Avslag på framställning enligt 6 kap. 6 a arbetsmiljölagen

Transkript

1 ISG 2013/ (5) Distriktet i Göteborg Inger Högstedt, Jonas Hamark, Skyddsombudet för Vårdförbundet Tina Kall tina.kall@vgregion.se Delgivning Avslag på framställning enligt 6 kap. 6 a arbetsmiljölagen Arbetsställets org. nr Arbetsställe NU-sjukvården, ambulansområde Dalsland Besöksadress Lärketorpsvägen 10, Trollhättan Beslut Arbetsmiljöverket beslutar att inte meddela något förbud eller föreläggande enligt 7 kap. 7 arbetsmiljölagen. Skäl för beslutet Du begärde i en skrivelse som kom in den 24 april 2013 att Arbetsmiljöverket skulle meddela ett föreläggande eller förbud enligt 7 kap. 7 arbetsmiljölagen mot NU-sjukvården område Dalsland avseende ensamarbete i och med försöksverksamhet med Single Responder. Som stöd för din begäran uppgav du att du i en skrivelse daterad den 27 mars 2013 hade vänt dig till arbetsgivaren enligt 6 kap. 6 a arbetsmiljölagen med begäran om att arbetsgivaren skulle ompröva beslutet om ensamarbete. I andra hand begärde du en utförlig redogörelse av vidtagna åtgärder för att eliminera/förebygga de med ensamarbete sammanhängande riskerna. Du angav att arbetsgivaren inte hade svarat. Den 30 april 2013 mejlade du till oss och uppgav att arbetsgivaren hade svarat på din begäran, dock först efter att du hade skickat din framställning till oss. Du bifogade arbetsgivarens svar. Av svaret framgår i allt väsentligt att verksamhetschefen i stora delar inte håller med om slutsatserna i den gjorda riskanalysen. På grund av din begäran inspekterade Arbetsmiljöverket arbetsstället den 13 maj Vid inspektionen fick vi inledningsvis följande information. Single Responder innebär att en ambulanssjuksköterska åker ut till platsen om hen är Postadress: Stockholm Besöksadress: Rosenlundsgatan 8, Göteborg Telefon: Telefax: E-post: arbetsmiljoverket@av.se Webbplats: Organisationsnummer:

2 ISG 2013/ (5) närmast och samtidigt kallas en vanlig ambulans ut. Detta i syfte att förkorta insatstiden. Vid inspektionen uppgav du i huvudsak följande. Det har gjorts två riskanalyser inför införandet av Single Responder ; en för Lilla Edet och en för Dalsland. Det är stora skillnader på Lilla Edet och Dalsland både vad gäller yta och invånare. Dalsland är glesbygd. Riskanalysen för Dalsland pekade på ett antal risker. Det har förekommit en del tillbud rörande hot- och våldshändelser vid utryckningar i Dalsland. Man har blivit stående väntande på hjälp i ca 35 minuter. Det finns en polisbil med två poliser i, och ibland är det endast en polis som patrullerar i Dalsland. I Dalsland finns idag fyra dygnsbilar och en bil dagtid. Den bil som är tänkt att köras som Single Responder ska vara en Volkswagen Passat med all den utrustning som kan behövas vid ett prio1-larm, allt utom transportmöjligheter. Denna bil är tänkt att gå tio timmar mellan kl :00, veckans alla dagar. Bilen ska placeras i Bäckefors. Single Responder ska åka på prio1-larm och prevård, som är ett projekt mellan kommunen och ambulansverksamheten. På 80-talet körde man mil, idag kör man mil. SOS-alarm kan säga att det är lugnt när man larmas ut, men situationen på plats kan vara en helt annan. Vid inspektionen uppgav arbetsgivarrepresentanterna i huvudsak följande. Single Responder är ett projekt som ska pågå till december 2013 och därefter utvärderas av Hälsohögskolan i Trollhättan. Anledningen till varför projektet har startats är att man har haft för långa insatstider i Lilla Edet och i Dalsland. Det har kommit krav från beställaren på att insatstiden måste förkortas. Många ambulanser kör till NÄL och är därmed inte tillgängliga under en tid. När man skickar ut en Single Responder kallar SOS-alarm samtidigt ut en vanlig ambulans till platsen. På många ställen har man avtal med Räddningstjänsten och de kan följa med ut på larm; ett projekt som kallas IVP-larm I väntan på ambulans. Det är bra med Single Responder ur ett patientperspektiv, men det finns en risk med ensamarbete. Man har vidtagit adekvata åtgärder för att minimera risken med det aktuella arbetssättet. Dessa åtgärder består av utbildning, överfallslarm och IVP. Om ambulanssjuksköterskan gör bedömningen att hen inte vill gå in utan istället avvakta ambulans och/eller polis står arbetsgivaren bakom ett sådant beslut till hundra procent. Det är frivilligt att söka till detta uppdrag och urvalet kommer att vara erfarna sjuksköterskor. Projektet med Single Responder har pågått sedan 1 april 2013 i Lilla Edet och har där fungerat väl; man har haft Single Responder dygnet runt och insatstiden har varit 8,5 minuter i snitt. Man vill starta projektet i Dalsland 1 september MSB arbetar med förtätning av mobilantenner vilket innebär att man ska nå handterminaltäckning överallt. Vissa platser i Dalsland saknar idag mobiltäckning.

