ökat behov av medicinska och kirurgiska behandlingar för dessa individer. Djursjukvårdens och de enskilda veterinärernas främsta uppgift är att alltid se till varje djurs bästa, samt baserat på medicinsk kunskap och kunskap om djuret och dess behov stödja djurägaren i beslut som gäller vården av djuret. Svensk Djursjukvårds kvalitetsarbete och vidareutbildningsprogram fokuserar på dessa frågor. Svensk Djursjukvård 4. Svensk Djursjukvård 5.
Branschen Branschen Styrelse och tjänstemän i den nya sammanslagna organisationen SLA -Svensk Djursjukvård. Svensk Djursjukvård en del av Svenskt Näringsliv Under 2014 påbörjades arbetet med att slå ihop Svensk Djursjukvård och Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet, SLA, inom Svenskt Näringsliv. Sammanslagningen blir verklighet den 1 juli 2015. Den nya organisationen kommer att ge större tyngd åt vårt arbete framåt. VeTA-bolaget VeTA-bolaget kommer efter fusionen med SLA att ägas till 100 procent av VeTA-föreningen och precis som idag erbjuda ett omfattande kursutbud till djursjukvårdens medarbetare. Centralt för medlemsföretagens långsiktiga utveckling är tillgången till kompetent personal, ett verklighetsanpassat veterinärt regelverk och en konstruktiv dialog med omvärlden. Genom sammanslagningen av branschfrågor och arbetsgivarfrågor i en organisation inom ramen för Svenskt Näringsliv får branschen en större tyngd som möjliggör en effektiv dialog med myndigheter, utbildningsväsende, intresseorganisationer, försäkringsbolag, arbetsmarknadens parter och media. Den nya sammanslagna organisationen SLA-Svensk Djursjukvård bildas den 1 juli 2015 och tre medarbetare kommer där att arbeta heltid med djursjukvårdens bransch- och arbetsgivarfrågor. I fyrtio år har branschen tagit ansvar för de anställdas vidareutbildning genom det helägda utbildningsbolaget VeTA-bolaget. Sverige är ett litet land när det kommer till högre studier och vidareutbildning inom veterinärmedicinen och VeTA-bolagets omfattande kursutbud för anställda inom djursjukvården i Sverige gör det möjligt för företagen att utbilda sin personal till en rimlig kostnad. Genom det egna utbildningsbolaget har djursjukvårdsföretagen möjlighet att påverka kursutbudet och säkerställa att stort fokus läggs på kompetens, kvalitet och etik i samklang med kvalitetssigillet. Genom VeTA-bolaget är det möjligt att vidmakthålla Sveriges unikt höga kompetens och goda läge när det gäller smittskydd och antibiotikaanvändning vilket är grundläggande i alla VeTa-bolagets utbildningar och i medlemsföretagens kliniska verksamheter. Svensk Djursjukvård 6. Svensk Djursjukvård 7.
Kvalitetssigillet Kvalitetssigillet Det här är Svensk Djursjukvårds kvalitetssigill som infördes 2014. Orden kvalitet, kompetens, samarbete och etik som återfinns i sigillet är Svensk Djursjukvårds värdeord. Gemensamma kvalitetsregler styr Svensk Djursjukvårds kvalitetssigill vilar på 19 gemensamma kvalitetsregler för medlemsföretagen. (Se reglerna på www.svenskdjursjukvard.se.) Reglerna är grundläggande och ska vara tillämpliga i alla djursjukvårdsföretag oavsett storlek och djurslag. I förarbetet till branschsigillet frågade vi Sveriges djurägare vad som är viktigast i mötet med djursjukvården och svaret var entydigt; tillgänglighet är viktigast tätt följt av kompetens och bemötande. Kvalitetsreglerna utgår därför från dessa värden. 