Projektet har delfinansierats av europeiska unionen Regional utvecklingsfonden Mål2 Öarna Slutrapport Projekt: Bebo skärgård - ökad turism och boende på Aspö och östra skärgården objekt Dnr: Ö41.K-77-2001 Projektägare: Karlskrona kommun Näringslivsenheten 2003-09-25
Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 2. Projektbeskrivning, uppfyllelse av syfte, mål och målgrupp 2.1 Syfte 2.2 Bakgrund 2.3 Mål 2.4 Målgrupp 3. Uppnådda resultat/utfall av indikatorer 3.1 Tidsplan 3.2 Projektets innehåll och resultat 3.2.1 Kartläggning av ersättning till ägaren 3.2.2 Kartläggning av hur mycket tid som behövs på varje stuga 3.2.3 Kartläggning av ev året-runt-tjänster 3.2.4 Försäkring mot skadegörelse 3.2.5 Ökad standard på husen 3.2.6 Nyskapande 3.2.7 Uthyrningsresultat 4.Miljö/jämställdhet/integration 4.1 Miljöaspekten 4.2 Jämställdhetsaspekten 5. Projektets övriga resultat och effekter på längre sikt 6. Resultatspridning samt information och offentliggörande 7. Kopplingar till andra projekt och effekter på längre sikt 8. Övrigt 8.1 Projektorganisation 9. Bilagor a. Brev till fastighetsägare b. Flygblad om uthyrning c. c1-5 Information i stugorna d. Besiktningsprotokoll e. Hyresavtal f. Stugbroschyr g. 1-11 pressklipp 2
Projekt: Bebo Skärgård - Ökad turism och boende på Aspö och östra skärgården. 1. Sammanfattning Projektet Bebo Skärgård ökad turism och boende i Karlskrona skärgård- har pågått under tiden den 15 maj 2001 till den 15 juni 2003. Finansieringen har gjorts med medel från EU:s strukturfond Mål2 öarna samt medel från Arbetsförmedlingen och Karlskrona kommun. Syftet med projektet var att med hjälp av befintliga fritidshus och obebodda hus skapa gästnätter och få fler turister och året-runt-boende till öarna i Karlskrona skärgård. Detta för att öka antalet arbetstillfällen, serviceunderlag för affärer, skolor och övrig kommunal service så att en levande skärgård kan bibehållas. Sedan 1600-talet har öarna i Karlskrona skärgård legat inom det militära skyddsområdet. Så sent som 1997 avskaffades skyddsområdet och utländska medborgare kan nu besöka öarna utan särskilt tillstånd. Det militära inslaget har skyddat en unik skärgårdsmiljö men också medverkat till ett slutet samhälle. Mycket få hus i skärgården har hyrts ut till turisterna.. På öarna utan landförbindelse fanns enbart 1 st hus med bland turistbyråns uthyrningsstugor. Projektet startade med en informationskampanj mot fastighetsägare till sommarhus på Aspö, Ytterön, Östra Hästholmen och Östra skärgården. Första sommaren anmälde sig 9 husägare och 728 gästnätter skapades. Totalt var 35 hus varit med i projektet och dessa har hyrts ut emellan 4 10 veckor till turister. De flesta husen var belägna på Aspö men även hus från Ytterön, Östra Hästholmen och Östra skärgården fanns med. Husen i Östra skärgården var lite svårare att hyra ut, eftersom många familjer drar sig för att hyra ett hus där man inte kan ta med bilen till huset. Till Aspö och Ytterön /Östra Hästholmen går bilfärja. Totalt skapades 5957 gästnätter under 2001 och 2002 samt ett antal gästnätter i de hus som övergått till egen uthyrning (7 st hus). Ett nytt företag har startat som fortätter med uthyrning och skapar nya gästnätter, samt erbjuder kioskservice och cykeluthyrning till turisterna. Målsättningen med projektet var att skapa 3500 gästnätter och ett nytt företag. Detta har mer än väl kunnat uppnås. Två familjer, som har haft kontakt med projektet, har flyttat till Aspö. Flera andra hus har bytt ägare på Aspö- i vilken mån