2012-08-10 ISG 2012/25846 1 (8) Distriktet i Göteborg Håkan Asterhall, 010-730 9417 Marianne Alfons, 010-730 9704 Orust kommun 473 32 HENÅN Delgivning Föreläggande enligt 7 kap. 7 arbetsmiljölagen Ert org.nr 212000-1314 Arbetsställe Henåns skola Besöksadress Skolvägen 1, Henån Beslut Arbetsmiljöverket förelägger er vid vite av 1 miljon kronor att vidta följande åtgärder vid ovanstående arbetsställe. Åtgärderna ska vara vidtagna senast den 1 oktober 2012 för punkterna 1, 2, 3, 4, 7 och 8. senast den 1 december 2012 för punkterna 5 och 6 och från skolstarten ht 2012 för punkten 9. 1. Orsaken till vatteninträngningen i fogarna/väggarna ska fastställas och åtgärdas om de hittills vidtagna åtgärderna inte har haft avsedd effekt. Se 2 kap. 2 och 3 och 3 kap. 2 arbetsmiljölagen 2. Ni ska säkerställa att halten koldioxid i undervisningssalar och lokaler där personal och elever vistas mer än tillfälligt inte mer än undantagsvis överstider 1000 ppm och så att besvärande drag inte uppstår. Med besvärande drag avses lufthastigheter över 0,15 0,2 m/s. Se 16, 17 och 20 Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2009:2) om arbetsplatsens utformning. 3. Orsaken till att ämnen påminnande om diesel finns i den tilluft som tas in från kulverten ska utredas och åtgärdas. Se 19 AFS 2009:2 Postadress: Box 2555, 403 17 Göteborg Besöksadress: Rosenlundsgatan 8 Telefon: 010-730 90 00 Telefax: 031-13 50 60 E-post: arbetsmiljoverket@av.se Webbplats: www.av.se Organisationsnummer: 202100-2148
2012-08-10 ISG 2012/25846 2 (8) 4. Efter att skolans lokaler har åtgärdats enligt ovanstående punkter ska en ny utredning om ventilation och inneklimat genomföras av en från kommunen fristående sakkunnig för att säkerställa att inga mikrobiologiska och/eller kemiska luftföroreningar som härrör från skolans lokaler och som kan ge upphov till besvär av överkänslighetskaraktär finns kvar. Se 2 kap. 2 och 3 och 3 kap. 2 arbetsmiljölagen 5. Bakgrundsbuller från installationer (maskinell utrustning och ventilation) i de olika arbetslokalerna får inte överskrida en ekvivalent A-vägd ljudtrycksnivå på 40 db (A) under tiden installationerna är i drift. Se 32-33 AFS 2009:2 och 4 Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2005:16) om buller. 6. Undervisningslokaler (lektionssalar och grupprum) ska förses med ljudabsorberande material (t.ex. ljudabsorbenter och textilier) så att det aritmetiska medelvärdet av efterklangstiden, utvärderad som T 20 för oktavbanden 250 4000 Hz inte överskrider 0,5 sekunder i lokalerna. Värden i enstaka oktavband får överskrida detta värde med högst 0,1 sekunder. Dessutom får efterklangstiden, utvärderad som T 20, inte överskrida 0,7 sekunder i oktavbandet 125 Hz. Utrymmen där personal och elever vistas mer än tillfälligt (t ex bibliotek, expedition och lärarrum) samt lokaler för undervisning i musik ska förses med ljudabsorbenter så att det aritmetiska medelvärdet av efterklangstiden inte överskrider 0,6 sekunder för oktavbanden 250 4000 Hz och 0,8 sekunder för oktavbandet 125 Hz enligt ovan. Se 32 Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2009:2) om arbetsplatsens utformning samt 4 Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2005:16) om buller. 7. Skriftliga drifts- och underhållsrutiner för ventilationssystemet ska finnas och efterlevas. Se 27 och 28 AFS 2009:2 8. Städmetoderna ska vara anpassade efter byggnadens ytskikt. Se 114 AFS 2009:2
