1 Medborgarförslag - Begränsa hastigheten på Dymmelkärrsvägen. 2 Medborgarförslag - Gång- och cykelväg från Hamringe till Tullinge

Transkript

1 KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 1 [2] Samhällsbyggnadsnämnden Tid , Kl 18:30 Plats Kommunalhuset Tumba, konferensrum Alytus, plan 2 Ärenden Justering 1 Medborgarförslag - Begränsa hastigheten på Dymmelkärrsvägen 2 Medborgarförslag - Gång- och cykelväg från Hamringe till Tullinge 3 Medborgarförslag - Bänkar vid alla busshållplatser 4 Medborgarförslag - Förbättra cykel- och gångväg från järnvägsövergången i Uttran till Salems kommungräns 5 Medborgarförslag - Skapa en hållplats för buss 745 vid Uttrans station 6 Medborgarförslag - Rusta upp Tuna lekpark 7 Utgår 8 Yttrande över motion om att lösa parkeringsproblem i Tumba och Tullinge 9 Uppdrag om utredning kring kollektivtrafiklösning för Solhöjden och Loviseberg senare utskick 10 Framtid Alby - stadsmiljö i utveckling senare utskick 11 Planbesked för Haren 23

2 BOTKYRKA KOMMUN KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 2[2] Samhällsbyggnadsnämnden Förslag till detaljplan för del av Tumba 7:206 (Bergfotsvägen) 13 Framåtsikt för samhällsbyggnadsnämnden senare utskick 14 Verksamhetsplan 2012 senare utskick 15 Delegationsbeslut 16 Anmälningsärenden 17 Förvaltningschefen informerar Bygglov 25 Ev. övriga frågor Peter Nyberg Ordförande Ann-Britt Karlsson Sekreterare Gruppsammanträden S, V och MP kl. 17:30, konferensrum Alytus, plan 2, kommunalhuset i Tumba. M, TUP, KD och FP, kl. 17:30, Mellanrummet, plan 7, kommunalhuset i Tumba. Vi bjuder på kaffe och smörgås från kl. 16:30, Helges restaurang, kommunalhuset, plan 2. Anmäl ev. förhinder till Ann-Britt Karlsson, tel , e-post ann-britt.karlsson@botkyrka.se

3 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Samhällsbyggnadsnämnden Dnr sbf/2011:634 3 Medborgarförslag - Bänkar vid alla busshållplatser (sbf/2011:634) Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden anser medborgarförslaget besvarat. Sammanfattning Samhällsbyggnadsnämnden konstaterar att förslagsställarens intentioner ligger helt i linje med kommunens ambition att möjliggöra för ett hållbart resande. Kommunförbundet i Stockholms län har tillsammans med dåvarande Vägverket (numera Trafikverket) och SL (Storstockholms Lokaltrafik) tagit fram en rekommendation till en gemensam standard för busshållplatser i Stockholms län. Om denna standard skulle genomföras fullt ut skulle det finnas någon form av sittplats vid varje busshållplats i hela Stockholms län. Ansvaret för att anlägga busshållplatserna är ett kommunalt ansvar, medan landstinget och SL har ansvaret för att utrusta desamma. Kommunen kommer att ta upp frågan om bänkar i dialogen med SL. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag angående önskemål om uppsättning av bänkar vid alla busshållplatser. redogör för ärendet och lämnar förslag till beslut i tjänsteskrivelse daterad

4 TJÄNSTESKRIVELSE 1[1] Dnr sbf/2011:634 Referens Olov Lindquist Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Medborgarförslag - Bänkar vid alla busshållsplatser Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden anser medborgarförslaget besvarat. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag angående önskemål om uppsättning av bänkar vid alla busshållplatser. Yttrande Ansvaret för att anlägga busshållplatserna är ett kommunalt ansvar, medan landstinget och SL har ansvaret för att utrusta desamma. Kommunförbundet i Stockholms län har tillsammans med dåvarande Vägverket (numera Trafikverket) och SL tagit fram en rekommendation till en gemensam standard för busshållplatser i Stockholms län. Om denna standard skulle genomföras fullt ut skulle det finnas någon form av sittplats vid varje busshållplats i hela Stockholms län. anser inte att kommunen ska ta på sig ansvaret och sätta ut bänkar vid busshållplatserna, utan vi bör istället hänvisa till den framtagna gemensamma standarden i de kontinuerliga diskussionerna vi har med SL. Mikael Nyberg t f Samhällsbyggnadschef Ulrika Persson Gata/Parkchef Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms /HandläggareMobilTelefon/ E-post olov.lindquist@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

5 Förnamn: Efternamn: Namn: Gatuadress: Postadress: Telefonnummer: E-postadress: Förslag: Motivering: Mai Eriksson Mai Eriksson Bänkar vid all busshållplatser. Som 70-åring har jag under denna sommar upptäckt att jag i framtiden i högre grad, än tidigare kommer att anlita buss i stället för egen bil. Något som jag nu prövat på i sommar. För min del går det bra att gå till stationen eller närmaste busshållplats. Det som är svårt är att stå och vänta på en buss. Ofta behöver man vara ute i god tid och en stående väntan på mer än någon minut blir besvärlig. Jag föreslår därför att Botkyrka kommun som service åt oss äldre sätter en stabil och oöm bänk vid varje busshållplats. Helst en sådan som inte enkelt kan vandaliseras eller bränns upp.

6 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Samhällsbyggnadsnämnden Dnr sbf/2011:627 5 Medborgarförslag - Skapa en hållplats för buss 745 vid Uttrans station (sbf/2011:627) Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden anser medborgarförslaget besvarat. Sammanfattning Busslinje 745 är en s k snabbusslinje som går mellan Söderby och Fridhemsplan. Det är SL (Storstockholms Lokaltrafik) som (i samråd med deras entreprenörer) beslutar om linjedragning och vilka hållplatser som ska trafikeras. kommer i sin löpande dialog med SL att ta upp förslaget om en trafikering av busslinje 745 till Uttrans station. Om förslaget förverkligas kommer hållplatsen att bli slutstation för linjen. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag om att påverka SL att skapa en hållplats för busslinje 745 vid Uttrans station. redogör för ärendet och lämnar förslag till beslut i tjänsteskrivelse daterad

