86 Marie Karlsson-Tuula MARIE KARLSSON-TUULA Överlåtelse av avtal under företagsrekonstruktion - Ett förslag till reformering Frågan om överlåtelse av gäldenärens avtal under företagsrekonstruktion har varit föremål för diskussion under en längre tid. I utländsk rätt och framför allt i amerikansk finns denna möjlighet för gäldenären sedan länge stadgad i 365 Bankruptcy Code. Syftet med bestämmelsen är bl.a. att en överlåtelse ska underlätta rekonstruktionsförfarandets genomförande.* I Entreprenörskapsutredningen föreslås att en överlåtelsemöjlighet för gäldenärens avtal till tredje man ska införas också i vår lagstiftning i lagen om företagsrekonstruktion. Av remissvaren framgår dock att flera remissinstanser ställer sig tveksamma till om gäldenären ska ha en sådan möjlighet under ett rekonstruktionsförfarande. I denna artikel diskuteras denna fråga och en kort jämförelse sker med innehållet i amerikansk rätt. Frågorna som aktualiseras är komplexa och inrymmer flera detaljfrågor. Dessa kan på grund av utrymmesskäl inte behandlas här. MARIE KARLSSON-TUULA Jur. dr. och Professor i civilrätt vid Karlstads universitet, ansvarig utgivare Insolvensrättslig tidskrift, marie.karlsson-tuula@kau.se 1. INLEDNING Gäldenärens avtal vid företagsrekonstruktion är en fråga som ständigt är föremål för särskild hantering under företagsrekonstruktion. Gäldenärens avtal är ofta också den viktigaste tillgången för en rekonstruerande gäldenär och kan betyda mycket för den fortsatta driften av verksamheten. Det kan vara nödvändigt att gäldenären kan nyttja befintliga avtal särskilt om det rör långvariga avtal såsom exempelvis hyra av lokal, leasingobjekt eller licensavtal som utgör en förutsättning för verksamhetens fortsatta drift. I gäldenärens verksamhet finns det vanligen förmånliga avtal som gälde- * Med rekonstruktionsförfarande avses här endast rekonstruktion i enlighet med Chapter 11 Reorganisation Business i Bankruptcy Code.
Överlåtelse av avtal under företagsrekonstruktion - Ett förslag till reformering 87 nären vill vidbli och dra nytta av. Men det kan även finnas betungande avtal som gäldenären egentligen vill häva eftersom det ofta är till nackdel att fullfölja avtalet under rekonstruktionen. Det kan vara kostsamt för en gäldenär, som genomgår en rekonstruktion i sak, att fullfölja ett betungande avtal. 1 Det saknas dock i praktiken en hävningsrätt enligt 2 kap. 20 lagen om företagsrekonstruktion. 2 Gäldenären kan under förfarandet inte aktivt häva de avtal som denne inte längre finner vara lönsamma för den fortsatta verksamheten. Det åligger rekonstruktören tillsammans med gäldenären att bestämma vilka avtal som ska fortsätta under rekonstruktionsförfarandet och därmed fullföljas av gäldenären. De avtal som gäldenären tillsammans med gäldenären inte begär fullföljd av, enligt 2 kap. 20 LFR, får motparten häva och får en skadeståndsfordran som ingår i ackordet. 3 Hanteringen av gäldenärens avtal under företagsrekonstruktion kan vara avgörande för hur rekonstruktionsförfarandet kommer att avslutas dvs. bl.a. för frågan om företagsrekonstruktionen kan genomföras med ett lyckat resultat. 4 I den nuvarande lagstiftningen regleras gäldenärens avtal i 2 kap. 20 LFR. Det har fortlöpande förts en diskussion om bestämmelsens utformning och dess innehåll. En diskussion har bl.a. rört frågan om en gäldenär ska ha möjlighet att häva ett betungande avtal under en pågående företagsrekonstruktion. En sådan möjlighet finns i såväl den finska saneringslagen som i den amerikanska regleringen i Bankruptcy Code. 5 En annan diskussion har också rört just frågan om en gäldenär ska kunna överlåta ett avtal till tredje man så att avtalet fullföljs i sin helhet även om gäldenären inte kan fullgöra sina prestationer. 