Samhällsbyggnadsnämnden Dnr sbf/2012:546, sbf/2012:501

Transkript

1 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Samhällsbyggnadsnämnden Dnr sbf/2012:546, sbf/2012:501 3 Medborgarförslag - Bygg ett parkeringshus vid Tumba pendeltågstation och Utökning av infartsparkeringsplatser vid Tumba station (sbf/2012:546, sbf/2012:501) Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden anser medborgarförslagen besvarade. Sammanfattning Samhällsbyggnadsnämnden delar förslagsställarens uppfattning om vikten av infartsparkeringar i anslutning till kollektivtrafiken som en del i att få hela resan från hemmet till jobbet och andra målpunkter att fungera. I detaljplaneläggningen av t ex Tumba Centrum behöver ytterligare parkeringskapacitet prövas i nära anslutning till buss- och pendeltågsstation. Samhällsbyggnadsnämnden har vid ett tidigare sammanträde beslutat att godkänna en översyn av kommunens infartsparkringar. I översynen angavs att det idag finns ca 350 infartsparkeringar i Tumba, dessa är i princip fullbelagda. I översynen föreslogs en rad åtgärder för att bättre kunna nyttja den yta som finns idag, bl. a en upprustning av den befintliga infartsparkeringen vid Alfa Laval i Tumba, som ser ut att kunna ge ca 50 platser ytterligare. Kommunen för en dialog med SL för att här möjliggöra en expansion av parkeringsplatser. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara två medborgarförslag, ett från Ute Lundgren om att bygga ett parkeringshus vid Tumba station och ett annat från Catarina Oddmark om att utöka antalet infartsparkeringsplatser vid Tumba station. Det första förslaget inkom till Botkyrka kommun och till samhällsbyggnadsförvaltningen Det andra förslaget inkom till Botkyrka kommun och till samhällsbyggnadsförvaltningen

2 TJÄNSTESKRIVELSE 1[2] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2012:501 sbf/2012:546 Referens Olov Lindquist Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Medborgarförslag Bygg ett parkeringshus vid Tumba pendeltågsstation och Utökning av infartsparkeringsplatser vid Tumba station Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden anser medborgarförslagen besvarade. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara två medborgarförslag, ett från Ute Lundgren om att bygga ett parkeringshus vid Tumba station och ett annat från Catarina Oddmark om att utöka antalet infartsparkeringsplatser vid Tumba station. Det första förslaget inkom till Botkyrka kommun och till samhällsbyggnadsförvaltningen Det andra förslaget inkom till Botkyrka kommun och till samhällsbyggnadsförvaltningen Yttrande När nya infartsparkeringar etableras är det ett grundläggande problem att dessa kan öka bilismen. Detta ska dock ställas mot de positiva aspekterna som att kommunen erbjuder ett miljövänligare alternativ samt ett enklare och snabbare sätt att resa. Speciellt gäller detta om de som åker till infartsparkeringen kommer från glesare områden där turtätheten på kollektivtrafiken inte är så hög. Samhällsbyggnadsnämnden har vid ett tidigare sammanträde beslutat att godkänna en översyn av kommunens infartsparkeringar. I översynen angavs att det idag finns ca 350 infartsparkeringar i Tumba. Dessa är i princip fullbelagda med ett undantag, Alfa Lavals parkering vid Tumbas östra pendeltågsentré. I översynen föreslogs en rad åtgärder för att bättre kunna nyttja den yta som finns idag, bl a en upprustning av den befintliga infartsparkeringen vid Alfa Laval i Tumba, som ser ut att kunna ge ca 50 platser ytterligare. Samhällsbyggnadsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms /HandläggareMobilTelefon/ E-post olov.lindquist@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

3 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[2] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2012:501 sbf/2012:546 Ett parkeringshus för infartsparkering i nära anslutning till bussterminalen, kan komma att prövas i olika sammanhang, bl a i detaljplaneläggningen av Tumba C. Magnus Andersson Samhällsbyggnadschef Ulrika Persson Gata/Parkchef

4 Rubrik Förnamn Efternamn Namn Gatuadress Postadress Postnummer Telefonnummer Mobilnummer E-postadress Förslag Motivering Bygg ett parkeringshus vid Tumba pendeltågstation Ute Lundgren Bygg ett p-hus vid/på Tumba stationens stora pendelparkeringsplats för att möta dagens och ett växande behovet av p-platser! Det finns idag alldeles för få pendelparkeringsplatser i Tumba - och dessutom bara en pendelparkeringsplats som ligger direkt tillgänglig när man kommer söderifrån. Redan halvåtta är p-platsen full och enda chansen för p-plats är då att åka till Huddinge kommun och parkera vid Flemingsbergs station. Att köra "tillbaka" för att chansa och få en parkeringslats vid alfa laval på andra sidan av järnvägen är bara stressande och man hittar ändå ingen plats - och parkerar man "vid sidan om" så blir det böter. Det känns inte bra att kommunen inte kan tillhandahålla tillräcklig många p-platser till alla pendlare då det är en förutsättning för att kunna bo här och arbeta inne i stan. För t ex småbarnsföräldrar som jobbar i stan kan bristen på p-platser innebära att barnen måste lämnas tidigare på dagis än det egentligen skulle behövas. Dessutom planeras det för nya lägenheter intill stationen med ytterligare ökat p-plats behov.

5 Rubrik Förnamn Efternamn Namn Gatuadress Postadress Postnummer Telefonnummer Mobilnummer E-postadress Förslag Catarina Oddmark Catarina Oddmark Utökning av infartsparkeringsplatser vid Tumba station. Förslag 1: Asfaltera gräsmattan vid infartsparkeringen vid Alfa Laval (där vi ändå tvingas parkera i nuläget). Förslag 2: Bygg parkeringshus vid "stora" infartsparkeringen förbi Willys. Motivering För att idén med att "ta bilen till tåget" ska fungera krävs p-platser vid tåget. I dag räcker infartsparkeringsplatserna vid Tumba station inte till. Vi är många som gärna åker kollektivt i så stor utsträckning som möjligt men som t.ex. bor ute på "Grödinge-landet" där busstrafiken i det närmaste är obefintlig (buss nr 727). För att kunna ta sig från hemmet, via förskolan för att lämna barn och till pendeltåget för att ta sig vidare till jobbet är vi beroende av bil och därmed även av infartsparkering. I dagsläget är infartsparkeringarna fulla redan vid kl 8 på morgonen och kommer man senare tvingas man till att parkera på gräsmattan vid infartsparkeringen vid Alfa Laval eller åka till Flemingsbergs infartsparkering. Det känns som något är fel när man antingen behöver lämna barnen på dagis tidigare än önskat för att lyckas få en parkering vid "sin" pendeltågsstation eller behöver åka till en annan kommun för att hitta en p-plats.

6 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Samhällsbyggnadsnämnden Dnr sbf/2012:519 5 Medborgarförslag - Motionsslinga vid Kärsby fotbollsplan (sbf/2012:519) Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden anser medborgarförslaget besvarat. Sammanfattning Samhällsbyggnadsnämnden håller med förslagsställaren att någon form av märke längs motionsslingan skulle bli ett trevligt inslag i miljön. Eftersom det är Stockholm Vatten AB som äger den mark där den aktuella motionsslingan finns, kommer vi att föra en dialog med Stockholm Vatten om förslaget. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag av Päivi Järvinen om att vid motionsslingan norr om Kärsby fotbollsplan anlägga någon form av märke av sten eller annat beständigt och underhållsfritt material var 100:e meter längs stigen. Förslaget inkom till Botkyrka kommun och till samhällsbyggnadsförvaltningen

7 TJÄNSTESKRIVELSE 1[1] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2012:519 Referens Olov Lindquist Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Medborgarförslag - Motionsslinga vid Kärsby fotbollsplan Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden anser medborgarförslaget besvarat. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag av Päivi Järvinen om att vid motionsslingan norr om Kärsby fotbollsplan anlägga någon form av märke av sten eller annat beständigt och underhållsfritt material var 100:e meter längs stigen. Förslaget inkom till Botkyrka kommun och till samhällsbyggnadsförvaltningen Yttrande Samhällsbyggnadsförvaltningen är inte lika övertygad som förslagsställaren om att förslaget leder till att folk i alla åldrar rör sig mer, men anser å andra sidan att förslaget skulle bli ett trevligt inslag i miljön. Eftersom det är Stockholm Vatten AB som äger den mark där den aktuella motionsslingan finns, kommer vi framledes att föra en dialog med Stockholm Vatten om förslaget. Magnus Andersson Samhällsbyggnadschef Ulrika Persson Gata/Parkchef Samhällsbyggnadsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms /HandläggareMobilTelefon/ E-post olov.lindquist@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

8

9 Rubrik Förnamn Efternamn Namn Gatuadress Postadress Postnummer Telefonnummer Mobilnummer E-postadress Förslag Päivi Järvinen Päivi Järvinen Motionsslinga på ängen mellan vattenverket och Kärsbyvägen, vid Kärsby fotbollsplan Det är mycket folk som rör sig på ängen, allt från hundrastare till barnfamiljer, skolungdomar och andra motionärer. Mitt förslag är att man kan ställa något sorts märke i form av sten eller annat beständigt och underhållsfritt material var 100:e meter längs stigen så att det är lätt att räkna sträckan man går eller springer. Man kanske kan få stora stenar från tunnelbanabygget. Motivering Med denna enkel åtgärd kan man sporra folk i alla åldrar att röra sig mer.

10 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Samhällsbyggnadsnämnden Dnr sbf/2013:37 11 Yttrande över SL:s förslag till trafikförändring 2013/2014 (sbf/2013:37) Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att som sitt svar på SL:s förslag till trafikförändringar översända samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad Sammanfattning Samhällsbyggnadsnämnden anser att förslagen till SL:s trafikförändringar 2013/2014 ligger i linje med utvecklingen i Botkyrka kommunen och ställer sig positiv till det. Botkyrka kommun har ett starkt intresse av att kollektivtrafiken blir attraktivare och mer tillgänglig för kommuninvånarna och är därför beredd att medverka i en heltäckande översyn av kollektivtrafiken och delta i fördjupade diskussioner tillsammans med SL. Ärendet SL vill genom denna remiss ge kommunen möjlighet att redovisa synpunkter och förslag till förändringar som är viktiga för kommuninvånarna. Inkomna synpunkter kommer att utgöra underlag för SL:s budget- och verksamhetsåret 2013/14. Kommunledningsförvaltningen har mottagit remissen och överlåtit remissen att besvaras av samhällsbyggnadsnämnden för kommunens räkning. Samhällsbyggnadsförvaltningen redogör för ärendet i tjänsteskrivelse daterad

11 Samhällsbyggnadsförvaltningen Gata/Park enheten TJÄNSTESKRIVELSE 1 [4] Dnr: Referens Ebrahim Khajeh Zadeh Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Yttrande över SL:s förslag till trafikförändring 2013/14 Beslut Samhällsbyggnadsförvaltningen föreslår samhällsbyggnadsnämnden besluta att som svar på SL:s förslag till trafikförändringar överlämna förvaltningens yttrande. Bakgrund SL vill genom denna remiss ge kommunen möjlighet att redovisa synpunkter och förslag till förändringar som är viktiga för kommuninvånarna. Till remissen finns en bruttolista som skall ses som förslag på möjliga trafikförändringarna gällande linjesträckningar, turtäthet och trafikeringstid. Inkomna synpunkter kommer att utgöra underlag för SL:s budget- och verksamhetsåret 2013/14. De förslag till förändringar som berör Botkyrka sammanfattas nedan: (ur SL:s remiss) Tunnelbanan Tiden då maxtrafik råder på Röda linjen förlängs något(liknande åtgärder har skett på Gröna linjen och Blå linjen ) Förlängd rusningstid under sommaren på Röda linjen. Normaltidtabell införs en vecka tidigare i augusti. Pendeltåg Förbättrade anslutningar till Gnestapendlen under rusningstid. Tre av avgångarna från Stockholm C mot Södertälje C snabbas upp genom att inte stanna i till exempel Stuvsta och Tullinge eller genom att tre insatståg förlängas från Tumba till Södertälje C. det sistnämnda skulle dock kräva att ett norrgående insatståg från Tumba mot Upplands Väsby utgår. Fler långa tåg under helger, främst lördagar, men kan även vara aktuellt på söndagar med anledning av ökat resande till Friends Arena i Solna.

12 Förlängning av ytterligare några Uppsalatåg till Tumba istället för att vända i Älvsjö. Busstrafik Hallunda- Kvarnhagen: Linje 702 övervägs trafikera hela sträckningen även kvällar och helger. Linjen går idag till Kvarnhagen vardagar fram till kl Syftet är en standardhöjning och kortare gångavstånd till/från tunnelbana under lågtrafiktid. Samtidigt förs diskussion mellan SL och kommunen om enstaka avgångar till Hangaren. Men för det krävs en vändplan på en plats båda parter är överens om alternativt en bussgata för att få en snabbare och mer logistik linjesträckning för resenärerna. Tumba station - Fruängen: Linje 707 övervägs att få halvtimmerstrafik fram till cirka kl helger, genom en ny avgång i vardera riktningen samt genom att en avgång förlängs till att trafikera hela linjesträckningen. Syftet är bättre trafikförsörjning till Kungens Kurva. Tumba station Rönninge station: för linje 708 övervägs att motsvarande nattavgång som i dagsläget finns mot sön- och helgdag även natt mot lördag. Syftet är enkelhet och standardhöjning. Flemingsbergstation Tullinge gymnasium: för linje 711 övervägs en ny avgång på vardagseftermiddagar. Anledningen är att skolelever idag ej hinner med sista turen kl från Tullinge gymnasium, sedan trafiken på pendeltågen ändrades. Tullinge station Riksten- Lida: linje 721 och Tullinge station Riksten: Linje 721X. Utökad trafik till nybyggnadsområdet Riksten övervägs och diskuteras med Botkyrka kommun. Även kring linjesträckningen förs diskussioner. Bland annat övervägs utökad trafik på linje 721 sträckan Riksten Tullinge station dagtid lördag, sön- och helgdag samt en tidigare avgång dessa morgnar. Nytorp Tumba station linje 725 övervägs en ökad turtäthet rusningstid under högsommaren, i likhet med dagens utbud på linje 716. syftet är enkelhet och standardhöjning. Tumba station Norsborg: efter att linje 738 lagts om till att trafikera Hågelbyleden övervägs även införande av trafik under högsommaren, vilket linjen inte tidigare har haft. Linjen började trafikera Hågelbyleden inklusive hållplats Solhöjden vardagar i december Utöver högsommartrafik övervägs även trafik dagtid helger under normaltidtabellen.

13 Förvaltningens yttrande Förvaltningen anser att förslagen till SL:s trafikförändringar 2013/2014 ligger i linje med utvecklingen i Botkyrka kommunen och ställer sig positiv till det. Samtidigt vill förvaltningen framföra några önskemål och synpunkter. Som i tidigare yttrande vill kommunen betona behovet av förlängning av busslinjer till Subtopiaområdet och Hangaren i Alby. Vi önskar att busslinje 702, ges en förändrad rutt och kör ner till Albyvägens slut för att där vända och fortsätta enligt tidigare rutt. Kommunen planerar att bygga en vändplan vid Hangaren och två hållplatser vid Subtopia under 2013 för att förbereda underlaget för linje 702. Samtidigt har kommunen påbörjat en förstudie om en bussgata mellan Storskiftesvägen och Albyvägen. Detta alternativ ser kommunen fram emot som en effektivare och snabbare kollektivtrafikförsörjning inom området. Trycket på samtliga busslinjer mellan norra och södra Botkyrka är högt under rusningstid. Många åker stående detta sträckan under rusningstid. Kommunens förslag är att öka turtätheten på busslinjer mellan norra(hallunda/alby) till Södra(Tumba). Vi får upprepa kommunens fleråriga önskemål om servicelinjer. I kommunen finns både äldre och människor med funktionsnedsättning som har behov av att nå olika serviceinrättningar. Lokala slingor eller servicelinje är ett sätt att förbättra tillgängligheten för dessa innevånare. Förvaltningen föreslår att förutsättningen för att inrätta en sådan trafik bör utredas i samverkan med SL. Fler långa pendeltåg under helger, främst lördagar, förlängning av ytterligare några Uppsalatåg till Tumba istället för att vända i Älvsjö, förlängning av tiden på maxtrafik på tunnelbanas Röda linje, Förlängning av rusningstid under sommaren och normaltidtabell en vecka tidigare i augusti är kommunen mycket nöjd över för att detta gynnar kommuninvånarna. Turökning av busslinjerna 702, 707, 708, 711 och utökad trafik till nybyggnadsområdet i Riksten (linje 721X), 725 är bra för att uppnå ännu bättre kollektivtrafik till och från Botkyrka Kommun. Mycket positivt med införande av trafik under högsommaren för linje 738 särskild för boende i Solhöjden. Kommunen önskar att SL utöver högsommartrafik prioritera även trafiken dagtid och helger under normaltidtabellen. Kommunen önskar också ha en dialog med SL gällande infartsparkeringar vid pendeltågstationerna Tumba/Tullinge och vid Tunnelbane stationerna i norra Tumba centrum ska byggas ut. Kommunen ser fram emot att delta i åtgärdsvalsstudien tillsammans med SL. En välfungerande

14 kollektivtrafiknod med bra koppling mellan bussterminalen och pendeltågstationen är kommunens önskemål. Kommunen önskar också att SL tar en aktiv roll i utvecklingen av Tullinge station och bussterminalens utveckling. Botkyrka kommun har ett starkt intresse av att kollektivtrafiken blir attraktivare, jämställd och mer tillgänglig för kommuninvånarna. För att underlätta för funktionshindrade resenärer har kommunen tillgäglighetsanpassat mer än 70 % av busshållplatserna på kommunala vägar. Kommunen är beredd att medverka i en heltäckande översyn av kollektivtrafiken i samverkan med SL. Samhällsbyggnadsförvaltningen Magnus Andersson Förvaltningschef Ulrika Persson Park- och gatuchef

15 REMISS 1[1] serviceförvaltningen Dnr KS/2013:69 Referens Ulla-Britt Sjöström Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Uppdrag att svara på remiss för kommunens räkning Kommunledningsförvaltningen har mottagit remissen Trafikförändringar i SL-trafiken 2013/2014 från Stockholms läns landsting, Trafikförvaltningen, och överlåter remissen att besvaras av samhällsbyggnadsnämnden för kommunens räkning. Med vänliga hälsningar Ulla-Britt Sjöström serviceförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms E-post charlotte.persson@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36

