Framtid alby Stadsmiljö i utveckling

Framtid alby Stadsmiljö i utveckling Botkyrka kommuns slutrapport för insatser med stöd från delegationen för hållbara städer diarienummer 1413-2778/2011 Framtid Alby - stadmiljö i utveckling finns i sin helhet digitalt på webben på botkyrka.se

Betydelsen av stödet från Delegationen för hållbara städer för Framtid Alby stadsmiljö i utveckling Betydelsen av stödet från Delegationen för hållbara städer för stadsdelen Alby kommer först synliggöras när alla förändringar i stadsdelen är genomförda. Det är då de olika stödområdena kan utvärderas och det är då medborgarna kan ge sitt omdöme: har förnyelsen av stadsdelen lett till mer nöjda Albybor och att nya Albybor vill flytta dit? Har stadsdelen ökat sin nivå inom olika aspekter av hållbarhet? Det som vi i kommunen kan konstatera redan nu är det faktum att stödpengarna möjliggjorde ett nyfiket, innovativt och idérik arbete. Även nu när pengarna sedan länge är slut, fortsätter arbetsprocessen i samma spår. Stödet uppgick till 1200 tkr och projekttiden var fyra år. Pengarna skulle användas inom tre olika områden. 1. Nya dialogmetoder- så kallad designdialog 2. Vidareutveckling av kommunens arbete med hållbarhets konsekvensbeskrivning (HåKB) 3. Vegetationsanvändning vid stadsutveckling Planeringsprocesser brukar med sina budgetar vara hårt slimmade att det knappast finns utrymme att prova nya arbetssätt. Detta leder oftast till att detaljplaneringen har som fokus att få fram efterfrågade byggrätter på så kort tid som möjligt inom lagliga ramar. Stödet från hållbara städer gav livsluft till kreativitet, frihet och höga ambitioner. Det möjliggjorde att kommunen kunde sätta högre mål under arbetet med en ny stadsbyggnadsidé för Alby. Kommunen hade siktat på att hitta nya vägar till utveckling av stadsdelen Alby, vilket är en resurskrävande process. Stödpengarna skapade möjligheter att tillföra lite extra. Att bjuda in arkitekter att ta fram studier, att genomföra en omfattande medborgardialog med utställning, föreläsningar, webb och medborgarmöten, vilket annars inte varit möjligt. Stödpengarna ledde också till av vi har haft möjlighet att genomföra flera lyckade stadsbyggnadsdagar för byggbranschen i stadsdelen. Stadsdelen är nu känd i Stockholmsregionen som en plats där spännande saker händer. I denna rapport redovisar vi kortfattat de aktiviteter som gjordes med hjälp av stödet. E4/E20 Kvarnhagsskolan Hågelbyvägen Albyvägen Albyberget Grindtorpsskolan mot Tumba Alby centrum Albyparken småbåtshamn Rågången Alby idag- Orienteringskarta Albyvägen Alhagsvägen Kvarnhagsvägen Subtopia Hanga- koloniom- Albysjön 2

Alby modellbilder En överblick över förnyelsen av Alby, en trivsammare stadsdel för de som redan bor i Alby och framtida Albybor Utöver Botkyrkas övergripande planeringsstrategier i kommunens översiktsplan har stadsbyggnadsidén för Alby tre utgångspunkter: Alby ligger bra till Alby är en kreativ plats Alby är en interkulturell plats. Städer och stadsdelar blir aldrig klara, de förändras ständigt. Alby byggdes under några intensiva år i början av 1970-talet, som en del av miljonprogrammet. Sedan dess har väldigt lite förändrats i Albys stadsmiljö, trots att vårt samhälle på många sätt ser helt annorlunda ut idag. Den förnyelse som hade varit naturlig har aldrig riktigt kommit igång. Målet för Albys förnyelse är en stadsdel där dagens Albybor trivs ännu bättre och dit nya Albybor vill flytta. Grunden för förnyelsen är därför invånarnas egna åsikter om stadsdelen; åsikter som kommit fram under en lång process. Senast under 2012, då hela 2 000 invånare deltog i en bred dialog, vars resultat är en av de viktigaste utgångspunkterna i denna stadsbyggnadsidé som fått namnet Framtid Alby stadsmiljö i utveckling. Vi vill med denna stadsbyggnadsidé förena kontinuitet med föränderlighet både bevara och tillföra nytt och lägga grunden för framtida tillskott. Vår utgångspunkt är att stärka Albys positiva egenskaper. Med denna idé vill vi visa hur stadsmiljön byggnader, gator och torg, platser och parker stegvis kan förnyas, utvecklas och förändras framöver. Genomförandet kommer att ta tid och ske i flera etapper under många år. 3