2012-08-10 ISG 2012/25846 3 (8) 9. Personal och elever som upplever besvär relaterade till skolans inomhusmiljö idag ska erbjudas tjänstgöring/undervisning i andra lokaler. Om ni inte accepterar personalens eller elevens påstående om att upplevda besvär är relaterade till skolans inomhusmiljö ska ni erbjuda den personen kostnadsfri medicinsk kontroll för att fastställa ett sådant samband. Denna kontroll och bedömning ska utföras av läkare med kompetens för uppdraget. Läkaren ska ta del av AK-konsult Indoor Air AB rapport om undersökning av innemiljöproblem på Henåns skola inklusive analyssvaren från Pegasus laboratorium och den av kommunen genomförda enkätundersökningen av skolans personal enligt den s.k. Örebroenkäten. Se 2 kap. 2 och 3 och 3 kap. 2 arbetsmiljölagen och 17 Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2005:1) om mikrobiologiska arbetsmiljörisker smitta, toxinpåverkan, överkänslighet och 3 Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2005:6) om medicinska kontroller i arbetslivet. I övrigt har Arbetsmiljöverket för närvarande inga ytterligare krav på Orust kommun för att få bedriva verksamhet i Henåns skola. Viktigt Om ni bryter mot föreläggandet kan detta medföra att förvaltningsrätten, efter ansökan av Arbetsmiljöverket, dömer att betala vitet. Skäl för beslutet Den 8 augusti 2012 inspekterade Arbetsmiljöverket Henåns skola i anledning av påstådda omfattande fukt- och mögelproblem i skolans byggnad. Vid samtal med företrädare för kommunen, personal på Henåns skola, skyddsombud och NCC, generalentreprenör för byggnationen av Henåns nya skola framkom att skolbyggnaden hade besvärats av omfattande fuktproblem och senare även mögelproblem på grund av inträngande vatten i tak och väggkonstruktionen. Flera ur personalen har haft uttalade överkänslighetsreaktioner och så många som 13 pedagoger har varit i kontakt med företagshälsovården för sina problem. Inför höstterminen har kommunen tvingats att omplacera tre pedagoger och en elev av hälsoskäl, vilket har ansetts relaterat till inomhus miljön i Henåns nya skola. Det har kommit till Arbetsmiljöverkets kännedom att flera elever har haft besvär som kan härledas till skolans inomhusmiljö.
2012-08-10 ISG 2012/25846 4 (8) Under våren 2012 svarade personalen på en enkät (Örebroenkäten). Svaren utvärderades av Arbets- och miljömedicinska kliniken i Örebro. Svarsfrekvensen var hög. Av rapporten framgår att det psykosociala klimatet upplevs mycket positivt. Däremot är det många som klagar på buller, drag, dålig luft och obehaglig lukt. Man anger symtom som trötthet, tung i huvudet, hud- och slemhinnepåverkan. Enkäten visar tydligt att personalens besvär kan knytas till vistelse i skolans lokaler. Kommunen har under sommaren 2012 vidtagit vissa åtgärder i anledning av den utredning om byggnadens fuktproblematik som AK-konsult redovisat på uppdrag från kommunen. Taket har lagats på de ställen där fukt har kunnat tränga in. Det har också provtryckts. Det är nu NCC uppfattning att taket är helt tätt. Skolans personal håller med om att det inte har regnat in på senare tid trots ganska ihållande och ibland häftigt regn och blåst. På de ställen som enligt rapporten har haft indikering på fukt/mögel har man skurit upp linoleummattan. Fuktskadat och mikrobiellt angripet material har avlägsnats. Området har varit inplastat och försett med en kondensavfuktare. Håltagning har gjorts i bottenplattan för att kunna mäta den relativa fuktigheten i betongen. Detta har även gjorts på ett par andra ställen i skolan för att få referenspunkter. Vid samtliga ställen där fuktgenomslag förekommer finns en fog mellan väggelementen i betong. Däremot finns det inte fuktgenomslag vid varje fog. Det finns all anledning att tro att fuktgenomträngningen kommer genom fogarna mellan betongelementen. NCC uppger att man satt in 240 st. korta TDK-rör i den yttre mjukfogen, både för avledning av kondensvatten i ytterväggen och för ventilation av ytterväggen. Dessa avluftningsrör har tidigare saknats. Man hoppas och tror att man därigenom har hittat och åtgärdat orsaken till fuktproblemen i väggarna. NCC redogjorde vidare för att skolans ventilation. Det sofistikerade datastyrda