projektet har bidragit positivt till detta är svårt att mäta. Men projektet har starkt bidragit till att många turister har fått möjlighet att upptäcka allt det positiva med Karlskronas vackra skärgård. Den positiva inställningen till turism på öarna har stärkts. Den aktiva Intresseföreningen och kulturföreningen på Aspö och Ytterön/Ö Hästholmens samhällsförening har också varit till god hjälp i detta. För Aspös del har Bebo-projektet tillsammans med utbyggnaden av Lotstornet, Aspö Båtklubbs serviceanläggning den nya kiosken och givetvis Drottningskärs kastell gjort att Aspö har blivit ett mycket attraktivt besöksmål i sydöstra Sverige. Öppnandet av nya marina anläggningar, byggandet av ett nytt attraktivt bostadsområde, ett moderniserat färjeläge, aktiva företagare och nya cykelvägar som är på gång kommer att göra Aspö än mer attraktivt och intressant för boende och besökare framöver. På Ytterön och Ö Hästholmen är man också starkt på gång, i och med att föreningen bygger en ny serviceanläggning för färjan med tillgång till turistinformation och övernattning. 3
2. Projektbeskrivning, uppfyllelse av syfte, mål och målgrupp 2.1 Syfte Projektets syfte var att med hjälp av befintliga fritidshus och obebodda hus skapa gästnätter och få fler turister och året-runt-boende till öarna i Karlskrona skärgård. Detta för att öka antalet arbetstillfällen, serviceunderlag för affärer, skolor och övrig kommunal service så att en levande skärgård kan bibehållas. 2.2 Bakgrund En av anledningarna till att Karlskrona grundades på 1600-talet var just skärgården som blev ett bra försvar för den militära staden. Öarna blev militärt skyddsområde. Så sent som 1997 avskaffades skyddsområdet och utländska medborgare kan nu besöka öarna utan särskilt tillstånd. Det militära inslaget har skyddat en unik skärgårdsmiljö men också medverkat till ett slutet samhälle. Enligt Översiktsplan för Karlskrona kommun fördjupad beträffande skärgården, december 1999 framgår att det i skärgården finns 2050 hus för permanentboende och 1061 hus för fritidsboende. Det medför att 34 % av husen i skärgården bebos endast några få veckor om året av människor som har sin permanenta bostad någon annanstans. Om man särskiljer siffrorna för öar i Karlskrona skärgård utan landförbindelse är det 281 (42%) fritidshus och 379 (58%) permanentbostäder. Karlskrona Karlskrona skärgård Hur många av dessa stugor hyrs ut till turister? Vid en genomgång av turistbyråns stuguthyrning framkom att endast 11 fritidshus i Karlskrona skärgård finns till förfogande att hyra för turister via turistbyrån. 11 stugor av 1061 totalt blir 1%. Man kan anta att några stugägare hyr ut privat eller genom andra uthyrningsfirmor men detta antal är inte stort. Varför hyr inte fritidsstugeägarna ut sina stugor? Det är inte tradition på öarna och dels är det mycket praktiskt arbete som måste göras när man hyr ut en bostad. Har man, som många stugägare i skärgården, sin permanenta bostad lång resväg ifrån sin stuga avstår man hellre. 4