3 ISG 2013/ (5) Arbetsmiljöverket gör följande bedömning. Arbetsgivaren ska vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall. En utgångspunkt ska därvid vara att allt sådant som kan leda till ohälsa eller olycksfall ska ändras eller ersättas så att risken för ohälsa eller olycksfall undanröjs. Arbetsgivaren ska beakta den särskilda risk för ohälsa och olycksfall som kan följa av att arbetstagaren utför arbete ensam. (3 kap. 2 första-andra styckena arbetsmiljölagen) Åtgärder ska vidtas för att så långt möjligt ordna ensamarbete så att den som utför arbetet ensam inte löper större risk för skada än om flera gemensamt utför arbetet. (3 Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter (AFS 1982:3) om ensamarbete) Innebär ensamarbete påtaglig risk för kroppsskada genom olycksfall ska det ordnas så att arbetstagaren kan få snabb hjälp i en nödsituation. Kan godtagbar säkerhet inte erhållas på annat sätt får arbetet inte utföras utan att jämte arbetstagaren annan person är närvarande under arbetet. (4 AFS 1982:3) Arbetsgivaren ska regelbundet undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna för att någon kan komma att drabbas av ohälsa eller olycksfall i arbetet. Riskbedömningen ska dokumenteras skriftligt. I riskbedömningen ska anges vilka risker som finns och om de är allvarliga eller inte. (8 första och tredje styckena Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2001:1) om systematiskt arbetsmiljöarbete) Arbetsmiljöverket noterar inledningsvis att verksamhetschefen i stora delar inte håller med om slutsatserna i den gjorda riskanalysen. Skälen till detta ställningstagande kan Arbetsmiljöverket inte dra några säkra slutsatser om. Arbetsmiljöverket kan förstå att det aktuella ensamarbetet medför oro hos dem som ska utföra det. Orosbilden förstärks också genom den riskanalys som är gjord. Det nu sagda talar som utgångspunkt för att din framställning ska bifallas. Å andra har arbetsgivaren, utifrån vissa i riskanalysen identifierade risker, skriftligen angett ett antal åtgärder för att minimera riskerna. Åtgärderna består av - utbildning, - tydliga rutiner för att säkerställa insatsplats innan uppdraget påbörjas, - att säkerställa kommunikationskanaler genom att ge en tydlig instruktion till SOS-alarm att följa Single Responder och vara aktiva vid misstänkt hot och våld, - möjlighet att ta hjälp av ambulans på väg, - möjlighet att ta hjälp av Räddningstjänsten och

4 ISG 2013/ (5) - tillgång till överfallslarm. Därutöver är det klart och tydligt uttalat från ledningen att om sjuksköterskan känner minsta tveksamhet att gå in ska hen avvakta till dess att ambulans och/eller polis kommer till platsen. Arbetsgivaren har vidare uppgett att urvalet av sjuksköterskor till uppdraget kommer att göras noggrant och endast erfarna sjuksköterskor kommer att anlitas. Det är en försöksverksamhet och uppföljning kommer att ske. De uppräknade åtgärderna synes adekvata och det finns i nuläget inga indikationer på att arbetsgivaren inte kommer att följa vad man skriftligen har angett. Arbetsmiljöverket förutsätter att uppföljningen görs inom ramen för samverkan. Det bör understrykas att arbetsgivaren har ansvar för arbetstagarnas arbetsmiljö och ansvar för att riskbedömningar görs regelbundet. Det faktum att vissa arbetstagare s.a.s. frivilligt åtar sig att utföra vissa arbetsuppgifter förminskar inte arbetsgivarens ansvar. Mot ovan angiven bakgrund anser Arbetsmiljöverket att skälen för att fatta beslut om tvångsåtgärder gentemot arbetsgivaren för närvarande är något svagare än skälen där emot. Din framställning bör därför avslås. Information Var god observera att ett lokalt skyddsombud inte har rätt att överklaga ett beslut om det finns ett huvudskyddsombud i organisationen. Hur man överklagar Den som vill överklaga Arbetsmiljöverkets beslut ska skriva till Förvaltningsrätten i Göteborg. Skrivelsen ska dock skickas eller lämnas till Arbetsmiljöverket (adressuppgifter, se sidfot sidan 1). Överklagandet ska ha kommit in till Arbetsmiljöverket inom tre veckor från den dag, då den som överklagar fick del av beslutet. Skrivelsen med överklagande ska innehålla 1. den klagandes namn, personnummer, yrke, postadress och telefonnummer. Hemligt telefonnummer behöver dock uppges endast om rätten begär det. Om klaganden är en juridisk person ska istället anges organisationens juridiska beteckning, organisationsnummer, postadress och namn och telefonnummer till en kontaktperson på företaget. Det ska framgå av överklagandet var den klagande kan nås för delgivning. Om någon person- eller adressuppgift ändras är det viktigt att anmälan snarast görs till förvaltningsrätten,

5 ISG 2013/ (5) 2. vilket beslut som överklagas med uppgift om Arbetsmiljöverkets ärendenummer samt dagen för beslutet, 3. vilken ändring i beslutet som begärs och 4. de bevis som klaganden vill åberopa och vad han/hon vill styrka med varje särskilt bevis. Skrivelsen ska vara undertecknad av klaganden eller hans ombud. Om klaganden anlitar ett ombud ska denne sända in fullmakt i original samt uppge sitt namn, adress och telefonnummer. De som har deltagit i beslutet Ärendet har avgjorts av tf. tillsynsdirektören Hans Kirudd i närvaro av juristen Jonas Hamark efter föredragning av arbetsmiljöinspektören Inger Högstedt. Hans Kirudd Kopia mejlad till: Ulf-Peter Lundberg; ulf.peter.lundberg@vgregion.se Björn Kalin; bjorn.kalin@vgregion.se