Markanvändning i Botkyrka kommun enligt översiktsplanens målbild för 2040 Nya odlingsmöjligheter i Alby strand Witte Arkitekturstudio, Urbio, Structor Teater på torget Alby ligger bra till Alby är en kreativ plats Alby är en interkulturell plats Alby och grannstadsdelarna är södra porten till Stockholm, med goda kommunikationer genom tunnelbanan och E4/E20. Med dessa når man både Stockholms centrum och de regionala kärnorna Skärholmen-Kungens kurva och Södertälje. Genom den planerade Förbifart Stockholm kommer också regionens norra delar närmare. Med stadsbyggnadsidén vill vi utveckla Albys goda läge genom att förbättra stadsdelens kopplingar till omgivningen. Vi vill också underlätta för kollektivtrafik genom Alby för att göra det enklare att ta tunnelbanan, bussen eller på sikt spårvägen till och från stadsdelen. Ett upprustat, mer stadslikt och bättre förgrenat gatunät ökar samtidigt tryggheten och tillgängligheten för Albyborna. Alby med Subtopia och Hangaren är redan ett kreativt område i en gammal kulturmiljö. Här finns över 50 företag, organisationer och utbildningar med fokus på cirkus- och filmproduktion, musik, teater, dans, mat, konst och design. I framtidens Alby vill vi se en stadsmiljö- genom nya trivsamma kvarter intill den gamla kulturmiljön, med varierande bostäder och verksamheter i gamla och nya hus- som stöder tillväxt i kreativa näringar och att liknande och nya verksamheter växer fram. Människorna är kunskapssamhällets viktigaste byggstenar. Därför ska centrum också rustas till en bättre mötesplats, både ute och inne, med ett levande torg för både kultur och butiker. Alby har en ung och internationell befolkning som kan betraktas som en stor tillgång när det gäller arbetskraft, men samtidigt en utmaning när det gäller att alla ska få likvärdiga livschanser, oavsett kön eller social bakgrund. Därför har Botkyrka formulerat en interkulturell strategi med målet att skapa social sammanhållning och ekonomisk tillväxt på lika villkor för alla. Utmaningen är att komma dit från ett läge där olika etniska och socioekonomiska grupper lever nära varandra; men inte tillsammans. Den interkulturella strategin som är utgångspunkt till Framtid Alby, vill utveckla medborgardeltagande och kommunens information, för att invånarna ska kunna utnyttja sina medborgerliga rättigheter. Denna ram lägger fast de stora dragen för framtidens Alby utan att styra detaljerna. 4