-Stugan skall städas, -Privata saker skall plockas bort -Gräset skall klippas. Rabatter skall rensas -Nyckel skall överlämnas och besiktning skall göras mellan varje gäst -Uppstår problem en kran går sönder, värmen fungerar ej, TV är ur funktion etc då finns ingen som kan åtgärda detta. 2.3 Mål Målet var att, genom ökad uthyrning av fritidshus och obebodda hus, få fler turister till Karlskrona och skärgården samt fler året-runt-boende. Detta medför ökat serviceunderlag för affärer, aktiviteter och andra företag och kan ge underlag att starta nya verksamheter som både turisterna och de permanentboende efterfrågar. Familjer som får tillfälle att hyra stuga ute i skärgården blir också exponerade för den annorlunda miljö som skärgården erbjuder. Detta kan på sikt medföra att några familjer vill bosätta sig i skärgården permanent. Med den genomförda IT-utbyggnaden som gjorts i skärgården finns idag stora möjligheter till distansarbete. Med fler permanentboende ökar underlaget för skolorna och övrig kommunal service på öarna och avfolkningen av skärgården kan vändas. 2.4 Målgrupp Projektet har vänt sig till: fritidsstugeägarna för att få dessa att hyra ut sina stugor till turisterna. Stugägarna erbjuds hjälp med service, tillsyn och underhåll av sina stugor. Projektet har också vänt sig till turister som erbjudits att uppleva Karlskronas unika skärgårdsöar. 3. Uppnådda resultat/utfall av indikatorer 3.1 Tidsplan Steg 1: 15 maj oktober 2001: Informationsmöten på öarna. Kartläggning av fritidshusen. Ägarna kontaktades för att få dem att upplåta sina stugor till uthyrning under sommaren 2001. Uthyrning, tidsstudier, marknadsföring etc. Steg 2: Oktober 2001- april 2002. Fortsatt kartläggning och bearbetning för uthyrning dels året runt samt dels inför sommaren 2002. Ägarna erbjöds året-runt-service och förmedlingshjälp vid uppfräschning av stugorna. Steg 3: Maj 2002 15 juni 2003. Uthyrning och stugservice samt forsatt kartläggning och bearbetning av fritidsstugeägare. Steg 4: 16 juni 2003-30 september 2003. Utvärdering och rapport. 5
3.2 Projektets innehåll och resultat Det första steget var att kartlägga alla fastigheter på Aspö och i östra skärgården, som inte var året runt bostäder och där inte ägaren bodde på sin skärgårdsadress. En lista togs fram på dessa fastighetsägare och ett brev med information om projektet sändes ut. Målsättningen var att få kontakt med fritidsstugägare som var villiga att under ett antal veckor under sommaren hyra ut sina stugor. Dessa fritidsstugeägare erbjöds: - marknadsföring av sin stuga via Turistbyråns stugförmedling under 2001 och via Bebo skärgårds egen Be-bo-service under 2002 och 2003. uthyrningsansvarig på ön såg till att: stugorna blev städade i många fall ville stugägarna själva vara med och göra detta. inventering gjordes av vad som fanns i huset, t ex kyl, frys, WC antal bäddar etc. besiktningsprotokoll upprättades. trädgården sågs över, om inte markägaren själv kunde sköta trädgården så gjordes det av projektet inhyrd personal. Genomgång gjordes med husägaren vad som behövdes göras fortlöpande. utlämning av nyckel till hyresgästerna samt besiktning av husen mellan de olika hyresgästerna. stugorna fick var sin informationspärm. Till varje stuga som var med i projektet producerades en pärm som innehöll både praktisk information om huset samt turistinformation om ön och om Karlskorna med omnejd. formulär togs fram för besiktning av varje fritidshus samt hyresavtal. hyresavtal skrevs med varje husägare. Inför sommaren 2001 fick projektet kontakt med 15 husägare som var intresserade av projektet. Detta medförde sedan att 9 st hus kunde användas för veckouthyrning under sommarn 2001. Stugorna marknadsfördes via Turistbyråns hemsida som skötte bokning och utbetalning till husägarna. Husen fanns även ute på en egenproducerad hemsida med adress:www.skargaren.net (Klicka på: Hus att hyra). 