2015 God kvalitet värd att synliggöra Våra djur har fått en allt högre status i vårt samhälle. Det, tillsammans med den medicinska utvecklingen och branschens snabba tillväxt, har lett till att kvalitetsfrågor blivit allt mer aktuella. Svensk Djursjukvård har arbetat aktivt med kvalitet under många år. För att säkerställa en fortsatt hög nivå och synliggöra kvalitetsarbetet för våra kunder införde Svensk Djursjukvård vid årsskiftet 2013/2014 ett kvalitets- Sigillet är en kvalitetsmärkning som ska göra det enklare och tryggare för våra kunder att välja god och säker djursjukvård. sigill. Sigillet är en kvalitetsmärkning som ska göra det enklare och tryggare för våra kunder att välja god och säker djursjukvård. Svensk Djursjukvårds etikråd finns till för att följa upp att de kvalitetsregler som ligger till grund för sigillet efterlevs. Både kunder och medarbetare kan framföra kritik till etikrådet. Svårighet att få tydlig prisuppgift, vanligaste ärendet till etikrådet 2014 Under kvalitetssigillets första år har Svensk Djursjukvårds etikråd mottagit ett tjugotal anmälningar från kunder. Flertalet av anmälningarna handlar om otydlighet när det gäller priset för vården. Samtidigt har det varit stort medialt fokus på prissättningen i djursjukvården under året som gått och branschen har fått ta emot kritik om bristande öppenhet och tydlighet kring behandlingsval och priser. Etikrådets samlade bedömning är att öppenhet och tydlighet kring priset för djursjukvård ska vara Nu ökar vi kunskapen om sigillet det mest prioriterade området inom ramen för kvalitetssigillet 2015. Regelverket som ligger till grund för kvalitetssigillet skärps när det gäller kravet på tydlig och korrekt prisinformation. Under hösten 2015 anordnar Svensk Djursjukvård ett kvalitetsforum för medlemsföretagen med fokus på förbättrad kundkommunikation kring djursjukvårdens priser. Målet är att ingen kund ska överaskas av ett oväntat pris när tjänsten ska betalas. Kunskapen om djursjukvårdens kvalitetssigill är än så länge relativt liten och sigillet har inte nått ut till de breda kundgrupperna. Under 2015 kommer Svensk Djursjukvård arbeta aktivt med att sprida kännedomen om kvalitetssigillet och möjligheten för våra kunder att framföra kritik till Svensk Djursjukvårds etikråd om man upplever kvalitetsbrister vid mötet med djursjukvården. Våra kunder kommer att upplysas via medier, information till intresseorganisationer och i medlemsföretagens egen kunddialog. Kvalitetssigillet och etikrådets arbete stärks och förankras genom dialog med externa parter i en nybildad referensgrupp till etikrådet. Återkopplingen från referensgruppen hjälper etikrådet i arbetet med att utveckla sigillet till att bli den självklara kvalitetsmärkningen som gör det enkelt för våra kunder att välja god och säker djursjukvård. Svensk Djursjukvård 8. Svensk Djursjukvård 9.
Ekonomi i branschen Ekonomi Fortsatt positiv utveckling Efterfrågan på djursjukvård för sport- och sällskapsdjur har aldrig varit större och företagens framtidsprognos är fortsatt positiv med ett stort antal planerade nyrekryteringar och omfattande nyinvesteringar planerade för de kommande 12 månaderna. Svensk Djursjukvårds medlemsföretag omsatte 2,86 miljarder kronor 2014 vilket är en omsättningsökning med 13 % jämfört med 2013. Omsättning miljoner kr 3 000 2 400 1 800 1 200 600 0 2013 2014 Svensk Djursjukvårds medlemskliniker hade 1 403 622 patientbesök 2014 vilket innebär en ökning med 11 % jämfört med 2013. Antal patienter 1500 000 1200 000 900 000 600 000 300 000 0 2013 2014 Omsättning per patientbesök 2014 2 043 kr (2 108 kr, 2013) Svensk Djursjukvård 10. Svensk Djursjukvård 11.