37

38

39

40

41

42

43

44

45

46

47

48

49

50

51

52

53

54

55

56

57

58

59

60

61

62

63

64

65

66

67

68

69

70

71 13 Framtid Alby Beslut om godkännande av stadsbyggnadsidén Ordförandeförslag senare utskick

72 TJÄNSTESKRIVELSE 1[7] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2011:241 Referens Per-Anders Framgård Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Framtid Alby beslut om godkännande Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden godkänner förslaget till stadsbyggnadsidé för Alby, Framtid Alby stadsmiljö i utveckling, och överlämnar förslaget till kommunstyrelsen. Samhällsbyggnadsnämnden ger samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att utreda frågan när Albyvägen bör sänkas över torget. Samhällsbyggnadsnämnden föreslår att kommunstyrelsen skickar förslaget till ny stadsbyggnadsidé på extern remiss samt att kommunstyrelsen ger ett antal följduppdrag. Sammanfattning Samhällsbyggnadsförvaltningen har, tillsammans med framför allt Botkyrkabyggen och kommunledningsförvaltningen, tagit fram ett förslag till en ny stadsbyggnadsidé för Alby. Arbetet har kontinuerligt stämts av med samhällsbyggnadsnämnden. Stadsbyggnadsidén visar hur stadsdelen Alby kan utvecklas genom förnyade gator och parker, bättre kopplingar till omgivningen, ett rustat centrum, samt genom förtätningar med ny bebyggelse. Stadsbyggnadsidén ger också riktlinjer för efterföljande planering. Nästa steg i arbetet är att kommunstyrelsen hanterar ärendet. Vårt förslag är att kommunstyrelsen dels beslutar om extern remiss och dels ger ett antal följduppdrag för frågor som behöver en fördjupad analys. Samhällsbyggnadsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms E-post per-anders.framgard@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

73 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[7] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2011:241 Bakgrund Vad är en stadsbyggnadsidé och hur ska den användas? Stadsbyggnadsidén har i första hand dessa användningsområden: Ge en bild av framtidens Alby hur stadsdelen kan förändras och utvecklas Fungera som planeringsunderlag för kommande detaljplaner i Alby och därmed ersätta så kallade detaljplaneprogram Ge riktlinjer för kommunens och övriga offentliga aktörers framtida verksamhet och investeringar i Alby som påverkar fysisk planering och byggande Marknadsföra Alby för byggherrar och andra intressenter inför nya byggprojekt Idén springer ur Albys utvecklingsprogram Stadsbyggnadsidén Framtid Alby är ett led i genomförandet av Albys utvecklingsprogram, Framtid för Alby, som kommunfullmäktige antog våren Programmet betonar fem huvuduppgifter för hållbar utveckling i Alby: Skapa en bra uppväxtmiljö för flickor och pojkar Skapa bättre jobbchanser för kvinnor och män Förnya stadsmiljön Utveckla Albys identitet Pröva nya arbetsformer i kommunen Att förnya stadsmiljön, med stöd av en ny stadsbyggnadsidé, är alltså bara en del av kommunens arbete med Alby. Arbetet med stadsbyggnadsidén Uppdraget till samhällsbyggnadsnämnden Kommunstyrelsen gav samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att arbeta fram en ny stadsbyggnadsidé för Alby. Nämnden gav i sin tur samhällsbyggnadsförvaltningen uppdraget Stöd från Delegationen för hållbara städer I samhällsbyggnadsnämndens beslut ingick ett uppdrag att söka extern finansiering till projektet. Projektet beviljades kronor från den statliga Delegationen för hållbara städer. Stödet från delegationen gavs för tre tillskott till projektet, nämligen 1) nya dialogmetoder, 2) vidareutveckl-

74 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 3[7] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2011:241 ing av hållbarhetskonsekvensbeskrivning samt 3) vegetationsanvändning vid stadsutveckling. Övergripande kartläggning och fyra delstudier Arbetet inleddes med att ta fram en övergripande fysiskt kartläggning av Alby en så kallad stads- och landskapsanalys. Därefter lät vi fyra olika arkitektbyråer göra fördjupande studier av fyra olika områden i Alby, nämligen centrum, dalen, berget och stranden. Arkitektbyråerna fick också i uppdrag att studera vegetationsanvändning samt knyta byggbolag till sig i arbetet. Bred dialog och medverkan Albyborna och deras intressen står i centrum för hela detta arbete. Under arbetet med stadsbyggnadsidén har det därför varit viktigt med dialog för att samla in kunskaper, erfarenheter och åsikter. Först och främst dialog med medborgarna, men också med den kommunala organisationen i sin helhet och andra aktörer, som fastighetsägare och byggherrar, och organisationer. Vi har fört dialog med Albyborna i två steg: först med ett antal referensgrupper och senare med bredare medverkan. I den första dialogen 2011 ville vi ta reda på hur man upplevde Alby, vad som fungerade bra och mindre bra. Den andra dialogen genomfördes 2012 med stöd från Delegationen för hållbara städer. Vi presenterade ett förslag till stadsbyggnadsidé som sedan bearbetades i diskussioner och grupparbeten tillsammans med många Albybor. Vi hade också en lokal med utställningsmaterial i Alby centrum som var öppen för alla. Hela 2000 Albybor besökte lokalen i centrum och cirka 250 personer, varav flera skolklasser, deltog i olika grupparbeten. Samhällsbyggnadsförvaltningen kommer att se till att en återkoppling sker till Albyborna för att visa upp den nya stadsbyggnadsidén som ett resultat av dialogen, bland annat i samarbete med Alby medborgarkontor. Remisskonferens Som ett alternativ till intern remiss hölls i februari en remisskonferens om förslaget till ny stadsbyggnadsidé. Cirka 35 tjänstemän och politiker från olika förvaltningar och nämnder deltog. Syftet var dels att sprida och förankra stadsbyggnadsidén dels att inhämta synpunkter. Som en bilaga till tjänsteskrivelsen finns en sammanställning från konferensen, samt en lista över vilka förändringar i förslaget som har gjorts med anledning av inkomna synpunkter.

75 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 4[7] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2011:241 Framtid Alby stadsmiljö i utveckling förslaget i korthet Förslaget till ny stadsbyggnadsidé kan i korthet sammanfattas i följande punkter: Utrymme skapas för cirka 2000 nya bostäder som kompletterar det befintliga bostadsutbudet i termer av upplåtelseform och gestaltning. Alby knyts ihop bättre med Eriksberg. Albyvägen görs om till en gata med trottoarer kantad av bebyggelse Centrum förnyas och kompletteras med fler bostäder, verksamheter och handel. Stranden görs mer tillgänglig. Trafiksepareringen luckras upp till en del och gatustrukturen förnyas. Ett hållbart Botkyrka Nedan är en bedömning av hur samrådsförslaget påverkar de sex utmaningarna i Ett Hållbart Botkyrka. Kommentar till spindeldiagrammet Förslaget till stadsbyggnadsidé utrymme för fler arbetsplatser. Fler bostäder ger underlag för fler förskolor/skolor som i sig är arbetsplatser. När stadsdelen växer med mer kommunal service ökar det möjligheten till andra arbetsplatser. Samtidigt ger fler bostäder underlag till hela regionen då det är bra kollektivtrafik till arbetsplatser utanför området.

76 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 5[7] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2011:241 Hemkänslan stärks med satsningar på bra mötesplatser, utrymme för egna initiativ, med ett varierat bostadsutbud och större underlag för utbud av service. Många delar i stadsbyggnadsidén är mycket positiva såsom förtätning av bostäder vilket påverkar tryggheten, till exempel runt Grindtorp dock är det viktigt att freda lekytor och grönområden runtikring. Att öppna upp för trafik inne i områden kan innebära såväl positiva som negativa effekter. En förtätning av bostäder och gångstråk längs vägarna ger en ökad trygghetskänsla. Dock minskas barnens rörelseytor och rörelsefrihet om trafiken leds genom området. Samtidigt blir det en positiv/lätttillgänglig/trygg övergång från kvarter och gårdsmiljö till den fria naturen, för de mindre barnen. Skolan stärks indirekt genom att ett bredare bostadsutbud ger ett bredare befolkningsunderlag. Det gäller att bygga ut i rätt takt och att placeringarna är bra utifrån närhet till grönområden och en stimulerande pedagogisk miljö. Stadsbyggnadsidén tar hänsyn till anpassning av de klimatförändringar som kommer. Genom att bibehålla utbud i området samt bättre anknytning till stormarknaderna storhandeln i Eriksberg kan bilanvändningen minskas. Det är också positivt att bygga fler bostäder här där det finns nära till T- bana/kollektivtrafik. Resurseffektivt att använda delar av stranden, som inte går att bygga på, till dagvattenrening. Utmaningen kring hälsan påverkas såväl direkt som indirekt av planerna i Framtid Alby. Det är positivt med en blandning av bostäder och arbetsplatser, viktigt bara att det blir en blandning av bostadstyper så att det finns möjlighet för alla att bo i Alby. Förtroende kan på kort sikt påverkas negativt om det av medborna uppfattas att inga konkreta resultat uppnås genom stadsbyggnadsidén. I långsiktiga program på år är det viktigt att visa koppling till det vi gör nu. Varje projekt som startas ska visa att det är en del av en större process. Förtroendet påverkas positivt av att en bred demokratisk process genomförts om Albys framtid. På lång sikt påverkas förtroendet positivt genom hållbar samhällsutveckling och bättre beredskap mot klimatförändringar Finns det Grupper som riskerar att missgynnas? Pricken i mitten på diagrammet svarar på om någon grupp flickor eller pojkar, kvinnor eller män gynnas/missgynnas av beslutet, t.ex. utifrån kön, etnisk bakgrund, ålder eller funktionsnedsättning. (Grön = nej, röd=ja). Inom respektive utmaning är det svårt att utläsa om någon grupp riskerar missgynnas. Detta måste beaktas vid genomförandet av stadsbyggnadsidén.

77 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 6[7] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2011:241 Mycket av tillgänglighetsarbetet handlar om hur det genomförs det är viktigt att det blir rätt från början. Att beakta i det fortsatta arbetet genomförande Under arbetet med att bedöma konsekvenser för hållbarhetsutmaningarna framkom några områden som handlar mer om hur än om vad programmet innehåller. Det vill säga konsekvenserna kan bli olika beroende på hur genomförandet sker. Några av de viktigaster är följande: Att det fortfarande finns hyreslägenheter till rimlig kostnad så inte boende behöver flytta för att det blir för dyrt. Medan ett genomförande pågår ser till att det nya vi skaffar blir skött under tiden. Utbyggnaden av förskolor/skolor i rätt takt och att placeringarna är bra utifrån närhet till grönområden och en stimulerande pedagogisk miljö. Som en bilaga till tjänsteskrivelsen finns en komplett HKB-analys. Förvaltningens bedömning Samhällsbyggnadsförvaltningens bedömning är att Framtid Alby kan ligga till grund för efterföljande planering och arbete i stadsdelen, såväl arbete med nya detaljplaner inom stadsbyggnadsenheten, som arbete med gator, offentliga miljöer och kommunala fastigheter inom andra enheter på samhällsbyggnadsförvaltningen. Vi bedömer också att nämnden kan lämna förslaget till ny stadsbyggnadsidé vidare till kommunstyrelsen. Albyvägens sänkning följduppdrag att utreda när I arbetet med Framtid Alby har vi identifierat en rad frågor som behöver utredas vidare i separata uppdrag, bland annat Albyvägens sänkning. Förslaget till stadsbyggnadsidé visar att Albyvägen bör sänkas för att kunna passera Alby centrum i nivå med torget. Vårt förslag är därför att samhällsbyggnadsnämnden ger förvaltningen i uppdrag att bedöma när Albyvägen kan sänkas. Det är angeläget att få ett besked i frågan så att Botkyrkabyggen kan starta en upprustning av centrum, vilket är centralt för stadsdelens utveckling. En utredning bör tydliggöra ekonomiska konsekvenser för respektive alternativ, men också konsekvenser i termer av hur det påverkar tidplan och logisk utbyggnadsordning för området närmast centrum. Utgångspunkten är att Botkyrkabyggen kan göra upprustningar inom de närmaste åren som hinner betala sig, även om vägen inte sänks förrän om år.

78 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 7[7] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2011:241 Utredningen ska hålla isär frågan om Albyvägens sänkning respektive Tingsvägens anslutning till Albyvägen. Albyvägen kan sänkas över torget oavsett om Tingsvägen ansluter till Albyvägen i befintligt eller nytt läge. Kommunstyrelsen bör ge fler följduppdrag Stadsbyggnadsidén är ett ambitiöst förslag med påverkan på både stadsdelen och omgivningen. Vi föreslår därför att kommunstyrelsen sänder ut förslaget på en extern remiss till berörda myndigheter, som Trafikverket, länsstyrelsen, landstinget etc. För att ytterligare genomlysa genomförbarheten i stadsbyggnadsidén är vårt förslag också att kommunstyrelsen riktar nya följduppdrag kring följande frågor: Samhällsekonomisk analys Kommunala verksamheter integrerade med bostäder problem och möjligheter? Stegen framåt paketera lämpliga byggprojekt Planuppdrag för centrumområdet (lämpligen efter utredningen om Albyvägen) Magnus Andersson Samhällsbyggnadschef Per-Anders Framgård Utvecklingschef Bilagor: Framtid Alby stadsmiljö i utveckling, mars 2013 Sammanställning från remisskonferensen, HåKB-analys, Expedieras till Kommunstyrelsen

79 FRAMTID ALBY mars stadsmiljö i utveckling

80 INNEHÅLL FÖRORD inledning STADSBYGGNADSIDÉ översiktskarta huvudidé planskiss strukturkarta - funktioner analyskartor illustration av tänkt utveckling BYGGSTENAR hus grönska trafik mötesplatser DELOMRÅDEN centrum albyberget albydalen alby strand Medverkande Projektgrupp Botkyrka kommun: Per-Anders Framgård, projektledare, utvecklingschef Anna Ahlstrand, planarkitekt Kristina Berglund, VA-ingenjör Katharina Holmqvist, landskapsarkitekt Karl-Erik Käck, fastighetsutvecklare Botkyrkabyggen My Peensalu, landskapsarkitekt Birgitta Persson, projektledare Sara Wrethed, samhällsplanerare Projektgrupp Nyréns Arkitektkontor: Åsa Samuelsson, arkitekt och processledare dialog Sonia Andersson, arkitekt och processledare dialog Mårten Setterblad, landskapsarkitekt Maria Engström, landskapsarkitekt Emma Pihl, planeringsarkitekt Delstudier: Alby centrum: Nyréns Arkitektkontor Albyberget: Erik Möller Arkitekter AB, Vera Arkitekter, Nivå, Sweco, Creanova, NCC, Ikano Albydalen: AIX arkitekter, LOLA arkitektur och landskap, Spacescape Alby strand: Witte Arkitektstudio, Urbio, Structor

81 FÖRORD Städer och stadsdelar blir aldrig klara, de förändras ständigt. När Vällingby började byggas på 1950-talet talade man om ett levande drama. Alby byggdes under några intensiva år i början av 1970-talet, som en del av miljonprogrammet. Det var typiskt för tiden med till exempel en tydlig trafikseparering och ett överskott på trerummare. Sedan dess har väldigt lite förändrats i Albys stadsmiljö, trots att vårt samhälle på många sätt ser helt annorlunda ut i dag. Den förnyelse som hade varit naturlig har aldrig riktigt kommit igång. När bebyggelsen och stadsmiljön i Alby nu närmar sig medelåldern syns dock behoven och möjligheterna. Nu kan vi utveckla Albys kvaliteter och anpassa stadsdelen till allt från nya energisparkrav till förändrade familjeförhållanden. Ambitionerna var höga när miljonprogrammet byggdes, och vi ska ha än högre ambitioner när det renoveras. Alby kan bli en förebild i allt från kreativ miljö till långsiktig hållbarhet. Målet för Albys förnyelse är en stadsdel där dagens Albybor trivs ännu bättre och dit nya Albybor vill flytta. Grunden för förnyelsen är därför invånarnas egna åsikter om stadsdelen. Åsikter som kommit fram under en lång process. Senast under 2012, då hela invånare deltog i en bred dialog, vars resultat är en av de viktigaste utgångspunkterna i denna stadsbyggnadsidé som fått namnet Framtid Alby stadsmiljö i utveckling. Tanken med stadsbyggnadsidén är att den under lång tid framöver ska vara en ram för den fortsatta förnyelsen. En ram som lägger fast de stora dragen, tankarna och idéerna för framtidens Alby, men som inte styr detaljerna. Framtidens Alby kommer att växa fram projekt för projekt, hus för hus, under flera år, med gott om tid för fortsatt dialog. Det är ett pussel, med många ännu okända bitar, som vi vill lägga ihop med Albyborna. Botkyrka mars 2013 Peter Nyberg (S), ordförande i samhällsbyggnadsnämnden, Botkyrka kommun Magnus Andersson, förvaltningschef Per-Anders Framgård, utvecklingschef läsanvisning Det här dokumentet är uppdelat i olika avsnitt, som tillsammans presenterar Alby stadsbyggnadsidé utifrån olika teman och för olika områden. Vi börjar med att beskriva processen och arbetet, steg för steg. I avsnittet Stadsbyggnadsidé presenterar vi idén i sin helhet, samt i vilken ordning vi tror att stadsbyggnadsidén kan bli verklighet. I avsnittet Byggstenar finns de riktlinjer som ska gälla för hus, grönska, trafik och mötesplatser. I avsnittet Delområden presenterar vi stadsbyggnadsidén mer i detalj för olika områden i Alby.