6 Frågan om överlåtelse 1 Med rekonstruktion i sak avses i det följande att gäldenären även gör strukturella förändringar i företaget såsom exempelvis ändrad marknadsföring, ny eller annan produktion, reducerar företagets antal anställda och kanske byter ut ledningen styrelsen och/eller vd:n. 2 Lag (1996:764 ) om företagsrekonstruktion förkortas i det följande LFR. 3 De avtal som avses är de avtal som ingicks före det att gäldenären ansökte om företagsrekonstruktion enligt 2 kap. 6 LFR. 4 Med lyckat resultat avses i det följande att rekonstruktionen avslutas med ett laga kraftvunnet offentligt ackord och att verksamheten åter igen kan drivas vidare. Det har diskuterats vad som avses med en lyckad rekonstruktion, dvs. om gäldenären ska vara verksam i 6 månader eller längre efter avslutat förfarande för att anses vara lyckat. 5 I den finska Saneringslagen regleras gäldenärens avtal bl.a. i 26-27. I Bankruptcy Code regleras gäldenärens avtal i artikel 365. 6 Se bl.a. Karlsson-Tuula, M, En framtida insolvensbalk, Ny juridik 2001:3, s. 37-70. Lennander, G, Gäldenärens kontraktsförhållanden i ett framtida rekonstruktionsförfarande, JT 1992/93, s. 323. SOU 2001:80, s. 80.
88 Marie Karlsson-Tuula av avtal var aktuell redan 2001. 7 Överlåtelsefrågan är nu åter föremål för diskussion eftersom Entreprenörsutredningen har föreslagit att en sådan möjlighet ska stipuleras i lagstiftningen. 8 Entreprenörskapsutredningen har i övrigt när det gäller gäldenärens avtal i det väsentliga föreslagit ett regelverk med i princip samma innehåll som om bl.a. tidigare föreslagits av Förmånsrättskommittén i SOU 2001:80 och som i SOU 2010:2. Det finns såväl för- som nackdelar med att ge gäldenären en möjlighet att överlåta avtal under företagsrekonstruktion och parternas intressen måste ställas mot varandra. Den aktuella frågan blir, vid överlåtelse av avtal, om nackdelarna är så påtagliga för motparten att de förhindrar att den tilltänkta reformen genomförs eller om den rekonstruerande gäldenärens intressen kan anses väga tyngre än borgenärernas för att få en väl fungerande rekonstruktionslagstiftning. Det är min avsikt att i det följande föra denna diskussion. 2. ALLMÄNT Obligationsrättens regler ger utifrån olika avtalstyper en splittrad bild över möjligheterna att överlåta avtal vid insolvens. I allmänhet kan en gäldenär inte utan borgenärens samtycke befria sig från en förpliktelse i ett avtal genom att överlåta detta till en ny gäldenär. 9 Ett sådant samtycke kan lämnas uttryckligen men det kan också framgå av t.ex. ett konkludent handlande. Ett gäldenärsbyte kan i vissa fall följa av lag eller åstadkommas med stöd av lag. 10 Utan lagstöd förutsätts annars att borgenären och den som inträder som ny gäldenär är överens om det. Agentur- och licensavtal utgör två exempel på avtalstyper som inte utan motpartens samtycke kan överlåtas till en ny avtalspart. Detta är ett problem vid företagsrekonstruktion. Det får bl.a. till följd att rekonstruktören vid varje givet tillfälle och särskild avtalstyp måste undersöka vilka avtal som överhuvudtaget kan överlåtas. Detta medför såväl en tidsutdräkt som ökade kostnader i rekonstruktionsförfarandet. En sådan hantering är inte önskvärd under en företagsrekonstruktion. Olikheten mellan avtalstyperna torde inte ha någon annan förklaring än att reglerna har tillkommit vid olika tidpunk- 7 Frågan om överlåtelse av avtal under företagsrekonstruktion har diskuterats i olika sammanhang bl.a. i Karlsson-Tuula, M, En framtida insolvensbalk, Ny Juridik s. 37-70. Se även Rekonstruktion av företag inom insolvenslagstiftningens ramar. En studie i svensk och amerikansk insolvensrätt, 2 uppl. 2001. Karlsson-Tuula, M, Gäldenärens avtal vid företagsrekonstruktion och konkurs, 2 uppl. 2012. SOU 2001:80. SOU 2010:2. 8 Se SOU 2016:72, bl.a. s. 211. 9 Se här och i det följande SOU 2016:72, s. 211f. Se även Rodhe, K, Obligationsrätt, s. 642 ff. 10 Se exempelvis 2kap. 26 ABL.