Stadsbyggnadsidéens farmväxt Avstamp i Albys utvecklingsprogram Illustration av tänkt utveckling Stadsbyggnadsidén Framtid Alby är ett led i genomförandet av Albys utvecklingsprogram, Framtid för Alby, som kommunfullmäktige antog våren 2009. I programmet finns fem huvuduppgifter för hållbar utveckling i Alby: Skapa en bra uppväxtmiljö för flickor och pojkar Skapa bättre jobbchanser för kvinnor och män Förnya stadsmiljön Utveckla Albys identitet Pröva nya arbetsformer i kommunen Nu Att förnya stadsmiljön med stöd av en ny stadsbyggnadsidé, är alltså bara en del av kommunens arbete med Alby. I utvecklingsprogrammet 2009 nämns flera utgångspunkter för en ny stadsbyggnadsidé. Framväxten av stadsbyggnadsidén kan delas in i fem tydliga skeden. Analys dialog delstudier dialog förslag till stadsbyggnadsidé. Första fasen i arbetet med att ta fram en stadsbyggnadsidé bestod av en stads- och landskapsanalys av Alby. När analysen var klar genomfördes dialoger med referensgrupper för att ta reda på vad de tycker om Alby. Albyborna och deras intressen står i centrum för hela detta arbete. I den första dialogen 2011 ville vi ta reda på hur man upplevde Alby, vad som fungerade bra och mindre bra. Med utgångspunkt i analysen, kartläggningen och dialogerna togs det fram olika delstudier/förslag för Alby. Under arbetet med stadsbyggnadsidén var det viktigt med dialog för att samla in kunskaper, erfarenheter och åsikter. Först och främst dialog med medborgarna, men också med den kommunala organisationen i sin helhet och andra aktörer, som fastighetsägare och byggherrar, andra företag och organisationer. Det har varit viktigt att ge tid för alla att acceptera och räkna med den nya stadsbyggnadsidén, som nu blir ramen för förnyelsen för lång tid framöver. Den andra dialogen om framtidens Alby genomfördes 2012 under sommaren fram till och med september. Stödet från Delegationen för Hållbara Städer möjliggjorde att vi kunde genomföra denna omfattande dialog. Vi presenterade ett förslag till stadsbyggnadsidé som sedan bearbetades i diskussioner och grupparbeten tillsammans med många Albybor. Den ambitiösa dialogen ligger helt i linje med kommunens interkulturella strategi, som betonar likvärdig fördelning av kommunens verksamheter och som lyfter fram information som ett medel för att medborgarna ska kunna använda sina rättigheter. Att hela 2 000 Alby bor besökte lokalen i Alby centrum under dialogen 2012 och att cirka 250 personer, varav flera skolklasser, deltog i olika grupparbeten visar tydligt att gensvaret varit stort. Hela denna dialog sammanställdes som en handbok i Designdialog. Många av de synpunkter som kom fram i dialogen har vi fört in i stadsbyggnadsidén, liksom avvägningar mellan olika allmänna intressen. Resultatet bearbetades till en stadsbyggnadsidé som lägger fast de stora dragen, tankarna och idéerna för framtidens Alby. Stadsbyggnadsidén för Alby antogs av kommunfullmäktige 2014. 5 Senare Framtid befintlig bebyggelse möjlig ny bebyggelse

Designdialog och seminarier När stadsbyggnadsidé togs fram genomfördes ett antal dialoger och seminarier där dels mötte de boende i stadsdelen, dels genomförde interna seminarier och workshops samt att vi förde dialog med byggmarknaden. Nedan följer några exempel: Workshop med unga tjejer i Alby om bra respektive dåliga platser. Stadsbyggnadsdag där byggmarknaden bjöds in och gav sin syn på förutsättningar för nyproduktion i stadsdelen. Designdialog under tre månader på plats i stadsdelen (med stöd av DHS) Dialogforum där medborgarna fick möta de styrande politikerna i kommunen Stadsodling som en form av dialog Fokus i den här kategorin har lagts på nya metoder- s.k. designdialog som gjordes med stöd av DHS. Syftet med designdialog är att dels bidra till en förankring i stadsdelen som befäster och förenklar ett framtida genomförande och dels vara en lärandeprocess i sig själv för både kommunen, andra aktörer och medborgarna. Designdialog är en forskningsbaserad metod med tydligt syfte och förväntade resultat i varje steg, som används då man vill involvera många i ett tidigt skede av en planeringsprocess. Dialogprocessen innehåller en serie workshops med aktiviteter för att utveckla idéer. Workshoparna i Alby inleddes med samling vid modellen där deltagarna presentarade sig för varandra och märkte ut var de bodde. Totalt genomfördes 9 workshopar (cirka 250 deltagare) med en blandning av deltagare från olika delar av Alby, i olika åldrar samt från olika internationella bakgrunder. Under designdialogen fick deltagarna berätta var de bor, hur de använder stadsdelen, ändra den befintliga förslaget för framtidsutvecklingen, etc. varje workshop började men en gemensam samling kring modellen där alla presenterade sig själva och markerade var de bodde. Därefter var det presentation om upplägg och syftet med dialogen. Deltagarna delades in i grupper och fick diskutera sina idéer om framtidsutvecklingen. Workshoparna avslutades med att alla grupper presenterade sina resultat. Workshopparna i Alby 6