82 inledning STADSBYGGNADSIDÉNS FRAMVÄXT Avstamp i Albys utvecklingsprogram Stadsbyggnadsidén Framtid Alby är ett led i genomförandet av Albys utvecklingsprogram, Framtid för Alby, som kommunfullmäktige antog våren I programmet finns fem huvuduppgifter för hållbar utveckling i Alby: Skapa en bra uppväxtmiljö för flickor och pojkar Skapa bättre jobbchanser för kvinnor och män Förnya stadsmiljön Utveckla Albys identitet Pröva nya arbetsformer i kommunen Att förnya stadsmiljön med stöd av en ny stadsbyggnadsidé, är alltså bara en del av kommunens arbete med Alby. I utvecklingsprogrammet 2009 nämns flera utgångspunkter för en ny stadsbyggnadsidé. Vi har valt att baka ihop dem till fyra byggstenar: hus, grönska, trafik och mötesplatser. Dessa byggstenar ska fogas ihop till en fungerande helhet. Dialog och bred medverkan Albyborna och deras intressen står i centrum för hela detta arbete. Under arbetet med stadsbyggnadsidén har det därför varit viktigt med dialog för att samla in kunskaper, erfarenheter och åsikter. Först och främst dialog med medborgarna, men också med den kom- Framtid för Alby ett långsiktigt program för hållbar utveckling Framtid alby 2009 Utvecklingsprogram I maj 2009 antog kommunfullmäktige Albys utvecklingsprogram - Framtid för Alby 2011 Analys Första fasen i arbetet med att ta fram en stadsbyggnadsidé bestod av en stads- och landskapsanalys av Alby 2011 Dialogomgång 1 När analysen var klar genomfördes dialoger med referensgrupper för att ta reda på vad de tycker om Alby 4

83 Bebyggelse munala organisationen i sin helhet och andra aktörer, som fastighetsägare och byggherrar, andra företag och organisationer. med många Albybor. Läs mer om vårt stöd från Delegationen för Hållbara Städer på sidan 9. Det har varit viktigt att ge tid för alla ska acceptera och räkna med den nya stadsbyggnadsidén, som ju blir ramen för förnyelsen för lång tid framöver. Vi har därför fört dialog med Albyborna i två steg: först med ett antal referensgrupper och senare med bredare medverkan. I den första dialogen 2011 ville vi ta reda på hur man upplevde Alby, vad som fungerade bra och mindre bra. Den andra dialogen genomfördes 2012 med stöd från Delegationen för Hållbara Städer. Vi presenterade ett förslag till stadsbyggnadsidé som sedan bearbetades i diskussioner och grupparbeten tillsammans Den ambitiösa dialogen ligger helt i linje med kommunens interkulturella strategi, som betonar likvärdig fördelning av kommunens verksamheter och som lyfter fram information som ett medel för att medborgarna ska kunna använda sina rättigheter. Att hela Albybor besökte lokalen i Alby centrum under dialogen 2012 och att cirka 250 personer, varav flera skolklasser, deltog i olika grupparbeten visar tydligt att gensvaret varit stort. Många synpunkter från dialogen har vi fört in i stadsbyggnadsidén, liksom avvägningar mellan olika allmänna intressen. 5 Trafik Hus FRAMTID ALBY Mötesplatser Grönska - stadsmiljö i utveckling ALBY CENTRUM BOTKYRKA KOMMUN SID 1 Nyréns Arkitektkontor Albyberget utsikt från väster ALBYDALEN SID 11/18 Ny bebyggelse placeras dels i zonen mellan befintlig bostadsbebyggelse och angränsande gator, dels som rumsdelare i de stora och diffust Alhagsvägen gestaltade gårdsrummen. Utmed Alby allé byggs en tät stadsmiljö för ett levande stadsliv mellan Alby centrum och Eriksberg, med våningsantal varierande mellan 2 och 9. Vid Alby entré byggs ett högre hus, i c:a 20 våningar, som tyngdpunktsmarkering synlig från E4. Hågelbyledens östra sida bebyggs konsekvent, närmast Alby entré med blandat innehåll dominerat av handel för att söderut övergå till bostäder. Lagman Lekares väg omgestaltas och frigjord mark bebyggs med bostäder. All tillkommande bebyggelse formas för en fotgängarvänlig gårds- och gatumiljö i varierande typologier, i skala 2-5 våningar. Bottenvåningarna möjliggörs för lokalanvändning i strategiska lägen. Alby park Alby centrum Kvarnhagsvägen Alby allé Lagman Lekares väg Alby entré AIX ARKITEKTER AB HUDIKSVALLSGATAN STOCKHOLM TEL INFO@AIX.SE ORG.NR Hågelbyvägen FLYGBILD, VOLYMSKISS MÖTET MED VATTNET DELSTUDIE ALBY STRAND Koloniparken 2011 Delstudier Med utgångspunkt i analysen, kartläggningen och dialogerna togs det fram olika delstudier/förslag för Alby 2012 Dialogomgång 2 Under sommaren fram till och med september pågick en dialaog om framtidens Alby 2013 Stadsbyggnadsidé Ett dokument som lägger fast de stora dragen, tankarna och idéerna för framtidens Alby.

84 STADSBYGGNADSIDÉNS ANVÄNDNING Stadsbyggnadsidén Framtid Alby är en idé om hur Albys stadsmiljö kan förnyas i etapper under lång tid framöver. Stadsbyggnadsidén har i första hand dessa användningsområden: Ge en bild av framtidens Alby hur stadsdelen kan förändras och utvecklas Fungera som planeringsunderlag för kommande detaljplaner i Alby och därmed ersätta så kallade detaljplaneprogram Ge riktlinjer för kommunens och övriga offentliga aktörers framtida verksamhet och investeringar i Alby som påverkar fysisk planering och byggande Marknadsföra Alby för byggherrar och andra intressenter inför nya byggprojekt Sedan våren 2011 gäller en delvis ny plan- och bygglag (PBL) där kommunen själv avgör behovet av detaljplaneprogram. Avsikten med stadsbyggnadsidén är att nya detaljplaner ska kunna tas fram i Alby utan något detaljplaneprogram. Stadsbyggnadsidén berör många av de frågeställningar som annars behandlas i ett sådant. För att stadsbyggnadsidén ska var realistisk och få den tyngd som gör ett genomförande trovärdigt, ska vi låta byggherrar och andra ta fram konkreta projekt som vi kan göra detaljplaner utifrån. Projekt som stämmer överens med dess huvuddrag ska kunna gå från idé till detaljplanearbete på kort tid. En flexibel tolkning av idéns huvuddrag ska gälla så att det finns möjlighet att åstadkomma en varierad bebyggelse. Detta gäller både för ny bebyggelse och för allmänna ytor och anläggningar. Framtid Alby ska ge vägledning och underlätta stadsdelens förnyelse. Bilder Botkyrka kommun 6

85 fakta om alby Alby är en bra del av miljonprogrammet. Albys förutsättningar och behov liknar andra områden med stora flerfamiljshus. Här finns många tidstypiska drag från 1970-talet trafikseparering, enhetlig arkitektur, boende och arbete var för sig och med ett samlat service- och handelscentrum. Här är några korta fakta om stadsdelen: bor i Alby vilket gör den till en av de folktätaste delarna i Botkyrka. 75 % fi nns i Alby i dag, i huvudsak byggda lägenheter minuter personer 18 % vatten och avlopp 20 hyreshus. radhus/friliggande villor. 7 % bostadsrätter. kvm är den ungefärliga arealen på stadsdelen. är utbyggt i hela Alby, stadsdelen är ansluten till det kommunala avloppsnätet och dricksvattnet kommer från vattenverken i Norsborg och Tullinge. är restiden med tunnelbana till centrala Stockholm men även bussarna 702 och 708 passerar genom Alby. minuter uppvärmning av byggnader med cykel till Tullinge. Södertörns Fjärrvärme (SFAB) försörjer Alby med fjärrvärme % av de boende i Alby är mellan 0-19 år unga arbetsplatser fi nns i och i anslutning till Alby: I Alby centrum centralt i Alby och handelsområdet Eriksberg med en koncentration av handel och kommunikation i anslutning till stadsdelen. Området ingår i det arbetsplatsområde som löper längs med E4/E20 norrut in i Huddinge och Stockholms kommuner. minuter är bostadsrätter eller radhus. med cykel till Flemingsberg (6 km). bostäder 3är den genomsnittliga väntetiden till att få en bostad i Alby. år lägenheter ägs och förvaltas av det kommunala bostadsbolaget Botkyrkabyggen. 20 är restiden med bil från centrala Stockholm. Då Alby ligger utmed E4:an går resan hit alltid fort oavsett om du kommer från Södertälje eller Stockholm. minuter 7

86 STADSBYGGNADSIDÉ Förena kontinuitet med föränderlighet I vårt arbete har vi respekterat miljön i Alby och de många tusen Albybor som bor och trivs här. Vi vill med denna stadsbyggnadsidé förena kontinuitet med föränderlighet både bevara och tillföra nytt och lägga grunden för framtida tillskott. Vår utgångspunkt är att stärka Albys positiva egenskaper. Med denna idé vill vi visa hur stadsmiljön byggnader, gator och torg, platser och parker stegvis kan förnyas, utvecklas och förändras framöver. Genomförandet kommer att ta tid och ske i flera etapper under många år. Vi vill att framtidens Alby ska ge invånarna en rikare stadsmiljö, med kvaliteter som samtidigt lockar nya Albybor att flytta hit. Förutom Albys utvecklingsprogram (se ovan) utgår hela idén från tre övergripande förutsättningar och mål: 1. Alby ligger bra till 2. Alby är en kreativ plats 3. Alby är en interkulturell plats tunnelbanan, bussen eller på sikt spårvägen till och från stadsdelen. Ett upprustat, mer stadslikt och bättre förgrenat gatunät ökar samtidigt tryggheten och tillgängligheten för Albyborna. Eriksberg Hågelby ALBY LIGGER BRA TILL Alby och grannstadsdelarna är södra porten till Stockholm, med goda kommunikationer genom tunnelbanan och E4/E20. Med dessa når man både Stockholms centrum och de regionala kärnorna Skärholmen-Kungens kurva och Södertälje. Genom den planerade Förbifart Stockholm kommer också regionens norra delar närmare. Med cykel, buss och bil når man Tumba centrum, som har direkttåg till Arlanda, och även den regionala kärnan Flemingsberg med Karoliska sjukhuset och flera högskolor. Tvärs över vägen från Alby utvecklar man nu Eriksbergs verksamhetsområde och vid Hågelby gård planeras en familjepark. Med stadsbyggnadsidén vill vi utveckla Albys goda läge genom att förbättra stadsdelens kopplingar till omgivningen. Vi vill också underlätta för kollektivtrafik genom Alby för att göra det enklare att ta Översiktskarta - Alby ligger bra till 8

87 ALBY IDAG - orienteringskarta Grindtorps- skolan Nämndemanna- vägen E4/E20 Notarie- backen Albysjön Domare- backen Övre torget Tingsvägen Subtopia småbåts- hamn Albyvägen T-bana Nedre torget Alby centrum Albyvägen kolonier baseball- plan Hangaren Eriksberg, handel och verksamheter Lagman Lekares väg fotbollsplanen Albyparken Hågelbyvägen Kvarnhags- skolan Storskiftesvägen Alhagsvägen Kvarnhagsvägen Rågången mot Tumba 9

88 ALBY ÄR EN KREATIV PLATS Alby med Subtopia och Hangaren är redan ett kreativt område i en gammal kulturmiljö. Här finns över 50 företag, organisationer och utbildningar med fokus på cirkus- och filmproduktion och allt som hör till: musik, teater, dans, mat, konst, design och event. Det är som ett prov på Sveriges omvandling från industrisamhälle till kunskapssamhälle. I framtidens Alby vill vi se en stadsmiljö som stöder tillväxt i kreativa näringar, som stöder både Subtopias och Hangarens utveckling och att liknande verksamheter växer fram. Det skapar i sin tur annan verksamhet. Människorna är kunskapssamhällets viktigaste byggstenar. Där människor möts och trivs finns utrymme för kreativitet och nya idéer. Stadsbyggnadsidén vill utveckla Albys unika kulturella kraft kring aktiviteterna i Subtopia och evenemangen i Hangaren. De två ska växa och växa ihop med stadsdelen genom nya kvarter intill den gamla kulturmiljön, med bostäder och verksamheter. Centrum ska rustas till en bättre mötesplats, både ute och inne, med ett levande torg för både kultur och butiker. Samtidigt ska stadslivet spridas till bostadskvarteren. Trivsamma gator och stråk med närbutiker och matställen skapar nya mötesplatser. Med fler hustyper, storlekar och upplåtelseformer kan fler finna sin bostad. Med kombinationer av bostäder och lokaler i gamla och nya hus kan också verksamheter hitta sin plats i stadsdelen. ALBY ÄR EN INTERKULTURELL PLATS Alby har liksom Botkyrka i stort en ung, internationell befolkning. En stor tillgång i ett land där det kommer att bli brist på arbetskraft, men samtidigt en utmaning när det gäller att alla ska få likvärdiga livschanser, oavsett kön eller social, etnisk och religiös bakgrund. För att bättre kunna möta denna utmaning har Botkyrka formulerat en interkulturell strategi med målet att skapa social sammanhållning och ekonomisk tillväxt på lika villkor för en i många avseenden blandad befolkning. Vi behöver betona gemenskap framför utestängning och skapa möten och rörelser mellan individer och grupper. Utmaningen är att komma dit från ett läge där olika etniska och socioekonomiska grupper lever nära varandra sida vid sida, men inte tillsammans. Den interkulturella strategin vill utveckla formerna för dialog och samverkan med medborgarna och utveckla kommunens information, för att invånarna att kunna utnyttja sina medborgerliga rättigheter. Arbetet med stadsbyggnadsidén Framtid Alby har haft just dessa utgångspunkter. Stadsbyggnadsidén vill utveckla Alby till en stadsdel som ger bättre möjligheter till överbryggande möten människor emellan i vardagen. Det kan ske med ökad variation, i både bostadsbestånd och stadsmiljö och med en mer spännande och inbjudande utformning av gator, torg och andra mötesplatser. Dessa kvaliteter ska också gynna företagandet som kan ge fler arbetsplatser. Allt i fortsatt nära dialog med Albyborna. Ett arbete med stöd från Delegationen för Hållbara Städer Delegationen för hållbara städer har regeringens uppdrag att under perioden dela ut statligt stöd till utveckling av hållbara städer. Ett av projekten man stödjer är Framtid Alby stadsmiljö i utveckling och vi har fått tre tillskott i arbetet: utveckling av nya dialogmetoder vidareutveckling av kommunens arbete med hållbarhetskonsekvensbeskrivningar vegetationsanvändning vid stadsutveckling 10

89 De tre tillskotten presenterar här kortfattat. 1. Nya dialogmetoder, så kallad designdialog Botkyrka har ett erkänt välutvecklat medborgardialogarbete. I vårt arbete med Alby stadsbyggnadsidé har vi använt den nya metoden designdialog. Att använda och utveckla denna metod har flera syften, dels förankrar det stadsbyggnadsidén bland Albyborna, dels blir designdialogen utvecklats en lärande process i sig själv för kommunen, andra aktörer och medborgarna. Designdialogen lärde oss mer om hur stadsdelen fungerar och vilka val som har betydelse. 2. Vidareutveckling av vårt arbete med hållbarhetskonsekvensbeskrivning (HåKB) Inom kommunen pågår ett utvecklingsarbete med HåKB. Vi vill använda verktyget och skapa rutiner för att se till att olika projekt förhåller sig till våra hållbarhetsutmaningar i arbetet. HåKB innehåller hållbarhetsindikatorer, checklista utifrån Botkyrkas hållbarhetsutmaningar samt en sammanfattande matris. Verktyget ska användas för att analysera eventuella konsekvenser för kommunens hållbarhetsutmaningar utifrån olika grupper av invånare. Här beaktar vi jämställdhet, interkulturellt perspektiv, barnperspektiv, folkhälsoperspektiv och tillgänglighetsperspektiv. 3. Vegetationsanvändning vid stadsutveckling. Många städer behöver både bli tätare och få mer natur för rekreation och för ökad biomassa. Forskning har visat att socioekonomiskt svaga grupper har mest nytta av en samhällsplanering där människor har ökad tillgång till natur och grönska. Genom arbetet med stadsbyggnadsidén vill vi hitta former för att förtäta bebyggelsen i kombination med aktiv vegetationsanvändning och ekosystemtjänster. Ekosystemtjänster är sådant vi får gratis från naturen och som är värdefullt för både boende och företag. En rik biologisk mångfald är en förutsättning för att dessa tjänster ska kunna levereras. Bilder från dialog 2, grupparbete kring förslag till stadsbyggnadsidé för Alby. 11

90 HUVUDIDÉ Botkyrka kommunfullmäktige angav 2009 de här utgångspunkterna för Albys stadsbyggnadsidé. Det är det här vi ska uppnå: Stadsmiljön ska bli mer dynamisk och föränderlig. Nytt byggande i Alby ska vara genomtänkt och ha intressant och utmanande arkitektur. Den nya bebyggelsen ska komplettera Alby. Det ska tillkomma nya bostäder, arbetsplatser och service på lång sikt för flera tusen fler boende och verksamma. Vi ska knyta ihop Albys bostadsområden bättre med varandra och med arbetsplatserna och handeln på andra sidan Hågelbyleden. Albyvägen ska bli ett samlande stråk genom hela stadsdelen från Albysjön och Subtopia till Alby centrum och vidare till Eriksberg en gata med trottoarer kantad av verksamheter och nya Visionsbilder från delstudier 12 Nya odlingsmöjligheter/ Alby strand/ Witte Arkitekturstudio, Urbio, Structor Omdaning av Alby centrum/ Nyréns Arkitektkontor bostäder. Utrymme för handel ska finnas i byggnadernas bottenvåningar ut mot Albyvägen mellan Albycentrum och mot Eriksberg. Centrum behöver bli en viktigare mötesplats för hela Alby med mer handel och service. Albys offentliga platser utformas med omsorg och fyllas med innehåll. Förändringarna i stadsmiljön ska göra Alby tryggare. Stranden och det gröna gång och cykelstråket upp mot centrum ska vara Albys promenadstråk, en grön lunga som är levande och erbjuder plats för olika aktiviteter. Alla förändringar i stadsmiljön ska vara klimatsmarta. Vi ska ha högt ställda ekologiska och miljömässiga ambitioner i val av byggteknik och teknisk försörjning. Ny bebyggelse på Albyberget/ Erik Möller Arkitekter AB, Vera Arkitekter, Nivå, Sweco, Creanova, NCC, Ikano Aktiviteter längs Alby strand/ Witte Arkitekturstudio, Urbio, Structor