Överlåtelse av avtal under företagsrekonstruktion - Ett förslag till reformering 89 ter vid vilka olika intressen har gjorts gällande. 11 Det skulle bl.a. därför underlätta för gäldenären om en bestämmelse om att en rekonstruerande gäldenär kan överlåta av avtal införs i 2 kap. 20 LFR. Det står i svensk rätt klart att ett avtal i vilket motparten har sakrättsligt skydd ska fullföljas i sin helhet med fullt ansvar, dvs. att gäldenären ska fullfölja varje förpliktelse enligt avtalet. 12 I de avtal i vilka det inte finns ett sakrättsligt skydd för motparten har gäldenären inte någon skyldighet att fullfölja sina samtliga prestationer enligt avtalet. Om gäldenären är i dröjsmål med betalning eller prestation har motparten en hävningsrätt i enlighet med köplagens bestämmelser. Vid tillämpning av 2 kap. 20 LFR står det dock gäldenären fritt att tillsammans med rekonstruktören inom skälig tid att ge motparten besked om vilka avtal ska fullföljas, trots att gäldenären är i befarat eller redan inträffat dröjsmål med betalning eller prestation. Bestämmelsen i 2 kap. 20 LFR är utformad så att den ska förhindra att motparten häver avtalet trots att denne har en lagstadgad rätt till detta. Tanken är att gäldenären ska kunna rekonstruera sin verksamhet trots tidigare kontraktsbrott. Är tiden för fullgörelse inne ska dock gäldenären betala eller ställa säkerhet i enlighet med 2 kap. 20 p. 1. LFR. Om tiden för fullgörelse inte är inne ska gäldenären bara skydda motparten om det finns särskild anledning att skydda honom mot förlust enligt 2 kap. 20 p. 2 samma lagrum. Det rör sig om situationer där till exempelvis en gäldenär före rekonstruktionens inledande har beställt en särskild maskin som säljaren med svårighet kan avyttra till annan på den öppna marknaden, dvs. har svårighet att avyttra tillgången till annan. 3. ÖVERLÅTELSE AV GÄLDENÄRENS AVTAL UNDER FÖRETAGSREKONSTRUKTION Ett avtal som gäldenären ingick före beslutet om företagsrekonstruktion kan ha ett värde i sig särskilt ett långvarigt avtal, som ovan redan nämnts, hyresavtal avseende lokal, leasingavtal och ett annat exempel är licensavtal. 13 Det kan vara av intresse för den rekonstruerande gäldenären att överlåta ett avtal mot vederlag om prestationen är mer intressant för verksamhetens vidaredrift än nyttjandet av prestationen enligt avtalet. Rekonstruktionsgäldenären kan då tillgodogöra sig marknadsvärdet vid 11 SOU 2010:2, s. 386. 12 Håstad, T, Sakrätten avseende lös egendom, 6 uppl. 1996, s. 398. SOU 2001:8, s. 93-94. 13 Levin, M, Lärobok i immaterialrätt: upphovsrätt, patenträtt, mönsterrätt, känneteckensrätt i Sverige, EU och internationellt, 10 uppl. 2011, s. 227.