7 Rubrik Förnamn Efternamn Namn Gatuadress Postadress Postnummer Telefonnummer Mobilnummer E-postadress Förslag Motivering Hasse Wallin Hasse Wallin Hejsan Har under flera år komunicerat med SL gällande buss 745 som har en sträckning Söderby-Fridhemsplan. Bussen åker alltid förbi Uttrans station innan första/sista hållplatsen beroende vilken riktning den åker. Det har hela tiden funnits ursäkter till varför man ej kan stanna där för att hämta upp passagerare. Finner därför det lönlöst att själv försöka att ha en dialog mot SL. Nu öskar vi att Botkyrka komun skall försöka påverka SL till att skapa en hållplats för 745 vid Uttrans Station. Kostnaden tidsmässigt att stanna vid Uttrans station är försumbar, eftersom man ändå alltid åker förbi stationen. Vintertid är det en farlig stäcka för gångtrafikanter, för många gånger är snöröjningen bristfällig så man tvingas ut på körbanan. Boendeantalet i Uttran bör utgöra ett tillräckligt stort underlag för en hållplats. Hoppas på ett positiv inställning till detta förslag. Hasse Wallin

8 TJÄNSTESKRIVELSE 1[1] Dnr sbf/2011:627 Referens Olov Lindquist Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Medborgarförslag - Skapa en hållplats för buss 745 vid Uttrans station Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden anser medborgarförslaget besvarat. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag om att påverka SL att skapa en hållplats för busslinje 745 vid Uttrans station. Yttrande Busslinje 745 är en s k snabbusslinje som går mellan Söderby och Fridhemsplan. Det är SL som (i samråd med deras entreprenörer) beslutar om linjedragning och vilka hållplatser som ska trafikeras. kommer i sin löpande dialog med SL att ta upp förslaget om en trafikering av busslinje 745 till Uttrans station. Om förslaget förverkligas kommer hållplatsen att bli slutstation för linjen, vilket leder till att en ombyggnad av hållplatsen i så fall måste genomföras. Mikael Nyberg t f Samhällsbyggnadschef Ulrika Persson Gata/Parkchef Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms /HandläggareMobilTelefon/ E-post olov.lindquist@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

9 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Samhällsbyggnadsnämnden Dnr sbf/2011:624 6 Medborgarförslag - Rusta upp Tuna lekpark (sbf/2011:624) Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden anser medborgarförslaget besvarat. Sammanfattning Under 2012 färdigställs den nya Tunaparken med något för alla lugna gröna oaser, lek- och mötesplatser, skatepark, multisportplan och en efterlängtad hundrastgård. Då vi bygger en ny lekplats i Tuna har vi inte för avsikt att rusta upp Tuna lekpark men vi kommer att se över lekparkens underhåll. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag om att rusta upp Tuna lekpark. redogör för ärendet och lämnar förslag till beslut i tjänsteskrivelse daterad

10 TJÄNSTESKRIVELSE 1[1] Dnr sbf/2011:624 Referens Olov Lindquist Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Medborgarförslag - Rusta upp Tuna lekpark Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden anser medborgarförslaget besvarat. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag om att rusta upp Tuna lekpark. Yttrande Samtliga lekplatser som ägs av kommunen ska skötas efter samma standard. Efter det att vi tagit del av det som förslagsställaren skrivit, har vi tagit upp frågan om skötseln med vår entreprenör. När det gäller frågan om Botkyrkabyggen ska ta över marken där lekplatsen ligger, (vid Övergårdsvägen 3), har frågan diskuterats tidigare, men är för närvarande inte aktuell. har inte heller för avsikt att rusta upp Tuna lekpark, eftersom vi bygger en ny lekplats i Tuna som kommer att täcka behovet av lekplats inom området. Denna planeras att invigas efter sommaren 2012 och mer om det går att läsa på vår hemsida, Mikael Nyberg t f Samhällsbyggnadschef Ulrika Persson Gata/Parkchef Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms /HandläggareMobilTelefon/ E-post olov.lindquist@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

11 Övergårdsvägen 3 Skala 1:3200 Botkyrka kommun m

12 Rubrik Förnamn Allan Efternamn Primsander Namn Allan Primsander Gatuadress Postadress Postnummer Telefonnummer Mobilnummer E-postadress Förslag Rusta upp Tuna lekpark. (Övergårdsv. 3 ) Ta bort staketen. Mera gräs och grönt. Bygg en användar vänlig lekplats/park. Ta bort eller förminska sandlådan. Mera sittytor. Knyt ihop parken med befintlig grönyta. Alternativt : Kommunen överlåter, byter eller säljer marken till Botkyrka byggen. Motivering Lekparken (stenöken) är inte anvädarvänlig. Sandlådan nyttjas mest av områdets katter. Besöksfrekvensen är låg pga. parkens tråkiga utformning, den är långt ifrån lagom! Underhållet är minimalt, också långt ifrån lagom. Att låta Botkyrkabyggen ta över marken skulle kunna bidra till ett lyft för parken och ( förhoppningsvis ) bättre underhåll av ytorna. Parken har under allt för lång tid varit en skam för bostadsområdet, dvs. Långt Ifrån Lagom.

13 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Samhällsbyggnadsnämnden Dnr sbf/2011:617 8 Yttrande över motion om att lösa parkeringsproblem i Tumba och Tullinge (sbf/2011:617) Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämndens förslag till kommunfullmäktige: Motionen är besvarad. Sammanfattning Den utredning som motionären önskar att kommunen ska ta fram angående infartsparkeringar finns redan i form av dokumentet Översyn av infartsparkeringar i Botkyrka kommun. Detta dokument behandlades vid samhällsbyggnadsnämndens sammanträde De förslag som finns i denna översyn måste nu implementeras. I översynen angavs att det finns ca 350 infartsparkeringar i Tumba och 325 i Tullinge. Infartsparkeringar i anslutning till kollektivtrafiken är en del i att få hela resan från hemmet till jobbet eller andra målpunkter att fungera. Vid dessa infartsparkeringar behövs det för övrigt inte bara parkeringar för bilar utan även för cyklar. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att yttra sig över en motion om att lösa parkeringsproblemen i Tumba och Tullinge. Det som motionärerna främst då avser är att få fram förslag på hur tillgängligheten av parkeringsplatser utökas i närheten av Tumba och Tullinges respektive pendeltågsstationer. redogör för ärendet och lämnar förslag till beslut i tjänsteskrivelse daterad