91 Karta - HUVUDIDÉ Kartan visar huvudidén för Alby sett i ett större sammanhang. HALLUNDA E4/E20 FITTJA Med en framtida ny avfart från E4/E20 väster om Eriksberg kan Hågelbyleden utvecklas till Hågelby allé och bli ett sammanbindande kitt mellan Alby, Hallunda och Eriksberg. ALBY ALBYSJÖN Centrum är stadsdelens viktiga mötesplats och Albyvägen blir ett samlande stråk genom hela stadsdelen från Albysjön och Subtopia till Alby centrum och vidare till Eriksberg. Kontakten med stranden vid Albysjön och omgivande natur och kulturlandskap utvecklas och blir en rekreativ tillgång för hela Alby. ERIKSBERG HANDEL/ VERKSAMHETER HÅGELBY HÅGELBY ALLÉ KULTURLANDSKAP 13

92 illustration stadsbyggnadsidé Grindtorps- skolan Nämndemanna- vägen E4/E20 Notarie- backen Domare- backen Övre torget Tingsvägen Subtopia småbåts- hamn Albyvägen T-bana Nedre torget Alby centrum Albyvägen kolonier baseball- plan Hangaren bryggor, villor på vatten Eriksberg, handel och verksamheter Lagman Lekares väg fotbollsplanen Albyparken Hågelby Allé Allé Kvarnhags- skolan Storskiftesvägen Albysjön Alhagsvägen Kvarnhagsvägen Rågången 14 mot Tumba

93 kommentarer till illustration Illustrationen visar en helhetsbild över framtida Alby. Utvecklingen kommer ske under lång tid och den sammanfattande helhetsbilden är till stöd för genomförande av olika delprojekt i stadsdelen. Längre fram i det här dokumentet beskrivs kommunens strategi för etappindelning. 1. Albyvägen blir stadsgata Ide: Utformas som stadsgata med en ändrad dragning och sänkning till samma nivå som torget. Not: Hur ett genomförande ska se ut behöver studeras 2. Alby centrum utvecklas Idé: Om och påbyggnad av centrum. Väg och torg byggs i samma nivå. Nya bostäder i slänt mot berget för en stärkt koppling mellan dalen och berget. Not: Centrumägaren genomför studier för denna utveckling 3. Nya boendeformer på Alby berget Idé: Vi vill ta vara på möjligheten att bo med utsikt. Nya boendeformer som t.ex. kooperativa fl erfamiljsvillor, friliggande villor prövas. Läge för en bollplan studeras Not: Marknaden för ett kooperativt bygganade undersöks 4. Bostäder på Albyskolans tomt Idé: Tomten planeras för fl erbostadshus och radhus. I fl erbostadshusen bottenvåningar ska plats fi nnas för lokaler och förskola/skola. Not: Det fi nns inga hinder att påbörja en planering. 5. Fotbollsplan blir sportpark Idé: Ge plats för ett större sportområde med en ny placering av befi ntlig sporthall. Not: Möjligheten att fl ytta sporthallen behöver utredas. 6. Subtopia växer med bostäder/verksamheter Idé: Nybyggnad av fyra kvarter med plats för bostäder och verksamheter. Här prövas nya bostäder vid äldreboendet som ansluter till befi ntlig verksamhet. Ett torg anläggs vid entrén till Subtopia. Not: Planläggning för bostäder och verksamheter pågår. 7. Nya bostäder vid kolonilottsområdet Idé: Nya bostäder som ramar in kolonilottsområdet. Vi provar en blandning av punkthus, lamellhus och radhus. Not: Omfattning av bybyggelse behöver studeras vidare En närmare utredning måste göras och då i samråd med kolonisterna i området. Odling är en bra kvalitet förstadsdelen. 8. Hamnen görs allmänt tillgänglig Idé: Vi vill att hamnen utvecklas som plats som är tillgänglig för alla. Ny bebyggelse vid Gula Villan studeras närmare. Not: Utveckling av hamnen måste ske i samråd med båtklubben 9. Dagvattenstråk i stadsdelen Idé: Som en del i ett grönt gångstråk vill vi bygga ett öppet dagvattenstråk från Albysjön upp till Alby Centrum Not: Hur långt upp stråket kan dras i stadsdelen, beror bland annat på intresset från fastighetsägare att ansluta sig till stråket. 10. Dagvattendammar i strandpark Idé: Strandparken bebyggs med dagvattendammar för bland annat en ökad biologisk mångfald men också förbättra tillgängligheten till Albysjön. Not: Utbyggnad av dagvattendammar är beroende av markens hållfasthet och om marken är förförorenad. 11. Tillgänglig strandpromenad Idé: En strandpromenad med bryggor ut i Albysjön anläggs för att stärka mötet med vattnet. Mot Fittja går promenaden på bryggor vid dagvattenbasänger Not: I det fortsatta arbetet utreds hur en strandpromenad ska få en säker och tillgänglig utformning. 12. Offentliga bryggor med villor på vatten Idé: På samma sätt som i Fittja vill vi prova möjligheten med villor på vatten som bondeform. Not: Marknaden för denna boendeform undersöks Bebyggelse längs Alhagsvägen Idé: Nya fl erbostadshus och radhus uppförs här. Not: Läget för en ny förskola här måste studeras närmare. 14. Albydalen, förtätning av bebyggelse Idé: Alby dalen förtätas med nya radhus och i befi ntliga hus ändras bottenvåningarna till bostäder. I strategiska lägen uppförs bokaler lägen för att underlätta nyföretagande. Not: Intresset för en förtätning beror på fastighetsägaren 15. Nya villor i kv. Rågången Idé: Tio tomter där privatpersoner kan bygga ett friliggande bostadshus i två våningar planeras här. Not: Planarbete pågår och är en del i uppdraget Hundra villatomter 16. Nya byggnader längs Hågelbyleden Idé: Hågelbyleden blir en ny stadsgata med bebyggelse på gatans båda sidor. Alby och Eriksberg knyts samman. Not: Bebyggelsen är beroende av Hågelbyledens framtida sträckning samt att kraftledningen tas bort

94 Modellfoto - stadsbyggnadsidé Den stora modellen över Alby var ett bra arbetsredskap under dialogen där vi testade tidiga förslag till stadsbyggnadsidén. Modellen hade en central plats i lokalen i Alby centrum. Deltagare i kvällsworkshop under dialog 2. Elever från årskurs 9 på Grindtorpsskolan. Samling kring modellen under en av kvällsworkshoparna. 16

95 Storskiftesvägen SKISS - FRAMTIDA MARKANVÄNDNING Grindtorps- skolan Nämndemanna- vägen E4/E20 Notarie- backen Domare- backen Övre torget Tingsvägen Subtopia småbåts- hamn Albyvägen T-bana Nedre torget Alby centrum Albyvägen kolonier baseball- plan Hangaren bryggor, villor på vatten Eriksberg, handel och verksamheter Lagman Lekares väg fotbollsplanen Albyparken Hågelby Allé Allé Kvarnhags- skolan Alhagsvägen Albysjön Kvarnhagsvägen Rågången 17

96 illustration av tänkt utveckling Stadsbyggnadsidén visar en helhetsbild över framtida Alby. Med dessa tre illustrationer, NU SENARE FRAMTID vill vi visa visar hur stadsrummet med bebyggelse, ny som befintlig, allmänna platser, gator och torg stegvis kan förändras, utvecklas och förnyas. Utvecklingen kommer att pågå under en lång tid där stadsdelen successivt utvecklas. NU - PÅGÅENDE 2013 OCH EN BIT FRAM I TIDEN Det som sker under 2013 är bland annat att Albyvägen 7 byggs om till fritidsgård samt att en ny förskola med 12 avdelningar ska byggas vid koloniområdet. Vid Hangaren anläggs en öppen trädplanterad yta med plats för parkering vid större evenemang. En bit fram i tiden kommer området vid kvarteret Rotemannen att bebyggas med lägenheter och radhus. Här kan även finnas plats för till exempel förskolor och lokaler. Under denna period startar utbyggnaden av strandparken med öppna dagvattenstråk och dagvattendammar samt allmänt tillgängliga bryggor ut i Albysjön. SENARE I ett senare skede tänker vi oss bland annat att det övre torget på Albyberget byggs nya bostadshus och runt Grindtorpsskolan byggs det stadsvillor. Nu påbörjas en större förändring av Albys centrum. Det handlar om ändring av Albyvägen sträckning och ny bebyggelse runt denna. Vid torget byggs nya bostäder samt en större ombyggnad av centrum. I Albydalen görs förtätningar med stadsradhus samt kombinerade lägenheter och lokaler i gatuplanet som tillbyggnad av de befintliga husen. Den befintliga idrottsplatsen byggs om till en idrottspark, med olika ytor för idrott. Ombyggnaden av gatorna i Alby påbörjas och till exempel Lagman Lekares väg blir lågfartsgata med trädplantering och kantstensparkering. 18

97 FRAMTID Den fortsatta förändringen av Alby kommer att ske genom att den befintliga bebyggelsen förtätas och att nya byggnader uppförs längs befintlig gator och vägar i stadsdelen. Vid Albysjön uppförs flytande villor och vid Gula villan byggs ett antal stadsvillor. Gångstråken på båda sidor av Albyparken byggs om till gårdsgator. När Hågelbyleden är avlastad från tung genomfartstrafik kan denna byggas om till en stadsgata. En utbyggnad av flerbostadshus och verksamheter kan då medverka till att Alby och Eriksberg bättre hänger samman. 19

98 BYGGSTEN - HUS INLEDNING Byggstenen HUS visar hur bebyggelsen ska vara för att ge Alby en mer dynamisk och föränderlig stadsmiljö. Den nya bebyggelsen ska genom både sitt innehåll och sin karaktär tillföra Alby något nytt. Detta gäller såväl stadslandskapet i sin helhet som Albys olika delar. Den nya bebyggelsen i Alby ska präglas av en myllrande arkitektur. Att öka variationen i arkitektur och innehåll ökar valmöjligheterna för Albyborna. Därigenom ökar förutsättningarna för fortsatt blandad befolkningssammansättning, som betonas i den interkulturella strategin. Det gör det lättare att bo kvar, vilket ökar hemkänslan och stärker civilsamhället ALBYS SILUETT OCH DET BEBYGGDA LANDSKAPET Naturlandskapet och trädtoppsnivån utgör grunden för Albys stadsbild och siluett. Det är värt att bevara. Den tillkommande bebyggelsen kan undantagsvis och med tydligt stöd i landskapet vara högre om den tar hänsyn till utsikten och möjligheten att orientera sig samt avståndskänslan i stadsrummet. Höga punkthus eller bebyggda bergsplatåer blir tydliga i siluetter och stadslandskap. HUS MÖJLIGT ATT SÄTTA SIN EGEN PRÄGEL mer dynamisk och föränderlig stadsmiljö albys bostadsområden knyts ihop bryta MÖNSTER arkitekturen är intressant och utmanande ny bebyggelse som kompletterar den gamla FLER UPPLÅTELSEFORMER BLANDA MATERIAL KOMPLETTERANDE BEBYGGELSE Nya hus och husgrupper ska komplettera bebyggelsen. Tilläggen ska vara hustyper och lägenheter som kompletterar dagens byggnader på mark som kan frigöras, till exempel överstora parkeringsytor och allt för breda gaturum. Den nya bebyggelsen ska komplettera till både storlek, form, innehåll och upplåtelseform. Behov av olika former av specialboende som gruppbostäder och trygghetsboende ska beaktas och integreras i omgivande bebyggelse. Val av byggnadstyper ska vara flexibelt. Byggmarknadens aktörer ska för det enskilda projektet kunna välja lämpliga hustyper, flerbostadshus, friliggande villor eller en kombination av dessa, beroende på vad som är mest lämpligt. De nya husen ska vara lätta att urskilja så att den ursprungliga bebyggelsen behåller sin identitet. Det nya bidrar då till att Albys olika områden knyts ihop bättre. Ta tillvara och utveckla kvaliteter i området Den storskaliga bebyggelsen i Alby ska utvecklas och förändras med respekt för kvaliteter i den ursprungliga utformningen. Kvaliteter i form av hög tillgänglighet, trafiksäkra gångvägar och välplanerade lägenheter tillvaratas och förädlas. Åtgärder som rör den offentliga miljön prioriteras. Vi ska eftersträva en ökad blandning med mer service och fler arbetsplatser i eller intill stadsdelen om det inte innebär störningar. Levande bottenvåningar med plats för handel är viktiga inslag stadsbilden. Handel centreras i första hand till Alby C och Albyvägen mot Eriksberg. Här ska det finnas plats för handel i tillkommande byggnadernas bottenvåningar. I småhusområdena beaktas särskilt gemensamma friytor i entrézoner, parker och lekplatser. Bottenvåningar, överstora parkeringsdäck och bostadshus i störda lägen kan återanvändas för andra ändamål, som exempelvis bostad 20

99 och lokal i kombination, så kallade bokaler, eller som lokaler för fritids- och idrottsändamål eller näringsverksamhet. På så sätt kan den nya strukturen underlätta för entreprenörer och företagare och ge fler jobb i stadsdelen i linje med den interkulturella strategin. OFFENTLIGA LOKALER och SERVICE Alby behöver fler offentliga lokaler och platser för en växande befolkning. En utbyggnad med fler bostäder ökar behovet av förskolor, skolor, lokaler och ytor för fritid och idrott. Det behövs också vård och omsorgsboenden för ett ökande antal äldre. Det är viktigt att utbyggnaden av den kommunala servicen hänger med i utbyggnadstakten och att i först utse lämpliga placeringar av förskolor och skolor. I samband med utbyggnaden ska behovet av förskole- och skolplatser beaktas och prövas vid varje detaljplaneprocess. Förskolor i ett till två plan uppförs antingen som fristående byggnader eller i bottenvåningar i nya flerbostadshus, beroende på vad som är mest lämpligt. Utemiljön är viktig i pedagogiken och det är bra om förskolan ligger nära natur eller en park, som det finns mycket goda möjligheter till i Alby. Storleken på förskolan anpassas till platsen och förskolans pedagogik, oavsett om förskolan drivs i privat eller offentlig regi. Förskolorna ska gärna ligga utspridda i stadsdelen och nära allmänna kommunikationer. För att förskolor i kommunens regi ska vara ekonomiskt hållbara bör de byggas för minst 150 barn. De kommunala förskolorna ska vara anpassade till en 24-timmars verksamhet och i ett långsiktigt perspektiv ska en förskola kunna byggas om till skola eller fritidsverksamhet. Utemiljöer och lekplatser anpassas till antal barn på förskolan. Utformning och innehåll ska främja utevistelse, vara varierad, stimulera motorik, lek samt vara trygg, säker och tillgängliga. Det ska också gälla för kommunala lekplatser. Albys skolor är välfyllda och behöver byggas ut i samband med utbyggnaden av Alby. Inom de närmaste fem åren kommer troligen ytterligare en skola att behövas i stadsdelen för att klara den ökande befolkningen. Till skolorna behövs utemiljö för lek och bollplan för idrottsundervisning. Fler invånare kräver också ytor för organiserad idrott och spontanidrott. Det behövs en idrottshall och plats i exempelvis i bottenvåningar för dans, gym eller liknande. En idrottspark centralt i stadsdelen är en lockande tanke, både för idrottens skull och som mötesplats. År Behov av ytterligare Behov av ytterligare förskoleavdelningar platser i skolan ,7 12 st ,1 12 st ,5 18 st ,2 56 st st Prognos över ökat behov av förskoleavdelningar och skolor Prognosen bygger på fl era antaganden, bland andra: 1000 nya lägenheter i fl erbostadshus och 1000 nya småhus jämt fördelade fram till 2043 Succesivt ökad täckningsgrad inom förskolan, det vill säga allt större andel av barnen går i förskola 18,2 barn per avdelning 62 procents täckningsgrad inom årskurs F-9 Prognosen har fl era osäkerhetsfaktorer, bland andra: Utbyggnadstakt med koppling till marknadsintresse Boendetäthet Huvudmannaskap kommunalt eller privat INSPIRATIONSBILDER HUS BEFINTLIGa hus i alby NY ANVÄNDNING AV TAK handel och service i bottenvåningen byggnader för barn 21

100 Vid Alby äng finns ett äldreboende med ca 60 platser och vid en utbyggnad behövs troligen ytterligare ett äldreboende. Äldreboendets utemiljö ska vara avgränsad och rymma trädgård och gångstigar. Det ska också finnas plats för transporter och färdtjänst i eller vid äldreboendet. Behov av olika former av integrerade eller fristående gruppbostäder ska beaktas i samband med bostadsbyggandet i stadsdelen. FASADERNAS FÄRGer OCH UTTRYCK Alby präglades ursprungligen av puts i mättade jordfärger. Men i de upprustade är det en klarare färgskala med mer färgrika kulörer och accentfärger i företrädesvis puts. Den nya bebyggelsen ska präglas av korta fasader i varierade kulörer och material som ger en mer varierad stadsmiljö. Husens entréer vänds mot gator och stråk och gårdarna blir mer slutna. Sådant som kan ge de nya fasaderna variation är generösa balkonger samt inslag gröna väggar, vertikala trädgårdar och hängande odlingar. Hus i strategiska lägen ska ha färger både i kontrast till och i samspel med omgivningen. TAKlandskapet Taklandskapet har stor betydelse för stadsbilden och skapar stadsdelens siluett. Vi kan prova att anlägga trädgårdar på taken, med exempelvis fetbladväxter och stenpartiväxter. Det ge positiv påverkan på klimatet och naturen samt är vackert att vila blicken på. I strategiska lägen i Albydalen kan vi prova takträdgårdar på lägre nybyggnader. Den nya bebyggelsen bör ha väl synliga tak, vilket är Hågelbyvägen T Albyvägen Alhagsvägen Kvarnhagsvägen Kartan visar i ett trettioårsperspektiv hur stadsdelen kan byggas ut med ny bebyggelse. viktigt för att visa att en ny årsring läggs till. För att taklandskapet ska kunna hålla samman bebyggelsen har valet av kulör och material stor betydelse. KARTA BEBYGGESLSE gröna tak INSPIRATIONSBILDER HUS 22 trädgård på taket korta och varierade fasader gavlar ocg synliga tak