Ekonomi Investeringar Utveckling av volym och ekonomi under första kvartalet 2015 jämfört med första kvartalet 2014 Investeringar Investeringar i utrustning och lokaler 2014. Planerade investeringar i utrustning och lokaler 2015. Investeringar i medarbetarnas kompetensutveckling 2014. Planerade investeringar i medarbetarnas kompetensutveckling 2015. 74 391 209 kronor 87 592 315 kronor 25 956 214 kronor 27 669 102 kronor Omsättningen ökade med Kommentar: 100 miljoner kronor investerades i utrustning och kompetensutveckling 2014 och medlemsföretagen signalerar stark framtidstro genom planering av ytterligare ökade investeringar i utrustning och kompetensutveckling 2015. 7 % Investeringar i utrustning och lokaler 2014 samt Förväntad investering i utrustning och lokaler 2015 Patientbesöken ökade med Tkr 90 000 75 000 60 000 Kronor Kommentar: Medlemsföretagen planerar att öka sina investeringar i utrustning och lokaler under 2015 med 18 % jämfört med 2014. 2 % 45 000 30 000 15 000 Kommentar: Under årets första kvartal är vanligtvis efterfrågan på djursjukvård mindre än under årets övriga kvartal, så även 2015 vilket förklarar den måttliga ökningen av antalet patientbesök. Samtidigt genomför flertalet djursjukvårdsföretag sina prisjusteringar under det första kvartalet vilket förklarar varför omsättningsökningen är hög i jämförelse med besöksökningen. 0 2014 2015 Investeringar i de anställdas kompetensutveckling 2014 samt Förväntad investering i de anställdas kompetensutveckling 2015 ÅR Tkr 28 000 Kronor 24 000 20 000 16 000 12 000 8 000 4 000 0 2014 2015 ÅR Kommentar: Medlemsföretagen planerar att öka sina investeringar i de anställdas kompetens under 2015 med 7 % jämfört med 2014. Svensk Djursjukvård 12. Svensk Djursjukvård 13.
Prisutveckling Prisutvecklingen 2014 Medlemsföretagen höjde sina priser med i genomsnitt 3,3 procent 2014. Antalet anställda i medlemsföretagen ökade med 1 000 personer och företagen investerade 100 miljoner kronor i utrustning, lokaler och kompetensutveckling 2014. Företagens fasta kostnader motsvarar runt 70 procent av försäljningen. Det genomsnittliga resultatet efter avskrivningar 2014 var 4,4 procent. För varje intjänad tusenlapp åtgår alltså 956 kronor i verksamheterna. Av medlemsföretagens totala försäljning på 3,16 miljarder kronor (ink moms) betalas runt hälften direkt av kunden och hälften ur kundernas veterinärvårdsförsäkringar. Djursjukvårdstjänster är till skillnad från försäkringstjänster momsbelagda och djursjukvårdsföretagen tog in 630 miljoner i moms från sina kunder 2014. Prishöjning i genomsnitt 2014 3,3 % Vinstmarginal 2014 4,4 % (4,4 %) * Förra årets siffror inom parentes. Svensk Djursjukvård 14. Svensk Djursjukvård 15.
Geografisk spridning Här finns Svensk Djursjukvårds medlemsföretag 5 6 2 6 5 8 12 8 8 4 38 6 29 11 12 1 8 9 4 Norrbottens län 5 Västerbottens län 6 Jämtlands län 2 Västernorrlands län 6 Dalarnas län 8 Gävleborgs län 5 Värmlands län 8 Örebro län 4 Västmanlands län 8 Uppsala län 12 Västra Götalands län 29 Stockholms län 38 Södermanlands län 6 Östergötlands län 11 Jönköpings län 12 Hallands län 9 Gotlands län 1 Kronobergs län 4 Kalmar län 8 Blekinge län - Skåne län 28 28 Svensk Djursjukvård 16. Svensk Djursjukvård 17.
Medarbetarna Utbildningsnivån Svensk Djursjukvårds medlemsföretag har vuxit med 1 000 medarbetare sedan föregående Branschrapport. 3 620 personer arbetar idag i medlemsföretagen, 70 procent av dessa har legitimation eller godkännande enligt lagen om djurens hälso- och sjukvård vilket motsvarar 39 procent av alla utfärdade legitimationer för djurhälsopersonal i Sverige. ANSTÄLLDA PER YRKESKATEGORI I SVENSK DJURSJUKVÅRDS MEDLEMSFÖRETAG 2014 Veterinärernas utbildning 35 % Veterinärutbildning i Sverige (751) Veterinärer (104) Administratörer Veterinärutbildning - HR, utanför Sverige (406) ekonomi, IT etc. (34) Djursjukskötare (8) Godkända legitimerade fysioterapeuter/ sjukgymnaster (6) Biomedicinska analytiker (2) 20 % 1 % 10 % 1 % 3 % 32 % Leg veterinär (1157) Leg veterinär (1157) Leg djursjukskötare (1206) Djurvårdare (716) Leg djursjukskötare (1206) Biomedicinska analytiker Djurvårdare (116) (716) Godkända leg sjuksköterskor (52) Godkända leg sjukgymnaster (31) Administrativ och övrig personal (342) Godkända leg sjuksköterskor (52) Godkända leg sjukgymnaster (31) Administrativ och övrig personal (342) 65 % 30 % har specialistutbildning Steg 1. Godkända legitimerade tandläkare (6) 4 % har specialistutbildning Steg 2. 