DEC 9 Halterna av NO 2 högst i Göteborg Göteborg har högst halter av kvävedioxid i Sverige. Miljökvalitetsnormen nås inte på långa vägar i göteborgsregionen trots allt renare fordon och ett i stort sett genomfört åtgärdsprogram. Vad är förklaringen till mysteriet med de höga halterna? Är det göteborgs topografi och återkommande inversioner? Är det förhöjda ozonhalter, ökad andel direktemissioner av kvävedioxid från fordon eller är det sjöfartens fel? En som funderat mycket på saken är Marie Haeger-Eugensson och hennes kollegor på IVL Svenska Miljöinstitutet. Deras resultat presenterades på årets luftvårdsdag i Partille. I en jämförelse mellan uppmätta halter under vinterhalvåret i drygt 4 av Sveriges största tätorter sticker Göteborg ut med högst halter (se figur nedan). - Någon entydig förklaring till att Göteborg sticker ut finns inte, men meteorologiska faktorer är sannolikt viktiga. Göteborgsområdets bebyggelse breder i stor utsträckning ut sig i dalgångar, där inversion lätt uppstår och överlever länge. Vi har ett extremt komplicerat vindmönster, vilket gör att de marknära utsläppen kan dröja sig kvar, medan utsläpp på hög höjd sprids (se foto nästa sida). Den omfattande sjöfarten är också något som skiljer Göteborg från andra städer i Sverige. De beräkningar IVL gjort visar dock främst på en lokal påverkan i närområdet där fartygen finns. Deras beräkningar visar att sjöfarten kan bidra med runt 3 procent av kvävedioxidhalterna i taknivå (Femman) och med 15 procent i gatunivå (Gårda), där vägtrafikens utsläpp dominerar. Långt från lagkraven Det är också i gatunivå som Göteborgsregionen har stora problem med att klara lagstiftningens miljökvalitetsnormer för luft. Luftvårdsprogrammets och miljöförvaltningen i Göteborgs luftövervak- forts på nästa sida Kvävedioxid (µg/m 3 ) 3 25 15 1 5 Göteborg Piteå Malmö Trelleborg Timrå Bollnäs Örnsköldsvik Arvika Burlöv Stockholm Karlshamn Sollefteå Älvsbyn Kävlinge Uppsala Lycksele Kalmar Örebro Jönköping Landskrona Söderhamn Västerås Köping Östersund Kramfors Sandviken Karlskoga Växjö Grums Övertorneå Karlskrona Hässleholm Strömsund Jokkmokk Örkelljunga Katrineholm Hörby Värnamo Mariestad Tidaholm Hallsberg Sala Boden Västervik Göteborg har högst kvävedioxidhalter i Sverige. Figuren visar mätningar under vinterhalvår. INFORMATION FRÅN LUFTVÅRDSPROGRAMMET I GÖTEBORGSREGIONEN
forts från föregående sida Göteborg har ett komplicerat vindmönster. Foto: Björn Holmer ning visar att det framförallt är normen för kvävedioxid och dygnsmedelvärden som är svåra att klara. Tar man en titt på utvecklingen de senaste sju åren så ser normen möjlig ut att nå i taknivå, men i gatunivå är antalet dygnsöverskridanden alldeles för många (se figur). Flera av GR-kommunerna har problem att klara normen utmed trafiklederna E6 och E, vilket i sin tur hänger ihop med regionens låga kollektivtrafikandel och omfattande tunga transporter. En annan möjlig orsak till höga kvävedioxidhalter som IVL har tittat närmare på är direktutsläpp av kvävedioxid från nya fordon. Merparten av utsläppen från vägtrafiken sker som kväveoxid (NO) och först efter reaktioner i luften bildas kvävedioxid (NO 2 ), som är det ämne som miljökvalitetsnormen gäller för. Moderna avgasreningskrav på fordon har ibland fått effekten att NO 2 i större utsträckning släpps ut direkt med avgaserna. - Våra beräkningar visar att direktutsläppen har marginell effekt i Göteborg, säger Marie, och