101 BYGGSTEN - GRÖNSKA INLEDNING Byggstenen GRÖNSKA visar hur grönskan ska se ut i stadsdelens offentliga rum. Det gäller både i stadslandskapet i sin helhet och i Albys olika delar. Landskapet och vegetationen är viktiga för stadsdelen, Alby är byggt utifrån landskapets naturliga förutsättningar och det är en skillnad mellan exempelvis Albyberget och Albydalen som ska få vara tydlig. Mellan husen finns det mycket grönska som bidrar till Albys karaktär och kontakten med Albysjön ger en känsla av rymd i området. En förtätning får inte förstöra värdet av en rik biologisk mångfald och om vi använder delar av de gröna rummen måste de ersättas med motsvarande kvaliteter. All förtätning av bebyggelsen ska kombineras med en genomtänkt användning av grönska, det ska vara en del av Albys signum. Samtidigt utgör Albys gröna miljöer viktiga mötesplatser, som i linje med den interkulturella strategin har många positiva effekter för stadsdelen. GRÖNSKA samman- HÄNGANDE BIOLOGISK MÅNGFALD GRÖNSKA blir FYSISK OCH VISUELL LÄNK Albyborna använder stråk, passager och vägar mellan viktiga knutpunkter, och de här stråken bli trevligare med hjälp av grönska. Exempel på knutpunkter kan vara ICA Maxi, Alby Centrum, Subtopia, närliggande friluftsområden samt entrévägarna. Huvudstråförändringarna i stadsmiljön är klimatsmarta mer dynamisk och föränderlig stadsmiljö stadsodling Lekfull TILLGÄNGLIG Bärande delar för grönska och vegetationsanvändning i stadselen: Ge struktur Knyta ihop fysiskt och visuellt Stärka och avgränsa rum Ge karaktär Rekreation, hälsa och aktivitet Vattenhantering och klimat GRÖNSKA BIDRAR TILL ATT SKAPA STRUKTUR Albys grönska ska bidra till att skapa en övergripande struktur och logik i stadsdelen. Till exempel med planteringar som kopplar ihop platser, avskärmar områden och delar upp. I huvudstrukturen ingår entrévägarna till området. Dessa utformas som alléer, där träden ger plats för gröna lungor med utrymme för aktiviteter gaturummet en mänsklig skala, bättre lokalklimat och ett varierat intryck beroende på årstiden. Albys gator ska generellt kantas av likartade trädslag, för att skapa en stark ram till stadsdelen och dess kvarter. Trädplanteringen ska ha fler arter för att skapa en större biologisk mångfald, en lång blomning och olika lövfärger. 23

102 ken och entrévägarna blir tydligare med hjälp av alléer, till exempel Albyvägen. Utöver detta centrala huvudstråk kopplar ett antal nya trädplanterade tvärgator i nord-sydlig riktning ihop områdets inre med de omgivande vägarna Alby allé och Kvarnhagsvägen. De nya tvärgatorna ska binda ihop områdena, trädraderna och alléerna kan få olika uttryck genom att man använder enhetliga trädsorter, men olika trädslag i de olika raderna. Tydligare gräns mellan privat och gemensamt Gårdarna blir mer sammanhållna och får en starkare identitet. Vi kan använda exempelvis träddungar, buskplanteringar, häckar och staket eller murar för att få en tydligare gräns mellan de privata och de gemensamma gårdarna och det offentliga rummet utanför. VAL AV VÄXTER GER GÅRDARNA KARAKTÄR Gårdarna utvecklas med ny bebyggelse och samtidigt kan valet av växter bidra till att skapa en stark identitet åt varje gård. På gårdarna kan till exempel exotiska trädslag användas. Det är viktigt är att de boende får möjlighet att påverka valet av växter, men det är positivt om växtvalen finns med i den övergripande strukturen. VEGETATION SKAPAR PLATS FÖR REKREATION, HÄLSA OCH AKTIVITET Vegetationen skapar goda utemiljöer som öppna gräsytor, gårdar, Hågelbyvägen T Albyvägen Alhagsvägen Kvarnhagsvägen Kartan visar hur Alby genom grönska ska bidra till att skapa en övergripande ordning och logik i stadsdelen. KARTA GRÖNSKA GRÖNSKA BIDRAR TILL ATT SKAPA STRUKTUR 24 gångväg längs grönska VATTENSTRÅK alby idrottsplats INSPIRATIONSBILDER GRÖNSKA

103 parker, kolonilotter och odlingslotter, som ger möjlighet till rekreation och aktiviteter. Natur, vegetation och trädgård är viktiga för livskvalitet och hälsa. Trädgårdar har stora effekter både fysiskt och psykiskt och används för att förebygga sjukdomar och främja motion. Gårdarna ska utvecklas så att de får en tydlig gemensam och social funktion för de närboende. Här används vegetationen för att det är vackert och för att skapa mötesplatser som ökar de boendes känsla för sin miljö. STADSODLING I GÅRDSMILJÖ Kolonilotterna i Alby kolonilottsförening visar att trädgårdsodling ger gemenskap i området, och det ska användas på flera platser i stadsdelen. Om vi till exempel ger Gårdsföreningen Äppellunden uppdraget att förvalta den gemensamma gården och låta boende anlägga egna trädgårdar, bidrar det tillgemenskap. Odlingen ger också lättåtkomlig motion, parker, gårdar och kolonilotter blir viktiga mötesplatser. VATTEN OCH VEGETATION BIDRAR TILL EN KLIMATSMART STADSDEL Dagvattnet i Alby är en resurs som kan användas till att skapa en mer spännande och varierande stadsbild. Genom att rena dagvattnet i öppna dagvattenlösningar, som dammar, vattenstråk och våtmarker, kan det bli en tillgång för stadsdelen både estetiskt och för miljön. Vegetationen i Alby ska vara en del av dagvattenhanteringen. I små vattenmagasin som vattenträdgårdar, vegetationsrika planteringar med vattenälskande växter eller öppna vegetationsdiken kan vi samla och rena dagvatten, innan det rinner ut i dagvattensystemet. De flesta gröna ytor bidrar till att motverka klimatförändringar. Trädplantering och övrig vegetation på gårdar och gator bidrar till ett bättre lokalklimat. Det ger vindskydd, skugga, fördröjer vatten, förbättrar infiltration och minskar avrinning. Gröna ytor jämnar ut temperaturen och fungerar som oaser av kall luft när det är varmt. Dagvatten är regn- och smältvatten som rinner av från till exempel vägar och hustak via diken och ledningar ut i sjöar och vattendrag. I städer rinner dagvattnet över exempelvis asfaltsytor och tar med sig föroreningar som oljerester och metaller. Det gör att det ibland inte är lämpligt att släppa ut dagvattnet utan rening direkt i en känslig sjö. INSPIRATIONSBILDER GRÖNSKA STADSODLING GRÖNA GÅRDSRUM VATTEN OCH VEGETATION I STADSRUMMET BRYGGPROMENAD GENOM VATTENPARK 25

104 BYGGSTEN - TRAFIK INLEDNING - TRAFIKSTRUKTURen i alby Byggstenen TRAFIK visar hur gatorna ska utformas så att de ger en säker och förutsägbar miljö för alla trafikanter. Gående och cyklister ska tryggt och säkert kunna röra sig i och genom stadsdelen. Stadsbyggnadsidén innebär att gatorna och stråken kopplas ihop i ett gatunät med huvudgator, lokalgator och gårdsgator. De ska vara gröna och gångvänliga stadsgator med trottoarer och kantstensparkering. Principen ska vara att trafiken silas genom stadsdelen. Alltför stora gaturum, parkeringsytor och vägområden kan användas bättre. Gångförbindelserna och tillgängligheten till omgivande stadsdelar och grönområden förbättras stegvis genom en bättre utformning och den strikta trafiksepareringen bryts på sina håll. För en ökad tillgänglighet och trygghet i ett längre perspektiv bygger vi bort planskilda korsningar som gångtunnlar i de lägen där det innebär en förbättring av stadsmiljön. Minskade hastigheter ökar tillgängligheten Trafiken i det framtida Alby tar sig genom stadsdelen långsamt. Gatorna ska vara utformade så att det inte är möjligt att köra fort utan farten anpassas till de oskyddade trafikanterna. I Albydalen blir de nya nord-sydliga tvärgatorna enkelriktade gårdsgator med fartdämpande utformning. Syftet är säkra gator samt utrymme för parketrafik KANTSTENSPARKERING TROTTOARER SAMLANDE TRAFIKRUM TILLGÄNGLIGHET Gator och vägar kommer närmre stadsdelen Albys gator ska inte bara ha en trafikfunktion utan även vara stadsdelens offentliga rum. Det är viktigt att bebyggelsen utmed gatorna och de verksamheter som den innehåller får synas på gatan. Albyvägen blir ett samlande huvudstråk genom stadsdelen utformad som en allé. Fasaderna mot Albyvägen och viktiga platser ska ge liv åt gaturummet, helst med butiker och lokaler i bottenvåningarna. Gatubildens naturprägel med grön förgårdsmark mot gatan, förädlas så att uppdelningen mellan offentlig och privat mark blir tydlig. Vi undviker nya, stora parkeringar, liksom staket mot trottoarer och gångvägar. Insatserna kommer stegvis och koncentreras till gator och gångstråk nära husen samt till husens bottenvåningar och entréer. Ett viktigt exempel är att göra dagvattenhanteringen synlig vid vägar och stråk. De gångtunnlar som ska vara kvar behöver bättre belysning och utformning för att öka säkerhet och attraktivitet. mer dynamisk och föränderlig stadsmiljö albyvägen blir ett samlande stråk genom stadsdelen albys bostadsområden knyts ihop ökad trygghet 26

105 KARTA GATOR OCH KOLLEKTIVTRAFIK T Albyvägen Hågelbyvägen Alhagsvägen Kvarnhagsvägen Hågelbyvägen Albyvägen T Alhagsvägen Kvarnhagsvägen KARTA GÅNG- OCH CYKELNÄT Kartan visar stadsdelens framtida gator och kollektivtrafi knät. ring. In- och utfart till stadsdelen ska på ett bra sätt kunna ske via Albyvägen och Kvarnhagsvägen. Stadsdelen får med dessa lösningar lösning bättre tillgänglighet och långsammare trafik. Förbättra kollektivtrafiken till andra delar i storstaden Alby har en god kollektivtrafik i dag, genom tunnelbana och buss med möjlighet till omstigning både på övre och nedre torget. För att möta framtidens krav på ökat kollektivresande och minskat bilåkande måste kollektivtrafiken förbättras. Byte mellan buss och Kartan visar stadsdelens framtida gång och cykelstråk samt vilka av dessa som är prioriterade. tunnelbana ska även i framtiden kunna ske både på övre och nedre torget och busstrafiken ska kunna gå i en slinga mellan Albyvägen och Kvarnhagsvägen. Förbindelserna bör bli bättre till Tumba, inom de norra stadsdelarna, samt till de regionala kärnorna Flemingsberg och Kungens kurva. Den regionala planeringen visar att Spårväg syd från Älvsjö via Kungens kurva till Flemingsberg är önskvärd. Kommunen vill göra det möjligt att på sikt förlänga denna linje via Riksten och Tumba till Alby. Stadsbyggnadsidén ger plats för en spårväg genom Alby. 27

106 Alby blir en stadsdel för gående och cyklister Gång- och cykelvägnätet byggs ut så att framkomligheten förbättras och attraktiviteten ökar. En viktig princip är att prioritera vägarna till Albys tunnelbanestation som är den centrala bytespunkten, och att där ordna många bra cykelparkeringar. Det ska vara tillåtet och möjligt att gå eller cykla på alla gator i stadsdelen. Det lokala cykelnätet i Alby kopplas till de regionala cykelstråken med bättre tillgänglighet till viktiga målpunkter som Tumba och Hallunda. Belysning anpassas till gående och biltrafik Gatubelysningen anpassas till både fotgängare och biltrafik, ljuset koncentreras på trottoarer och gator. Vid Alby torg och upp mot Albyberget ska belysningen särskilt anpassas så att stadsdelens olika nivåer förbinds även på natten. Fasadbelysning ska i första hand sprida gatans koncentrerade ljus uppåt längs fasaderna. PARKERING Den övergripande strategin är att klara stadsdelens nya parkeringsbehov med kanstensparkering och med parkeringar under mark och i parkeringshus. Exploateringen inom stadsdelen är kopplad till hur effektiva parkeringslösningar som kan väljas i de olika delområdena. Med utbyggd kollektivtrafik och med fler bekväma gång- och cykelvägar kan behovet av parkeringsplatser i stadsdelen minskas. Bilpooler i strategiska lägen och utbyggd service och parkering för cyklar bidrar också till detta. P P Hågelbyvägen P T P P P Albyvägen P P P P P P P Kvarnhagsvägen Kartan visar framtida principer för parkering i stadsdelen. Alhagsvägen Gator med kantstensparkering Ny samlad parkering, effektiva parkeringslösningar under mark, i parkeringshus eller i gemensamma garage. P P KARTA parkering enkelriktade smala gator 28 fordonstrafik silas fram anpassad belysning bekväma cykelstråk välgestaltade parkeringshus INSPIRATIONSBILDER TRAFIK

107 BYGGSTEN - MÖTESPLATSER Inledning vikten av mötesplatser i det offentliga rummet Byggstenen MÖTESPLATSER visar mötesplatser i stadsdelens offentliga rum. Varierande mötesplatser i bra skick är viktiga i en stadsdel som förtätas med mer bebyggelse. På en bra mötesplats kan man bli sedd och se andra, stanna och prata med någon man känner eller bara kolla in folk. Det ökar tryggheten och den sociala sammanhållningen. Men möten stärker också kreativa näringar och annat företagande. Den interkulturella strategin lyfter också fram mötesplatsernas betydelse. mötesplatser SPORT OCH LEK NATURLIGA KNUTPUNKTER PARK & TORG kultur OCH NÖJE I Alby ska det finnas olika typer av mötesplatser: Sammanbindande mötesplatser som lockar folk som har något särskilt gemensamt på idrottsplatsen träffas sportintresserade, vid kolonilotterna träffas de som gillar trädgårdsodling. Överbryggande mötesplatser som lockar till möten mellan människor med olika bakgrund, kön eller ålder. Typiska överbryggande mötesplatser är centrum, torg och knutpunkter för kollektivtrafik. ICA Maxi i Eriksberg brukar kallas den bästa mötesplatsen i hela Botkyrka här träffas alla. Alby ska ha både sammanbindande och överbryggande mötesplatser. De nya utomhusmiljöerna i Alby ska ha en tydligare uppdelning mellan vad som är privat, gemensamt och offentligt. Privat mark är uteplatser och egna trädgårdar, gemensamt är bostadshusens gårdar och offentligt är gator och torg, idrottsplatser och parker. En tydligare uppdelning ökar hemkänslan och tryggheten. ALLA MÖTESPLATSER I ALBY Gemensamt för alla mötesplatser i Alby är att de ska skilja ut sig från sin omgivning till exempel genom en annan markbeläggning, belysning eller växter. Här ska det finnas sittplatser och grönska och växtlighet för trivsel och rumslighet. Mötesplatserna ska hållas öppna och fria, kiosker och annan möblering ska i första hand vara tillfälliga och flyttbara. När mötesplatserna ansluter till naturen ska vi upprätthålla det öppna sambandet mellan det anlagda och natugröna lungor med utrymme för aktiviteter känslan av trygghet stärks centrum blir en viktigare mötesplats subtopia tillåts växa vattenkontakt PRIVAT, offentlihetsgrader HALVPRIVAT, OFFENTLIGT ren, naturmarken är en resurs för mötesplatser. Alla mötesplatser ska ha namn och det ska finnas skyltar som visar vägen till annat i området. NATURLIGA STRÅK OCH KNUTPUNKTER En knutpunkt är en plats där gångstråk korsar varandra och där det blir spontana möten, utan att platsen i sig är ett mål eller har en funktion. Stråk som många använder är också viktiga mötesplatser. På kartan har vi markerat ut stråk och knutpunkter som kan markeras mer tydligt. Torg och stråk ska vara tydliga och trygga, och 29

108 knutpunkter ska markeras med annan markbeläggning och få bänkar som inbjuder att stanna lite till. Skyltar gör det lättare att hitta till andra platser. 4 SPONTANIDROTTSPLATSER OCH LEKPLATSER I Alby ska det finnas plats för lek, sport, möten och rekreation. Med spontanidrott syftar vi på utegym för alla åldrar, bakgrund och kön. Dessa kan även innehålla enklare annan utrustning för idrott och hälsa. Albyvägen Det ska finnas utomhusmiljöer som utgår från individens behov och som passar olika åldrar och kön, för små barn är det till exempel viktigt att lekplatsen är nära hemmet. Olika lekplatser ska komplettera varandra, platserna ska bli inbjudande, utmanande, säkra och överblickbara. Alla lekplatser som finns i Alby både kommunala och de som förvaltas av bostadsbolag och samfälligheter behöver vara kvar och utvecklas i samband med att Alby förtätas. Vid nybyggnation av bostäder där man förväntar sig att barnfamiljer flyttar in ska plats finnas för lekmöjligheter. Hågelbyvägen 6 Kvarnhagsvägen Kartan visar framtida mötesplatser och deras läge i stadsdelen Alhagsvägen 8 KARTA MÖTESPLATSER GÅRDARNA Tydliga gårdar som ger identitet till kvarteren kan höja trivseln i de boendes närmiljö. Gården kan bli ett gemensamt rum och en mötesplats. Här kan det till exempel finnas en grill och odlingar, en liten lekplats, träd och bänkar. Det är viktigt att gården känns tillgänglig och trygg och att husen runt omkring, med hjälp av fönster, balkonger och utgångar, har direkt koppling till gården. Viktigt är också att gårdarna visar att dessa inte är till för vem som helst utan främst för de närboende. samlingsplats kring idrott och lek 30 subtopia 1. ALBY TORG VID CENTRUM - Albys mest offentliga plats och en plats som förenar Albys olika delar. Alby torg är den samlande mötesplatsen. - Funktion: Uteserveringar, torghandel, evenemang och platser i solen. Torget kan förstärka sambandet mellan centrum och T-banan. Små platser för lek kan få torget att bli en plats även för barn. utomhusevenemang Mötesplatser och sammanbindande stråk Överordnad mötesplats vars funktion och karaktär beskrivs nedan mötesplats vid vattnet INSPIRATIONSBILDER mötesplatser