14 TJÄNSTESKRIVELSE 1[2] Dnr sbf/2011:617 Referens Olov Lindquist Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Yttrande över motion om att lösa parkeringsproblem i Tumba och Tullinge Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämndens förslag till kommunfullmäktige: Motionen är besvarad. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att yttra sig över en motion om att lösa parkeringsproblemen i Tumba och Tullinge. Det som motionärerna främst då avser är att få fram förslag på hur tillgängligheten av parkeringsplatser utökas i närheten av Tumba och Tullinges respektive pendeltågsstationer. Sammanfattning Den utredning som motionären önskar att kommunen ska ta fram angående infartsparkeringar finns redan i form av dokumentet Översyn av infartsparkeringar i Botkyrka kommun. Detta dokument behandlades vid samhällsbyggnadsnämndens sammanträde De förslag som finns i denna översyn måste nu implementeras. Yttrande Infartsparkeringar i anslutning till kollektivtrafiken är en del i att få hela resan från hemmet till jobbet eller andra målpunkter att fungera. Vid dessa infartsparkeringar behövs det för övrigt inte bara parkeringar för bilar utan även för cyklar. Vid samhällsbyggnadsnämndens sammanträde beslutade nämnden att godkänna samhällsbyggnadsförvaltningens översyn av kommunens infartsparkeringar. I översynen angavs att det finns ca 350 infartsparkeringar i Tumba och 325 i Tullinge. I översynen finns förslag på nya parkeringsplatser. I Tumba bör vi få till ett bättre utnyttjande av den lite mer avlägsna parkeringen vid Alfa Laval. Vidare har nämnden bifallit ett medborgarförslag som innebär att antalet infartsparkeringar ska utökas längs med Hågelbyleden, vid den nuvarande parkeringen vid Alfa Laval. Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms /HandläggareMobilTelefon/ E-post olov.lindquist@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

15 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[2] Dnr sbf/2011:617 Det pågår också stora planarbeten vid Tumba centrum och ABC-området där projekten öppnar för möjligheter till bättre infartsparkeringar. En sådan kan vara att i samarbete med centrumägarna föreslå infartsparkering i anslutning till eller inne i centrumbyggnaderna. För att lösa parkeringssituationen i Tullinge krävs troligtvis mer omfattande åtgärder. Här gäller att inte enbart undersöka ytlösningar, utan även parkeringshus. Men eftersom förvaltningen fr o m november i år infört nattparkeringsförbud vid nästan alla parkeringar vid Tullinge station, kommer detta att frigöra platser och inte, som nu, användas som boendeparkering. En annan lösning kan vara att titta på parkeringsplatser vid Aftonvägen, även om läget är relativt långt ifrån pendeltågsentrén (ca 500 m). En ny östlig entré skulle minska avståndet till ca 250 meter. Kommunen har tagit upp denna fråga med trafikhuvudmannen SL, utan att ännu så länge få något gehör. Frågan måste aktualiseras på nytt. Mikael Nyberg t f samhällsbyggnadschef Ulrika Persson Gata/Parkchef

16 Kommunfullmäktige MOTION Dags att lösa parkeringsproblemen i Tumba och Tullinge Bristen på parkeringsplatser tvingar Botkyrkabor att ta bilen framför att åka kollektivt. Fler parkeringsplatser i anslutning till våra pendeltågsstationer skulle göra det möjligt för fler pendlare att resa mer klimatsmart. Biltrafiken och konsekvenserna av densamma står idag för en stor del av de miljöproblem vi har i Stockholmsområdet. Varje dag bidrar troligen hundratals Botkyrkabor till detta trots att många kanske hellre skulle vilja resa mer klimatsmart. Här skulle kommunen kunna göra en stor insats för miljön! I Grödinge, men även på andra ställen i kommunen, är kollektivtrafiken tyvärr ofta inget rimligt alternativ till bilen. Däremot har vi i kommunen två (oftast) välfungerande pendeltågsstationer som dessa personer skulle kunna använda sig av - om det hade funnits bättre parkeringsmöjligheter i anslutning till stationerna. Vore det inte bättre att möjliggöra för våra medborgare att delvis kunna åka kollektivt istället för att tvingas åka bil hela sträckan? Dels skulle detta bidra till mer hållbar utveckling, vilket är i enlighet med Botkyrkas ambitioner, men även till att öka valfriheten för de människor som idag tvingas resa med bil. Förutom miljöaspekten i detta är det dessutom mer säkert att åka tåg än bil samtidigt som vi på detta sätt kan få bort en del onödig trafik på våra redan så hårt belastade vägar. Vi föreslår kommunfullmäktige besluta att kommunfullmäktige beslutar att ge kommunledningen i uppdrag att utreda och komma med förslag på hur tillgängligheten av parkeringsplatser utökas i Tumba och Tullinge i nära anslutning till pendeltåget. Mattias Franzén

17 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Samhällsbyggnadsnämnden Dnr sbf/2011:131 9 Uppdrag om utredning kring kollektivtrafiklösning för Solhöjden och Loviseberg (sbf/2011:131) Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden ger förvaltningen i uppdrag att bygga ut och vidareutveckla gång- och cykelförbindelser samt busshållsplatser till Solhöjden enligt innehållet i tjänsteskrivelse daterad Sammanfattning Nämnden kan konstatera att den dialog som genomförts med de boende på Solhöjden har resulterat i ett bra och genomarbetat förslag till utvecklade gång- och cykelförbindelser samt en ny bussförbindelse för boende på Solhöjden. Nämnden hade gärna sett ett snabbare genomförande, men tyvärr har det visat sig omöjligt. Kommunens samarbete med SL har lett till att en ny busslinje startar den 20 augusti Dialogen pågår också om medfinansiering av de nya busshållplatserna som krävs för den nya linjen. Det finns även en framtida möjlighet att knyta samma Lovisebergs arbetsplatsområde med Solhöjden via en ny busslinga. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden gav tidigare samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att, tillsammans med SL (Storstockholms Lokaltrafik), ta fram förslag på möjliga kollektivtrafiklösningar för Solhöjden. Förvaltningen har också ett uppdrag i ettårsplanen för 2012 att bygga ut gång- och cykelförbindelserna till Solhöjden. redogör för ärendet och lämnar förslag till beslut i tjänsteskrivelse daterad

18 TJÄNSTESKRIVELSE 1[2] Dnr sbf/2011:131 Referens Ulrika Persson Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Uppdrag om utredning kring kollektivtrafiklösning för Solhöjden och Loviseberg Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden ger förvaltningen i uppdrag att bygga ut och vidareutveckla gång- och cykelförbindelser samt busshållsplatser till Solhöjden enligt innehållet i tjänsteskrivelsen. Bakgrund Samhällsbyggnadsnämnden gav tidigare samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att, tillsammans med SL, ta fram förslag på möjliga kollektivtrafiklösningar för Solhöjden. Förvaltningen har också ett uppdrag i ettårsplanen för 2012 att bygga ut gång- och cykelförbindelserna till Solhöjden. Under 2011 har kommunen träffat de boende flera gånger för att få en bild av vilka önskemål som finns. Kommunens samarbete med SL har gått bra och en ny busslinje startar den 20 augusti och en dialog pågår även om medfinansiering av de nya busshållsplatserna som krävs för den nya linjen. Långsiktigt så ser förvaltningen en framtida möjlighet att knyta samman Loviseberg med en busslinje som ska kunna löpa genom Solhöjden. I de framtida planerna så tar kommunen hänsyn till en långsiktigt lösning och för såklart en dialog med SL om den typen av framåtsiktande samhällsplanering. Förvaltningen har också gjort omfattande förprojekteringar och grovkalkyler för att få fram förslag på gång- och cykelvägförbindelser som uppfyller de boendes önskemål och som samtidigt tar hänsyn till det fina naturområdet, de branta bergssluttningarna och den projektbudget som finns. Sammanfattning Förvaltningen föreslår att följande åtgärder genomförs under Se kartbilaga för att förstå hela åtgärdsplanen. A Ny gång- och cykelväg med belysning B Ny sk åsnetrappa med belysning C Ny trappa D Ny busshållsplats Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms /HandläggareMobilTelefon/ E-post ulrika.persson@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