problemet borde ju i så fall påverka alla tätorter på ett liknande sätt. Mer ozon vid kusten Ytterligare en förklaring till de höga kvävedioxidhalterna skulle kunna hänga ihop med stigande halter av marknära ozon. Förutom att ozon är en hälsofarlig luftförorening så är den nämligen avgörande för omvandlingen av kväveoxid till kvävedioxid. Jämför man årsmedelvärden för ozon från 9-talet med -talet, så har halterna i grova drag stigit från 4 till 5 µg/m 3, enligt miljöförvaltningens mätningar på Femman. - Här är också kuststaden Göteborg extra utsatt, enligt Mattias Hallquist på Göteborgs Universitet. Ozonet kommer med luftmassor från kontinenten. Över havet sker inte deponering av ozon i samma utsträckning som över land, vilket gör att halterna blir extra höga här. Summa summarum verkar mysteriet med att Göteborgsområdet har så höga kvävedioxidhalter kunna förklaras av flera saker, som till exempel topografin, meteorologin, vägtrafiken, sjöfarten och höga ozonhalter. Lösningen på problemet ligger sannolikt i att minska utsläppen såväl lokalt från vägtrafik och andra källor som att minska ozonbildande utsläpp internationellt. n n n Antal dygn 1 11 1 9 8 7 6 5 4 3 1 Antal dygn med kvävedioxidhalter (NO 2 ) över 6 µg/m 3 3 4 5 6 7 8 9 (jan-nov) Femman Mölndal Haga Gårda Miljökvalitetsnorm (max 7 dygn) Miljökvalitetsnormen överskrids rejält i gatunivå. Dygnsnormen för kvävedioxid (6 µg/m 3 ) får inte överskridas mer än 7 dygn på ett kalenderår. Mätplatserna Femman och Mölndal är i taknivå, medan Haga och Gårda är i gatunivå. Haga ligger på en trafikerad stadsgata där många människor vistas, medan Gårda ligger intill Kungsbackaleden (E6/E) och speglar den sämsta luftmiljön i Göteborgsområdet.
Västsvenska projekt kan ge grönare sjöfart Sjöfarten är en bransch som länge kommit undan ökade krav på miljövänliga bränslen och avgasrening. Om ingen förändring sker kommer Europas sjöfart inom tio år ha mer utsläpp av svavel- och kväveoxider än de sammanlagda utsläppen på land. Internationellt har de första stegen börjat tas med tuffare krav på framförallt svavelutsläppen. Men kommer sjöfarten klara av att ta även de ytterligare steg som krävs för att bli mer miljövänlig? Och kommer man kunna motstå frestelsen att i smyg använda billiga (och smutsiga) bränslen? Faktum är att två projekt i Västsverige ser ut att kunna råda bot på de farhågorna. Att ställa miljökrav på sjöfarten har visat sig svårt. Om en nation ställer höga krav kan fartygen flaggas ut till ett annat land. Ställer en hamn höga krav, så kan fartygen gå till nästa hamn. Några av de mest miljövänliga fartygen som anlöper Göteborgs hamn finns snarare på grund av krav från lastägarna. Ett tidigt exempel är Stora Enso som ställde krav på det rederi som skulle transportera deras papper, vilket fick rederiet Wagenborg att ta fram ett av världens mest miljövänliga fartyg. Just denna typ av exempel blev inspirationen för projektet Clean Shipping. Initiativet kommer från duon Jan Ahlbom och Ulf Duus, som under års tid bedrivit ett okonventionellt miljöarbete, som bland annat resulterat i ett Europeiskt förbud mot miljöfarliga HAoljor i däck och ett flertal miljöpriser. Grundtanken med Clean Shipping Project är att de stora aktörerna som får sina varor fraktade ska ställa tuffa miljökrav när de köper sjötransporter. Listan på de som ställt sig bakom projektet är imponerande med 23 storföretag som tillsammans har omfattande godsmängder, även