109 INSPIRATIONSBILDER mötesplatser alby torg - Karaktär: Livfullt, ny markbeläggning, ny möblering, planteringar och träd. Lokaler, butiker och entréer samt nya byggnader med bostäder ska vända sig mot torget och göra det mer befolkat och tryggt. (läs mer i avsnittet om delområdet Centrum) 2. TORGET VID T-BANAN PÅ BERGET ÖVRE TORG - Viktig vardagsfunktion för boende på berget och knutpunkt för kollektivtrafik. - Funktion: Uteserveringar, torghandel, sittplatser och omstigning mellan buss och tunnelbana. - Karaktär: Livfullt, stenlagt över Tingsvägen fram till berget. Låta bilar och bussar passera sakta och försiktigt över torget. Torget kantas av bostadshus samt en lång basarbyggnad för mindre butiker. - (läs mer i avsnittet om delområdet Albyberget). 3. TORGET MELLAN CENTRUM OCH ALBYPARKEN - Funktion: Entré till centrum från söder, länk mellan parken och centrum. - Karaktär: Mysigt och tryggt. Fler trappor mellan punkthusen, bänkar i södersolen, fler entréer direkt in i butikerna till centrum. (läs mer i avsnittet om delområdet Centrum) 4. PLATSEN VID SKOLAN PÅ BERGET - Funktion: Parken blir en viktig central mötesplats i området, en kvarterspark för intilliggande bostäder samt en del av Grindtorpsskolans skolgård. - Karaktär: Upplyst, öppet, anlagt. Park som speglar de övergripande cirkelformade strukturerna på berget. (läs mer i avsnittet om delområdet Albyberget) 5. ALBY IDROTTSPLATS - Albys gemensamma puls. TORGhandel - Funktion: Idrott träning, matcher och publika evenemang. - Karaktär: Upplyst, öppet, anlagd park. (läs mer i avsnittet om delområdet Albydalen). 6. ALBYPARKEN - Albys stora lekpark och spontanidrottsplats utvecklas till en stadsdelspark. - Funktion: Lek, idrott och möten. - Karaktär: Utmanande, inbjudande, tryggt. (läs mer i avsnittet om delområdet Albydalen) 7. SUBTOPIA OCH HANGAREN - Funktion: Utemiljöerna utanför Subtopia och Hangaren ska öppna sig och flytta ut verksamheten för att locka nya och gamla besökare. Plats för parkering och stora utomhusevenemang finns på de stora gräs- eller grusytorna vid stranden, se nedan. En plats vid småbåtshamnen ska markera Albyvägens avslutning mot sjön. - Karaktär: Livfullt, inbjudande och annorlunda. (läs mer i avsnittet om delområdet Alby strand) 8. ALBYSJÖNS STRAND - Strandområdet behöver ha flera funktioner med olika karaktärer. - Funktion: Bad, skridsko, picknick, promenad och entré mot Flottsbro, Fittja och mot Älvesta. Öppna gräs- och grusytor behövs för spontanidrott, tillfälliga parkeringar, festivaler och evenemang. Dagvattenrening. - Karaktär: Blandning mellan anlagd park och natur, vila och aktivitet. Strandpromenad, bryggor i vattnet, öppna gräsytor, parkbänkar, grillplatser, ute gym, tillgängligt och tryggt. (läs mer i avsnittet om delområdet Alby strand) teater på torget skulpturer Alby astrolabiet 31

110 DELOMRÅDEN CENTRUM Hus Centrumbyggnaden får flera framsidor som riktar sig ut mot det offentliga rummet. Kopplingen mellan centrum, torg och tunnelbanehuset stärks. Bostäder i området runt centrum och f.d. Albyskolans tomt, bostäderna ska variera i utseende, former för uthyrning och storlek för att också komplettera bostadsutbudet. Centrum Bostäder men också kommunala verksamheter som skola och kultur kan prövas som komplement. Centrums tak kan vara gröna gårdar, skola eller bostäder. Parkering och inlastning samlas vid exempelvis centrums östra del som markparkering och garage under centrum. Nya bostäder Vi kan ha ett högre bostadshus i centrum för att markera det. I slänten vid centrum mot Albyberget klättrar smala terrasserade bostadshus. I bottenvåningarna på bostadshusen som vänder sig mot torgytorna kan vi ha lokaler utåtriktad verksamhet, till exempel mindre butiker och föreningslokaler. Längs Albyvägen bygger vi varierade flerbostadshus med egna privata gröna gårdar och entréer mot gatan. Mot det nya grön- och aktivitetsstråket ner mot vattnet finns radhus. Offentlig service Behovet av förskola och skola ska beaktas vid varje detaljplaneläggning. Skola bör prövas i centrum och förskola i de nedre våningarna i flerbostadshus längs Albyvägen. Alby torg som en samlande mötesplats med ett ombyggt centrum och med ny bebyggelse som ramar in torget. Visionsbild/ Nyréns Arkitektkontor Handels- centrum Eriksberg Hågelbyvägen Albyvägen Övre torget T- bana Centrum Albyvägen Orienteringskarta, nuläge 32

111 Illustration - stadsbyggnadsidé centrum Domarebacken Tingsvägen Övre torget T-bana Albyvägen Nedre torget Albyvägen Alby centrum Eriksberg, handel och verksamheter Albystråket Grönska Centrum är den mest stadsmässiga platsen i stadsdelen där många människor rör sig. Det är också den plats som är mest asfalterad och den har inte så mycket grönska. Utvecklar vi grönskan kan det skapa en större variation och upplevelse av miljön i centrum enligt de här strategierna: Prova inslag av växter som skapar en rikare variation och upplevelse av miljön. Grönstråket genom stadsdelen ges en tydlig kulturell prägel med inslag av exotiska växter. Naturmarken förbättras och blir tillgänglig. Öppna dagvattenlösningar i möjliga lägen och vid nybyggnation. Plantera gatuträd längs områdets gator, främst Albyvägen. Utforma bostadshusens gårdar som små trädgårdar. Trafik Albyvägen dras om och sänks till torgets nivå. Längs Albyvägen samlas gång- och cykeltrafik, bilar och bussar på separata banor. Den nya bebyggelsen vänder sig med sina entréer mot gatan där det är möjligt att parkera eller stanna till längs trottoarer. Där det är möjligt ska Albyvägen vara trädplanterad. Korttidsparkering längs gatans kantsten är lämplig vid centrum och långtidsparkeringen samlas vid centrums östra del på marken och i garage under centrum. Även centrums varuinlastning bör samlas här. 33

112 Mötesplatser Alby torg vid centrum Torget är Albys mest offentliga plats och här ska det finnas uteserveringar, torghandel, evenemang och platser i solen. Torget ska få en utformning som förstärker sambandet mellan centrum och T-banan. Detta ska göras på följande sätt: Torget får ny markbeläggning, planteringar och träd. Torget får ny fast möblering. Lokaler, butiker och entréer samt nya byggnader med bostäder ska vända sig mot torget. Små lekplatser på torget. Torget mellan centrum och Albyparken Torget är entré till centrum från söder, det ska få en utformning som förstärker sambandet mellan parken och centrum. Torget ska upplevas som mysigt och tryggt. Detta ska göras på följande sätt: Fler trappor mellan punkthusen. Bänkar mot södersolen. Fler entréer i butikerna från centrum. Gångstråket mellan Alby centrum och Alby sjön. Visionsbild/ Nyréns Arkitektkontor Inspirationsbilder 34 Ett högt punkthus på övre torget som markerar centrum? Torg med entréer och butiker i bottenvåningarna. Ny bebyggelse längs gångstråket (Alby skolans tomt). Visionsbild/ Nyréns Arkitektkontor

113 ALBYBERGET Hus Bebyggelsen på Albyberget ligger ganska isolerad från Albys övriga delar. Bostadshusen bildar ett storgårdskvarter som ramar in bergstoppens vackra naturmark. Ny bebyggelse ska bryta mönstret och att sätta en egen prägel ska uppmuntras. Ny bebyggelse med stadsvillor för två till fyra familjer. På det övre torget kan gärna ett högt hus byggas. En ny bebyggelse i varierat våningsantal som ramar in övre torget. Att bo med utsikt blir en viktig kvalitet. Plats för förskola på Albyberget behövs vid en utökning av antalet boende. En utökning av Grindtorpsskolan behöver prövas. Grönska Albyberget har dramatisk topografi, vackra utsikter och en rik skogsmiljö. Kring bebyggelsen finns parker och bostadsgårdar. Dessa områden och karaktärer ska länkas samman så att Albyberget upplevs som en helhet där man enklare kan röra sig mellan de olika landskapsdelarna enligt följande strategier: Ny bebyggelse på Albyberget, stadsvillor med vacker utsikt Visionsbild / Erik Möller Arkitekter AB, Vera Arkitekter, Nivå, Sweco, Creanova, NCC, Ikano. Förstärk och länka samman skogskaraktären. Utveckla skogen och den analagda grönskan till mötesplatser. Lägg till trädrader med olika sorters träd som förstärker grönskans uppbyggnad och utformning. Grindtorpsskolan Orienteringskarta, nuläge Övre torget T-banan Tingsvägen 35

114 Illustration - stadsbyggnadsidé Albyberget Notarie- backen nya stadsvillor Grindtorpsskolan Tingsvägen Övre torget nya stadsvillor Plantera träddungar i öppna landskapspartier som vägar, entréer och torg. Trafik Nya gator runt Grindtorpskolan och parallellt med Tingsvägen anpassas till omgivande landskap. Bebyggelse och vägar påverkar naturmiljön så lite som möjligt. Trottoarer på båda sidor vägen, kantstensparkering på en sida som kan växlas. Körbanornas bredd ska medge att två personbilar kan mötas. Mötesplatser Torget vid t-banan på berget övre torg Torget är knutpunkt för kollektivtrafik och ska få en utformning som förstärker sambandet mellan bostäderna på berget och i dalen. Det ska uteserveringar, torghandel, sittplatser och omstigning mellan 36

115 buss och tunnelbana. Detta ska göras på följande sätt: Torget stenläggs över Tingsvägen fram till berget. Trafiken över torget ska ske på de gåendes villkor. Torget ska kantas av bostadshus samt en lång basarbyggnad för mindre butiker. Parken vid Grindtorpsskolan Parken blir en viktig central mötesplats i området, en kvarterspark för intilliggande bostäder samt en del av Grindtorpsskolans skolgård. Denna ska få följande utformning: Parken ska utformas som öppen och anlagd. Parkens belysning ska vara inbjudande. Gestaltningen av parken ska återspegla de cirkelformade strukturerna på berget. Nya arkitektoniska uttryck och nya boendeformer uppmuntras, t.ex. kooperativa fl erfamiljsvillor. Visionsbild / Erik Möller Arkitekter AB, Vera Arkitekter, Nivå, Sweco, Creanova, NCC, Ikano Visionsbilder / Erik Möller Arkitekter AB, Vera Arkitekter, Nivå, Sweco, Creanova, NCC, Ikano. Omgestaltning av marken framför bostadshusens entréer med plats för odling och möten samt ny bebyggelse slingrar sig längs Albybergets platå. 37

116 ALBYDALEN Hus Ny bebyggelse placeras mellan de nuvarande bostadshusen och angränsande gator och som rumsdelare i de stora gårdsrummen. Ny och varierad bebyggelse i 2 till 5 våningar mellan bostadshusen och gatan skapar en fotgängarvänlig gårds- och gatumiljö. Utmed Albyvägen mellan Eriksberg och Alby centrum prövas en kvartersbebyggelse med varierande våningsantal. Vid Alby entré kan ett högre hus bli landmärke synligt från E4/E20. Hågelbyledens båda sidor bebyggs med blandat innehåll. Lagman Lekares väg får en ny utformning och den mark som blir över bebyggs med bostäder. Bottenvåningarna, med eller utan bokaler, kan användas för lokaler i strategiska lägen. Platser för förskolor i Albydalen behövs vid en utökning av antalet boende. En utökning av Kvarnhagsskolan behöver prövas. Lagman Lekares väg får en ny utformning och ny låg bebyggelse. Visionsbild/ AIX arkitekter, LOLA arkitektur och landskap, Spacescape Grönska I Albydalen ska grönskan bygga på befintliga skogsklädda höjder, vegetationsrika axlar och färdvägar samt grönskande gårdar som kan utvecklas enligt följande strategier: Lagman lekares väg förskolan Ugglan Albyparken Med hjälp av grönska blir storskaliga bebyggelsen mindre dominerande. Gränser mellan offentligt, gemensamt och privat med byggda eller gröna konstruktioner med t.ex. murar eller häckar. Öppna dagvattenlösningar i möjliga lägen och vid nybyggnation. Hågelbyvägen Kvarnhags- skolan Alhagsvägen Orienteringskarta, nuläge 38

117 Illustration - stadsbyggnadsidé Albydalen Lagman Lekares väg förskolan Ugglan fotbollsplanen Albyparken Hågelby Allé Allé Kvarnhags- skolan Alhagsvägen Trafik Lagman Lekares väg blir ett av huvudstråken mellan Eriksberg och Alby med kantstensparkering hela vägen. Parkeringsdäcken kan ersättas av markparkering, utformad med grönska. Parkering för ny handel vid Alby entré ordnas i samlad lösning. De tvärgående gatorna (nord-sydliga) blir enkelriktade gårdsgator med fartdämpande hinder med jämna mellanrum. Mötesplatser Alby idrottsplats Idrottsplatsen är Albys gemensamma puls med plats för idrott och andra evenemang. Platsen med sporthall vid sidan ska bli en sportpark som är öppen och väl upplyst under kvällstid. Albyparken Albys stora lekpark och spontanidrottsplats blir stadsdelens centrala park som ger plats åt lek idrott och möten. Stor omsorg ska läggas på parken grönska, val av markbeläggning och utformning av parkens olika platser både dagen och natt. Parken ska vara en modern stadspark som är utmanande, inbjudande och trygg. 39

118 40 Ny låg och varierad bebyggelse ramar in bostadsgårdarna och kompletterar de höga husen i Albydalen. Visionsbild/ AIX arkitekter, LOLA arkitektur och landskap, Spacescape

119 ALBY STRAND Hus Ny bostadsbebyggelse vid kolonilottsområdet gör att området blir mer befolkat. Att bo nära grönska och kunna arbeta med den främjar livskvaliteten. Nya bostäder vid kolonilottsområdet. Bebyggelsen får en mycket varierad skala med högre hus längs Albyvägen ner till smålägenheter och miniradhus ut mot kolonilotterna. Grönska Stadsdelens möte med vattnet ska få ett nytt innehåll och identitet. Den stadsmässiga fronten mot vattnet blir tydligare. Ett genomgående parkstråk med en väl synlig dagvattenlösning binder samman området. Vattenrummets kvaliteter lyfts fram för att bland annat stärka ny biologisk mångfald. Verksamhetsområdet vid vattnet med Hangaren i centrum kan utvecklas enligt följande strategier: Alby stranden och kolonilottsområdet - ny bebyggelse i kombination med kolonilotter. Visionsbild/ Witte Arkitekturstudio, Urbio, Structor Komplettera koloniområdet med självplockträdgårdar och fruktlundar. Utveckla strandområdet till en grön-blå våtmarkspark med bryggsystem och öppna vattenspeglar. Områdets dagvattenhantering har öppna och väl synliga lösningar. Plantera alléer och diken för blandade vattenväxter och ängar med samma blommor i öppna landskapspartier. Stärk områdets kulturprofil genom skulpturpromenader och konstverk i landskapet. Albyvägen Subtopia kolonier baseball- plan småbåtshamn Hangaren Orienteringskarta, nuläge 41

120 Illustration - stadsbyggnadsidé Alby strand småbåtshamn Subtopia villor på vatten Albyvägen baseball- plan Hangaren kolonier brygg- promenaden dagvatten Albystråket bad nya förskolan Inspirationsbilder, villor på vatten från Amsterdam och kanotklubb på Amager i Köpenhamn. 42

121 Trafik Albyvägen avslutas vid Hangaren och kompletteras med nya träd. Vägen utformas så att plats finns för gatuparkering, trädrad samt gång- och cykelbana. Gång- och cykelvägen norr om Albyvägen blir kvar. De nya gatorna blir gårdsgator som är enkelriktade med trottoarer, trädplantering och plats för kantstensparkering. Från Hangaren till Storskiftesvägen blir det en ny koppling för att busstrafiken ska kunna gå i en slinga i stadsdelen. Vägen ska bara vara öppen för gång- och cykeltrafik och för bussar. Mötesplatser Subtopia och Hangaren Subtopia och Hangaren ska öppna sig och flytta ut verksamheten för att locka nya och gamla besökare. Dessa platser ska upplevas som livfulla, inbjudande och annorlunda. Vid entrén till Subtopia anlägger vi ett mindre torg i syfte göra entrén till området väl synlig. Plats för parkering och stora utomhusevenemang finns på de stora gräs- eller grusytorna vid stranden. En plats vid småbåtshamnen ska markera Albyvägens avslutning mot sjön. Albysjöns strand Strandområdet omvandlas till en strandpark med plats för flera funktioner. Öppna gräs- och grusytor behövs för spontanidrott, tillfälliga parkeringar, festivaler och evenemang. Parkens utformning är en blandning mellan anlagd park och natur med strandpromenader, bryggor, öppna gräsytor. Parken ingår i kommunens system för öppen dagvattenrening med dammar och dagvattenstråk. Strandparken ska ha möjligheter för bryggbad, skridskoåkning och picknick. Från strandparken ska det gå promenadstråk mot Flottsbro, Fittja och Älvesta. Plats för odling och holkar för fåglar och fl addermöss. Visionsbild/ Witte Arkitekturstudio, Urbio, Structor Mötesplats vid sjön i anslutning till Hangaren Visionsbild/ Witte Arkitekturstudio, Urbio, Structor 43