19 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[2] Dnr sbf/2011:131 Tidplan och budget Busshållsplatserna är ska vara i drift senast 15 augusti (D på kartan) Gång- och cykelvägen ska vara i drift senast 15 augusti (A på kartan) Åsnetrappan samt den andra trappan ska vara färdiga under hösten 2012 (B + C på kartan) Avsatt budget för projektet är totalt 6,7 miljoner och då innefattar det investeringsmedel från både 2010 samt Tidplanen är även förankrad med upphandlingsenheten och förvaltningens ambition är såklart att få arbetet klart så snabbt som möjligt. Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga3 Expedieras till Text

20

21 Bilaga 2 Buss 738:an nya körväg Tumba- Åvägen- Solhöjden..Hallunda c

22 Bilaga 3 Framtida dragning för kollektivtrafiken mellan Tumba- Norra Botkyrka genom Solhöjden

23 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[2] Samhällsbyggnadsnämnden Dnr sbf/2011: Framtid Alby - stadsmiljö i utveckling (sbf/2011:241) Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden godkänner inriktning för det fortsatta arbetet enligt Framtid Alby stadsmiljö i utveckling, inriktning på fortsatt arbete daterad Samhällsbyggnadsnämnden har tagit del av den beviljade ansökan från Delegationen för hållbara städer. Sammanfattning Projektet som pågår under två år, är uppdelat i fem olika faser. Dessa faser är: analys, dialog, förslag, dialog, slutgiltigt förslag. Vid två omgångar förs dialog med medborgarna först i mindre skala och med färre medverkande och senare i processen i större skala med fler medverkande. I projektets två första faser har en analys av Albys fysiska förutsättningar och kartläggning av stadsdelens möjligheter genomförts. Flera dialoger har också genomförts med olika referensgrupper för att ta reda på vad boende och verksamma tycker om den befintliga miljön. I dialogarbetet har även en workshop med inbjudna planerare, byggherrar och finansiärer genomförts. Resultatet visar på vikten av att peka ut vad som kan göras på kort sikt och inte bara vad som kan göras på lång sikt. Det handlar om att analysera de boendes krav/önskningar om utveckling på den egna platsen och lägga tonvikt på detta istället för att fokusera på en strategisk planering som ligger år framåt i tiden. För att kunna se det lilla i ett större sammanhang krävs en helhetsidé för stadsdelen, ett slags ramverk. Detta ska kompletteras med ett antal fördjupande specialstudier som visar på mer detaljerade lösningar för några strategiska platser i stadsdelen.

24 BOTKYRKA KOMMUN ORDFÖRANDEFÖRSLAG 2[2] Samhällsbyggnadsnämnden Dnr sbf/2011:241 Ärendet I april 2011 gav samhällsbyggnadsnämnden ( ) förvaltningen i uppdrag att ta fram en stadsbyggnadsidé för Alby i enlighet med kommunstyrelsens inriktning. En ny stadsbyggnadsidé är ett led i genomförandet av Albys utvecklingsprogram Framtid för Alby som kommunfullmäktige antog i maj 2009 I samband med att samhällsbyggnadsnämnden lämnade uppdraget vidare till samhällsbyggnadsförvaltningen, fick förvaltningen också uppdraget att söka extern finansiering. Förvaltningen har ansökt om extern finansiering från Delegationen för hållbara städer och i början av december beslutade delegationen att tilldela Botkyrka kommun kronor. Botkyrka är den kommun som tilldelats mest pengar. Enligt kommunens reglemente för budgetansvar och internkontroll ska kommunstyrelsens medgivande inhämtas för externa projektmedel om summan överstiger tio basbelopp. har därför bett om kommunstyrelsens medgivande att få ta emot beviljade medel. redogör för ärendet och lämnar förslag till beslut i tjänsteskrivelse daterad

25 TJÄNSTESKRIVELSE 1[3] / Dnr sbf/2011:241 Referens Per-Anders Framgård Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Framtid Alby stadsmiljö i utveckling Inriktning på fortsatt arbete Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden godkänner inriktning för det fortsatta arbetet enligt Framtid Alby stadsmiljö i utveckling, inriktning på fortsatt arbete daterad Samhällsbyggnadsnämnden har tagit del av den beviljade ansökan från Delegationen för hållbara städer. Sammanfattning I april 2011 gav samhällsbyggnadsnämnden ( ) förvaltningen i uppdrag att ta fram en stadsbyggnadsidé för Alby i enlighet med kommunstyrelsens inriktning. En ny stadsbyggnadsidé är ett led i genomförandet av Albys utvecklingsprogram Framtid för Alby som kommunfullmäktige antog i maj 2009 Projektet som pågår under två år, är uppdelat i fem olika faser. Dessa faser är: analys, dialog, förslag, dialog, slutgiltigt förslag. Vid två omgångar förs dialog med medborgarna först i mindre skala och med färre medverkande och senare i processen i större skala med fler medverkande. I projektets två första faser har en analys av Albys fysiska förutsättningar och kartläggning av stadsdelens möjligheter genomförts. Flera dialoger har också genomförts med olika referensgrupper för att ta reda på vad boende och verksamma tycker om den befintliga miljön. I dialogarbetet har även en workshop med inbjudna planerare, byggherrar och finansiärer genomförts. Resultatet visar på vikten av att peka ut vad som kan göras på kort sikt och inte bara vad som kan göras på lång sikt. Det handlar om att analysera de boendes krav/önskningar om utveckling på den egna platsen och lägga tonvikt på detta istället för att fokusera på en strategisk planering som ligger år framåt i tiden. För att kunna se det lilla i ett större sammanhang krävs en helhetsidé för stadsdelen, ett slags ramverk. Detta ska kompletteras Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms E-post per-anders.framgard@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

