HJÄRTSJUKDOMAR I TRAFIKEN

HJÄRTSJUKDOMAR I TRAFIKEN

HJÄRTSJUKDOMAR I TRAFIKEN information till bilister, fotgängare och cyklister som lider av hjärtsjukdomar Att kunna röra sig är av stor betydelse för en hjärtpatients välbefinnande och mentala vitalitet. I allmän hindrar inte en hjärtsjukdom gång och cykelåkning och inte heller bilkörning. Tvärtom att gå till fots eller cykla kan rekommenderas eftersom motion höjer konditionen. Bilen är ett utmärkt alternativ för de människor som inte orkar röra sig på annat sätt på grund av sjukdom. Ofta är bilen även det mest flexibla transportmedlet. Bilens betydelse är särskilt stor på landsbygden där avstånden till service och tjänster kan vara mycket långa. I vissa fall bör ändå bilkörning undvikas eller helt avbrytas, åtminstone för en tid. Hjärtsjukdom kan, under bilkörningen, ge så svår smärta, svaghet eller medvetslöshet på grund av rytmstörningar att föraren förlorar förmågan att köra. Ändå är en plötslig förlust av kontrollen över ett fordon på grund av sjukdom en sällsynt orsak till en trafikolycka. Det är läkarens uppgift att bedöma körförmågan hos en fordonsförare när en hjärtsjukdom uppträder eller förvärras. Avgörandena är individuella. Patienten bör känna till de brister sjukdomen medför i trafiken och ta hänsyn till dessa. Patienten bör följa de instruktioner som läkaren ger och också i övrigt vara försiktig i trafiken. Hälsokraven är hårdare vid beviljande av körtillstånd till buss- och långtradarförare än till personbilsförare. Eftersom en yrkesförare tillbringar lång tid i trafiken har han större sannolikhet att få ett sjukdomsanfall under körning än en förare som kör sällan i begränsad omfattning. 3

Hjärtsjukdom och bilkörning Kranskärlssjukdom Kranskärlssjukdomen är mycket allmänt förekommande hjärtsjukdom. Sjukdomen ger förhållandevis sällan problem vid privat bilkörning. De rytmstörningar som ingår i kranskärlssjukdomen kan ändå medföra en plötslig medvetslöshet, vilket betyder att föraren förlorar körförmågan. Ett tidigt symptom kan vara ett yrselanfall. Det är inte tillåtet att köra bil efter ett sådant symptom innan en läkare har undersökt orsakerna till yrseln. Angina pectoris-symptom kan leda till att man förlorar körförmågan. Om bröstsmärtor endast uppträder sällan eller vid hård ansträngning finns det i allmänhet inget hinder för bilkörning. Om smärtorna känns redan i vila eller vid en liten ansträngning är det bäst att avstå från körning. Om bröstsmärtor kommer plötsligt under körning är det bäst att stanna, vid behov ta en nitroglycerintablett och vänta tills anfallet går över. Under långa resor är det bäst att hålla vilopauser och samtidigt äta och dricka lätt. Gör gärna en promenad för att mjuka upp blodflödet och musklerna. Framför allt gäller det att lära sig ett lugnt och avslappnat körsätt. Man kan byta förare då och då. Undvik helst körning i rusningstrafik samt stressande och ansträngande situationer i trafiken. Förhåll dig lugn om någon tar parkeringsplatsen framför näsan på dig, om en bil tränger sig framför dig vid i en bilkö eller om du måste vänta i rusningstrafik. Stress och ilska är riskfaktorer för hjärtpatienter. 4

Hjärtinfarkt Efter en infarkt bedömer läkaren hjärtats tillstånd, pumpförmåga och symptomens svårighetsgrad. I allmänhet finns inga hinder för bilkörning efter tillfrisknandet. By-passoperation och ballongdilatation Patienten kan vanligtvis börja köra efter cirka fyra veckor efter en bypassoperation och en vecka efter en ballongdilatation. Ibland kan patienten uppleva minnes- och koncentrationsstörningar, trötthet eller en permanent bröstsmärta efter en by-passoperation. Patienten bör iaktta och bedöma sitt eget tillstånd och om bilkörning fungerar. En hälsosam försiktighet är alltid på plats efter en stor hjärtoperation. Efter en hjärtoperation bedöm ditt eget tillstånd om bilkörning fungerar en hälsosam försiktighet är alltid på plats Rytmstörningar De vanligaste rytmstörningarna extra slag och förmaksflimmer är ingen orsak till trafikolyckor. Om en person har förlorat medvetandet eller svimmat, bör personen undersökas av läkare och undvika bilkörning tills orsakerna till symptomen är utredda. Medvetslöshet och svaghetsanfall som orsakas av att hjärtat slår långsamt kan oftast behandlas med pacemaker. Körtillstånd beviljas i allmänhet cirka en vecka efter inläggningen av pacemakern. 5