Hållbarhetskonsekvensbeskrivning, HåKB Inom kommunen pågår ett utvecklingsarbete med hållbarhetskonsekvensbeskrivningar (HåKB). Syftet är att skapa rutiner för att använda verktyget för att se hur olika projekt förhåller sig till kommunens hållbarhetsutmaningar. Hållbarhetsindikatorer i verktyget är tagna utifrån Botkyrkas hållbarhetsutmaningar samt en sammanfattande matris som ska användas för att analysera eventuella konsekvenser för kommunens hållbarhet utifrån olika grupper av invånare. Här beaktar vi jämställdhet, interkulturellt perspektiv, barnperspektiv, folkhälsoperspektiv och tillgänglighetsperspektiv. Projektgruppen har tillsammans med tjänstemän från olika förvaltningar i kommunen tagit fram en bedömning av hur förslaget till stadsbyggnadsidé för Alby påverkar de sex utmaningarna i Ett Hållbart Botkyrka (Se bilden ovan.). Bedömning genomfördes som en konferens med tjänstemän från olika förvaltningar där uppgiften var att prov trycka stadsbyggnadsidén utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Hållbarhetsutmaningarna i Botkyrka kommun Slutsatsen var att innehållet i Framtid Alby kommer att ha en positiv inverkan på kommunens hållbarhetsutmaningar som visas i bilden ovan. Innehållet i programmet kan ha en begränsad direkt inverkan på några av hållbarhetsutmaningarna då det handlar om fysisk planering men indirekt möjliggörs flera positiva effekter exempelvis ger fler bostäder underlag för fler förskolor/skolor som i sig är arbetsplatser, och genom att skapa en blandning av arbetsplatser och bostäder med olika upplåtelseformer ger man möjlighet till nya företag att etablera sig i området. En förtätning av bostäder och gångstråk längs vägarna ger en ökad trygghetskänsla. Att öppna upp för trafik inne i områden kan innebära såväl positiva som negativa effekter. Genom att leda trafiken genom området minskar barnens rörelseytor och rörelsefrihet. Samtidigt blir det en positiv, lätt tillgänglig, och trygg övergång från kvarter och gårdsmiljö till den fria naturen, för de mindre barnen. För att minska bilanvändning är det positivt att behålla utbud av service i området och skapa en bättre anknytning till stormarknaderna storhandeln i Eriksberg. Utmaningen om förtroende handlar mycket om själva processen av ärendet och hur vi förvaltar programförslaget och kommunicerar förändringar längs vägen. Varje projekt påverkar förnyelseprogrammet i stort. 7

Vegetationsanvändning vid stadsutveckling Många städer behöver både bli tätare och få mer natur för rekreation och för ökad biomassa. Forskning har visat att socioekonomiskt svaga grupper har mest nytta av en samhällsplanering där människor har ökad tillgång till natur och grönska. Genom stödet från DHS har vi även kunnat ta fram studier som visar hur en förtätning av bebyggelse i kombination med natur skapar möjlighet för rekreation och aktiv vegetationsanvändning. Vegetation och växtgestaltning spelar en viktig roll när det gäller attraktivitet och trivsamhet i ett område. Av de delstudier som vi genomförde resulterade dessa i ett antal strategier för växtanvändning samt en rik katalog på hur växter kan användas i den byggda miljön. Studierna visar på att behovet av och möjligheterna med att använda växtlighet, påverkar stadsdelen på följande sätt: Ge struktur Knyta ihop fysiskt och visuellt Stärka och avgränsa rum Skapa karaktär genom val av växter Rekreation, hälsa och aktivitet Vattenhantering och klimat Kartan visar hur Alby genom grönska ska bidra till att skapa en övergripande ordning och logik i stadsdelen. Under de kommande projekten med utveckling av Alby vill vi hitta lösningar för ökad variation av växtmaterial och ekosystemtjänster i den redan byggda miljön som kan leda till positiva effekter både ur klimatsynpunkt och folkhälsosynpunkt. Ekosystemtjänster som vi får gratis från naturen har betydelse och ett värde för både boende och företag och de förutsätter en rik biologisk mångfald. Exempel på projekt som kommer är följande: Dagvattenpark i Alby Ny bebyggelse vid koloniområde Bild Botkyrka kommun 8

