Pedagogisk planering

Relevanta dokument
Fysiken i naturen och samhället

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Teknik

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet teknik

Rymdutmaningen koppling till Lgr11

Pedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan 2016

Centralt innehåll. Några enkla ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar. I årskurs 1 3. I årskurs 4 6

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik

Kursplan och kunskapskrav för skolämnet Teknik

ÖVNING SKAPA EN UPPFINNING SOM STÖDJER PERSONER MED EN FUNKTIONSNEDSÄTTNING ÅR 1-3

Pedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan Förankring Lgr11

Teknik Tekniska lösningar v.17-v.18

Mariann Kuusivuori NT-utvecklare i Huddinge kommun

Tema Energi i Teknik och No hösten -14

Kretsar kring el årskurs 4-6

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3

Varför läser vi? LPP Fysik ht notebook. September 17, 2016

Förankring Lgr11. Pedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan 2013

Snilleblixtarna och LGR 11 TEKNIK

Göteborg 5 december Teknik

använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler.

Pedagogisk planering till klassuppgifterna, rikstävling Teknikåttan 2018

Pedagogisk planering till klassuppgifterna Teknikåttan 2019

Målet med undervisningen är att eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

En produkts livscykel

Marie Svensson och Camilla Sjöberg

Pedagogisk planering projekt Eco Friends (biologi, fysik, kemi, teknik)

Kunskapskrav åk 6 i biologi, fysik och kemi

Extramaterial till Spektrum Teknik

Teknik. Teknik. Uppfinningar - utvecklingsprocessen. Arbetshäfte. Namn på gruppmedlemmarna: Klass 7E

Lokal Pedagogisk planering

Vetenskap och Teknologi 9686 Koppling till Lgr11

Lokal Pedagogisk planering- Teknik åk 8- VT/ 13 Grimstaskolan

Teknik. Syfte. Kurskod: SGRTEK7 Verksamhetspoäng: 150 TEKNIK 62 SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA PÅ GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att:

Bilbygget i 8A och 8C, VT17

Lärares planering och genomförande av arbetsområdet Glasögonbågar

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet fysik

Röda temat Min värld, mitt liv! Centralt innehåll åk 4

Lokal Pedagogisk planering- Teknik åk6-vt 13 Grimstaskolan

Jörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING TEKNIK ÅK 8

NO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Centralt innehåll. Människans upplevelser av ljus, ljud, temperatur, smak och doft med hjälp av olika sinnen.

LPP i teknik. Varför läser vi teknik Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut Hur skall vi visa att vi når målen?

EV3 Design Engineering Projects Koppling till Lgr11

Röda tråden. Tekniska lösningar. Förslag på Hur. Förslag på Hur. Förslag på Hur. Centralt innehåll. Åk4 Åk 5 Åk 6

Del ur Lgr 11: kursplan i fysik i grundskolan

Identifiera och analysera tekniska lösningar. Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik.

Teknik Granbergsskolan 7-

skapande skola teknik & fysik årskurs 4-6

Förslag på kunskapskrav och förmågor

Förnyelsebar energi Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11

Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI

VARFÖR TEKNIK I FÖRSKOLAN? VARFÖR TEKNIK I SKOLAN?

Pedagogisk planering. NO och Teknik i grundsärskolan. Åk 1-6, 7-9. Arbetsområde: NTA- kretsar kring el. Annika Lundin Tierps Kommun

LPP att bygga och konstruera

Pep för arbetsområdet: No - Rymden

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Lärares verktyg i bedömningsprocessen. Svårfångat lärande elever i behov av anpassning och särskilt stöd

Planering Energi 9C. Syfte: Vecka Onsdag Torsdag Fredag 34 Dela ut böcker. 35 Forts.

Elektricitet, magnetism och energi - 9E - vt17, v5-12

Lokal pedagogisk planering i fysik för årskurs 9

Snilleblixtarna och LGR11 HALLSTA

Lärares planering och genomförande av arbetsområdet Trafiksignalsystem

Tema Fågelholk - ett teknikarbete för klass 6-7

Kursplanen i ämnet teknik

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI

Lokal Pedagogisk planering- Teknik åk 9- VT 13 Grimstaskolan

Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg. Ett program för undervisning i teknik och fysik

Tisdag 50 Onsdag 50 Fredag 90

Förslag den 25 september Fysik

Planering Ljud,hörsel och vågrörelse år7

LPP Energi och elektricitet År 7

TEKNIKEN GÅR FRAMÅT ELLER?????