Högt blodtryck och hjärtinsufficiens Målet vid behandling av högt blodtryck är 140/85 mmhg. Om blodtrycket ofta överstiger 180/100 mmhg behövs en grundlig utredning innan körtillstånd beviljas. En symtomfri hjärtinsufficiens påverkar inte körförmågan. Om symtomen redan uppträder i vila skall patienten kontrollera sitt tillstånd och överväga utgående från detta om bilkörningen är säker. Tips för bilister med hjärtproblem Före körning planera en trevlig körväg starta när du är utvilad reservera tillräckligt med tid starta när vädret är bra och i dagsljus undvik stressande situationer, t.ex. rusningstrafik se till att vindrutan, bilens strålkastare och glasögonen är rena undvik att starta när du är hungrig Under körning använd alltid säkerhetsbälte välj hastighet enligt kondition och känsla koncentrera dig på körningen håll tillräckligt avstånd till framförvarande bil håll pauser och byt förare då och då lämna utrymme för dem som har mest bråttom var uppmärksam i korsningar var uppmärksam vid omkörningar och byten av körfält se till att du får tillräckligt med vätska kaffe, te och coladrycker piggar upp tanka också din kropp lätt och hälsosamt 6

Vägtrafiklagen ger en möjlighet till befrielse från skyldigheten att använda bilbälte om personen har en allvarlig hälsoorsak till detta. En sådan kan t.ex. vara tillståndet efter en stor hjärtoperation. Ett läkarintyg behövs för att få befrielse från skyldigheten att använda bilbälte och intyget skall medföras under körning. I intyget bör giltighetstiden finnas angiven och intyget skall på begäran visas upp för polisen. För att bilkörningen skall vara säker bör du iaktta regelbundna levnadsvanor, sköta din kondition och omsorgsfullt vårda din hjärtsjukdom. Om symtomen blir värre är det bäst att undvika bilkörning. Läkemedlen måste tas regelbundet enligt ordination. För med dig tilläggsmedicin som skall tas vid behov och också vätska för att kunna ta medicinen. Det är möjligt att minska den fysiska ansträngningen vid körning genom att använda automatväxel samt servostyrning och servobromssystem. Värme ställer till besvär och föraren måste se till att ventilationen är tillräcklig. Bästa lösningen på problemet är en bil med luftkonditionering. Vid kallt väder bör bilen värmas upp före start och föraren klä sig varmt. Alkohol och berusningsmedel hör inte ihop med trafiken. Vid avtagande berusning ökar till och med små alkoholhalter risken för rytmstörningar. 7

Pausgymnastik för förare med hjärtbesvär Stig ur bilen Rotera axlarna först åt ett håll och sedan åt det andra hållet Lyft upp händerna turvis Rotera höfterna Rotera turvis båda vristerna Stretcha vadmusklerna: ta ett långt steg bakåt med benet och tryck hälen mot marken Dra till slut lungorna fulla med luft och blås ut Rotera axlarna först åt ett håll och sedan åt det andra hållet Lyft upp händerna turvis Rotera höfterna 8

Rätt föda och hälsosamma levnadsvanor är säkerhetsfaktorer även i trafiken håll regelbunden måltidsrytm och låt intervallerna mellan måltiderna bli högst 3-4 timmar undvik kraftiga måltider ät lätt, men tillräckligt en fiberrik måltid håller blodsockret på jämn nivå och hungern borta en helkornssemla eller -smörgås, frukt samt fettfri yoghurt och fil är utmärkta mellanmål rätt måltidsrytm är bättre än kaffe för att undvika trötthet under resan När du äter riktigt känner du dig bra och pigg hela dagen! undvik rökning var återhållsam med alkohol sov tillräckligt rör dig och motionera ute så mycket som konditionen tillåter 9