Framtid Alby- Organisation Dokument Framtid Alby- Stadsmiljö i utveckling Organisation Så här använder vi stadsbyggnadsidén Projektet drevs av kommunens samhällsbyggnadsförvaltning som ett uppdrag av förvaltningens nämnd. För att nämnden på ett direkt sätt skulle ha en delaktighet i arbetet med stadsbyggnadsidén skapades en strategigrupp som var sammansatt av bland annat politiker från samhällsbyggnadsnämnden. Strategigruppen hade som syfte att ange strategi och inriktning för arbetet. Styrgruppen bestod av samhällsbyggnadschefen samt enhetschefer från både samhällsbyggnadsförvaltningen och kommunledningsförvaltningen. Styrgruppens roll var att stå som beställare för projektet, besluta om organisatoriska frågor samt förse projekt med resurser. Projektgruppen med sin projektledare svarade för att genomföra projektet, kommunikationsinsatser, samordning och uppföljning. Stadsbyggnadsidén Framtid Alby är en idé om hur Albys stadsmiljö kan förnyas i etapper under lång tid framöver. Stadsbyggnadsidén har i första hand dessa användningsområden: Ge en bild av framtidens Alby hur stadsdelen kan förändras och utvecklas Fungera som planeringsunderlag för kommande detaljplaner i Alby och därmed ersätta så kallade detaljplaneprogram Ge riktlinjer för kommunens och övriga offentliga aktörers framtida verk samhet och investeringar i Alby som påverkar fysisk planering och byggande Marknadsföra Alby för byggherrar och andra intressenter inför nya byggprojekt. Avsikten med Framtid Alby är att pröva en ny ansats för ett helhetsgrepp för utvecklingen av Alby där nya detaljplaner ska kunna tas fram med ledning av denna stadsbyggnadsidé. 9

Några exempel på vad som har hänt sedan stödpengarna tog slut Stadsbyggnadsidé antagen av kommunfullmäktige Samhällsbyggnadsnämnden godkände idén i mars 2013 och lämnade ärendet vidare till kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen beslutade i maj 2013 att sända förslaget till ny stadsbyggnadsidé på extern remiss till berörda myndigheter och aktörer. Kommunledningsförvaltningen har sammanställt synpunkterna i Remissredogörelse Framtid Alby stadsmiljö i utveckling. Stadsbyggnadsidén har därefter bearbetats utifrån inkomna synpunkter. Den sammantagna slutsatsen av remissrundan är att stadsbyggnadsidéns övergripande drag får stöd. Samtliga remissinstanser är positiva till Framtid Alby - stadsmiljö i utveckling. Synpunkterna från remissinstanserna har lett till mindre omfattande förtydliganden och kompletteringar. I samband med att samhällsbyggnadsnämnden lämnade över stadsbyggnadsidén till kommunstyrelsen fick samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att se över frågan om Albyvägens eventuella sänkning över torget. Förslaget, som nu ingår i stadsbyggnadsidén, är att vägen sänks över torget om ungefär 15 år, i samband med att nuvarande konstruktion har tjänat ut. I mars 2014 antogs stadsbyggnadsidén av kommunfullmäktige och kommunstyrelsen beslutade att kommunledningsförvaltningen genomför en markanvisning för tre områden i Alby samt tecknar ramavtal och plankostnadsavtal för dessa. I samband med att avtalen blir godkända lämnas planuppdrag. Framtid Alby för trygga offentliga miljöer Som ett led i arbetet med att genomföra stadsbyggnadsidé upprättades under 2015 en katalog med förslag på åtgärder som kan stärka Albys offentliga rum. Två av de identifierade platserna är nu på gång att genomföras genom dels ett detaljplaneprojekt för ny bostadsbebyggelse och dels genom ett renoveringsprojekt av en befintlig park. Folkhälsoparken i Alby I dialog om Alby framkom ett tydligt önskemål från medborgarna att få en plats i stadsdelen där man kan vistas. Någon sorts sportpark. Utifrån detta önskemål genomförde kommunen en dialog med bland annat unga tjejer i stadsdelen. Resultatet blev Folkhälsoparken i Alby, en plats med utomhusgym, scen, discjockey bås, kickbike banna med mera. Parken invigdes under 2015 och har blivit mycket populär. Bland annat har denna plats blivet en mötesplats mellan ungdomar i stadsdelen och de äldre som bor i det angränsande äldreboendet. Dokumnet Framtid Alby- För trygga och offentliga miljöer Planförslag till Folkhälsoparken 10

