Handelns utsikter 2017 2018 Några plock ur prognosen Hela materialet finns tillgängligt för Finsk Handels medlemsföretag via medlemssidorna på Kauppa.fi, i avsnittet Tutkimuksia ja tilastoja.
År 2016: omsättning Detaljhandelns omsättning sett i euro ökade i januari november 2016 med 0,8 procent och omsättningens volym* med ytterligare en procentenhet. Detalj- och varuhushandeln (inkl. hypermarknader) har utnyttjat de fria öppettiderna allra mest. Volymen av deras omsättning har börjat öka, och trots priskonkurrensen har även omsättningen sett i euro ökat. Nya konkurrenters intåg på marknaden har drivit på tillväxten inom hemteknik- och sportutrustningshandeln. I augusti började fackhandeln av kläder och skor öka för första gången på länge, även om hela årets omsättning troligtvis kommer att minska. Inom de stora detaljhandelsbranscherna har omsättningen ökat mest för sportutrustnings-, inrednings- och möbelaffärer med minst 50 anställda, varuhus (inkl. hypermarknader) och fackbutiker inom hemteknik med minst 250 anställda samt fackbutiker för kläder och skor med 50 249 anställda. Inom fackhandeln av sportutrustning, hemteknik samt inredning och möbler har de företag klarat sig bäst som importerar eller exporterar produkter. Partihandelns omsättning i euro minskade med 0,5 procent i januari november, vilket i stor utsträckning berodde på sänkta partihandelpriser för råvaror, produktionsnyttigheter och energi. Samtidigt ökade omsättningens volym* med en dryg procent. Den privata konsumtionens tillväxt och byggverksamheten fick partihandeln att växa. Å andra sidan minskade omsättningen på grund av sänkningen av partihandelpriserna för energi fram till augusti och sänkningen av partihandelpriserna för produktionsnyttigheter fram till november. Tillväxten inom partihandeln var snabbast för unga mikroföretag och långsammast för små och medelstora företag som varit verksamma i minst fem år. * Omsättningen korrigerad med prisfluktuationer.
År 2016: sysselsättning Enligt Statistikcentralens arbetskraftsundersökning ökade sysselsättningen inom parti- och detaljhandeln med sammanlagt 8 000 personer. Inom detaljhandeln ökade antalet löntagare med 2 000 och inom partihandeln med 7 000. Antalet företagare och deras familjemedlemmar som arbetar i företaget minskade med 3 000 inom detaljhandeln och ökade med 2 000 inom partihandeln. Ett typiskt fenomen inom detaljhandeln är att antalet företagare minskar när arbetsmarknaden kommer igång igen, dvs. det blir enklare att få jobb som löntagare. Den minskning av antalet löntagare som fortsatt inom detaljhandeln i två års tid vände till en ökning. Inom detaljhandeln ökade även löntagarnas utförda antal arbetstimmar. Särskilt inom detaljhandeln finns det fler lediga jobb än förut, men det har blivit svårare att tillsätta dem. Enligt företagen är anledningarna bl.a.: Arbetssökande har inte tillräcklig kompetens. Det går inte att hitta bostad eller kollektivtrafiken fungerar inte tillräckligt väl. Det lönar sig inte att ta ett jobb. På grund av skyldigheten att erbjuda merarbete vågar arbetsgivarna i platsannonser inte erbjuda annat än minimiarbetstimmarna, trots att de i verkligheten har behov av fler timmar. Minimiarbetstimmarna lockar i sin tur inte några sökande.
Handelns utsikter 2017 2018: Omsättning och sysselsättningsprognoser
Detaljhandeln ökar, men lyfter inte Årsmedeltal för säsongutjämnat volymindex för omsättningen 140 130 120 110 100 90 80 Trend 2000 2008 Trend 2009 2018** Omsättning Statistikkälla: Statistikcentralen Prognos: Finsk Handel -24 % 70 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016* 2017** 2018** Omsättningens volym ökar med en och en halv procent i år och med en procent nästa år.
Industrins återhämtning stödjer partihandeln Årsmedeltal för volymindexet för omsättningen 150 140 130 Trend 2000 2008 Trend 2009 2018** Omsättning 120-28 % 110 100 90 80 Statistikkälla: Statistikcentralen Prognos: Finsk Handel 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016* 2017** 2018** Omsättningens volym ökar med tre procent i år och med två procent nästa år.
Sysselsatta inom detaljhandeln 1 000 personer 170 160 150 Statistikkälla: Statistikcentralen Prognos: Finsk Handel 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017* 2018* Antalet sysselsatta inom detaljhandeln minskar med en halv procent i år och kommer inte att öka nästa år.
Sysselsatta inom partihandeln 1 000 personer 110 100 90 80 70 Statistikkälla: Statistikcentralen Prognos: Finsk Handel 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017* 2018* I år minskar antalet sysselsatta inom partihandeln med två procent, men ökningen bromsas upp till en två procent nästa år.
Handelns utsikter bakgrund I prognosen har man inte gjort antaganden om några andra skattebeslut än de som regeringen meddelat. Tillväxten i år och nästa år är kopplad till risker för både nedgång och uppgång. Faktorer som riskerar att minska tillväxten är bland annat bostadsbubblan i Kina, problem i euroområdet, eventuell räntehöjning, Brexit, flyktingkrisens eventuella konsekvenser för Europa, oroligheter i närområdet samt utbredning av en protektionistisk ekonomisk politik. Eventuella lättnader av inkomstbeskattningen och andra reformer kan senare komma att finansieras genom strängare konsumtionsskatter, vilket både äter upp köpkraft och ökar kostnaderna för handeln. En svag euro, en lätt penningpolitik och en allt starkare ekonomisk tillväxt i USA bidrar till tillväxten i Europa och Finland.
Hur kan man bidra till utvecklingen av tjänsterna och sysselsättningen redan i regeringens halvtidsöversyn? 1. Skyldigheten att erbjuda merarbete måste klargöras för att förbättra sysselsättningen: arbetsgivaren måste ha en tydligare rätt än idag att bestämma över vilket antal anställda som behövs. Den nuvarande skyldigheten att erbjuda deltidsanställda merarbete (2 kap 5 i arbetsavtalslagen) lämnar rum för tolkning och bromsar sysselsättningen. Rekryteringsviljan försvagas av rädslan för bestridande. Arbetsgivarens affärsledningsmakt och arbetsledningsrätt måste förstärkas. 2. Den dubbla skattekilen för tjänster måste göras smalare och inkomstbeskattningen lättas även under de sista åren av regeringsperioden (se bilaga). Mot all tjänstearbete riktas en dubbel skattekil som gör att priset för tjänsterna höjs och köpkraften försämras. Den dubbla skattekilen bromsar utvecklingen av konsumenttjänster. 3. Mervärdesbeskattningen måste utvecklas för att stödja företags tillväxt så att ensamföretagande sysselsätter på riktigt. Omsättningströskeln för moms måste höjas till 35 000 euro (se bilaga). Även för utländska webbutiker är tröskeln för momsfri försäljning till Finland 35 000 euro. Förberedelsen för höjningen av omsättningströskeln måste påbörjas omgående.
Mer information: chefsekonom Finsk Handel jaana.kurjenoja@kauppa.fi tfn 040 820 5378 Kauppa.fi Kaupanvuosi.fi