90 Marie Karlsson-Tuula överlåtelsen och sålunda få en intäkt som är värdefull för verksamheten. 14 Möjligheten att överlåta avtal i verksamheten kan också i vissa fall motverka värdeförstöring för den rekonstruerande gäldenären. Ett starkt incitament för en överlåtelse av avtal är att gäldenären har träffat avtal innan de ekonomiska problemen uppstod som under rekonstruktionen blir att betrakta som betungande prestationer för gäldenären. Eftersom det saknas en reglering för gäldenären att häva ett sådant avtal, enligt 2 kap. 20 LFR, kan en överlåtelse minska gäldenärens skuldbörda vilket därmed får till följd att gäldenärens behov av nytt kapital minskar. 15 En möjlighet att överlåta avtal kan också innebära att verksamheten eller delar av den kan överlåtas med redan befintliga avtal. Denna situation måste betraktas som väldigt förmånlig för såväl den rekonstruerande gäldenären som den part som tar över ett redan framförhandlade avtal. Det står motparten helt fritt att välja att godta en överlåtelse av ett avtal eller avstå från att överta rollen som avtalspart. En överlåtelse av ett avtal innebär att gäldenären kan realisera det ekonomiska värdet av ett redan ingånget avtal på ett fördelaktigt sätt i stället för att vara tvungen att fullgöra avtalen till en hög kostnad. Sammantaget är en överlåtelse av avtal under företagsrekonstruktion till fördel för den rekonstruerande gäldenären och för motparten då avtalet i sin helhet och blir fullföljt. Samtliga prestationer enligt det ursprungliga avtalet fullgörs i enlighet med det ursprungliga avtalet som gäldenären har förhandlat fram före det att rekonstruktionsförfarandet inleddes. Detta faktum är fördelaktigt inte minst för borgenärskollektivet. De torde kunna påräkna en högre ackordsprocentlig utdelning vid förhandlingarna i den offentliga ackordsuppgörelsen. Det ställs krav, i enlighet med lagförslaget, på att den motpart till vilken gäldenären överlåter avtalet är solvent och därmed kan fullgöra alla de prestationer som återstår enligt avtalet. Detta är ett krav som bl.a. följer innehållet i 365 Bankruptcy Code och det framstår som skäligt då motparten inte ska komma i ett sämre läge efter överlåtelsen. Det torde annars saknas skäl för en ny avtalspart att acceptera avtalsförhållandets innehåll och godta en överlåtelse. 14 UNICTRAL, s. 129. I UNICITRALS lagstiftningsguide finns överlåtelse av ömsesidigt ofullbordade avtal i del 5. I punkt 139 stadgas att den överlåtande parten kan gynnas om det pris denne betalar är lägre än marknadsvärdet. Gäldenären kan då tillgodogöra sig mellan skillnaden till gagn för företagsrekonstruktionens genomförande. I punkt 140 tas dock motpartens kontraheringsplikt upp vilket belyser överlåtelsemöjligheterna av avtal ur ett borgenärsperspektiv. Vid en överlåtelse är det önskvärt att överlåtaren ersätter motparten för fordringar som icke är uppfyllda för tiden före överlåtelsen. Guiden undantar två avtalstyper från överlåtelse och det är anställningsavtal och personliga avtal. Övriga avtal omfattas av lagstiftningsguiden. 15 SOU 2001:80, s. 163.