3 av husägarna var även villiga att lämna sina hus under vintersäsongen om någon ville provbo under 10 månader. Inför sommaren 2002 gjordes ytterligare bearbetning och utskick gick ut till alla fastighetsägare på öarna. Det resulterade i att inför sommaren 2002 kunde projektet erbjuda 23 stugor till uthyrning. 20 av dessa för veckouthyrning övriga ville få uthyrt under längre perioder. 3.2.1 Kartläggning av ersättning till ägaren Kartläggning gjordes av hur mycket stugägaren ville ha i ersättning för att upplåta sin stuga samt vad stugägaren var villig att betala för olika servicetjänster. Under första sommaren 2001 gjordes ett påslag med 10 % på det pris som husägaren krävde för att vilja vara med i projektet. Under 2002 höjdes det pålägget till 20 % och inför sommaren 2003 höjdes pålägget ytterligare till 30 %. Noteras bör att Turistbyrån använder ett påslag på 39 % på de vanliga stugor som marknadsförs via deras stugförmedling. Utländska uthyrare som Dancenter och andra använder ett påslag motsvarande ca 60%. Efter första sommaren var det några stugägare som inte ville vara med då de tyckte att 20 % var för mycket och att man hellre kunde försöka hyra ut själva. 6
Det är vanligt förekommande bland de som upplåter sina hus till veckouthyrning, att efter ett antal år försöka hyra ut själv till de familjer som varit där tidigare eller andra. Turistbyråerna som arbetar med stugförmedling träffar ofta på detta fenomen. I detta projekt har stugägaren inom vissa gränser fått bestämma själva vad de ville ha i hyra. Har turisterna tyckt att det varit för mycket har man året efter försökt att sänka hyran för att huset skulle bli mer uthyrt. Ligger ett hus direkt vid havet är det mycket eftertraktat, t ex Kastellet (se broschyr i bilagan) Detta hus har beskrivits så här: Charmigt äldre hus på 110 kvm. Egen tomt nära havet. 5 rum och kök, 8 bäddar +2 extra sängar. El, kyl/frys, elspis, TV, trädgårdsmöbler. Egen brunn för disk och tvätt. Dricksvatten får hämtas i pumphus, Utedass. Pris 4 125:-/vecka. Detta hus är mycket prisvärt och har hyrts ut under samtliga veckor. Däremot, ett annat hus med 8 bäddar fördelat på 2 hus med utedass, som inte låg vid havet, var inte alls lika attraktivt. Det kostade också 680 kr mer per vecka. Av de erfarenheter som framkommit av projektet kan sägas att ligger en stuga vid havet och är fullt modern på egen tomt är man beredd att betala upp till 6000:-/vecka för 6 bäddar. Är det däremot en gårdsstuga är det inte lika attraktivt. Ligger dessutom gårdsstugan några km från havet är det ännu mindre eftertraktat. I projektet har det funnits med hus från alla tre öarna som har bilfärja Aspö, Ytterön och Ö Hästholmen) och från två av öarna i Östra skärgården, Långören och Inlängan. De sistnämnda öarna kan bara nåt med skärgårdsbåt. Det visade sig vara betydligt svårare att hyra ut de hus som låg på öar utan bilfärja. I det flesta fall har det varit barnfamiljer som hyrt stugorna och de anser det blir för obekvämt att behöva ta med all packning på båten. 3.2.2 Kartläggning av hur mycket tid som behövs på varje stuga har gjorts. Kostnad/stuga/vecka - kontakt med ägaren 0,5 tim/vecka - kontakt med hyresgästen 1 tim/vecka - kontroll av stuga inkl restid 1,25 tim/vecka - fakturering, administration 1,5 tim/vecka summa 4,25 tim/vecka à 160:- = 680:- - försäkring 35:-/stuga o vecka 35:- - Besiktning/kontraktsskrivning, resor 5 tim/säsong à 160:- = 800/6 veckor= 133:- - Marknadsföring, internet, foto, broschyr 10 tim/stuga och säsong a 160:- 1600:-/6v = 267:- - Externa kostnader för marknadsföring etc. 39 960/26stugor/6v = 256:- Total summa 1371:- Under 2002 var det genomsnittliga priset på ett hus 2930:- till husägaren. Kostnad för arbetad tid och externa kostnader för projektet enligt ovan var 1371:- / vecka och stuga. Moms tillkommer på kostnader 25% på 1371:-(342:-) = 1713:- Utpriset på en stuga som ägaren får 2930:- /vecka skulle behöva vara för turisten 4643:-/vecka Detta motsvarar ett pålägg inkl moms med 158 % 7