programmet för självdrag har varit helt felprogramerat. Tekniker från den danska leveratören höll under inspektionen på att göra de ändringar och justeringar som kommunen vill ha. Tekniken förekommer inte i stor omfattning men det finns, både i Sverige och i övriga Europa, på en del offentliga byggnader både nybyggda och renoverade. Arbetsmiljöverket kunde också konstatera att skolan var i det närmaste helt i avsaknad av alla slag av textilier. Detta är en del av förklaringen till akustikproblemen i skolan. Arbetsmiljöverket gör följande bedömning. Arbetsmiljöverket kan konstatera att det i Henåns skola är fråga om en kombination av fukt/mögelproblem, lukter, städning, dålig ventilation och för högt buller när man ska förklara de byggnadsrelaterade besvären. Flera av dessa
2012-08-10 ISG 2012/25846 5 (8) faktorer kan vi konstatera har funnits redan under det första läsåret, t.ex. har skyddsombudet uppgett att man ett flertal gånger påpekat problem med ventilationen och mycket buller. Man har dock upplevt det som intrimningsproblem som man har stått ut med. Inte förrän problemen med vissa personers synbara reaktioner på inomhusmiljön orsakade sjukskrivningar upplevdes situationen som allvarlig. Man upplevde inte att kommunen då tog det på tillräckligt allvar. Skyddsombudet uppger också att hon inte fått fortlöpande inblick i arbetet med vare sig skadeutredningen eller årgärdsförslagen för skolan. När rapporten från AK-konsult kom veckan före midsommar dröjde det ända till mitten/slutet på juli innan kommunen släppte rapporten och skyddsombud, föräldrar, elever och allmänhet i övrigt kunde ta del av den. Det finns (I Samuelsson, Inomhusklimat Örebro 2003) stor erfarenhet av hur utredningar ska hanteras praktiskt för att lösa problem. Många klagomål på olämpligt inomhusklimat växer från ett begränsat problem till ett större problem bara för att det tar för lång tid innan det händer något. En sådan utveckling kan lätt orsaka misstro som ytterligare förstärker problematiken. Det är därför viktigt att agera tidigt och snabbt när klagomålen framförs och att utgå ifrån att klagomålen är berättigade. I faktablad i Hälsa och Inomhusmiljö från Arbetsoch miljömedicin trycker man starkt på vikten av en god riskkommunikation en ömsesidig process med utbyte av information och åsikter mellan både enskilda grupper och myndigheter. Risken finns annars att det förekommer flera olika budskap om riskernas natur och storlek men även andra budskap som uttrycker åsikter, engagemang, reaktioner beträffande risker men också gentemot olika åtgärder som är aktuella för att övervaka eller kontrollera risker. God riskkommunikation ska öka förståelsen av relevanta frågor eller handlingar och ge berörda information inom gränsen för tillgänglig kunskap. Ur den enskildes perspektiv ska informationen vara underlag för en oberoende bedömning av risker avseende hälsa, säkerhet och miljö. Kommunens tidigare mörkläggning av hanteringen av problemen på skolan, avsaknaden av relevant kommunikation med skyddsombuden och relevant kunskapsinformation och möten med framförallt oroliga föräldrar har idag skapat en kaotisk situation kring skolstarten för Henåns skola. Personalens, elevernas, föräldrars och anhörigas oro och misstro är helt befogad. Frågan är dock om det finns tillräcklig grund för Arbetsmiljöverket att förbjuda verksamhet i skolan helt eller delvis på det sätt som skyddsombudet vill. Enligt arbetsmiljölagen är det arbetsgivarens ansvar att se till att arbete kan utföras i en sund och säker miljö. Lokalerna ska vara utformade så att de är lämpliga ur arbetsmiljösynpunkt. De arbetshygieniska förhållandena ska vara tillfredsställande. Arbetsgivaren ska också vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att, i detta fall, personal och elever inte utsätts för ohälsa.