3 % har gått Europeisk Diplomatutbildning. 33 % Biomedicinska analytiker (116) Kommentar: Med 35 procent utlandsutbildade veterinärer är det uppenbart att djursjukvården fortsatt är mycket beroende av arbetskraftsinvandring och att den europeiska fria rörligheten för arbetskraft är avgörande för vår kompetensförsörjning. Drygt en tredjedel av medlemsföretagens veterinärer har specialistutbildning och vi ser i rekryteringsprognosen att behovet av specialister ökar även under det kommande året. Var tredje anställd är veterinär. Var tredje anställd är djursjukskötare. Var femte anställd är djurvårdare. Var nionde anställd är administrativ personal. djursjukskötarnas utbildning Fortsatt obalans 8 % i tillgången på djursjukskötare Total Djurhälsopersonal i sverige Djurhälsopersonal Antal Leg veterinär 4617 Leg djursjukskötare 1716 Godkänd hovslagare 221 Godkänd leg sjukgymnast 44 Godkänd leg sjuksköterska 52 Godkänd leg tandläkare 15 Källa: Jordbruksverket, per den 2015-04-15 Övergångstiden för lagen om djurens hälso- och sjukvård löpte ut vid årsskiftet 2014/2015 och inga fler legitimationer för djurvårdare med lång yrkeslivserfarenhet utfärdas. SLU examinerar 40 nya djursjukskötare årligen vilket utgör den enda påfyllningen av rekryteringsbasen idag. Djursjukskötare med godkända utbildningar från utlandet utgör endast tre procent samtidigt som det prognostiserade rekryteringsbehovet bara för de kommande tolv månaderna är över 200 djursjukskötare. Obalansen mellan tillgång och efterfrågan på djursjukskötare växer och utgör idag det enskilt största problemet för djursjukvårdsföretagen. Svensk Djursjukvård 18. Svensk Djursjukvård 19.
Utbildningsnivån Rekryteringsbehovet djurvårdarnas behörighet 16% Veterinärer (104) Djurvårdare på utökad nivå (604 st) Veterinärer (104) Administratörer - HR, ekonomi, IT etc. (34) Administratörer - HR, ekonomi, IT etc. (34) Djurvårdare på grundnivå (112 st) Djursjukskötare (8) Djursjukskötare (8) Godkända legitimerade tandläkare (6) Godkända legitimerade tandläkare (6) Godkända legitimerade fysioterapeuter/ sjukgymnaster (6) Godkända legitimerade fysioterapeuter/ sjukgymnaster (6) Biomedicinska analytiker (2) Biomedicinska analytiker (2) Framtidens rekryteringsbehov Branschens rekryteringsbehov växer i takt med att efterfrågan på djursjukvård ökar vilket tydligt avspeglas i företagens prognos, med ett rekryteringsbehov för de kommande 12 månaderna på 166 veterinärer, varav 87 med specialistkompetens samt 211 djursjukskötare. 84% Branschens rekryteringsbehov under kommande 12 månader Veterinärer (104) Godkända legitimerade fysioterapeuter/ sjukgymnaster (6) Djurvårdare på grundnivå Administratörer 2015 - HR, ekonomi, Veterinärer IT etc. (104) (34) Godkända Biomedicinska legitimerade analytiker (2) fysioterapeuter/ sjukgymnaster (6) djurvårdarnas utbildning 49 % Gymnasieutbildning med inriktning djurvård (348) Godkända leg Leg veterinär (1157) sjuksköterskor (52) Yrkeshögskola Leg djursjukskötare med inriktning (1206) djurvård (39) Godkända leg sjukgymnaster (31) Godkända leg. tandläkare Godkända leg. sjukgymnaster Biomedicinska analytiker Djurvårdare på utökad nivå Administratörer - HR, Djursjukskötare 2014 (8) ekonomi, IT etc. (34) Godkända Djursjukskötare legitimerade (8) tandläkare (6) Godkända legitimerade tandläkare (6) Biomedicinska analytiker (2) 46 % 5 % Varav D9 Saknar relevant yrkesutbildning (329) Djurvårdare (716) Biomedicinska analytiker (116) Administrativ och övrig personal (342) 49 % (38 % 2013) av djurvårdarna har gymnasieutbildning med inriktning djurvård. - Av dessa fick 67 % (31 % 2013) grundutbildning i läkemedelshantering (D9) under sin gymnasieutbildning. 