Således är det påslag som de internationella förmedlarna tar för förmedling av stugor ett pris som är nödvändig för att verksamheten skall kunna vara lönsam. 3.2.3 Kartläggning av ev. året-runt-tjänster Många fastighetsägare bor inte i kommunen och därför har de lång väg för att titta till sitt hus. Vi antog därför att det fanns ett behov av hjälp med året runt tjänster. Detta skulle kunna skapa fler arbetstillfällen på öarna. Projektet erbjöd att förmedla hantverkshjälp och ställde också upp med tillsyn av husen under vinterhalvåret. Några stugägare utnyttjade denna tjänst. T ex att tömma vattencistern och att stänga av el i husen inför vintern. Någon ville även har månatlig tillsyn för ev inbrott, storm eller dyl. När det gällde större arbeten, som att reparera fönster el dylikt som gått sönder, hjälpte projektet till att förmedla hantverkare och se till att hantverkaren kom in i husen. Många husägare tog gärna emot tjänsten att få gräset klippt och rabatterna rensade. Under projekttiden var denna tjänst gratis för fastighetsägaren. Efter projekttidens slut erbjöds denna tjänst för 80:-/tim. Då valde de flesta husägarna att ombesörja detta genom vänner eller grannar.. Endast två husägare köpte tjänsten för 80:-/tim. Städning av husen emellan uthyrningarna erbjöds också till turisterna. Priset 300:- för en liten stuga och 500.- för en stor stuga var det pris som gällde. Inte i något fall köpte turisterna denna tjänst. 3.2.4. Försäkring mot skadegörelse Flera fastighetsägare var oroliga för skadegörelse på sina hus och inventarier. Med anledning av detta tecknades en speciell försäkring för 35:- / uthyrningsobjekt och vecka. Denna försäkring medförde att fastighetsägaren kunde få ersättning om någon gäst åsamkat huset eller inredningen skada. Inte i något fall behövde denna försäkring utnyttjas. 3.2.5 Ökad standard på husen Utifrån de erfarenheter och möjligheter som uthyrningen under sommaren 2001 gav påpekades vissa brister som borde åtgärdas för att kunna öka uthyrningen inför nästa säsong. I tre fall gjordes ordenliga förbättringar för att höja standarden i husen. 3.2.6 Nyskapande Projektet skulle skapa en helt ny plattform för boende och turism i skärgården. Projektpersonalen skulle ombesörja alla praktiska detaljer som måste göras för att ett hus eller stuga skulle kunna hyras ut samt ge turisten erforderlig praktisk information, marknadsföra staden samt öns begivenheter och sevärdheter. Fler turister och året-runt-boende på öarna skulle skapa bättre underlag för affärer, skola och annan kommunal service. De människor som bor på öarna idag skulle kunna bo kvar och fler skulle hjälpa till att bibehålla den levande skärgården. Detta har projektet uppnått på ett bra sätt. Genom artiklar i tidningar och genom erbjudanden som att hyra stuga på öarna har intresset för öarna och speciellt Aspö ökat markant. Flera hus har fått nya ägare, en familj som hade hyrt stuga på Aspö köpte ett hus som var till salu. Flera gästarbetare har 8
