Ett äventyr-rörrenovering på Fjälldalsgatan 3 i Helsingfors Bostadsbolaget Fjälldalsgatan 3 i Tölö i Helsingfors stod inför en omfattande rörrenovering år 2005. Vid bolagsstämman som behandlade frågan framkom två förslag för hur rörrenoveringen i husbolaget med 16 bostäder skulle gå till. Disponenten föreslog en traditionell rörrenovering medan bolagets styrelse föreslog att man skulle gå in för att använda sig av alternativa rörreparationsmetoder. Bostadsbolaget Fjälldalsgatan 3 i Tölö, Helsingfors - Vi hade fördelat planeringsansvaret inom husbolaget så att styrelsen bekantade sig med de alternativa rörrenoveringsmetoderna medan disponenten gjorde upp en planering för en traditionell rörrenovering, berättar Lars Lundström, medlem i styrelsen för bostadsbolaget Fjälldalsgatan (Tunturikatu) 3. Bolaget gjorde alltså upp två helt parallella planeringar.
- Jag tog mig personligen ganska mycket ansvar i att bekanta mig med de nya alternativa rörrenoveringsmetoderna, säger Lundström. Vi bekantade oss först med Dakki-metoden, därefter letade vi oss fram till LSE- och Aarsleff-metoderna. Jag ringde upp ganska många referenser i Tyskland och hörde mig för om erfarenheter av att behandla vattenrör med LSE-metoden. Inga problem någonstans trots att husens rör bearbetats för över femton år sedan. Stort ansvar - De nya rörrenoveringsmetoderna var helt nya i Finland, minns Lundström. Vi tog som styrelse ett stort ansvar och jag sade att styrelsen måste vara helt enig om vi skall gå in för att belägga vatten- och avloppsrör med epoxi. Bolagsstämman som behandlade frågan om rörenoveringarna vid Fjälldalsgatan 3 beslöt enhålligt att gå in för en renovering utgående från de alternativa reparationsmetoderna. Vattenrören skulle beläggas med epoxi enligt LSE-metoden, avloppsrören skulle också beläggas med epoxi men med Dakki-metoden medan de vågräta fastighetsavloppsledningarna skulle behandlas med Aarsleff-metoden. - Bolagsstämman var helt enig i sitt beslut att bostadsbolaget skulle använda sig av alternativa rörreparationsmetoder, säger Lundström. Kostnadsmässigt innebar beslutet en 55-60 % inbesparing jämfört med om man skulle ha gjort rörreparationerna på traditionellt sätt. Dessutom kunde invånarna bo kvar i sina bostäder och rörrenoveringen var avklarad på en månad. Detta jämfört med de ca sex månader som en traditionell rörrenovering skulle ha tagit. Enkel planering - Själva planeringen av rörrenoveringen var mycket enkel. Jag brukar säga att vi hade två typer av planer. Den första var att vi skall belägga rören och den andra var att vi skall belägga alla rören. Skillnaden var att den första planen var muntlig och den andra planen skrev vi kontrakt på. Kontraktet innehåller en garanti på två år. Därtill skrev de in en paragraf i kontraktet som säger att om vi inom tio år hittar rör som inte är belagda eller dåligt bearbetade så anses det som grov vårdslöshet och firman som slarvat med arbetet ansvarar för att frågan åtgärdas. Lagen talar också om grov vårdslöshet. Vattenrör pionjärprojekt - Vattenrören behandlades med LSE-metoden. Både utrustning och arbetare kom från Tyskland eftersom Fjällgatan var ett pionjärprojekt för LSE-metoden i Finland, berättar Lars Lundström. Arbetets kvalitet är mycket viktig. LSE-metoden börjar med att rören sandblästras. På så vis får man en klar ren yta då all rost avlägsnats från rörens insida. Alltemellanåt ser man med kamera om någon del rören behöver mer behandling. Under sandblästringen är hela systemet slutet, ingen sand kommer ut i luften eller i lokaliteterna. Då vattenrören rengjorts testar man dem för att se att det inte finns hål i rören. Rörsystemet fylls med åtta bars lufttryck. Om felaktigheter upptäcks måste de repareras med traditionella metoder innan man kan gå vidare och belägga vattenrörens inneryta med epoximassa. Att belägga vattenrörens inneryta med epoxi gick snabbt, nämner Lundström. LSE-metoden använder sig av lufttryck för att sprida epoximassan. Det innebär att rören inte får ha för stor diameter. Rör av större diametrar kan inte behandlas med LSE-metoden eftersom man då inte får tillräckligt mycket tryck i systemet för att sprida epoximassan. I Dakki-metoden borstas igen epoximassan in i rören. Då måste rören ha en tillräckligt stor diameter för att borstarna skall rymmas in i rören.