26 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[3] / Dnr sbf/2011:241 med ett antal fördjupande specialstudier som visar på mer detaljerade lösningar för några strategiska platser i stadsdelen. I det fortsatta planeringsarbetet är det därför viktigt att göra tydligt vad som är möjligt att göra på kort sikt, medel lång sikt och på lång sikt. I bifogad skrivelse redovisar förvaltningen sina slutsatser och förslag till inriktning på fortsatt arbete. Beslut från Delegationen för Hållbara Städer I samband med att samhällsbyggnadsnämnden lämnade uppdraget vidare till samhällsbyggnadsförvaltningen, fick förvaltningen också uppdraget att söka extern finansiering. Förvaltningen har ansökt om extern finansiering från Delegationen för hållbara städer och i början av december beslutade delegationen att tilldela Botkyrka kommun kronor. Botkyrka är den kommun som tilldelats mest pengar. Pengarna ska användas till tre tillskott till det redan pågående arbetet: 1) Nya dialogmetoder så kallad designdialog 2) Vidareutveckling av kommunens arbete med hållbarhetskonsekvensbeskrivning (HåKB) 3) Vegetationsanvändning vid stadsutveckling Den beräknade totalkostnaden för dessa tre tillskott är fyra miljoner kronor inklusive kostnaden för arbetade timmar. Delegationen för hållbara städer bidrar med 30 procent ( kronor) av totalkostnaden. Enligt kommunens reglemente för budgetansvar och internkontroll ska kommunstyrelsens medgivande inhämtas för externa projektmedel om summan överstiger tio basbelopp. har därför bett om kommunstyrelsens medgivande att få ta emot beviljade medel Förvaltningens bedömning föreslår att samhällsbyggnadsnämnden ger förvaltningen i uppdrag att fortsätta arbetet stadsbyggnadsidé för Alby som beskrivs i denna tjänsteskrivelse. Mikael Nyberg Tf förvaltningschef Per-Anders Framgård Utvecklingschef

27 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 3[3] / Dnr sbf/2011:241 Bilagor Inriktning på fortsatt arbete Kartläggning av Albys möjligheter Beslut från Delegationen för Hållbara Städer Tjänsteskrivelse till kommunstyrelsen Expedieras till Per-Anders Framgård Charlotte Nilsson

28 1 [14] Stadsbyggnadsenheten Referens Per-Anders Framgård Framtid Alby stadsmiljö i utveckling Inriktning på fortsatt arbete Framtid Alby stadsmiljö i utveckling...1 Sammanfattning...2 Slutsatser från analys, dialog och workshop...3 A. Detta kan göras nu:...3 B. Lite senare kan vi göra det här:...7 C. Det här kan vi göra lång sikt:...8 Förslag till fortsatt arbete...9 Genomförande av Framtid Alby stadsmiljö i utveckling...10 Organisation, tidplan och budget...11 Organisation...11 Tidplan för Budget för Tillskott från Delegationen för hållbara städer...13 Avstämning mot utvecklingsprogrammet Framtid för Alby...14 Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Kontaktcenter Direkt Sms E-post per-anders.framgard@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

29 BOTKYRKA KOMMUN 2 [14] Stadsbyggnadsenheten Sammanfattning I projektets två första faser har en analys av Albys fysiska förutsättningar och kartläggning av stadsdelens möjligheter genomförts. Flera dialoger har också genomförts med olika referensgrupper för att ta reda på vad boende och verksamma tycker om den befintliga miljön. I dialogarbetet har även en workshop med inbjudna planerare, byggherrar och finansiärer genomförts. Resultatet av dialogarbetet visar på vikten av att peka ut vad som kan göras på kort sikt och inte förlora sig i endast långsiktiga projekt. Det handlar om att analysera de boendes önskningar om utveckling på den egna platsen och lägga tonvikt på detta istället för att fokusera på en strategisk planering som ligger år framåt i tiden. För att kunna se det lilla i ett större sammanhang krävs ändå en helhetsidé för stadsdelen, ett slags ramverk. Detta ska sedan kompletteras med ett antal fördjupande studier som visar på mer detaljerade lösningar för några strategiska platser i stadsdelen. Helhetsidé: Ska peka ut platser i hela stadsdelen som är möjliga att bygga på. Ska visa på en etappvis indelning, d.v.s. förtydliga vad som kan ske nu, lite senare och på långsikt. Ska visa på vad som ska ske närmast i tid och hur det påverkar vad som ska ske sedan. Ska visa på en tydlig och välomhändertagen grönstruktur och blåstruktur (t.ex. synligt dagvatten) i hela stadsdelen. Fördjupande studier: Centrum, utformning och komplettering av bebyggelse Albyvägen, vägutforming samt anslutande bebyggelse Rotemannen, förtätning av befintlig bebyggelse Alby strand, kolonilottsområdet och anslutande kommunal mark Albyberget, ny bebyggelse på kommunal mark Albydalen, komplettering i befintlig bebyggelse Miljonprogrammets potential Alby är en del av en föränderlig stadsbyggd i stället för ett stycke färdigbyggd plats. Vi ska visa att Alby har potential att skapa en egen ny stadsmiljö frikopplad från den konventionella staden. I mötet mellan traditionell förort och stad ska Alby kunna utgöra en plats för de som vill göra en boendekarriär men inte känner sig bekväma med att byta ut förorten emot innerstaden. Ett framtida Alby med möjlighet till goda gröna tillgångar, service, infrastruktur och kollektivtrafik ska framstå som ett alternativ både till traditionell förort och innerstad.