bott på ön under längre perioder. Ett nytt bostadsområde håller på att förprojekteras och en kiosk vid färjeläget har öppnat som nu fungerar som informationscentral och portal för Aspö. På Ytterön och Ö Hästholmen där de flesta övriga uthyrningar gjorts, kommer i samband med ett annat Mål2 - öarna projekt, att få en egen turistportal via projektet: Ytteröfärjans serviceanläggning. 3.2.7 Uthyrningsresultat Område/År 2001/antal stugor 2002/antal stugor Inför 2003/ antal stugor Veckouthyrning Aspö 9 18 17 Ö Skärgården 0 8 4 Summa 9 26 21 Antal veckor uthyrda 27 89 Längre perioder 2 7 1 Antal stugor- utgår 3 11 Antal stugor tillkommer 20 6 Antal hus/stugor för året runt uthyrning 3 4 Antal 728 2509 gästnätter/veckouthyrning Antal gästnätter/ längre 420 2300 Antal gästnätter TOTAL 1148 4809 Totalt antal stugor i projektet 35 Kommentarer till tabellen År 2001 Projektet startade den 15 maj 2001 och det gjorde att marknadsföringen om stugorna inte kunde komma igång förrän omkring midsommar och vid denna tid på året har de flesta turister oftast redan bokat sina stugor för sommaren. Trots detta lyckades projektet få 9 st fastighetsägare att lämna sina hus några veckor för uthyrning och 27 veckor kunde hyras ut. Detta skapade 728 gästnätter under sommaren. Under hösten hyrdes sedan 2 hus ut under längre perioder vilket gav ytterligare 420 gästnätter. Totalt skapade projektet 1148 gästnätter under första året. 9
Dessutom köpte en familj ett eget hus som var till salu efter det att man varit och semestrat i en av husen på sommarn. Denna familj har för avsikt att bosätta sig på ön permanent. Marknadsföringen gjordes via turistbyrån som lade in stugorna på sin hemsida. Även en egen hemsida gjordes där stugorna presenterades. Viss kompletterande annonsering gjordes också i sydostpress. År 2002 Under vintern inför sommaren 2002 bearbetades alla fastighetsägare för att locka dem till att hyra ut sina hus några veckor under sommaren eller för att någon skulle vilja provbo en skärgårdsö. Totalt inkom under vintern 26 st hus som var möjliga att hyra ut. 7 av dessa husen hyrdes även ut under längre perioder. 3 av dessa 7 hus hade samma hyresgäst under hela tiden medan 4 hus användes för veckouthyrning under sommaren och hyrdes sedan ut månadsvis till gästade arbetskraft under hösten. T ex bodde i ett hus ett engelskt par som skulle vara här i 4 månader. I ett annat hus bodde en lärare. I ett av husen flyttade en 4 barnsfamilj in och kommer att hyra huset som året runt bostad. I det fjärde huset bodde en ensam man under hela vintern. Tre av de hus som fanns för uthyrning 2001 utgick p g a att man skulle bo i det själv hela sommaren eller att man bara ville hyra ut till vänner. 20 st nya fastighetsägare kom till inför denna sommar. Totalt skapade veckouthyrningen 2509 gästnätter och övrig uthyrning 2300 gästnätter, (de nya året runt boende är undantagna.) Resultatet denna sommar blev drygt 4 800 gästnätter. Detta är ett mycket bra resultat. Målet när projektet startade var 3500 gästnätter/år. År 2003 I och med att Gun Lejhall, som var anställd i projektet, hade för avsikt att driva projektet vidare efter projekttidens slut, kunde en fortsatt bearbetning av fastighetsägarna göras. Husägarna kontaktades och de informerades om att sommaren 2003 skulle projektet gå över i privat regi. 20 st fastighetsägare ställde upp inför denna sommar. 12 husägare från föregående år utgick och 6 st nya tillkom. Av de hus som försvann, blev 2 st uthyrda och ett sålt som fritidshus året runt. Ett hus bebos av en familj som permanentbostad och resterande ville inte vara med p g av att man inte fick gratis tillsyn eller för att man ville utnyttja huset själva eller hyra ut själva. Under hela projekttiden har 35 olika hus varit med i projektet under någon säsong. 