i ett internationellt perspektiv. - Money talks, när de som betalar ställer kraven så kommer saker hända, sa Ulf Duus entusiastisk när Clean Shipping presenterades på Luftvårdsdagen. Index rankar fartygen Just nu tas ett index fram som visar hur väl rederierna klarar miljökraven. Kraven omfattar bland annat utsläpp till luft som orsakar växthuseffekt, hälsopåverkan, för- surning och övergödning (CO 2, NO X, SO X och partiklar). Men även aspekter som kemikalieanvändning, bränslen, vatten- och avfallshantering finns med i det som kallas Clean Shipping Index. Uppgifterna måste rederierna själva aktivt bidra med och resultatet ger en total ranking av hur miljövänligt rederiet och dess enskilda fartyg är. De 23 företag som ställt sig bakom projektet ska använda Clean Shipping Index när de upphandlar sjöfart. - Det kommer bli en snöbollseffekt, tror Jan Ahlbom, mycket står på spel för de redare som inte möter upp miljökraven. Inom två år räknar Jan med att Clean Shipping Project kommer sjösättas i full skala. För att projektet inte ska förlora i kraft och trovärdighet är det också viktigt att deras Index verkligen motsvarar den miljökvalitet som utlovas. - Därför kommer en oberoende part ta stickprov och granska de uppgifter som rederierna lämnat. Risken för att bli påkommen med att ha ljugit och få dåligt miljörykte tror vi i sig fungerar som en effektiv sanktion. Snabba besked om utsläppen Just risken för fusk inom sjöfarten är en farhåga som finns när kraven på sjöfarten ökar. Lockelsen kan vara stor, eftersom rena bränslen också är betydligt dyrare. De traditionella kontroller som Sjöfartsverket gör av till exempel bränslekvalitet genom fartygsbesök är resurskrävande, men med hjälp av en ny metod kan utsläpp till luften kontrolleras med betydligt enklare medel. Johan Mellqvist på Chalmers i Göteborg presenterade på Luftvårdsdagen teknik för fjärrmätning av fartyg som han är med och utvecklar. Mätningarna ger ett snabbt besked om både kväveoxidutsläpp och vilken svavelhalt enskilda fartyg har i forts på nästa sida
forts från föregående sida sitt bränsle. Projektet har bland annat haft en fast mätstation vid Älvsborgs fästning som automatiskt registrerat utsläppen från fartygen som anlöper Göteborgs Hamn. Resultat från drygt mätningar från ett 7-tal olika skepp visar att merparten håller sig under det högsta tillåtna svavelinnehållet i bränslen på 1,5 procent. Stenafartygen som då använde,5 procents svavel sticker tydligt ut med sin ofta återkommande anlöp. Flygplan som sniffar fram utsläppen Mätningar är också möjliga att göra från flygplan, vilket gör att även användning av otillåtna bränslen långt ute till havs kan avslöjas. Även denna teknik ger snabba besked; - Först gör vi en optisk mätning på 3 till 6 meters höjd som ger en indikation på om utsläppen verkar misstänkt stora, enligt Johan. För att få en mer noggrann mätning kan vi därefter gå ner och sniffa genom att helt enkelt flyga igenom rökmolnet från fartyget på 5 till 3 meters höjd. - Här kan svavelinnehållet i bränslet bestämmas med större säkerhet genom förhållandet mellan svavel- och koldioxidutsläpp. Utsläpp av kväveoxider kan vi räkna vi fram per kilowattimme med hjälp av inlagda uppgifter om fartygets motorer. Mycket talar för att Chalmers forskning om fjärrmätningar inte kommer hamna i byrålådan. Älvsborgs fästning kommer troligen att bli en permanent mätplats i framtiden och redan 1 kommer ett av kustbevakningens