30 BOTKYRKA KOMMUN 3 [14] Stadsbyggnadsenheten Slutsatser från analys, dialog och workshop Nedan följer en sammanställning av de slutsatser som vi i arbetsgruppen har gjort efter vår kartläggning och analys av nuläget. Vi delar in texten i tre avsnitt som följer tanken på ett genomförande av stadsbyggnadsidén i tre etapper A: nu, B: lite senare och C: på långsikt. A. Detta kan göras nu: Detta avsnitt är indelat i underrubrikerna: A1, vad vi kan göra nu och A2, vad vi kan göra snart. Här beskrivs vad som kan göras nu inom året och på ett till fem års sikt. Till detta har vi fogat en idé om i vilken ordning åtgärderna ska genomföras. A1. Det här kan vi göra nu (inom året): Skapa avtryck direkt Vi bör skapa avtryck direkt i stadsdelen så att de boende faktiskt ser att det händer något. Vi påbörjar ett arbete med att göra en omsorgsfull gestaltning av viktiga små mötesplatser. Ett exempel är stadsdelens busshållplatser, där många av de boende passerar. Platsen vid hållplatsen kan utformas med bänk och cykelställ, vägen kan knipas åt mm. Andra viktiga åtgärder som kan påbörjas är att se över stadsdelens alla vägkorsningar. Det vore en fördel om varje korsning kunde få sin egen utformning. Man bör även se över stadsdelens gångtunnlar och hur de kan förnyas med nya material, utsmyckning och belysning. Spår i form av konstnärlig utsmyckning och installationer, både tillfälliga och permanenta, är också ett sätt att tydliggöra ett pågående utvecklingsarbete. Arbeta med: Busshållplatser Mindre mötesplatser Installationer och konstnärlig utsmyckning Gångtunnlar Vägkorsningar i och in till stadsdelen A2. Detta kan göras snart (ett till fem år): Trygga och tillgängliga stråk och mötesplatser Skapa och utveckla gång- och cykelvägar (stråk) som lockar fler människor att röra sig längs ett och samma stråk, huvudstråk, i stadsdelen. Ett väl utformat och överblickbart huvudstråk, med belysning, träd och växter och markbeläggning leder till en ökad känsla av trygghet. Satsa på grönstråket från Albyparken via fotbollsplanen och vidare ned mot sjön. Stråket ska fungera som en länk mellan offentliga rum i stadsdelen och hjälpa till att leda folk. I utpe-

31 BOTKYRKA KOMMUN 4 [14] Stadsbyggnadsenheten kade huvudstråk ska synliga dagvattenlösningar och nya planteringar bidra till stråkens gestaltning. Arbeta med: Placering av ett grönstråk parallellt med Albyvägen. Grönstråket avslutas i ett aktivt parkrum vid Alby strand och Albysjön inklusive en ny dagvattenanläggning. Peka ut olika slags mötesplatser, aktiviteter och parkrum längs med stråket. Ge stråket en form och ett innehåll som bidrar till att koppla ihop ny bebyggelse med befintlig bebyggelse i stadsdelen. Pröva att placera en ny förskola som kombineras med andra typer av publik verksamhet (24-timmars verksamhet) på befintlig planlagd tomt för allmänt ändamål invid Storskiftesvägen (eller alternativt läge..). Utnyttja stranden som en resurs för alla Gör Alby strand tillgängligt och förse strandområdet med ett innehåll som gör det intressant för medborgarna att ta sig dit. Stranden och sjön är en outnyttjad potential som behöver få en bättre koppling till den övriga stadsdelen. Planering och gestaltning av strandområdet samordnas med det system av synliga dagvattenlösningar (dagvattendamm m.m.) som planeras i strandparken och är en del i dagvattenprojektet för norra Botkyrka. Viktiga aspekter är en tydlig strandpromenad från Tullinge, Flottsbro och vidare till Fittja, badoch båtbryggor, picknickytor och grillplatser. Vi bör skapa tydliga entréer till stranden; från Hangaren, från mitten av parken och från Flottsbro / Kvarnhagsvägen. Arbeta med: Strandpromenad Picknick och grillytor Entréer till strandområdet Bad och utsiktsbryggor Dagvattendamm m.m. Plats för fritidsaktiviteter och lek i olika former Centrum som en trygg och trivsam plats Alby centrum är den största målpunkten i stadsdelen. Det är hit man kommer med tunnelbana och det är här flest offentliga funktioner finns samlade. Nya hus prövas med placering i anslutning till t-banehuset. Detta skulle bidra till att också det övre torget aktiveras mer. Nya bostäder i anslutning till de båda torgen gör att de blir tryggare och mer aktiva platser även på kvällstid. Centrums framtida utseende och innehåll behöver belysas. Det är viktigt att klara ut hur man i framtiden ska komma till centrum och hur sambandet

32 BOTKYRKA KOMMUN 5 [14] Stadsbyggnadsenheten centrum torg t-baneentré- Albyvägen ska vara utformat. I genomförd dialog framgår det tydligt att torget vid centrum är en populär men samtidigt oattraktiv plats. Upprustning av centrum, torget samt förändringar av Albyvägen kommer att kräva stora ekonomiska insatser från kommunen och Botkyrkabyggen. Men detta är nödvändigt att göra för att höja attraktiviteten och få till en exploatering i området. Arbeta med: Torget fungerar som mötesplats idag men är också mycket av en passage. Man bör se över om man kan flytta bort parkeringen. Ny växlighet, nya beläggningar, möbler och vackra detaljer behövs. Hur centrumbyggnaden, torget och Albyvägen ska hänga ihop fysiskt är viktigt att utreda. Vilken nivå ska vägen ligga i framtiden? Hur omstigning mellan buss och T-bana kan förbättras. Centrum och kopplingen mot Eriksberg Ny bebyggelse prövas med placering i anslutning till t-banehuset. Nybyggnation på konfliktfria platser och platser med guldläge Peka ut lämpliga platser för ny bebyggelse på mark som idag är uppfattas som luckor i den bebyggda miljön. Det handlar om att i den byggda miljön göra tillägg i form av både fristående byggnader och tillbyggnader. Ett bra exempel på tillbyggnader är de påbyggnader som gjorts på hyreshusen i stadsdelen. Det finns gott om yta att bebygga. För att få fart på förändringsarbetet bör vi börja med områden som vi vet är konfliktfria och platser med guldläge som kan locka externa intressenter. Denna bebyggelse bör ligga i kollektivtrafiknära lägen, de bör stärka centrum, Albyvägen och sambanden mellan olika delar av Alby. De kan också göra nytta på platser som är ödsliga och otrygga, till exempel öster om Grindtorpsskolan. Några av de första projekten bör vara Albyskolans tomt och öster om radhusen på Albyberget. Arbeta med: Albyskolans tomt Öster om radhusen på berget Söder om den övre tunnelbaneuppgången. Parkeringsplatsen vid kv. Rotemannen längs Albyvägen. Förskoletomten vid Tingsvägen Gård i Albydalen På eller tillbyggnad av befintligt P-hus De ovan specificerade platserna är väldigt tydliga och är därför specificerade. Självklart finns det fler platser som är möjliga. Det fortsatta planeringsarbetet får peka ut dessa.