7 st av dessa hus ligger i Östra skärgården och 28 st på Aspö. 4. Miljö/jämställdhet/integration 4.1. Miljöaspekten Med ökat antal turister och året-runt-boende på öarna kan påfrestningarna på miljön bli större. Vissa delar av öarna är anslutna till det kommunala VA-nätet. Projektet har i första hand bearbetat de fritidsstugeägare som är anslutna till kommunens VA-nät. På Aspö och Ytterön/Ö Hästholmen har det blivit ökad belastning på vägnätet och färjorna. Därför har projektet och Aspö intresseförening medverkat till att information om cykeluthyrning gjorts och även att cyklar har funnits att hyra på Aspö. Under 2002 fanns cyklarna vid affären, det var mindre lyckat, eftersom man då måste gå en bra bit från färjan för att få tag i sin cykel. Under 2003 har cykeluthyrningen varit placerad vid färjeläget och detta har ökat antal uthyrda cyklar väsentligt. För att motverka ökad nedskräpning har Projektet Det rena Karlskrona informerats om den ökade turismen i skärgården. Turisterna har fått information om kampanjen Det rena Karlskrona och betydelsen av att hålla rent i världsarvsstaden. 10
4.2 Jämställdhetsaspekten Projektet har vänt sig till både kvinnor och män som är fritidsstugeägare samt till hyresgäster till sommarstugor. Projektet är därför jämställdhetsneutralt.. 5. Projektets övriga resultat och effekter på längre sikt. Målsättningen med projektet var att resultatet skulle bli så positivt att det skulle kunna drivas av ett fristående företag som kan ta marknadsmässig ersättning för de tjänster som görs för att stugorna skall kunna hyras ut. Vidare att företaget skulle bygger ut sin verksamhet med tilläggstjänster för fritidsstugeägare och turister. Resultatet är att ett nytt företag där stuguthyrningen ingår har startats. Detta företag har även öppnat kiosk, cykeluthyrning och café vid färjeläget. Under 2002 hade livsmedelsaffären cykeluthyrningen och under 2003 övertog kiosken vid färjeläget denna service. Cykeluthyrning vid färjeläget var till stor fördel för turisterna som nu slapp gå flera kilometrar från färjan för att kunna hämta sin cykel. En informationstavla vid färjeläget i centrum har satts upp där 14 av företagen på Aspö presenteras. Här finns också karta över ön och färjetidtabell. Lotstornet hade för några år sedan byggts om till vandrarhem. Inför sommaren 2002 byggdes Lotstornet till med matsal och kök samt tre st nya stugor. Detta har gjort att många mindre konferenser och personalmöten har lagts till Aspö. Bebo Skärgård och Lotstornet har varit bra komplement till varanda. Har Lotstornet fått fler gäster än vad man kunnat ta emot har Bebo Skärgård kunnat hjälpa till med övernattningar och tvärtom. Aspö Båtklubb har i ett annat EUprojekt ( Projekt Angör Aspö) byggt en ny serviceanläggning för medlemmar och gästande båtar. Här har antalet gästnätter fördubblats i förhållande till året innan. Den nya serviceanläggningen används också av Lotstornet vid konferenser samt vid en hel del andra sammankomster som man nu väljer att förlägga till Aspö. På Aspö finns många militära anläggningar som hittills varit i bruk. Under hösten 2003 kommer ett museum vid Aspö Berg att uppföras där mycket av KA2:s gamla militära utrustningar kommer att visas upp. Hela Aspö Berg anläggning kommer då att bli öppen för allmänheten. Den väg genom hela ön, som nu är avspärrad av ett stort militärt staket kommer att öppnas upp och en underbar cykelväg med museum mitt i kommer att kunna erbjudas