Överlåtelse av avtal under företagsrekonstruktion - Ett förslag till reformering 91 Enligt utredningen är det utifrån ett rekonstruktionsperspektiv möjligt att göra ett gäldenärsbyte. 16 En fråga som aktualiseras i sammanhanget är dock vilket skyddsvärde motparten har i sitt intresse av att få välja vem som nyttjar dennes egendom eller i vilket sammanhang i en insolvenssituation som detta går utöver allmänna borgenärernas och samhällets intressen av vidaredrift och att rekonstruktion kommer till stånd. Men detta problem torde kunna botas med ett tydligt lagstadgande om överlåtelse under en företagsrekonstruktion. Enligt utredningen är det utifrån ett rekonstruktionsperspektiv möjligt att göra ett gäldenärsbyte vid t.ex. leasingavtal. 17 Förvärvaren av ett leasingavtal tar då över avtalet och ansvaret för fullföljd av de avtalsrättsliga förpliktelserna och det leasade objektet fortsätter att utgöra säkerhet för borgenären i enlighet med det av parterna förut ingångna avtalet. Den rekonstruerande gäldenären befrias från sitt ansvar och den nya gäldenären erlägger betalning till den nya motparten i enligt avtalet till borgenären. Det nämnda gäldenärsbytet förutsätter, som ovan redan sagts, borgenärens samtycke. Ett annat exempel på en möjlig överlåtelse är ett avtal om hyra av lokal. Borgenären ska då tillåta att överlåtelse av hyresavtalet kan göras till en ny hyresgäst och det får det anses innebära att borgenären, dvs. hyresvärden medger att den nya gäldenären får överta den nuvarande gäldenärens rätt att nyttja lokalen. Detta förslag är välkommet då det är vanligt förekommande att hyresvärdar under en företagsrekonstruktion sällan ställer sig positiva till att den rekonstruerande gäldenären får omförhandla hyresavtalet. Under rekonstruktionen kanske gäldenären endast är i behov av en mindre lokal än den som det ursprungliga hyresavtalet omfattar. Utredningen föreslog en regel som innebär att gäldenären har rätt överlåta ett avtal mot borgenärens vilja under förutsättning att a) gäldenären förklarat att avtalet ska fullföljas, b) att tredje man har förmåga att fullgöra avtalet och c) motparten inte väsentligt missgynnas av överlåtelsen och det i övrigt inte finns något rättsligt hinder mot överlåtelsen. 18 16 SOU 2016:72, s. 112f. 17 Se här och i det följande SOU 2016:72, s. 211-f. 18 Citatet är hämtat från SOU 2016:72, s. 112.
92 Marie Karlsson-Tuula Förslaget innebär att förvärvaren ska uppfylla gäldenärens återstående avtalsförpliktelser i den mån de omfattas av avtalsöverlåtelsen till borgenären och den sistnämnde ska fullgöra sin del av avtalet gentemot förvärvaren. Gäldenären befrias dock från det datum då överlåtelsen äger rum från eventuella förpliktelser i det överlåtna avtalet. 19 Det ska enligt utredningen vara möjligt att överlåta avtalet trots att det finns förbud mot detta i avtalet, jfr nuvarande 20 kap 20 sjätte stycket LFR och föreslagna 2 kap. 20 i att reglerna är tvingande till gäldenärens fördel. I utredningen diskuterades det också om en gäldenär till exempel ska få överlåta ett avtal som avser en specifik tjänst som gäldenären ska utföra åt motparten. 20 Även i den situationen bör inte överlåtelse ske, om motparten inte kan förvänta sig att få tjänsten utförd med samma kvalitet. Det viktigaste torde dock vara att motparten skyddas mot att tredje man på grund av bristande ekonomisk förmåga eller av annat skäl inte kommer att fullgöra sin del av avtalet efter övertagandet. Regelverket måste därför tillhandahålla ett skydd för borgenären. Skyddet består i att överlåtelsen måste ske till en solvent tredje man. Tredje man måste således ha förmåga att fullfölja avtalet. Skyddet består även av en möjlighet för borgenären att förhindra överlåtelsen för det fall borgenären väsentligen missgynnas av överlåtelsen, dvs. det