flygplan vara utrustade med mätinstrument. Både Clean Shipping Project och Chalmers har ambitioner att aktivt sprida sitt arbete internationellt. Trots de två västsvenska projektens olika angreppssätt har de båda goda utsikter att bidra till en mer miljövänlig sjöfart. n n n Bättre gatuluft än väntat i Mölndal Sedan början på juni 9 sker fasta mätningar i gatunivå i centrala Mölndal. Gatumätningen kompletterar den befintliga mätstationen, som sedan 1989 mätt i taknivå från Mölndals Folkets Hus över motorvägen (E6). Den nya mätsträckan går 14 meter i marknivå längs Göteborgsvägen från Folkets hus och söderut. Resultaten är överraskande positiva. Efter ett halvårs mätningar kan man konstatera att halterna av kvävedioxid är lika låga som i taknivå (se bild). Det verkar med andra ord som att påverkan från E6 avtar fort med avståndet. Den lokala trafiken på Göteborgsvägen är relativt liten jämfört med gatumätningarna inne i Göteborg (Gårda och Haga) där också stadens bakgrundshalter är högre. n n n NO2 (µg/m 3 ) 5 4 3 1 Juni Juli Aug Sept Okt Nov Gårda (gatunivå) Haga (gatunivå) Femman (taknivå) Mölndal (taknivå) Mölndal (gatunivå) MKN (år) Delmål (år) Figuren visar månadsmedelvärden för kvävedioxid under juni till november 9. Den nya mätsträckan är mörkblå. Den mörkröda linjen motsvarar miljökvalitetsnormen (MKN) för år och den ljusröda linjen motsvarar det nationella delmålet för Frisk luft. Gårda saknar mätvärde i oktober på grund av service.
Luftvårdsdagen 9 Den 2 december arrangerade vi vår årligen återkommande Luftvårdsdag. I år gästade vi Partille kommun och de 7-tal åhörarna bjöds på tio föreläsningar, varav flera återges i detta nummer av Det ligger i luften. Vill du ta del av mer dokumentation från dagen så finns alla presentationer på www.grkom.se/luft n n n På gång under 1 Under våren 1 kommer luftvårdsprogrammet att göra mätningar i Härryda kommun. Från januari till april ska en mobil mätvagn finnas på plats i Mölnlycke centrum för att mäta kvävedioxid och partiklar. Mätningarna utförs av Göteborgs miljöförvaltning. Under 1 kommer också beräkningar av partikelhalter (PM 1 ) göras för cirka 4 gaturum eller väglänkar i Göteborgsregionens större tätorter. År 7 gjorde luftvårdsprogrammet en liknande, men enklare riskbedömning av gatu- och vägstråken i regionen. Den nu aktuella utredningen kommer använda mer avancerade beräkningsprogram och liksom tidigare ta hänsyn till faktorer som dubbdäcksanvändning och uppvirvling, som har stor påverkan på halterna. n n n Nya rapporter 9 Luftföroreningsmätningar i Partille vintern 8-9, Rapport 147, 9-2 Mätningar av lättflyktiga kolväten i Göteborgsregionen, Rapport 148, 9-6 Haltbidragsberäkning av kvävedioxid för några av Luftvårdsprogrammet medlemsföretag år 9, Rapport 149, 9-6 Rapporterna finner du på vår hemsida, www.grkom.se/luft www.grkom.se/luft Vi finansierar luftvårdsprogrammet Kommunerna i Göteborgsregionen samt Västtrafik Göteborgsområdet, Vägverket Region Väst, Stena Line, Taxi Göteborg, Göteborg Energi, Göteborgs Hamn, Luftfartsverket Göteborg Landvetter Flygplats, Mölndal Energi, Nynäs Refining, Preem AB, Renova, Shell Raffinaderi, Tefco, Volvo Lastvagnar, Volvo Personvagnar ALE ALINGSÅSGÖTEBORG HÄRRYDAKUNGSBACKAKUNGÄLVLERUMLILLAEDET MÖLNDALPARTILLESTENUNGSUNDTJÖRNÖCKERÖ Göteborgsregionens luftvårdsprogram c/o Miljöförvaltningen i Göteborg Adress Karl Johansgatan 23, 414 59 Göteborg Tel 31 3683881 Fax 31 368 371