turisterna nästa sommar. I samband med att projektet startade kom en diskussion igång om att många ville provbo en skärgårdsö. Men de husägare som projektet hade kontakt med ville ha huset själva på sommaren eller hyra ut det veckovis. De familjer som ville provbo skulle därför vara tvungna att flytta ut när den bästa tiden är att bo på en skärgårdsö, nämligen på sommaren. I samband med detta efterfrågades lägenheter. Miljö och byggnadsnämnden fick därför i uppdrag av kommunalrådet att börja arbeta för en detaljplaneändring av Aspömad-området, (kommunal mark, strandnära i direkt anslutning till färjeläget). Denna detaljplan är nu snart klar och kommer inom kort ut för samråd. Här föreslås friliggande villor, enplansradhus och marklägenheter för t ex seniorboende. Även en förskola är planerad inom området. I detta detaljplaneförslag ligger också en modernisering av färjeläget på Aspö. En förstudie har gjorts via ett annat projekt: Förstudie av olika boendeformer och modernisering av Aspö färjeläge. Detta projekt drevs av Aspö Socialdemokratiska förening med stöd från Mål2 Öarna. Projektet har även haft samarbete med ett Leader + projekt som heter Bebo Landsbygd, som drivs av Karlskrona kommun. 11
6. Resultatspridning samt information och offentliggörande Resultatet av projektet kommer att finnas tillgänglig på Karlskrona kommuns hemsida. Information om det pågående projektet finns där och likaså på skärgårdens hemsida www.skargarden.net. Information om att projektet är igång har funnits uppsatt på anslagstavlor i skärgården. En folder har spridits om vilka hus som kunde hyras, Informationsblad har gått ut till alla fastighetsägare. De besökare som hyrt stuga har fått information i resp. stuga om projektet. Spridning av projektet har även gjorts vid olika landsbygdsträffar och träffar i skärgården. 7. Kopplingar till andra projekt och effekter på längre sikt. ( se under punkt 5) 8. Övrigt 8.1. Projektorganisation Projektet har genomförts av Karlskrona kommun i samarbete med Arbetsförmedlingen, Aspö Intresseförening och Östra Hästholmen/Ytteröns Samhällsförening. Kontaktpersoner har varit Monica Paulin Arbetsförmedlingen tel. 0455-583 00, Ingvar Bergljung, tel 0455-73 40 24 alt. 33 95 08, f d ordf. i Aspö Intresseförening samt Alf Olsson tel. 0455-580 07 ordf. i Östra Hästholmen/Ytteröns Samhällsförening. Projektet har drivits av en styrgrupp bestående av en repr. från Karlskrona kommuns näringslivsenhet, en repr. från turistbyrån, en repr. från Aspö intresseförening, projektledaren och en projektanställd. Den projektanställda, som mera praktiskt har hållit i projektet på öarna bor själv på Aspö sedan ca 25 år, är väl känd, arbetade med EU-projektet: IT i skärgården och har själv erfarenhet från uthyrning. Projektledaren är anställd på kommunens näringslivsenhet för att driva projekt för utveckling av landsbygden. Projektledaren ingår även i ett nätverk tillsammans med Ronneby och ett antal smålandskommuner som driver projektet Bebo landsbygd som initierats av Berndt Elmberg, boende i Emmaboda kommun. Projektet Bebo landsbygd går ut på att kartlägga obebodda hus på landsbygden, ta kontakt med ägaren och få husen beboliga och uthyrda, antingen till sommargäster eller till året-runtboende. Karlskrona i september 2003 Britt-Marie Havby Näringslivsenheten Karlskrona kommun Tel: 0455-30 30 44 12
Bilagor: A. Brev till fastighetsägare B. Flygblad om uthyrning C. 1-5 Informationspärm i stugorna D. Besiktningsprotokoll E. hyresavtal F. Stugbroschyr G. 1-11 Pressklipp 13