Avlopps- och fastighetsavloppsrör - Efter att vattenrören behandlats färdigt följde avloppsrören som behandlades med Dakki-metoden och avslutningsvis användes Aarsleff-metoden för att behandla de vågräta fastighetsavloppsledningarna.de vågräta fastighetsavloppsrören måste skyddas från rost också utifrån vilket innebar att vi använde Aarsleff-metoden. Rörrenoveringarna i fastigheten Fjälldalsgatan 3 i Helsingfors utfördes år 2006. Huset är byggt år 1914 och år 1958 förnyades rören på traditionellt sätt. Rörrenoveringen som bostadsbolaget gick in för år 2006 utfördes med alternativa rörreparationsmetoder. Bra behandlingsmetod Personligen är jag övertygad om att epoximassan är en bra behandlingsmetod, konstaterar Lars Lundström. Olika företag har sina egna hemliga epoxiblandningar men faktum är att epoxi är ett välkänt ämne där man kan variera litet med komponenterna. Epoxi rostar inte och det tål det mesta som man kan tänka sig att går in i rören. - När vi började undersöka de alternativa rörreparationsmetodena i samband med planering av rörrenoveringen vid Fjälldalsgatan 3 fick man stå ensam mot hela expertisen inom fastighetsbranschen, säger Lundström. Men det gäller att komma ihåg att byggbranschen skapat ett kunnande under de senaste tjugo-trettio åren som enbart inriktar sig på rörrenoveringar enligt det traditionella sättet. När sedan nykomlingar kommer och talar för ett helt nytt tänkesätt känns det säkert inte så bra. Planeringsfirmorna förlorar också arbeten då bostadsbolag går in för att använda sig av alternativa rörreparationsmetoder. Det behövs nämligen ingen annan planering än ett avtal om att alla rör skall beläggas. Ritningar kan vara bra att ha, men hos oss visade det sig att alla ritningar inte stämde och arbetarna fick granska och ta sig fram. - Enligt lagen behövs inget byggnadstillstånd om man belägger rör med någonting, berättar Lars Lundström. Men i en klausul sägs det att en sådan åtgärd som kan innebära en uppenbar hälsorisk för invånarna kräver byggnadstillstånd. Nu är det ju så beträffande t.ex. LSE-metoden att det finns en hel del tester gjorda i Schweitz och Tyskland där man gett metoden grönt ljus. - Men det är ju mycket svårt att bevisa att ett ämne inte är skadligt för hälsan. Till exempel Nokia har i otaliga undersökningar utan att lyckas försökt påvisa att mobiltelefoner inte avger strålning som kan vara farlig för hälsan. Försäkringsbolagen frågande Inom försäkringsbranschen var man frågande inför rörrenoveringen på Fjälldalsgatan 3 i Helsingfors. Ett försäkringsbolag konstaterade att rörreparation utförd med alternativa reparationsmetoder inte medför några som helst förändringar i försäkringsvillkoren, I ett annat försäkringsbolag var man positiva, intresserade och man hade en vilja att lära sig mer. - Bolagets representant var till och med så intresserad att han kom och bekantade sig med arbetet och metoderna på plats, säger Lundström. Representanten för det här försäkringsbolaget förstod att det här var fråga om en helt ny produkt och att de måste försöka få statistik från utlandet för att kunna gör
riskanalyser. Det ena försäkringsbolaget var helt likgiltigt och avvisande medan det andra visade stort intresse. Nya alternativa metoder - Det är intressant att lägga märke till att det också uppenbarar sig nya alternativa rörreparationsmetoder på den finländska marknaden. En av de senaste nykomlingarna är ett företag som använder sig av Pikote-metoden. En massa läggs in i det gamla röret med hjälp av en sprutningsmetod. Massan läggs i en millimeters lager per gång och man kan t.ex. skapa en fem millimeter tjock beläggning. Pikotemetoden använder sig av tvåkomponent polyuretan. - Det har varit ett stort äventyr att vara med om att genomföra rörrenoveringarna på Fjälldalsgatan 3, konstaterar Lars Lundström avslutningsvis. Jag är helt övertygad om att man inom fem år kommer att gå över till de metoder som för närvarande kallas för alternativa rörreparationsmetoder. Bildserie från vattenrörrenoveringen på Fjällviksgatan Kompressor på bakgården Styrcentralen i källaren. Genom att vrida på de olika spakarna får man sandblästringen styrd till det avsedda röret. Det slutna systemet startar från bakgården och slutar på bakgården
Trycklyftsrören dragna i trappuppgången I bostaden finns enbart slangar Tryckluftsrör snabbkopplade Blev det rent? Med kamera ser man efter att all rost tagits bort. Om inte så, fortsätter sandblästringen. Med tanke på slutresultatet är detta det viktigaste arbetsskedet.