Workshop Micro:bit Maria Sandfjord Helene Zeland Bodin

Bygga fordon 4-6. Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11

Temats innehåll och lärande

Lägenhetsprojekt, så 9 ht 14 Teknik, slöjd och hemkunskap

RÖDA TRÅDEN NO: biologi, fysik, kemi och teknik F-KLASS ÅK

Planering för Fysik Elektricitet och magnetism årskurs 7

Teknik Arabyskolan. PEDAGOGISK PLANERING LGR-11. Trafik.

LÄRARHANDLEDNING Mecka med ljud

Här kommer vi ha hjälp av våra lektioner gällande byggnadsmaterial, tryck och dragkrafter, balkformer och hållfasthet.

Naturorienterande ämnen

Energi VT av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former.

3.10 Fysik. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet fysik

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Arbetsområdet Elektronik

Progressionen i teknikämnets centrala innehåll

Lägenhetsprojekt, så 9 ht 15 Teknik, slöjd och hemkunskap

Bilaga 1. Kopplingar till kursplanen. Avsnitt 1. Vad är det här för prylar? När det gäller Teknik får eleverna:

Bedömningsstöd till Tummen upp! Teknik kartläggning åk 3

NATURORIENTERANDE ÄMNEN

Pedagogisk planering. Teknik i grundsärskolan, år 7-9 Arbetsområde staden

Elektricitet och magnetism besläktade fenomen

Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9

Lokal Pedagogisk Planering i Kemi Ämnesområde: Organisk kemi

använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer.

Transkript:

Pedagogisk planering Årskurs 6 Ämne: Rörelse och konstruktion (NTA-låda) Period: Vecka 39 ca: vecka 51 Det här ska vi träna på: (Syfte) Hur framgångsrik en teknisk produkt är beror på den vetenskap som ligger till grund för hur produkten är konstruerad, utformad och dess användbarhet. När eleverna arbetar med temat Rörelse och konstruktion ligger fokus i första hand på syften och centralt innehåll i fysik och teknik. Ämnet Fysik Syftet i ämnet i årskurs 4-6 Genom undervisningen i ämnet fysik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle, genomföra systematiska undersökningar i fysik, och använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället. Centralt innehåll i årskurs 4 6 Fysiken i naturen och samhället Energins oförstörbarhet och flöde, olika typer av energikällor och deras påverkan på miljön samt energianvändningen i samhället. Fysiken och vardagslivet Energiflöden mellan föremål. Krafter och rörelser i vardagssituationer och hur de upplevs och kan beskrivas, till exempel vid cykling.

Fysiken och världsbilden Några historiska och nutida upptäckter inom fysikområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på världen. Olika kulturers beskrivningar och förklaringar av naturen i skönlitteratur, myter och konst och äldre tiders naturvetenskap. Fysikens metoder och arbetssätt Enkla systematiska undersökningar. Planering, utförande och utvärdering. Mätningar och mätinstrument, till exempel klockor, måttband och vågar och hur de används i undersökningar. Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter. Tolkning och granskning av information med koppling till fysik, till exempel i faktatexter och tidningsartiklar. Ämnet Teknik Syfte Genom undervisningen i ämnet teknik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion, identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar, använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer, värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö, och analysera drivkrafter bakom teknikutveckling och hur tekniken har förändrats över tid. Centralt Innehåll i årkurs 4-6 Tekniska lösningar Vardagliga föremål som består av rörliga delar och hur de rörliga delarna är

sammanfogade med hjälp av olika mekanismer för att överföra och förstärka krafter. Hur vanliga hållfasta och stabila konstruktioner är uppbyggda, till exempel hus och broar. Ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar. Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning. Egna konstruktioner med tillämpningar av principer för hållfasta och stabila strukturer, mekanismer och elektriska kopplingar. Dokumentation i form av skisser med förklarande ord och begrepp, symboler och måttangivelser samt fysiska eller digitala modeller. Teknik, människa, samhälle och miljö Konsekvenser av teknikval, till exempel för- och nackdelar med olika tekniska lösningar. Så här ska vi arbeta: Se film om det aktuella området Experimentera och konstruera ett fordon Rita och bygga Rita så att andra kan bygga Bygga efter ritning Konstruera fordon efter givna krav Dokumentera och utvärdera Diskutera och dra slutsatser Prov på de begrepp som du lär dig under temats gång Centrala begrepp: Kontraktion Konstruera Fordon Standard Ritning Kraft Dragkraft Motstånd Friktion