Tips för fotgängare Gatukorsningar är farligast Halk- och fallolyckor de vanligaste Ta hänsyn till din kondition och känsla. Gå längs kanten. Välj rätt tid och plats för att korsa vägen. Använd rejäla skodon eller halkskydd i halt väglag. Använd reflex i mörker även på belysta områden. Kom ihåg att en bil behöver lång bromssträcka. Vintertid och på våt vägbana är sträckan ännu längre. Cyklist Använd hjälm. Välj en säker rutt och se till att du har tillräckligt med tid på dig. Välj hastighet enligt kondition och känsla. Kör med sådan hastighet att du behärskar cykeln i alla situationer. Använd cykelbana och kör till höger. Undvik att överraska bilister när du svänger. Visa riktningstecken i tid när du tänker svänga. Var försiktig i korsningar. 10

Hjärtsjukdomars effekter på gångtrafik och cykelåkning i trafiken De människor med hjärtbesvär som har normal fysisk prestationsförmåga och inte besväras av smärta vid kroppsansträngningar kan tryggt röra sig till fots och cykla i trafiken. Om smärtsymptom uppträder kan symptomen påverka fotgängarens eller cyklistens säkerhet. Om en fotgängare t.ex. måste stanna mitt i en vägkorsning på grund av kraftiga smärtor finns det risk för att han blir överkörd. Om en cyklist får plötsliga smärtor kan han råka ut för ett besvärligt fall eller stöta mot en bil när han inte längre klarar av att bromsa och stanna. Alla hjärtpatienter bör observera sitt eget tillstånd och bedöma möjligheterna att klara av trafiken. Undvik vid behov fysiska ansträngningar samt brådska och trängsel. Sjukdomar och medicinering kan försämra balansen vid cykelåkning. Med ökande ålder minskar också muskelkraften och rörelserna blir långsammare. Om hörseln är nedsatt är det besvärligt att följa den trafik som närmar sig bakifrån. Eftersom cyklisten är oskyddad bland bilarna kan en tillfällig ouppmärksamhet ha ödesdigra följder. Ett slag i huvudet kan ge cyklisten skallfraktur och hjärnskador. Ett slag med samma kraft orsakar ofta svårare skador hos äldre människor än hos barn eftersom risken för benfrakturer och andra vävnadsskador ökar med åldern. Även en liten blödning i hjärnan kan vara ödesdiger. Det är livsviktigt för en cyklist att använda hjälm för att skydda huvudet oberoende av ålder. 11

Hjärtmediciner och att röra sig i trafiken En hjärtsjukdom som behandlas med korrekt medicinering ökar säkerheten i trafiken. Läkemedel som används vid hjärtsjukdomar har sällan bieffekter som påverkar körförmågan. Om läkemedlet ändå orsakar yrsel, rytmstörningar, muskelsvaghet, trötthet eller försämrad cirkulation i lemmarna kan läkemedlet ge besvär när man rör sig i trafiken eller kör bil. När en ny medicinering inleds eller doseringen ändras bör patienten följa upp sitt tillstånd och sina förnimmelser under de första dagarna. Framförallt i början av behandlingen kan symtom ibland förekomma som medför att bilkörning bör undvikas. Röd varningstriangel på läkemedelsförpackningen betyder att läkemedlet kan ha negativa effekter på prestationsförmågan i trafiken. Var försiktig med alkoholanvändning. Sätt dig inte bakom ratten om du känner dig trött eller omtöcknad. Kom ihåg rätt näringsintag när du tar läkemedlen. Om en patient använder flera olika läkemedel samtidigt måste han berätta detta för läkaren när läkaren ordinerar ett nytt läkemedel. Läkemedlens kombinerade effekt kan ibland ha negativa effekter i trafiken. 12

Exempel på läkemedel som kan äventyra trafiksäkerheten Sömnmedel och lugnande läkemedel Läkemedel mot depression Antihistaminläkemedel Läkemedel mot högt blodtryck Narkosmedel Ögondroppar Starka värktabletter Stimulerande medel (t.ex. amfetaminderivat) Möjliga skadeeffekter Kan försämra uppmärksamheten och koordinationsförmågan samt observationshastigheten Kan verka tröttande och försämra prestationsförmågan Kan verka tröttande Kan i början av behandlingen orsaka yrsel och ostadighet Kan orsaka ett omtöcknat tillstånd (t.ex. någon tid efter bedövningen av en tand) Kan påverka synen (t.ex. ljuskänslighet) Kan påverka bedömningsförmågan (t.ex. läkemedel för migrän) Kan orsaka virrighet och aggressivitet Symptom kan också uppstå när man slutar använda läkemedel, glömmer att ta läkemedel, vid en för stor dos eller användning som inte motsvarar ordinationen. Symptomen kan påverka beteendet i trafiken och bilkörningens säkerhet. Om ett läkemedel tas på tom mage om inte detta särskilt har rekommenderats kan effekterna vara oförutsedda. Många läkemedel och alkohol passar inte ihop. Därför är det bäst att alltid rådfråga läkaren om effekterna av de egna läkemedlen tillsammans med alkohol. 13