122

123 1 [16] Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsenheten Referens Per-Anders Framgård Sammanställning av svar på diskussionsfrågor vid remisskonferens kring Framtid Alby stadsmiljö i utveckling, Sammanfattning Projektgruppen för Framtid Alby har tagit fram ett remissförslag på en stadsbyggnadsidé för Alby. På samhällsbyggnadsnämndens uppdrag genomfördes en remisskonferens med alla kommunens förvaltningar och bolag den 20 februari Nedan följer en redovisning av de huvudsakliga synpunkterna samt förslag till justeringar. Sammanställningen innehåller även en redovisning av vad som antecknades vid de olika gruppdiskussionerna. Remisskonferensens gav följande huvudsakliga synpunkter: 1. Stadsbyggnadsidén som helhet Behovet av bostäder kommer att finnas i Stockholmsregionen och 2000 bostäder känns inte skrämmande i ett 30-års perspektiv. Det är viktigt att titta på vad som är ekonomiskt möjligt och realistiskt. Förslaget ser rimligt ut. En förutsättning är att utbyggnad av förskolor och skolor hänger med. Stadsbyggnadsidén bör ha en inbygg flexibilitet som kan möta den efterfrågan som finns på markanden i form av olika boendeformer såsom flerbostadshus, radhus eller friliggande villor. Det finns en fara med blandstadstänket. Det måste vara realistiskt. Handel bör koncentreras till Alby Centrum, för att tillgodose att det som finns fortsätter ha ekonomisk bäring. Dock, vid en utbyggnad tillkommer troligen behov av service exempelvis en närbutik. 2. Kommunala verksamheter och byggstenen Hus Stadsbyggnadsidén behöver vara tydligare i detaljeringsnivå avseende avsättning av mark/ytor för de kommunala servicebehoven, lämpliga ur verksamhets- och brukarperspektiv. En stadsbyggnadsidé som innebär dyrare lokallösningar är inte acceptabelt. Det kan innebära minskad personaltäthet. Varje förskola bör vara på minst åtta avdelningar för att vara lönsamma. Att kombinera så stora avdelningar in i bottenvåningar på flerbostadshus är komplicerat. Det saknas gruppbostäder enligt LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) och det skrivs inget om hur olika former av gruppbostäder ska inrymmas i stadsdelen. Samhällsbyggnadsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Telefon vxl Direkt Mobil E-post per-anders.framgard@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

124 BOTKYRKA KOMMUN 2 [16] Samhällsbyggnadsförvaltningen Förvaltningsledningen Beträffande sporthallen så ska en flytt av denna ske först när det är dags att bygga en ny hall. 3. Byggstenarna Grönska och Mötesplatser Stadsbyggnadsidéen behöver redovisa spontanidrottsytor på ett flertal platser i stadsdelen. Varje vecka är ca 1000 barn i stadsdelen engagerade i organiserad spontanidrott, förutom lagidrott som är något annat. Intresset växer, det är viktigt med flexibla lösningar och viktigt med ett genusperspektiv. Viktigt att inga barriärer byggs mot gemensamma ytor där fri lek, kan rymmas och mot gemensamma lekplatser som också behövs. Dagvattenstråket måste utformas med tanke på säkerhet. Det är en större risk för olyckor med vatten i oväntade lägen än vid t ex sjöar. Förslagen innebär ökade kostnader. Här finns en möjlighet att hålla nere kostnaderna om de boende kan inkluderas i anläggning och skötsel. Då är det viktigt med en tydlig kommunikation så att befintliga värden kan bevaras. 4. Infrastruktur och byggstenen Trafik Det är olyckligt om man avstår från att göra andra åtgärder/investeringar p.g.a. att pengarna läggs på sänkning av Albyvägen. En prioritering för hur och när sänkning av vägen ska göras behöver tas fram. En möjlighet är att jobba med Albyvägen flera olika skeden. Det är viktigt att kollektivtrafiken går ner till Hangaren och att det går att ta sig vidare. Det saknas inre kopplingar i Alby. Kopplingen till de andra stadsdelarna måste stärkas. En avstämning behöver göras med SL. 5. Frågor kring den etappvisa utbyggnaden Det viktigaset är att komma igång i Alby. Etappindelningen ska därför över tiden kunna omprioriteras, beroende på marknaden. Det ska vara en årlig process och förankring. En bruttolista ska presenteras för den politiska ledningen. Etappindelningen bör därför ligga som en bilaga som kan knådas om. Denna bilaga hör hemma i kommande KS-diskussioner. Ett levande dokument på förvaltningarna och i politiken.

125 BOTKYRKA KOMMUN 3 [16] Samhällsbyggnadsförvaltningen Förvaltningsledningen Som en följd av dessa synpunkter föreslår vi följande justeringar i dokumentet: 1. Stadsbyggnadsidén som helhet Göra en översyn av formulering kring vilken flexibilitet som ska gälla när det gäller flerbostadshus, radhus eller villor. Göra preciseringar i markanvändningskartan över var det är lämpligast att placera handel i stadsdelen. 2. Kommunala verksamheter och byggstenen Hus Tydliggöra i vilken omfattning förskola/skola ska kan vara integrerade i befintlig bebyggelse samt redovisa kommande statistiskt behov av förskolor skolor vid full utbyggnad. Markanvändningskartan förtydligas i detaljeringsnivå avseende avsättning av mark/ytor för de kommunala servicebehoven, lämpliga ur verksamhets- och brukarperspektiv. Lägga in en formulering i byggsten HUS att vid nyproduktion ska olika former av boende beaktas. 3. Byggstenarna Grönska och Mötesplatser Förtydliga ytor för spontanidrott samt visa en multianvändning av idrottsområdet. Offentliga lekplatser behöver få lite mer utrymme och samt tydligare redovisning utemiljöerna kan användas som plats för möte, utegym etc. 4. Infrastruktur och byggstenen Trafik Se över redovisning av en stegvis förändring av Albyvägen. Samt att i delområdet för centrum även lägga in ett utbyggnadsförslag med Albyvägen i befintligt läge. 5. Frågor kring den etappvisa utbyggnaden Avsnittet om etappindelning utgår och ersätts med en pedagogisk illustration av stadsdelens utveckling samt karta/illustration som visar stadsdelen fullt utbyggda i ett manér.

126 BOTKYRKA KOMMUN 4 [16] Samhällsbyggnadsförvaltningen Förvaltningsledningen Redovisning av gruppernas diskussioner i sin helhet. Nedan följer en redovisning av vad som noterades vid de olika gruppdiskussionerna och de dialoger som fördes kring de olika frågeställningarna. Frågor kring stadsbyggnadsidén som helhet till alla grupper I Alby finns 5300 bostäder idag. Stadsbyggnadsidén ger utrymme för ett tillskott av 2000 nya bostäder under 30 års sikt. Ökningen motsvarar ett Riksten. Är tillskottet av nya bostäder för stort, för litet, lagom? Svar: Det ser rimligt ut. Gruppen oenig om exploateringsgrad gällande höjd, några kunde tänka sig högre bebyggelse. En förutsättning är att utbyggnad av förskolor och skolor hänger med. Viktigt att titta på vad som är ekonomiskt möjligt och realistiskt och hur vi skapar det. Villamarknaden finns, men finns bostadsrättsmarknaden i Alby? Hyresrätter byggs idag i mindre utsträckning, svårt att bedöma marknaden, hur efterfrågebilden ser ut. Vore bra med en analys av hela Stockholmsområdet. Krävs troligen låga produktionskostnader för att få människor att vilja byta från billig hyresrätt till dyr bostadsrätt bostäder är inte mycket, men tillräckligt för att samtidigt kunna bevara de uppskattade kvaliteter som finns i området Behovet av bostäder kommer att finnas i Stockholmsregionen och 2000 bostäder känns inte skrämmande i ett 30-års perspektiv. Albyborna uppskattar närheten till naturen och med detta förslag kan naturen i stadsdelen bevaras. Variation är viktigt. Icke-planerade ytor är viktigt för spontanitet. Om det ska finnas bokaler, måste det finnas människor som vill handla/använda dem. Befolkningsdensiteten måste vara tillräcklig om det ska fungera. Är 4000 nya invånare tillräckligt för att driva runt verksamheterna? Alby tål lite nybyggnation! Diskussion: Är det rimligt i relation till inflyttningen till regionen? Nej, regionen behöver oändligt mycket bostäder. Är det rimligt i relation till ytan i Alby? Ja Med denna volym krävs det mer offentlig service. För varje bostad måste vi beräkna minst 1 barn till förskola/skola.

127 BOTKYRKA KOMMUN 5 [16] Samhällsbyggnadsförvaltningen Förvaltningsledningen Nu tappar vi resursstarka familjer. Vi vill ha fler resursstarka som stannar i Alby. Det är bra att bygga möjlighet att stanna i Alby Alla ytor blir trängre, fler använder bibliotek, idrottshall Det krävs framförhållning med planeringen av offentlig service. Vi får inte springa efter. Paniken får inte komma sent För lite för att få stadspuls Hårt tryck på även äldreboenden med en åldrande befolkning. I stadsbyggnadsidén markeras ytor ut för blandstad med handel, service, bostäder och förskolor, se sidan 17. Förslaget visar också idéer om så kallade bokaler, se sidan 15 (nr 14). Svar: Visar förslager tillräckligt mycket plats för verksamheter? Vilka verksamheter är det som man vill ska etablera sig. Vad finns det för verksamheter som genererar pengar, identitet och attraktion? Hur attraktiva är hus med bokaler jämfört med vanliga hus? Vilka är det man bygger för? Vilka är det som flyttar till Alby? Unga människor, år, letar sig till Alby, pga. att Alby har en identitet. Här finns möjlighet att påverka. Det kan vara riskabelt att satsa på bokaler i nyproduktion. Hyran blir väldigt hög och vilka verksamheter klarar en hyra på tusen? Ser snarare att bokaler borde finnas i befintliga hus, där hyran är lägre. Det måste komma initiativ från andra verksamheter än kommunen för att det här ska fungera. Bokaler kan även läggas i toppvåningen, exempelvis fotoateljéer. Bokaler kan hyras även av tjänsteföretag. Norra Botkyrka borde ses som en plats. Det borde tas fram en stadsbyggnadsidé för hela Norra Botkyrka. Alby centrum kommer aldrig att bli ett dragplåster för andra än för albyborna. Hallunda centrum är den del som kan utvecklas och konkurrera med exempelvis Skärholmen. Svårt att planer in mer än möjligheterna, bör finnas förutsättningar att kunna utvecklas efter behov.

128 BOTKYRKA KOMMUN 6 [16] Samhällsbyggnadsförvaltningen Förvaltningsledningen Det finns en fara med blandstadstänket. Det måste vara realistiskt. Handel bör koncentreras till Alby Centrum, för att tillgodose att det som finns fortsätter ha ekonomisk bäring. Dock, vid en utbyggnad tillkommer troligen behov av ser-vice exempelvis en närbutik. Behov finns av fler äldreboenden vid en utbyggnad av stadsdelen. Det bör vara en separat byggnad, och inte sammanbyggt med befintligt äldreboende. Stadsbyggnadsidén är tänkt att kunna ersätta detaljplaneprogram. Svar: Är stadsbyggnadsidén tillräcklig eller är det något principiellt som saknas? Större lekplatser saknas som kan fungera som samlingsplatser. I hur stor omfattning ska offentliga lokalare som ligger inomhus vara med i redovisningen? Insidan saknas. Det sätts mentala gränser vid fasaderna. Hur hanterar vi insidan på det befintliga beståndet och på det kommande bostadsbeståndet? Stadsbyggnadsidén är ett visionärt stadium som inte tar hänsyn till de problem som finns idag, detta hanteras i utvecklingsprogram Alby. Men det behövs en övergripande samhällsstrategi för att undvika att det befintliga smittar det kommande. Stort plus att stranden tillgängliggörs.

129 BOTKYRKA KOMMUN 7 [16] Samhällsbyggnadsförvaltningen Förvaltningsledningen Kommunala verksamheter och byggstenen Hus Kommunen har som mål att ta fram 100 nya villatomter i kommunens norra stadsdelar. Är stadsbyggnadsidéns förslag om villatomter tillräckliga? Svar: Det finns ett efterfrågetryck på villatomter framförallt i Hallunda/Norsborg. Man vill bo kvar i sin stadsdel, kunna göra boendekarriär. Av Fittjaterrassens tomter såldes 90 % på 90 dagar vilket visar på att intresse och pengar finns samt att antalet tillgängliga villatomter är för få. Stadsbyggnadsidén föreslår en inriktning mot större integrering i bebyggelsen det vill säga verksamheter i samma fastigheter som bostäder. Vilka är för- respektive nackdelarna med att kommunala verksamheter, till exempel gruppbostäder, förskolor, äldreboende och trygghetsboende integreras med nya och befintliga bostadsfastigheter? Vad innebär det att ha verksamheter i bottenvåningarna på bostadshus, vilka konsekvenser får detta och vilka krav ställs på utformning? Svar: Integrering är spännande och det måste finnas integration där människor bor, men det finns problem som måste beaktas. Om det byggs ca 2000 bostäder under ca 30 år innebär det ett 70-tal bostäder per år. Det är viktigt att utbyggnaden av den kommunala servicen hänger med i utbyggnadstakten. Viktigt att ligga i framkant med kommunal service, att säkra den innan man bygger bostäder. Att i planeringen i förväg utse och bestämma vilka tomter som är lämpliga som förskole- och skoltomter. Skolor, förskolor, bollplan och lekplatser måste även placeras lättillgängligt. För att få ekonomisk bäring på förskolor bör de omfatta upp mot ca 8-10 avdelningar med en yta på ca kvm. Utemiljön ska var avgränsad och inhägnad. Problemen vid integrering i bostadsfastigheter är dels att flexibiliteten i byggnaden riskerar att minskas och dels att en förskola med runt 150 barn kan upplevas störande för omgivningen. Det är bra att det i den befintliga strukturen redan finns ett antal torgbildningar och samlingsplatser som också kommer att finnas kvar. Kan jämföras med Riksten som är tättbebyggt och saknar mindre samlingsplatser i bostadsnära läge.

130 BOTKYRKA KOMMUN 8 [16] Samhällsbyggnadsförvaltningen Förvaltningsledningen Det saknas gruppbostäder enligt LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) och det skrivs inget om hur olika former av gruppbostäder ska inrymmas i stadsdelen. Dels behövs någon fristående gruppbostad och dels behövs gruppbostäder som är inrymda i flerbostadshus. En möjlighet som bör undersökas närmre är Botkyrkabyggens bottenvåningar i flerbostadshusen. I bottenvåningarna finns idag diverse former av lokaler som mycket väl skulle kunna omvandlas till bostäder. Tillgänglighetsaspekter viktigt, kommer i ett senare skede i processen. Men självklart ska de lösningar som föreslås vara tillgänglighetsanpassade. Diskussion: Bökigt att kombinera förskolor med annat barn låter, dessutom vi behöver jättestora förskolor (minst 8 avdelningar) för att vara lönsamma. Vi vill inte ha en stadsbyggnadsidé som ger oss dyrare lokallösningar. Det kommer att gå ut över personaltätheten. Huvudidén är motsatsen. Min idé är att detta borde kunna bli billigare. Ok med förskolor i två plan, men vi behöver bra utemiljöer Det är möjligt att det är bökigt med förskolor och skolor i bottenvåningar till bostadshus, men om vi nu ska förtäta som måste vi hellre värna grönområden Vi måste ju bygga så att folk möts. Flöde av människor dygnet runt. Inte låsa fast markanvändningen till en funktion. På kof ser vi framför oss lekplatser som kan användas av barn på dagen och ungdomar på kvällen. Vi vill inte ha instängslade idrottsplatser i enskilda enklaver, utan öppna spontanindrottsplatser för alla. Effektivare när vi tänker lokaler, nu är det för stuprörsaktigt. Vi på soc vill gärna ha boenden nära övriga normala boenden/nära övriga samhället. Det är lättare att kombinera skolor och bostäder, än förskolor och bostäder

131 BOTKYRKA KOMMUN 9 [16] Samhällsbyggnadsförvaltningen Förvaltningsledningen Stadsbyggnadsidén föreslår en flytt av idrottshallen vid konstgräsplanen, se sidan 17. Är en flytt av idrottshallen möjlig/önskvärd för att skapa plats åt en större idrottsplats? Hur mycket/lite parkering behöver idrottsplatsen? Svar: Dumt förslag att flytta sporthallen. Det behöver skapas spontanidrottsytor på ett flertal platser i stadsdelen. Varje vecka är ca 1000 barn i stadsdelen engagerade i organiserad spontanidrott, för-utom lagidrott som är något annat. Intresset växer, det är viktigt med flexibla lösningar och viktigt med ett genusperspektiv. Utegym är något som efterfrågas i allt större omfattning och av alla åldrar. Skulle kunna knytas till cirkusverksamheten. Viktigt att de kopplas ihop med via gröna stråk/promenadstråk. Subtopia entreprenörskap, utökning av möjliga flexibla lokaler behövs för att etablera nya företag i. Kan vara kopplat till fritidsgård och sysselsättningsåtgärder. Diskussion: Nej, varför flytta? Hellre komplettera med fler lokaler för sport. Dumt att riva en fungerande hall, den renoveras i år. Ja, men bara om vi kan räkna hem det ekonomiskt När är den byggd? En flytt sker väl bara när det är dags att bygga en ny. Det behövs fler kvm för idrott Idrottsplatser brukar behöva parkering.