Hastighet Energi Observera att det kan komma upp fler begrepp under tematsgång. Hur visar du vad du har lärt dig och hur bedöms det? Genom att vara aktiv på lektionerna och genomföra aktiviteterna Genom att visa hur väl du har dokumenterat ditt arbete. Genom att du lyssnar och läser instruktionerna. Genom att du är aktiv på diskussioner och utvärderingar. Genom att förklara begrepp som är kopplat till temat. Genom provet som du kommer att gör i slutet av temat. Temat avslutas med ett prov på de begrepp som du har lärt sig under tematsgång. Kunskapskrav i ämnet fysik: E i slutet av årskurs 6 Eleven har grundläggande kunskaper om fysikaliska fenomen och visar det genom att ge exempel på och beskriva dessa med viss användning av fysikens begrepp. I enkla och till viss del underbyggda resonemang om elektriska kretsar, magneter och rörelser, kan eleven relatera till några fysikaliska samband. Eleven kan också beskriva och ge exempel på energikällor, med viss koppling till energins oförstörbarhet och flöde. C i slutet av årskurs 6 Eleven har goda kunskaper om fysikaliska fenomen och visar det genom att förklara och visa på enkla samband inom dessa med relativt god användning av fysikens begrepp. I utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om elektriska kretsar, magneter och rörelser kan eleven relatera till några fysikaliska samband. Eleven kan också förklara och visa på något enkelt samband mellan energikällor, med relativt god koppling till energins oförstörbarhet och flöde. A i slutet av årskurs 6 Eleven har mycket goda kunskaper om fysikaliska fenomen och visar det genom att förklara och visa på enkla samband inom dessa och något gemensamt drag med god användning av fysikens begrepp. I välutvecklade och väl underbyggda resonemang om elektriska kretsar, magneter och rörelser kan eleven relatera till några fysikaliska samband. Eleven kan också förklara och visa på olika enkla samband mellan energikällor, med god koppling till energins oförstörbarhet och flöde.

Kunskapskrav i ämnet teknik: E i slutet av årskurs 6 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla tekniska lösningar i vardagen och några ingående delar som samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion. Dessutom kan eleven på ett enkelt sätt beskriva och ge exempel på några hållfasta och stabila konstruktioner i vardagen, deras uppbyggnad och de material som används. pröva möjliga idéer till lösningar samt utforma enkla fysiska eller digitala modeller. Under arbetsprocessen bidrar eleven till att formulera och välja handlingsalternativ som leder framåt. Eleven gör enkla dokumentationer av arbetet med skisser, modeller eller texter där intentionen i arbetet till viss del är synliggjord. C i slutet av årskurs 6 Eleven kan förklara enkla tekniska lösningar i vardagen och hur några ingående delar samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion. Dessutom kan eleven på ett utvecklat sätt beskriva och visa på samband mellan några hållfasta och stabila konstruktioner i vardagen, deras uppbyggnad och de material som används. pröva och ompröva möjliga idéer till lösningar samt utforma utvecklade fysiska eller digitala modeller. Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som med någon bearbetning leder framåt. Eleven gör utvecklade dokumentationer av arbetet med skisser, modeller eller texter där intentionen i arbetet är relativt väl synliggjord. A i slutet av årskurs 6 Eleven kan förklara enkla tekniska lösningar i vardagen och hur några ingående delar samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion och visar då på andra liknande lösningar. Dessutom kan eleven på ett välutvecklat sätt beskriva och visa på samband mellan några hållfasta och stabila konstruktioner i vardagen, deras uppbyggnad och de material som används. systematiskt pröva och ompröva möjliga idéer till lösningar samt utforma välutvecklade fysiska eller digitala modeller. Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som leder framåt. Eleven gör välutvecklade dokumentationer av arbetet med skisser, modeller eller texter där intentionen i arbetet är väl synliggjord.