Markanvisningstävlingar Stadsbyggnadsdagar Stadsbyggnadsdag 2015 Den första markanvisningstävlingen genomfördes 2014. Tävlingsområdet är centralt beläget mitt i Alby vid en av tunnelbanenedgångarna. Området heter Tingstorget och är mycket kollektivtrafiknära. Till denna tävling lämnades det i fyra olika förslag. Efter genomförd utvärdering utsågs bygg och fastighetsbolaget Titania Bygg & VVS AB som vinnare av tävlingen. Förslaget innehöll cirka lägenheter fördelade på ett antal punkt och lamellhus som i sin karaktär och gestaltning var något helt nytt för stadsdelen. Förslaget hade en mycket urban prägel som bidrar till att göra stadsdelen mera urban. Efter genomförd plan- och bygglovsprocess är byggnationen nu i full gång och första etapp är slutsåld. Under hösten 2016 har en andra markanvisningstävling genomförts. Denna handlar om en förtätning av bebyggelse runt Alby koloniområde. Inom ramen för stadsbyggnadsidén skissades det på ett förslag till förtätning i detta område med ny bostadsbebyggelse och en förskola. Stadsbyggnadsidén uppmärksammar koloniområdets höga värde för stadsdelen och menar på att kolonilotterna ska värnas vid en exploatering av området. Efter att tävlingstiden har gått ut har det kommit in åtta kvalificerade bidrag. Utvärdering av bidragen pågår. Vid tre tillfällen mellan åren 2013 och 2015 har kommunen genomfört stadsbyggnadsdagar i Alby. Syftet med dessa dagar har varit att skapa ett intresse hos byggmarknadens aktörer för denna stadsdel. Vid stadsbyggnadsdagen 2013 som var i det mindre formatet. Cirka ett tjugotal aktörer deltog. Denna dag handlade i huvudsak om stadsdelen Fittja men som en punkt presenterades ett förslaget till stadsbyggnadsidé för Alby och en redovisning gjordes av själva dialogprocessen. Vid stadsbyggnadsdagen 2014 deltog cirka ett 60-tal externa aktörer. Vi redovisade då stadsbyggnadsidén och vilka möjligheter som finns att bygga i Botkyrka kommuns norra stadsdelar. Bland de olika programinslagen kan särskilt nämnas bostadsbolaget Hemgårdens överväganden inför uppförande av Sjöterrassen i Fittja samt varför Byggmästare Anders J Ahlström valde att köpa Albyberget med cirka 900 lägenheter av kommunala bostadsbolaget. Under stadsbyggnadsdagen 2015 samlade hela 150 externa deltagarna från bygg och fastighetsbranschen. Denna stadsbyggnadsdag genomförde vi dels med korta seminarier och dels med presentation av kommande markanvisningstävlingar, små åtgärder i offentliga miljöer i stadsdelen, en ny folkhälsopark och ett dagvattenprojekt. Dokumnet Markanvisningstävling för bostäder vid koloniområdet 11

Ekonomisk redovisning av hur stödmedlen använts Kommunen har använt stödmedlen för de tre områdena: designdialog, hållbarhetskonsekvensbeskrivning samt växtanvändning. Det totala stödet är 1 200 tkr varav 800 tkr har utbetalts i förskott. Återstående belopp utbetalas när slutrapporten är inlämnad till Boverket. Nedan följer en ekonomisk redovisning av hur stödmedlen har använts. Designdialog Redovisning av upparbetade kostnaderna för att hitta nya metoder när det gäller att föra dialog med medborgarna- s.k. designdialog. Hållbarhetskonsekvensbeskrivning (HåKB) Redovisning av upparbetade kostnaderna för utveckling, utbildning samt upprättande av rutiner för hur verktyget ska användas. Växtanvändning Redovisning av kostnaderna för att hitta former för förtätning av bebyggelse i kombination med natur för rekreation och aktiv vegetationsanvändning. Totalt: 1760 tkr Totalt: 130 tkr Totalt: 350 tkr Fördelning kommun/dhs: Kommunen: Delegationen: 1230 tkr 530 tkr Fördelning kommun/dhs: Kommunen: Delegationen: 90 tkr 40 tkr Fördelning kommun/dhs: Kommunen: Delegationen: 245 tkr 105 tkr Rapportsammanställning, presentationer och arrangemang Framtagning av slutdokument, Framtid Alby- Stadsmiljö i utveckling, samt dialoghandbok och genomföring av stadsbyggnadsdagar. Totalt: 770 tkr Projektets resultat Resultatet av de tre utvecklingsområdena presenteras i nedanstående bilagda rapporter och beslut. 1) Framtid Alby stadsmiljö i utveckling, antagen 2014 2) Handbok i designdialog 3) Protokollsutdrag från kommunfullmäktige om antagande av stadsbyggnadsidén Fördelning kommun/dhs: Kommunen: Delegationen: 640 tkr 130 tkr 12