132 BOTKYRKA KOMMUN 10 [16] Samhällsbyggnadsförvaltningen Förvaltningsledningen Stadsbyggnadsidén föreslår att framtida behov av ökad skolkapacitet ska täckas genom att befintliga skolor byggs ut eller om. På sidan 19 finns en karta över befintliga skolor och förskolor, samt förslag på utredningsområden för nya förskolor. Vidare markeras ytor ut för blandstad med handel, service, bostäder och förskolor, se sidan 17. Är stadsbyggnadsidén tydlig och rätt i sin detaljeringsnivå när det gäller skolor och förskolor? Svar: Om området ska vara attraktivt behöver kommunal service finnas i form av bra förskolor och skolor, tillgång till äldreboende och till gruppbostad i närområdet samt tillgång till olika former av ytor för lek och idrottsaktiviteter. Stadsbyggnadsidén behöver vara tydligare i detaljeringsnivå avseende avsättning av mark/ytor för de kommunala servicebehoven, lämpliga ur verksamhets- och brukarperspektiv. Om stadsbyggnadsidén är för vag kan det finnas risk att man vid diskussioner med exploatörer inte får in den tidigare tänkta förskolan på platsen om det inte tydliggörs. Och på sikt skapa behov av snabba dåliga lösningar. För att öka skolkapaciteten föreslås befintliga skolor byggas ut, frågan är om man vill ha stora skolor för elever? Diskussion: Orolig för att vi underskattar behoven av förskolor. UF:s Framåtsikt innefattar rejäl expansion av deras verksamhet i Alby utan att programmet är medräknat. Det behövs fler markreservat för förskola och skola nya bostäder det klarar vi inte med befintliga förskolor Vi kan utveckla Kvarnhag i ett första steg, men i efter senare etapper blir det trångt. Behövs en ny skola, men små skolor funkar inte heller. Tillskotten måste matchas med en analys av tröskelbehov, så att vi inte i onödan utlöser behov av offentlig service

133 BOTKYRKA KOMMUN 11 [16] Samhällsbyggnadsförvaltningen Förvaltningsledningen Byggstenarna Grönska och Mötesplatser Stadsbyggnadsidén föreslår förtätning. Svar: Hur är balansen mellan grönområden/parker och bebyggelse? Tre kategorier: Det vilda som behöver mindre skötsel, t ex den naturliga våtmarken längs Albysjöns sydvästra strand som har ett skamfilat rykte men höga naturvärden. Rätt tillgängliggjort kan det bli en pedagogisk tillgång. Majestätiska, flerhundraåriga träd, oftast ekar, i blandning med yngre arvtagare, finns väl spridda och behöver inventeras innan bebyggelse. De är viktiga bärare av biologisk mångfald. Kulturbiotoper både finns (fruktträd, kolonilotter, lövrika bryn m.fl.) och kan anläggas (fjärilsängar, fågelsnår i miniatyr m.fl.) i anslutning till ny bebyggelse. Upprensning behövs kring fornlämningar Bra med grönska på gårdarna och mindre när lekplatser. Viktigt att inga barriärer byggs mot gemensamma ytor där fri lek, grejsalek, kan rymmas och mot gemensamma lekplatser som också behövs. Dagvattenstråket måste utformas med tanke på säkerhet. Det är en större risk för olyckor med vatten i oväntade lägen än vid t ex sjöar. Stadsbyggnadsidén föreslår att delar av kolonilotterna ska bebyggas. Samtidigt pekas andra nya platser ut för odlingslotter. Se sidan 17 Vad tycker ni om förslaget beträffande kolonilotter? Svar: Det är bra med en blandning, både större områden och det lilla formatet på gården för den mer privata odlingen. Stadsbyggnadsidén föreslår olika åtgärder kopplat till parker, grönska och grönområden. Se sidan 22 Är förslagen realistiska med tanke på investeringskostnader och underhåll? Svar: Förslagen innebär ökade kostnader. Här finns en möjlighet att hålla nere kostnaderna om de boende kan inkluderas i anläggning och skötsel. Då är det viktigt med en tydlig kommunikation så att befintliga värden kan bevaras.

134 BOTKYRKA KOMMUN 12 [16] Samhällsbyggnadsförvaltningen Förvaltningsledningen Också tydligt hur långt man vill styra en viss sammanhållen utformning och i hur stor utsträckning man vill låta de boende sätta en egen prägel. Motsvarar förslagen normala åtgärder som ändå skulle ha genomförts under kommande trettio år? Svar: Nej, förutom VA Norra Botkyrka. Stadsbyggnadsidén föreslår olika åtgärder kopplat till det offentliga rummet, torg och mötesplatser. Se sidan 27ff Är förslagen realistiska med tanke på investeringskostnader och underhåll? Svar: Svårt att bedöma. Motsvarar förslagen normala åtgärder som ändå skulle ha genomförts under kommande trettio år? Svar: Nej, mer muskler är föreslagna för torget. Stadsbyggnadsidén pekar ut ett antal mötesplatser att utveckla, se sidan 28. Är de mötesplatser som föreslås rätt förlagda? Svar: Bra och rätt fördelade, men fler allmänna lekplatser behövs som mötesplatser. Centrum prio mötesplatser, vattennärhet, stranden. Viktigt att gatunätet fungerar så att folk rör sig koncentrerat och även det blir då mötesplatser gång/cykel. Dialog: Stranden får inte bli ett reservat för rika. Stranden behöver någon funktion som drar.

135 BOTKYRKA KOMMUN 13 [16] Samhällsbyggnadsförvaltningen Förvaltningsledningen Infrastruktur och byggstenen Trafik Stadsbyggnadsidén föreslår att gator och stråk kopplas ihop i ett gatunät med huvudgator, lokalgator och gårdsgator med trottoarer och kantstensparkering och att hastigheten begränsas. Det föreslås en sjö nära sammankoppling mellan Kvarnhagsvägen och Albyvägen, att planskilda korsningar med gångtunnlar i vissa lägen byggs bort och att plats för en spårväg förbereds. Är stadsbyggnadsidén tydlig med att ge plats för att möta önskemålen om förbättrad kollektivtrafik? Svar: Det är viktigt att kollektivtrafiken går ner till Hangaren och att det går att ta sig vidare. Det saknas inre kopplingar i Alby. Kopplingen till de andra stadsdelar-na måste stärkas. Det är bra att busskopplingen till när centrum ökas. Vilka är för- respektive nackdelarna med att ta in trafiken i områden som idag är bilfria? Svar: En så stor omvandling måste gå långsamt. De som flyttar in kommer att vilja ha bil. Dåliga möjligheter för parkering/biltrafik kan vara ett skäl för nya invånare att inte flytta till Alby. I dialoger framkommer att Albyborna vill behålla trafiksepareringen och trygga innegårdar. De ser trafikseparering som livskvalitet. Idag när folk besöker Subtopia, så tar de tunnelbanan vid första besöket. Andra gången tar de bilen. Albyvägen och gång- och cykelvägen utgör två parallella stråk där det behövs stora gata-parkåtgärder. Vilka är för- och nackdelarna med två parallella stråk? Svar: Parallella stråk är bra och de kommer att få olika karaktär. Stråket längst med Albyvägen, kan upplevas tryggt och effektivt, medan promenadstråket blir mer för naturupplevelse och söndagspromenader. Albyvägen känns prioriterad. Båda stråken är viktiga för området.

136 BOTKYRKA KOMMUN 14 [16] Samhällsbyggnadsförvaltningen Förvaltningsledningen Stadsbyggnadsidén föreslår att planskilda korsningar ska byggas bort där det innebär en förbättring av stadsmiljön. I en utredning om Albyvägens läge finns förslag sänka vägen till samma nivå som torget och centrum. Vilka är för- resp. nackdelarna med att sänka Albyvägen? Svar: Det är tråkigt om man avstår från att göra andra åtgärder/investeringar p.g.a. att pengarna läggs på sänkning av Albyvägen.

137 BOTKYRKA KOMMUN 15 [16] Samhällsbyggnadsförvaltningen Förvaltningsledningen Frågor kring den etappvisa utbyggnaden Stadsbyggnadsidén är tänkt att fungera som en ram för förnyelsen av Alby under en lång tid framöver och etappindelningen som presenteras är ett förslag. Vad ska egentligen ligga till grund för en etappindelning; tomter som är enkla att sälja? hänsyn till kommunala investeringskostnader? olika aktörers initiativ? Hur styrande ska etappindelningen vara? Svar: Det viktigaset är att komma igång i Alby. Etappindelningen ska kunna omprioriteras, beroende på marknaden. Det ska vara en årlig process och förankring. En bruttolista ska presenteras för politiken. Etappindelningen bör vara en bilaga för att kunna knådas om. Hör hemma i kommande KS-diskussion. Den ska vara vägledande. Ett levande dokument på förvaltningarna och i politiken. Albyskolans tomt kan vi vänta med den tills priserna och värdet höjts i området. Vad saknas i etappindelningen? Bättre helhetsgrepp, ytterligare fördjupning efterfrågas. Se exemplet Tullinge centrum. Väg 226 kvar eller ej har analyserats. Hur påverkar det Tullinge C? Vad är viktigast att komma igång med i närtid? Svar: Radhus. Bra start, intresse finns från ev. boende och exploatör. Inte så tungt investeringsmässigt. Fler aktörer klarar att bygga. Mindre, enklare projekt än t.ex. Centrum. I vilken etapp är det lämpligt att påbörja en utveckling av centrum och ska detta göras i en eller flera etapper? Svar: Alby Centrum är angeläget att sätta igång med. Botkyrkabyggen diskuterar om/hur mycket det ska växa. Behöver säkra aktörer. Kanske Centrum bör påbörjas tidigare än vad etappindelningen visar?

138 BOTKYRKA KOMMUN 16 [16] Samhällsbyggnadsförvaltningen Förvaltningsledningen Centrum är viktigt att börja med som markör att vi lyssnar på medborgarna. Ska visa vad kommunen vill, var vi vill komma. Centrum syns inte idag, viktigt att satsa på. Det är viktigare att börja med Centrum än vägsänkningen. Ska stadsbyggnadsidén även innehålla en redovisning av upprustningsplaner för av befintliga hus och gårdar? Svar: Den beskrivningen saknas i dokumentet. Det får vi inte glömma bort! (Markeras som grått i dokumentet) Problem som måste lösas och tas med i beräkningarna: Korsningen Kvarnhagsvägen/Hågelbyleden. Påverkar trafikflödet i området. Här behöver vi bestämma oss! Botkyrkabyggens planer ska vara med. Oklart om de ska läggs till som bilaga eller om de arbetas in i dokumentet. Bättre synkronisering efterfrågas. Tunnelbanan. Upprustning av tunnelbanan, öppning av tunnelbaneuppgång. Tätare och säkrare tunnelbandetrafik. Dagvatten Botkyrka norra Efterfrågas i följande arbete: Bättre helhetsgrepp vad gäller Botkyrkabyggens upprustning och en investeringsplan. När måste befintliga byggnader (betongen) göras om? Hur mycket pengar måste vi i dagsläget lägga på renovering/år? Vad kostar det kommunen att bibehålla ett 0-alternativ? Efterfrågar en underhållsplan kopplat till en investeringsplan. Gata/Park efterfrågar en investeringsbudget/etapp.

139 1 [9] Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsenheten Referens Elisabeth Skoog Garås Folkhälsosamordnare Hållbarhetsbedömning Framtid Alby Sammanfattning Projektgruppen för Framtid Alby har tillsammans med tjänstemän från olika förvaltningar i kommunen tagit fram en bedömning av hur förslaget till stadsbyggnadsidé för Alby påverkar de sex utmaningarna i Ett Hållbart Botkyrka. Arbete Förtroende Hemkänsla Hälsa Skola Klimat Motivering Överlag bedömer vi att innehållet i Framtid Alby kommer att ha en positiv inverkan på kommunens hållbarhetsutmaningar som visas i bilden ovan. Innehållet i programmet kan ha en begränsad direkt inverkan på några av hållbarhetsutmaningarna då det handlar om fysisk planering men indirekt möjliggörs flera positiva effekter exempelvis ger fler bostäder underlag för fler förskolor/skolor som i sig är arbetsplatser, och genom att skapa en blandning av arbetsplatser och bostäder med olika upplåtelseformer ger man möjlighet till nya

140 BOTKYRKA KOMMUN 2 [9] Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsenheten företag att etablera sig i området. Att öppna upp för trafik inne i områden kan innebära såväl positiva som negativa effekter. En förtätning av bostäder och gångstråk längs vägarna ger en ökad trygghetskänsla. Genom att leda trafiken genom området minskar barnens rörelseytor och rörelsefrihet. Barn upp till 12 år har heller inte den perceptionsförmåga som behövs för att vara i en trafikerad miljö. Samtidigt blir det en positiv/lätttillgänglig/trygg övergång från kvarter och gårdsmiljö till den fria naturen, för de mindre barnen. För att minska bilanvändning är det positivt att bibehålla utbud av service i området och skapa en bättre anknytning till stormarknaderna storhandeln i Eriksberg. Också positivt att bygga fler bostäder här där det finns nära till T- bana/kollektivtrafik. Resurseffektivt att använda delar av stranden, som inte går att bygga på, till dagvattenrening. Utmaningen om förtroende handlar mycket om själva processen av ärendet och hur vi förvaltar programförslaget och kommunicerar förändringar längs vägen. Varje projekt påverkar förnyelseprogrammet i stort Att beakta i det fortsatta arbetet genomförande Under arbetet med att bedöma konsekvenser för hållbarhetsutmaningarna framkom några områden som handlar mer om hur än om vad programmet innehåller. Det vill säga konsekvenserna kan bli olika beroende på hur genomförandet sker. I underlaget finns dessa områden listade inför det fortsatta arbetet nedan redovisas de viktigaste. Viktigt att se till att det fortfarande finns hyreslägenheter till rimlig kostnad så inte boende behöver flytta för att det blir för dyrt. Däremot är en möjlighet till blandade upplåtelseformer viktig för att kunna göra en bostadskarriär inom området vilket stärker stabiliteten och hemkänslan i området. Med blandad bebyggelse är det viktigt att också ta med särskilda boendeformer i de nya bostäderna det gäller att bygga ut förskolor/skolor i rätt takt och att placeringarna är bra utifrån närhet till grönområden och en stimulerande pedagogisk miljö Viktigt att man medan genomförande pågår ser till att det nya vi skaffar blir blir skött under tiden. Viktigt att invånarna ser den långsiktiga förändringen även i nuet förändringar sker alltså såväl nu, snart och sen. Luftföroreningssituationen måste bli betydligt bättre längs Hågelbyleden innan bostäder kan byggas intill leden.. Det blir en utmaning att samtidigt behålla friheten till ytor och naturen och ändå ge mer möjlighet till överskådlighet med nya stråk. Tänk komplettering istället för att byta ut exempelvis låt gångstråken behållas bilfria och komplettera med trottoarer längs vägarna Trygghetskänslan ökar kvällstid då man har fler ögon på sig från bostäder och vägarna. Pla-

141 BOTKYRKA KOMMUN 3 [9] Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsenheten nera in större lekplats som samlingspunkt (olika åldrar) som komplement till gårdarnas lekmiljöer. Dagvattenlösningarna är inte utritade behöver göra en barnsäker lösning som också föräldrarna kan känna sig trygga med. Osäker på om rening sker längs vägen eller är det enbart estetik? I syfte att underlätta samåkande och minska bilberoende kan bilpooler upprättas i området redan från början. Mer bebyggelse medför ofta mer hårdgjorda ytor som kan påverka avrinningen av dagvatten jämfört med naturlig mark idag. Ta med i planeringen med en kombination av genomsläppligt hårdgjort material och ytor för uppsamling. Finns det Grupper som riskerar att missgynnas? Inom respektive utmaning är det inte så tydligt att någon grupp riskerar missgynnas. Det är dock viktigt i det fortsatta planerandet och genomförandet se till hur det genomförs. Exempelvis för barnen säkerhet, trygghetskänsla. Allvarligare är att tillgänglighetsperspektivet saknas i programmet. Mycket av tillgänglighetsarbetet handlar om hur det genomförs men det är viktigt att det blir rätt från början, annars blir det också väldigt dyrt. Därför behöver tillgänglighetsperspektivet omnämnas eller ännu hellre ange att man ska använda sig av Universell Design. Det handlar om att utforma miljöer, servicefunktioner mm utifrån medborgarnas förutsättningar och behov så de blir tillgängliga och användbara för alla inga speciallösningar. Handlar om att göra rätt från början. Mer detaljer kring bedömningarna av respektive hållbarhetsutmaning redovisas på nästkommande sidor.

142 BOTKYRKA KOMMUN 4 [9] Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsenheten Hur kommer Framtid Alby att påverka förutsättningar för respektive grupper med utgång från hållbarhetsutmaningarna? Botkyrkas 6 hållbarhetsutmaningar Botkyrkaborna: Prioriterade grupper Kön Nyttomål/projektm ål: Barn 1 Ungdom unga vuxna 2 Äldre 65+ Socioekonomiskt svaga grupper 3 Socioekonomiskt starka grupper Pers med funktionsnedsättning 4 K M K M K M K M K M K M Har arbete Annat Annat 5 Känner sig hemma Har de bästa skolorna Känner förtroende för varandra och demokratin Är friska och mår bra Bidrar inte till klimatförändringarna = positiv påverkan -= negativ påverkan 0=Ingen förändring?=vet ej/går ej att bedöma Bedömning av utmaning: Jämfört med nuläget förbättring oförändrat försämrat 1 Barn 0-15 år år 3 t.ex kort utbildning, låg inkomst, arbetare lägre tjänstemän enligt socioekonomiskt index (SEI) 4 såväl fysisk som psykisk funktionsnedsättning 5 T.ex särskilda målgrupper utifrån ärendet, olika intressegrupper etc Hållbarhetsindikatorer i förstudien: Återvinningsstation max 400 m Bostäder/arbete/service Blandindex: Grönområde max 300 m (mindre), 800 m (större) Dagligvaruaffär max 400 m Kollektivtrafik 400 m busshållplats el. 800 m pendeltåg/tunnelbana Förskola max 400 m, skola max 800 m Röd resp grönt resultat i jämförelse med referens i Botkyrka

143 5 [9] Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsenheten Detaljer kring bedömningarna av respektive hållbarhetsutmaning Matrisen ovan används endast som ett verktyg i en strukturerad diskussion för att bedöma eventuella konsekvenser på hållbarhetsutmaningarna samt olika grupper i befolkningen. Nedan redovisas det viktigaste som låg till grund för bedömningen inom respektive utmaning. Botkyrkaborna har arbete Det finns många delar i programmet som har bäring på utmaningen om arbete. Men det är ändå relativt lite man kan påverka arbete genom förändring av den fysiska miljön. Fler bostäder ger underlag för fler förskolor/skolor som i sig är arbetsplatser. Och växer området med mer kommunal service ökar det möjligheten till andra arbetsplatser. Genom planeringen möjliggörs olika typer av arbetsplatser; kommunal service, småröetagande i bokaler, mellanföretag i centrum då det blir större underlag i området, samt större företag i Eriksberg. Samtidigt ger fler bostäder underlag till hela regionen då det är bra kollektivtrafik till arbetsplatser utanför området. Att beakta i det fortsatta arbetet genomförande I och med att det är låg utbildningsnivå i området kanske kan det underlätta med nära vuxenutbildning, kanske i Alby C? kanske samarbete med Botkyrkbyggen och kommunen Botkyrkaborna känner sig hemma Det finns också många delar i programmet som har direkt bäring på utmaningen om att känna sig hemma. Denna utmaning har stor betydelse och påverkas av fysiska miljön. Många delar i programmet är mycket positiva såsom förtätning av bostäder vilket påverkar tryggheten, t.ex runt Grindtorp dock är det viktigt att freda lekytor och grönområden runtikring.. Det finns många åsikter om trafikseparerings vara eller icke vara. Det ger en trafiksäker miljö för barnen men en otrygghetskänsla kvällstid då man inte är så synlig. Miljonprogrammen ger extra dimension bakgrund från många länder bra om det får synas. Det finns mycket vilja i Alby att göra något men samtidigt inte ändra för mycket på förorten.