Att använda alkohol för att behandla smärta är inget bra sätt och ersätter inte nitroglycerintabletter. Alkohol kan vara till direkt skada vid ett angina pectoris-anfall. Alkohol eliminerar inte smärtan eller hjärtats syrebrist utan döljer symptomen och fördröjer en korrekt behandling. Redan en liten mängd alkohol i blodet försämrar körförmågan och ökar sannolikheten för att råka ut för en olycka. Även bakruset och tröttheten efter en riklig användning av alkohol påverkar förarens prestationsförmåga i trafiken. En hjärtpatient är ofta en äldre person Ofta insjuknar äldre personer i hjärtsjukdomar. Med åldern blir också andra sjukdomar vanligare, såsom demenssjukdomar som leder till minnesstörningar. Ofta är det fråga om små störande faktorer, som enskilt för sig inte är farliga, men med en kombinerad effekt som kan ställa till problem i trafiken. I äldre år sker anpassningen till ändringar i prestationsförmågan långsammare och med sämre resultat. Det blir läkarens uppgift att bedöma sjukdomarnas och den kombinerade effektens betydelse för säkerheten i trafiken och vid bilkörning. Bedömningarna kan aldrig utföras rutinmässigt utan varje fall är unikt. En äldre människas kropp är sprödare än en ung människas. Redan stötar eller fall som ser obetydliga ut kan ge allvarliga följder hos äldre människor. Dessutom sker tillfrisknandet och läkningen av skador långsamt. Därför är det viktigt att vara försiktig och uppmärksam speciellt i trafiken. Användning av säkerhetsutrustning för trafikanter bilbälte, cykelhjälm och reflex borde vara en självklarhet för äldre människor. 14

Utgivare: Förläggare: Text: Ombrytning: Teckningar: Bilder: Finlands Hjärtförbund rf i samarbete med Trafikskyddet Veritas Aulikki Schrey, Trafikskyddet Hannu Vanhanen, Finlands Hjärtförbund rf Maire Lorentz Annika Mannström Trafikskyddet och Pirjo Mailammi 15

TRAFIKSKYDDET Trafikskyddet är en offentligträttslig centralorganisation för trafiksäkerhetsarbete. Organisationens uppgift är att förbättra trafiksäkerheten genom att påverka människornas beteende i trafiken samt värderingarna och attityderna avseende trafiken i hela samhället. Metoderna för att genomföra denna uppgift är kommunikation och utbildning som riktar sig till alla trafikanter och speciellt till människor och organisationer som arbetar med trafikbranschens frågor. Trafikskyddet är också en expertorganisation inom trafiksäkerhetsområdet som riktar sig till myndigheter, medborgarorganisationer och samfund inom näringslivet, tar initiativ och är samarbetspartner när trafiksäkerheten främjas. I rollen som branschens centralorganisation vägleder och koordinerar Trafikskyddet medlemsorganisationernas trafiksäkerhetsarbete. Trafikskyddet bedriver och stöder forskning som berör den egna verksamheten i syfte att utveckla trafiksäkerhetsarbetet. www.liikenneturva.fi Telefon (09) 417 4700 FINLANDS HJÄRTFÖRBUND Finlands Hjärtförbund är en folkhälso-, patient- och intressebevakarorganisation, som främjar hälsan genom att minska antalet hjärt- och kärlsjukdomar, förbättrar de insjuknades vård och rehabilitering samt ökar det fysiska, psykiska och sociala välståndet. Finlands Hjärtförbunds mål är att halvera hjärt- och kärlsjukdomsfrekvensen samt dödligheten vilket innebär att sjukdomsfrekvensen och dödligheten sjunker till nuvarande sydeuropeisk nivå. För att förverkliga verksamhetsidén utför Finlands Hjärtförbund följande planerar och genomför program som befrämjar hjärt- och kärlhälsan följer förebyggandet av hjärt- och kärlsjukdomar, diagnostik, utvecklingen av vård och rehabilitering samt bevakar klienternas intressen erbjuder patienterna publikationer som berör sjukdomarna och behandlingen samt rådgivnings- och rehabiliteringstjänster utarbetar modeller för lämplig vård och rehabilitering. www.sydanliitto.fi Telefon (09) 752 7521 VERITAS Veritas är en självständig inhemsk försäkringsgrupp som erbjuder en heltäckande försäk-