Forskargruppen i Alby Deltagarstatistik under designdialoger Metod för uppföljning av projektet Sedan stadsbyggnadsidén antogs sker en kontinuerlig uppföljning av projektet. Bland annat genom att kommunens områdesgrupp i Alby årligen tar fram en analys över stadsdelen och i den följer upp hur långt vi har kommit med genomförandet av stadsbyggnadsidén. Vid den senaste analysen kunde områdesgruppen konstatera att det i Alby nu pågår åtta olika plan och exploateringsprojekt som på olika sätt utgår från stadsbyggnadsidén. Hur vi arberbetar med medborgardialoger i Botkyrka kommer att följas av ett forskningsprojekt vid institutet för bostads- och urbanforskning och Statsvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet. Forskningsprojektet är treårigt och det görs i samarbete med forskare i Holland, Frankrike och Spanien som följer liknande fall av deltagandeplanering. Planering av Alby är ett unikt tillfälle för projektet att följa en betydelsefull planeringsprocess som kan ge kunskap om hur samarbete och samverkan mellan olika aktörer kan påverka planer för fysiska förändringar i staden. Följeforskarna kommer att delta i vår projektorganisation och hållas uppdaterad, framförallt med designdialogen. Erfarenheter av projektarbetet Under våra designdialoger samlade vi erfarenhet om viktiga faktorer som kan påverka delaktigheten av medborgarna. Att öka delaktigheten i dialogen kräver en riktad planering och schemaläggning som samlar deltagare från olika kön och åldrar. Skolworkshoparna med elever från klass 5 och 9 samt förskolebarn lockade elevernas föräldrar till lokalen vilket annars är en svår målgrupp att nå ut till. Samtidigt så var de äldre Albyborna överrepresenterade vid det första workshoptillfället. Detta kan bero på inbjudningsstrategin som användes innan det första workshopstillfället och att inbjudans karaktär inte väckte intresse bland de yngre Albyborna. 13 Förslag till förbättringar Utveckling av framtid Alby har lagt stort vikt på nya metoder för medborgardialog i syfte att involvera medborgarnas åsikter i planeringsprocesser redan i ett tidigt skede. Ett tidigt samarbete mellan kommunen, olika aktörer samt medborgarna kan väcka intresse om projektets framsteg. En förbättring kan därför ske under projektets uppföljning genom att informera medborgarna och olika aktörer om projektets framsteg under olika skeden och i olika kategorier såsom hållbarhet, ekonomi och miljö. Parallellt med de befintliga kanalerna för informations- och kunskapsspridning kan vi använda ett report card system som togs fram av Pascoe et al (2016). På det sättet kan vi underlätta projektets uppföljning genom att gradera projektets framsteg i olika kategorier. Källa: Pascoe et al, 2016, Developing a Social, Cultural and Economic Report Card for a Regional Industrial Harbour

Bilagor till slutrapport Resultatet av utvecklingsinsatserna presenteras i nedanstående bilagda beslut och rapporter. Bilaga 1: 56, Antagande av Alby stadsbyggnadsidé (KS/2013:263) Framtid Alby - stadsmiljö i utveckling, kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Framtid Alby - stadsmiljö i utveckling, antagen 2014 Bilagor till beslutet: Remissredogörelse Framtid Alby stadsmiljö i utveckling Samhällsbyggnadsnämndens beslut att godkänna Framtid Alby - stadsmiljö i utveckling Samhällsbyggnadsnämndens beslut att utreda Albyvägens framtid Indelning av kommande detaljplaneuppdrag Hållbarhetsbedömning Framtid Alby Bilaga 2: Handbok i designdialog, exemplet Alby med bilagor 14

Rapportförfattare: Shaghayegh Tavakoli Kontakt: Per-Anders Framgård, utvecklingschef, e-post: per-anders.framgard@botkyrka.se