33 BOTKYRKA KOMMUN 6 [14] Stadsbyggnadsenheten Kolonilotter, odling och trädgårdsboende Kolonilotterna i Alby är av stor social och ekologisk betydelse, men dess fulla potential utnyttjas inte. Odling är och bör fortsättningsvis vara ett viktigt inslag i stadsdelen. Kolonilotterna är också ett exempel på privata avtryck i stadsmiljön, något som Alby lider brist på och som vi bör uppmuntra. En exploatering i anslutning till lotterna skulle ge en mycket trivsam miljö. Någon form av självbyggeri på platsen med ekologi och odling i fokus prövas. Det måste särskilt betonas att en utveckling av befintligt kolonilottsområde ska ske i nära dialog med befintlig koloniförening. Arbeta med: Trädgårdsnära bebyggelse runt kolonilotterna Villa/radhus med trädgårdsnära karaktär i området Rågången Hur kan befintligt koloniområde delas upp i fler och minder enklaver? Var kan ytterliggare bostadsnära odling och nya kolonilotter ligga? Idé om prioritering Nedan följer en prioritering över vad som kan göras nu och snart. A1. Det här kan vi göra nu: 1. Skapa avtryck direkt A2. Detta kan göras snart: 2. Trygga och tillgängliga stråk och mötesplatser 3. Utnyttja stranden som en resurs för alla 4. Centrum som en trygg och trivsam plats 5. Nybyggnation på konfliktfria platser och platser med guldläge 6. Kolonilotter, odling och trädgårdsboende

34 BOTKYRKA KOMMUN 7 [14] Stadsbyggnadsenheten B. Lite senare kan vi göra det här: Knyt ihop väg systemet och hitta vettig användning för överytor Trafikrummen är överdimensionerade, otrivsamma och otillgängliga för cyklister och gångtrafikanter. Dessa kan med fördel byggas om så bättre trafikföring uppnås. I samband med det kan det även skapas mera tydlighet mellan vad som är offentligt och privat. Alla tre kommunikationssätten (bil/cykel/gång) kan på de flesta ställena samsas inom idag gällande gatubredd. Albyvägen, Alhagsvägen, Kvarnhagsvägen och Tingsvägen kan anpassas till de låga trafikströmmarna och till lägre hastigheter. Vägarna kan göras om till gator, kompletteras med trottoarer och övergångsställen samt kantas med mer bebyggelse. Arbeta med: Att Albyvägen blir en gata med trottoarer, övergångsställen och kantstensparkering. Ny belysning prövas och i viss mån träd. Hur kan bättre bussförbindelser med större turtäthet samt nya busslinjer tillskapas? Studera entréer in till Alby. Hur kommer man till stadsdelen, hur hittar man in och vilken karaktär ska man möta? Hur ska vägar och stråk kopplas samman? Var finns Albys huvudstråk och hur ska de förtydligas? Koppla samman stadsdelens många olika delar Bebyggelsen är uppdelad i små grannskap och det blir glapp i stråken när man går från till exempel bostaden till tunnelbanan eller centrum. Dessa glapp saknar ögon som kan göra dessa promenader tryggare. Det finns också brister i kopplingarna mellan de olika grannskapen, till exempel mellan dalen och berget. Arbeta med: Förtätning med entréer och lokaler i gatuplan Ge varje grannskap en tydligare identitet och särprägla dessa. Gör tydligt vad som är offentligt, privat och gemensamt Behov finns av att synliggöra vad som är privat, offentligt/allmänt och gemensamt. Kan diffust offentliga rum omformas med hjälp av ny bebyggelse och bli föremål för en exploatering? Arbeta med: Tät och låg bebyggelse på större gårdar Nya punkthus med sjöutsikt i bergsslänter Ny samlad rad eller grupphusbebyggelse i eller vid kolonilottsområdet Ny bebyggelse på de många mindre ytor som har oklar användning

35 BOTKYRKA KOMMUN 8 [14] Stadsbyggnadsenheten C. Det här kan vi göra lång sikt: Alby idag, i morgon och i framtiden förändringar ska ske kontinuerligt Det framtida Alby kommer att vara är den tätast befolkade delen i södra Stockholmsregionens med kanske invånare. En förändring mot fler invånare i stadsdelen måste ske kontinuerligt så som i all stadsutveckling. Detta bör ske stegvis så att varje ny årsring av bebyggelse hinner etablera sig. I ett Alby med fler invånare och en tätare bebyggelse är möjligheterna stora att åstadkomma en större funktionsblandning både i befintlig och tillkommande bebyggelse. Alby kan då bli en vital blandstad. Vi ska pröva vilken befolkningstäthet Alby ska ha i framtiden och vad detta innebär för stadsmiljön. Den del av utvecklingen i Alby som ligger längst bort i tid handlar också om stadsdelens anslutning och relation till omgivande stadsdelar. Vi ska därför pröva ny bebyggelse längs följande vägar och stråk. Hågelbyvägen (framtida Hågelby Allé enligt kommunens planprogram för Hågelby, Eriksberg och Lindhov), mellan Alby och Eriksberg, längs med Kvarnhagsvägen. Arbeta med: Vilket invånarantal/förtätningsgrad är möjligt för stadsdelen? Vilka lägen i befintlig bebyggelse kan omvandlas till lokaler? Varje nybyggnadsprojekt bör innehåll minst 10 procent verksamhetsyta Vilka funktioner/verksamheter är lämpliga för Alby och stärker stadsdelen? Förutsättningar för kvartersbebyggelse längs Kvarnhagsvägens norra sida och utmed Hågelbyvägen (framtida Hågelby Allé).

36 BOTKYRKA KOMMUN 9 [14] Stadsbyggnadsenheten Förslag till fortsatt arbete Nästa steg i arbetet handlar om att ta fram ett skissförslag till en ny stadsbyggnadsidé som visar hur Alby kan se ut i framtiden. Denna skiss är ett av flera underlag i en kommande bred dialog i stadsdelen. Formerna för dialogarbetet, vilka underlag som ska finnas med upprättas i en särskild plan. När dialogen har genomförts och sammanställts kommer ett förslag till en stadsbyggnadsidé för Alby tas fram och presenteras för Samhällsbyggnadsnämnden. Framtid Alby som sammanhållande helhetsidé Framtid Alby ska bli en helhetsidé som tillsammans med ett antal utpekade fördjupade studier ska vara en struktur/ramverk för området. Utvecklingsprogrammet för Alby är ett styrdokument för kommunens verksamheter i stadsdelen och stadsbyggnadsidén Framtid Alby är ett ramverk för framtida fysiska förändringar. Arbetet är en utvecklingsprocess där fördjupade studier konkretiserar den sammanhållande strukturen. Vi tror att följande studier behövs: Centrum, utformning och komplettering av bebyggelse Albyvägen, vägutforming samt anslutande bebyggelse Rotemannen, förtätning av befintlig bebyggelse Alby strand, kolonilottsområdet och anslutande kommunal mark Albyberget, ny bebyggelse på kommunal mark Albydalen, komplettering i befintlig bebyggelse Inbjudna fördjupningsstudier Utifrån genomförd workshop med externa aktörer finns nu ett nätverk med ett stort antal konsulter och byggare. Dessa ska erbjudas att göra fördjupade studier enligt ovanstående lista. Kostnaden för dessa studier finansieras antingen genom projektbudgeten eller genom byggherre medverkan. Tid för att genomföra dessa studier bedöms till cirka en 1 månad per studie. Sammanställning av Framtid Alby Fördjupningsstudierna sammanfogas med kommunens skissförslag till en idé för hela Albys stadsbyggnadsutveckling. Detta förslag tas fram av förvaltningens egna resurser. De tidigare faserna i projektet, d.v.s. kartläggning och dialog fogas in i arbetet. Med detta skissförslag som grund genomförs en bred dialog med de boende i Alby. Dialog kring stadsbyggnadsidén Särskild plan för dialogen upprättas. Sammanställning av slutsatser samt bearbetning av idéförslag Idéförslaget revideras utifrån den genomförda dialogen samt efter remissrunda inom den kommunala förvaltningen och berörda kommunala bolag.