2012-08-10 ISG 2012/25846 6 (8) I Arbetsmiljöverkets föreskrifter finns s.k. gränsvärden för buller och en hel del kemiska ämnen men inte för fukt och mögel. De eventuella kemiska ämnen som kan ha förekommit eller förekommer i skolan kommer inte i närheten av de gränsvärden som finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Onormal fukt som tränger in i arbetslokaler diskuteras ofta som möjlig orsak till upplevda besvär i samband med dålig inomhusmiljö. Det finns ett visst vetenskapligt stöd för samband mellan påvisade fuktskador i inomhusmiljön och ökad förekomst av luftvägs- eller allmänsymtom. De är dock inte etablerade orsakssamband. Inte heller mikroorganismernas betydelse för de symtom som förknippas med dålig inomhusmiljö är klarlagd eller helt vetenskapligt belagd men det finns däremot starka evidens för att så är fallet. Dock ska personer med redan utvecklad astma inte vistas i lokaler där de riskerar att ytterligare exponeras fukt och mögel i en inomhusmiljö. Barn och atopiker är särskilt känsliga. Det är oomtvistat att skolan har haft vatteninträngning under en längre tid och att det kan spåras i fuktgenomslag och mikrobiell påväxt på ett tjugotal ställen i lokalerna. Av skolans c:a 9 500 m 2 berörs mindre än 50 m 2 av just dessa problem. Arbetsmiljöverket har tagit del av samtliga de utredningar och rapporter som finns i ärendet och på plats i skolan okulärbesiktigat varje lokal där fuktgenomslag finns. Vid inspektionstillfället kunde det inte iakttas några fuktgenomslag eller någon mikrobiell påväxt. Förhoppningsvis innebär detta att de vidtagna åtgärderna varit adekvata och de lett till önskat resultat att skapa fukt- och mögelfria lokaler. Däremot har det varit, som ovan påpekats, flera andra faktorer i skolans inomhusmiljö som tillsammans med fukt- och mögelförekomsten bidragit till en osund inomhusmiljö och till att tre ur personalen och en elev inte längre kan vistas i skolans lokaler. Kommunen arbetar nu aktivt med att komma tillrätta med alla dessa faktorer. De tidigare nämnda åtgärderna med att torka ut fuktpåverkad betong vid fogarna förefaller så här långt ge ett önskat resultat. En del av åtgärderna kan komma att vara klara till skolstarten andra som exempelvis bullerproblemen kommer inte att vara åtgärdade då. Man kommer inte heller att med full säkerhet kunna säga exakt vad som är orsak till vatteninträngningen utan detta måste vidare följas med de åtgärder som vidtagits och med ytterligare kontroll av vad som sker under olika väderbetingelser och under olika årstider. Oro har funnits för kondens/vattenförekomst i ytterväggarna. Sedan de bortglömda TDV-rören för dränering av fasadfogarna har monterats ska ytterväggarna vara korrekt utformade enligt Hus-AMA. Kondens eller vatteninträngning ska då inte kunna ske.
2012-08-10 ISG 2012/25846 7 (8) Vid en samlad bedömning av vad som anförts ovan anser Arbetsmiljöverket att det inte finns sådana allvarliga risker för ohälsa, inte ens för de yngre barnen eller atopikerna, att vi har stöd för att stänga Henåns skola, helt eller delvis, för verksamhet. Däremot anser vi att det finns fog att i beslut förelägga kommunen att fortsätta med åtgärder till dess en sund och säker arbetsmiljö har uppnåtts. Beslutet bör förenas med ett vite som kan bestämmas till 1 miljon kronor. Begäran om svar När ni har uppfyllt kraven ska ni meddela Arbetsmiljöverket. Se 7 kap. 3 arbetsmiljölagen. Vår beteckning på ärendet bör anges på meddelandet. Hur man överklagar Den som vill överklaga Arbetsmiljöverkets beslut ska skriva till Förvaltningsrätten i Göteborg. Skrivelsen ska dock skickas eller lämnas till Arbetsmiljöverket (adressuppgifter, se sidfot sidan 1). Överklagandet ska ha kommit in till Arbetsmiljöverket inom tre veckor från den dag, då den som överklagar fick del av beslutet. Skrivelsen med överklagande ska innehålla 1. den klagandes namn, personnummer, yrke, postadress och telefonnummer. Hemligt telefonnummer behöver dock uppges endast om rätten begär det. Om klaganden är en juridisk person ska istället anges organisationens juridiska beteckning, organisationsnummer, postadress och namn och telefonnummer till en kontaktperson på företaget. Det ska framgå av överklagandet var den klagande kan nås för delgivning. Om någon person- eller adressuppgift ändras är det viktigt att anmälan snarast görs till förvaltningsrätten, 2. vilket beslut som överklagas med uppgift om Arbetsmiljöverkets ärendenummer samt dagen för beslutet, 3. vilken ändring i beslutet som begärs 4. de bevis som klaganden vill åberopa och vad han/hon vill styrka med varje särskilt bevis. Skrivelsen ska vara undertecknad av klaganden eller hans ombud. Om klaganden anlitar ett ombud ska denne sända in fullmakt i original samt uppge sitt namn, adress och telefonnummer.
2012-08-10 ISG 2012/25846 8 (8) De som har deltagit i beslutet Ärendet har avgjorts av t.f. tillsynsdirektören Tin Westermark i närvaro av arbetsmiljöinspektören Marianne Alfons efter föredragning av arbetsmiljöinspektören Håkan Asterhall. Tin Westermark Kopia skickad till: Huvudskyddsombudet Florence Carlsson, florence.carlsson@orust.se Kommunchef Roland Kindslätt, roland.kindslatt@orust.se Kommunstyrelsens ordförande Bengt Johansson, bengt.johansson@orust.se Skolchef Helena H Kronberg, helena.kronberg@orust.se Rektor Jenny Saar, jenny.saar@orust.se