finns risk att vederbörande inte får betalt eller betryggande säkerhet inte kan inte ställas för fordran om så krävs av något annat skäl än tredje mans betalningsförmåga. Om en borgenär motsätter sig att avtalet överlåts ska saken prövas av domstol. Om borgenären är missnöjd med gäldenärens beslut, vilket har tillstyrkts av rekonstruktören, får borgenären enligt förslaget väcka talan mot gäldenären inom tre veckor från det att borgenären fick del av beslutet. Talan ska väckas i den tingsrätt som handlägger ärendet om företagsrekonstruktion. En sådan process bör handläggas mycket skyndsamt för att inte fördröja förfarandets fortgång. I sådana mål bör man kunna besluta att vardera parten ska bära sina egna rättegångskostnader. 4. RÄTTSLIGA KONSEKVENSER AV ATT EN ÖVERLÅTELSE SKER De rättsliga konsekvenserna av att en överlåtelse sker saknas i lagförslaget. I och för sig torde man kan kunna förutse dessa. Men kanske det kanske 19 Se motsvarande regel med samma innehåll i Nordic-Baltic Recommendations on Insolvency Law, Final version 2016. 20 Se här och i det följande SOU 2016:72, s. 111f.
Överlåtelse av avtal under företagsrekonstruktion - Ett förslag till reformering 93 behöver tydliggöras att en rättsföljd liknande den som finns i det nordisk baltiska nätverket borde finnas med. I deras förslag sägs att en överlåtelse av gäldenärens avtal medför att förvärvaren inträder som avtalspart i gäldenärens ställe. 21 Överlåtelsen innebär alltså att förvärvaren inträder som avtalspart i gäldenärens ställe. Det innebär att förvärvaren ska fullgöra gäldenärens avtalsenliga skyldigheter i den utsträckning som de omfattas av fullföljdsbeslutet, och att motparten ska utge vederlaget för dessa, medan gäldenärens ansvar upphör vid tidpunkten for överlåtelsen. 5. EN GÄLDENÄRS MÖJLIGHET ATT ÖVERLÅTA AVTAL UNDER CHARTER 11 REORGANIZATION BUSINESS För att belysa vikten av att en gäldenär bör beredas en möjlighet att överlåta avtal under en företagsrekonstruktion beskrivs väsentliga delar av amerikansk rätt om överlåtelse av avtal kortfattat. I amerikansk rätt kan en gäldenär häva de avtal som är betungande under rekonstruktionen. Det står också gäldenären fritt att fullfölja vissa kontraktsförhållanden som är till fördel för förfarandets genomförande. I vissa situationer kanske gäldenären finner att ett avtal är till gagn för förfarandet men ändå för betungande att fullfölja under rekonstruktionen. Gäldenären har då en lagstadgad rätt att överlåta avtalet till tredje man om vissa övriga förutsättningar är uppfyllda. 22 I 365 Bankruptcy Code uppställs två krav för en överlåtelse ska kunna ske. 23 Det ena är att gäldenären först måste fullfölja avtalet och kompensera motparten för eventuella förluster, dvs. erlägga samtliga tidigare förfallna betalningar enligt avtalet till motparten. Det andra villkoret är att gäldenären måste lämna garantier för att avtalet kommer att fullföljas, adequate assurance. Motparten ska, enligt BC, således skyddas mot att tredje man på grund av bristande ekonomisk förmåga eller av något annat skäl inte fullföljer sin del av avtalet. En garanti om framtida fullgörelse har betydelse för den tidigare avtalsparten, eftersom denne efter överlåtelsen inte har någon möjlighet att rikta invändningar om försumlighet eller kontraktsbrott mot överlåtaren. När ett kontraktsförhållande har överlåtits, kan således ingen talan på grund av försummelse eller kontraktsbrott väckas mot den rekonstruerande gäldenären. Detta stadgande i BC skiljer sig sålunda från allmänna avtalsrättsliga principer. I Common Law sägs dock att den nya avtalsparten kan rikta invändningar mot överlåtaren vid 21 Se Uppsala universitetets remissvar till Entreprenörskapsutredningen, s. 11. 22 11U.S.C. 365(f ). 23 Bankruptcy Code förkortas i det följande BC.