37 BOTKYRKA KOMMUN 10 [14] Stadsbyggnadsenheten Beslut i samhällsbyggnadsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden fattar beslut att godkänna förslaget för vidarebefordran till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige för antagande. Programmet Framtid Alby med sin stadsbyggnadsidé ska ligga till grund för kommunal planering, nya detaljplaner och för fastighetsägarnas planering i stadsdelen. Genomförande av Framtid Alby stadsmiljö i utveckling Stadsbyggnadsidén tar sin utgångspunkt i Albys värden och möjligheterna att stärka stadsdelens kvaliteter. Den behandlar i första hand hus, trafik, grönska och offentliga mötesplatser. Genom bostadstillskott skapas ekonomiska förutsättningar för att stegvis genomföra föreslagna förnyelser av de offentliga rummen och gatustrukturen. Stegvis förändring av Alby Förändringarna i Alby ska ske stegvis så att varje förändring hinner sätta sig innan en ny påbörjas. Nedan visas en sammanställning av vad som kan tänkas vara möjligt att genomföra på 5-, 10-, respektive 20-års sikt. Att blicka mer än 20 år fram i tiden är inte särskilt realistiskt. A. Detta kan göras nu: Skapa avtryck direkt, t.ex. bättre busshållplatser Utveckling av stråk och mötesplatser Utveckling av Alby strand Centrum utformas som en trygg och trivsam plats Nybyggnation på konfliktfria platser och platser med guldlägen Trädgårdsboende vid kolonilotter och stadsodling på fler platser B. Lite senare kan vi göra det här: Vägsystemet knyts ihop och överblivna ytor används för bebyggelse Stadsdelens olika grannskap kopplas samman bättre Vad som är offentligt, privat och gemensamt tydliggörs. C. Det här kan vi göra lång sikt: Viktiga lägen i befintlig bebyggelse omvandlas till lokaler Ny kvartersbebyggelse längs Kvarnhagsvägens norra sida. Ny kvartersbebyggelse utmed Hågelby allé (förutsätter ny Hågelbyled) Varje ny- och ombyggnadsprojekt innehåller 10 procent verksamhetsyta. Ytterliggare förtätning av stadsdelen övervägs.

38 BOTKYRKA KOMMUN 11 [14] Stadsbyggnadsenheten Organisation, tidplan och budget För framarbetning och genomförande av Framtid Alby föreslås följande organisation, tidplan och budget. Denna organisation följer kommunens projektmodell. Organisation Politisk strategigrupp: Samhällsbyggnadsnämndens ordförande Peter Nyberg (ordförande), Anna Herdy, Bo Johansson, Edip Noyan, tjänstemän: Mikael Nyberg och Per- Anders Framgård Minnesanteckningar skrivs och justeras vid efterföljande möte. Uppgift: Stämmer av mot politiska mål. Förankrar projektet politiskt. Ger stöd åt styrgruppen (t ex politisk lobbying). Återkopplar till styrgruppen. Styrgrupp: Tf. förvaltningschef Mikael Nyberg, Lars Olson, John Staberg, Ulrica Persson, Anne-Bie Agerberg, Ulf Nyqvist och Per-Anders Framgård. Minnesanteckningar skriv och justeras vid efterföljande möte. Uppdrag: Projektbeställare, mottagare av projektresultatet samt förser projektet med resurser. Ordförande rapporterar till politisk strategigrupp. Projektgrupp: Per-Anders Framgård (ordförande och projektledare), Sara Wrethed, My Peensalu, Karl-Erik Käck, Anna Ahlstrand, Olof Karlsson (delvis) och Katja Larnholt. Minnesanteckningar skrivs. Uppdrag: Utarbetar projektet, följer budget, rapporterar till styrgrupp enligt projektbeskrivning. Projektledare rapporterar till styrgrupp.

39 BOTKYRKA KOMMUN 12 [14] Stadsbyggnadsenheten Tidplan för 2012 Januari till april: förslagsskiss till ny stadsbyggnadsidé inbjudna arkitektkontor/byggföretag gör fördjupningsstudier April till september medborgardialog (designdialog) kring förslag till ny stadsbyggnadsidé Oktober till december: slutgiltigt förslag för godkännande av samhällsbyggnadsförvaltningen, vidare till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige Budget för 2012 Efter beslut i samhällsbyggnadsnämnden den 1 april 2011 så är budgeten för externa kostnader och konsulttjänster följande: 2011, 700 tkr och tkr. Den totala kostnaden för externa tjänster är tkr. Projektets totala kostnad bedöms till tkr. De externa kostnaderna för 2011 har varit 269 tkr. De medel som inte upparbetats under 2011 förs över 2012 års projektbudget. Kostnader under 2012 för att för att ta fram ett förslag till en stadsbyggnadsidé för Alby fördelas på tre huvudgrupper: A. Framställning av fördjupade studier samt koncept till idé Extern kostnad: 800 tkr Intern tid: 6 personmånader, 900 timmar á 750 kr/tim = 675 tkr Specificering av externa kostnader: Fördjupade specialstudier: 750 tkr Ideskiss till helhetsidé 100 tkr Övrigt tekniskt konsultstöd 50 tkr B. Dialogarbete med referensgrupper och medborgare Extern kostnad: 830 tkr Intern tid: 7 personmånader, 1050 timmar á 750 kr/h = 790 tkr Specificering av externa kostnader: Lokal / platskontor 100 tkr 3-D modell/ fysisk modell över området 280 tkr Dialog, tryckning, studiebesök o dyl. 150 tkr Konsultstöd vid dialog 300 tkr C. Produktion av slutlig produkt och presentationsmaterial Extern kostnad: 300 tkr Intern tid: 7 personmånader, 1050 timmar á 750 kr/h = 790 tkr