5 % (7 % 2013) av djurvårdarna har gått yrkeshögskola med inriktning djurvård/ djursjukvård. 46 % (55 % 2013) av djurvårdarna saknar relevant yrkesutbildning. Kommentar: Utbildningsnivån bland djurvårdarna i medlemsföretagen har ökat och idag har 49 procent av djurvårdarna gymnasieutbildning med djurinriktning och fem procent har yrkeshögskoleutbildning med inriktning djurvård/djursjukvård. Ett betydligt större antal gymnasieutbildade djurvårdare har erhållit grundutbildning i läkemedelshantering under sin gymnasieutbildning. Veterinärer med specialistkompetens Veterinärer med grundutbildning Djursjukskötare 0 50 100 150 200 250 Kommentar: Medlemsföretagen prognostiserar fortsatt växande efterfrågan på djursjukvård och ser ett rekryteringsbehov på närmare 500 medarbetare under de kommande tolv månaderna. Rekryteringsbehoven är storleksneutrala och både de små och stora djursjukvårdsföretagen spår förhållandevis samma tillväxt i sina verksamheter. Det finns en tydlig trend i efterfrågan på ökade utbildningsnivåer hos de anställda såsom specialistutbildade veterinärer och högskoleutbildade djursjukskötare. Likaså efterfrågas relevant yrkesutbildning bland djurvårdarna i ökad omfattning. Svensk Djursjukvård 20. Svensk Djursjukvård 21.
Framtiden Styrelsen Djurets bästa i alla lägen! Det ligger ett stort ansvar i att leda den veterinärmedicinska utvecklingen och samtidigt ha fullt fokus på djurets bästa. Likaså är det en stor utmaning att säkerställa att djurets bästa ligger till grund för aveln av sällskapsdjur. Det är Svensk Djursjukvårds uppfattning att djurets bästa idag inte alltid beaktas och att människans behov ibland går före djurets. Vi är beredda att ta vårt ansvar och intensifierar arbetet för ökad kunskap om djurens behov bland djurägare och ute på våra kliniker. Vi strävar mot att alla undersökningar och behandlingar vi gör ska vara motiverade ur djuret perspektiv och att uppfyllelsen av detta ska kunna mätas. Svensk Djursjukvårds styrelse 2015 Nationellt samarbete kring kvalitet och evidens karin ronander ordförande Ing-marIe röstlund vice ordförande elisabet ellström ledamot annika larsson ledamot Veterinärmedicinen har en mycket stark utveckling över hela världen och nya tekniker och metoder utvecklas i snabb takt och tillämpas parallellt med de äldre och beprövade metoderna. Fundamentalt för värderingen av metoder inom medicinen är vetenskaplig dokumentation och säkerställande av evidens. Evidensutvärdering av metoder med beaktande av djurets bästa ska alltid ligga till grund för de normer och behandlingsrekommendationer som gäller i veterinärmedicinsk praxis. Svensk Djursjukvård kommer att verka för ett nationellt samarbete med målet att effektivisera och kvalitetssäkra utvärderingen av gamla och nya behandlingsmetoder. Vi ska också verka för ett samlat framtagande av behandlingsnormer inom veterinärmedicinen med målet att varje djur alltid ska få rätt vård baserat på bästa tillgängliga vetenskapliga bevis och utifrån sina och djurägarens behov. Transparens och öppenhet marie JurY ledamot Johan bromée suppleant charlotta Warnhammar suppleant Djursjukvården är av praktiska och hygieniska skäl en relativt sluten värld. Mycket av undersökningar och behandlingar görs utan att djurägare och kunder är närvarande och det är därför en utmaning att göra kunden delaktig i vårdprocessen och de beslut som ofta måste tas i realtid när en komplikation tillstöter eller något oväntat uppträder under pågående arbete. Ändå är det dit vi måste komma. Öppenhet mot kunden ska genomsyra det vi gör och Svensk Djursjukvård tar under det kommande året en rad initiativ för ökad transparens mot djurägare och kunder genom utbildningsinsatser, seminarier och samråd med djurägarorganisationer och djurförsäkringsbolagen. SVENSK DJURSJUKVÅRD 22. BRANSCHRAPPORT 2015 SVENSK DJURSJUKVÅRD 23. BRANSCHRAPPORT 2015
www.svenskdjursjukvard.se