94 Marie Karlsson-Tuula försummelse eller andra kontraktsbrott. I 365(1) stadgas vidare att en hyresvärd har rätt att begära att deposition lämnas eller att någon annan säkerhet ställs innan en gäldenär överlåter ett hyresavtal. Depositionen eller säkerheten kan vara densamma som krävs i normalfallet och behöver således inte överstiga hyresgästens ekonomiska förpliktelser enligt avtalet. En gäldenär får dock inte överlåta avtal som avser en viss tjänst, om inte motparten samtycker härtill. Förbudet bygger på att en part som anlitat en yrkesmässigt särskilt kunnig person inte ska behöva nöja sig med att någon annan utför prestationen eller tjänsten. Har en köpare av en viss tjänst anlitat någon som har särskilda kunskaper, anses det oskäligt att låta någon annan utföra just det särskilda uppdraget. Avtal som reglerar banklån eller höjning av krediter får inte heller överlåtas. Restriktionen gäller dock inte alla kredituppgörelser exempelvis omfattas inte checkräkningskrediter. Det saknar alltså betydelse om avtalet innehåller klausuler som förbjuder att sådana avtal överlåts. Det saknar också relevans att ett avtal innehåller avtalsvillkor med innebörden att avtalet upphör att gälla om det överlåts. 6. AVSLUTANDE SYNPUNKTER Förslaget om överlåtelse av avtal under en företagsrekonstruktion välkomnas. I flera andra rättsordningar finns en lagstadgad möjlighet för en gäldenär att överlåta avtal som ingåtts före det att rekonstruktionsförfarandet inleddes. En överlåtelse kan ske utan att motparten lider någon ytterligare ekonomisk skada på grund av överlåtelsen. Vid företagsrekonstruktion är gäldenärens möjligheter att bli av med betungade avtal begränsade eftersom det saknas en hävningsrätt för gäldenären. Det kan vara högst intressant för en gäldenär att då ha möjlighet att överlåta avtalet för att slippa betungande förpliktelser enligt avtalet. En överlåtelse torde också vara till gagn för motparten då avtalet kommer att fullföljas i sin helhet och för borgenärskollektivet som torde kunna påräkna en högre utdelningsprocent i det offentliga ackordet. I amerikansk rätt har denna möjlighet funnits sedan 1979 då Bankruptcy Code infördes. Flera remissinstanser har av olika skäl motsatt sig att en gäldenär under ett rekonstruktionsförfarande ska kunna få denna möjlighet. Det har bl.a. framförts att motparten under ett rekonstruktionsförfarande inte ska lida ytterligare skada på grund av att en överlåtelse sker av vissa för gäldenären betungande avtal. I denna diskussion måste man ställa samtliga parters intressen mot varandras och samtidigt reflektera över vilket det övergripande målet är med en rekonstruktionslagstiftning. Syftet med vår rekonstruktionslagstiftning är bl.a.
Överlåtelse av avtal under företagsrekonstruktion - Ett förslag till reformering 95 att gäldenären ska återfå lönsamheten i verksamheten och kunna driva verksamheten vidare. Det är av gagn för flera samhällsintressen inte minst sysselsättningen, dvs. att förhindra att arbetstillfällen förloras. Väljer lagstiftaren att införa denna möjlighet för gäldenären torde samma möjlighet kunna införas vid ett konkursförfarande. Detta skulle också medföra fördelar vid konkurs. Det är viktigt att rättsläget inte blir haltande på denna punkt utan att bestämmelserna vid såväl företagsrekonstruktion som konkurs har väsentligen samma innehåll.