Albert Lindströms Metall- och försilvringsfabrik, 1927. Foto: Okänd, Eskilstuna stadsmuseum Starka kvinnor en utställning om Eskilstunakvinnor Utställningen lyfter fram kvinnor från olika tidsepoker som på olika sätt haft betydelse för kommunens utveckling. Kvinnors betydelse för samhällsutvecklingen har ofta osynliggjorts. Kvinnor har alltid arbetat. Kvinnor har arbetat inom olika yrken och återfinns inom alla områden. Kvinnor har förvärvsarbetat i hemmet, i jordbruket och inom industrin och företagandet. Kvinnor har stått för något stort både samhällsekonomiskt och nationalekonomiskt. Vi är vana att förknippa industri med manlig industri. Kvinnor har också arbetat på industriarbetsplatser men har utfört delar av industriarbetet i hemmet. Starka kvinnor har tagits fram av Eskilstuna stadsmuseum i samarbete med Eskilstuna stadsarkiv och Föreningsarkivet i Sörmland på uppdrag av jämställdhetsutskottet i Eskilstuna kommun. Utställningen är mobil och kommer att kompletteras med flera kvinnor efterhand.
Foto: Märta Kvarnström, Eskilstuna stadsmuseum Ester Kvarnström Ester Kvarnström startar 1899 en fotoateljé tillsammans med sin syster Märta, Systrarna Kvarnström på Kungsgatan 36. 1918 gifter sig Ester med Oscar Frånlund och flyttar till Göteborg. Många kvinnor lämnar yrket när de gifter sig. Oscar avlider kort därpå och Ester, som då är gravid, flyttar hem till Eskilstuna och köper tillbaka ateljén. Från 1920 till 1944 driver hon ateljén under namnet Ester Frånlund samtidigt som hon uppfostrar flickan på egen hand. Som verksam fotograf i nära ett halvt sekel kom Ester Frånlund att bli en av Eskilstunas mest välkända fotografer. Fotografyrket var vid sekelskiftet 1900 ett nytt yrke som var öppet för kvinnor. De kvinnliga egenskaperna ansågs vara lämpliga för yrket som var respektabelt och borgerligt. Det kunde ändå vara tungt med betydande hälsorisker. Bara ett fåtal kvinnliga fotografer lyckades förena familjelivet med yrkeslivet. Många var ensamstående, eller som i Esters fall, änkor.
Foto: Olga Ståhle Xiomara Smedbäck Xiomara föds 1973 och växer upp i El Salvador. Hon arbetar som arkitekt 2001 när hon möter sin blivande man; Göran Smedbäck från Torshälla i Sverige. 2002 blir de sambo i Madrid och Xiomara läser en Master i byggledning. Sommaren 2005 flyttar de till Eskilstuna och får samtidigt en flyttsemester genom Europa. På hösten läser Xiomara svenska på SFI och på våren 2006 blir det Komvux. Snart får hon praktikplats på AQ arkitekter. Där blir Xiomara fast anställd som arkitekt. Något som betyder mycket för henne: Med jobbet kom stabilitet och professionellt självförtroende i Sverige. Som arkitekt arbetar Xiomara ofta med kommunala projekt. Hon var till exempel del av det team som ritade den nya gruppen av förskolor i Eskilstuna. 2007 gifter sig Xiomara och Göran. Paret reser till olika länder och städer i världen. Efter två år föds första barnet Gabriella och sommaren 2011 föds Felicia. Nu har de en stuga i Björsund där de bor om somrarna. Xiomara uppskattar årstiderna och gillar att träna. I Sverige har hon lärt sig åka både skridskor och skidor: Exotiskt och superkul! säger Xiomara.
Fotomontage: Louise Hackelberg Sigrid Ormsdotter Sigrid Ormsdotter levde på 1000-talet. Hon lät hugga en av landets största och mest kända runristningar. Intill ristningen byggde hon en 65 meter lång bro. På stenen står: Sigrid gjorde denna bro, moder till Alrik, dotter till Orm, för Holmgers själ, fadern till Sigröd, sin make. På stenen finns illustrationer från en episod ur sagan om Sigurd Fafnesbane som var en populär berättelse hämtad från den förkristna hjältediktningen. Sigurdsristningen finns på en häll vid Ramsundsån nära Sundbyholm ungefär 1 mil nordöst om Eskilstuna. Runstenens storlek och brobygget visar att Sigrid var en initiativrik och förmögen kvinna. Sigrid och hennes familj nämns även på andra runstenar i trakten vilket tyder på att de var bosatta där.
Anna Ersdotter Anna Ersdotter hjälper traktens sjuka. Många är rädda för hennes krafter. När Nils Jonsson nekat Anna snus och strax därefter blir lam i halva ansiktet, slår han genast larm om trolldom. Anna erkänner att hon samarbetar med djävulen. Hon har trollat ont på djur och människor. Rätten inser att hon är förvirrad och bekännelserna liknar fantasier. Ändå döms den över 80-åriga kvinnan och halshuggs år 1702 för häxeri. Det är sista gången i Sveriges historia någon avrättas av den anledningen. Anna var bosatt i Lista.
Ida bodde i egnahemföreningens hus på Kvarngärdesgatan. Foto: Okänd, Eskilstuna stadsmuseum Ida Adamsson Ida Adamsson (1866-1934) hör till de okända kvinnorna i arbetarrörelsen. Hon tillhörde den inre kretsen av Eskilstuna socialdemokratiska kvinnoklubb. Medlem från första mötet 1901 och aktiv i mer än 30 år framåt. Tidigt var hon mycket engagerad i frågan om kvinnlig rösträtt. Ida agiterade och bidrog till facklig aktivitet bland kvinnorna. 1904 bildade kappsömmerskorna den första kvinnliga fackföreningen i Eskilstuna. Arbetarkampen i Eskilstuna drevs gränslöst. Här samverkade både liberaler, socialister och utilister. Liksom sin blivande man hade Ida flyttat till Eskilstuna med industrialiseringen på 1890-talet. Deras äldste son, Harald, blev senare fackordförande på riksplanet i såväl SIF som TCO. Vi minns Ida, att hon likna Kata, att hon var modig, aldrig rädd. I debatter gjorde hon männen flata, och var därför ofta illa sedd står att läsa i Ett fyrtioårsminne i kvinnoklubbens arkiv.
Foto: Okänd, Eskilstuna stadsmuseum Judit Hanson År 1884 föddes Judit i Eskilstuna. Hennes pappa var söndagsskollärare i missionsförsamlingen. Redan som barn hörde hon honom och missionärer på besök berätta om spännande händelser i avlägsna länder. Kanske inspirerade det henne att ge sig ut i världen. Så fort hon blev vuxen reste Judit till New York där hon fick arbete på en stor inredningsfirma. Där blev hon intresserad av kinesiska tyger och broderier. Det gav henne idén att resa till Kina och köpa in textilier. Judit fick av en slump kontakt med en av pappans missionärsvänner som lovade att hjälpa henne i Kina. Så fort första världskriget var slut reste hon till Shanghai med båt via New York, Honolulu och Japan. Hemma i Sverige igen öppnade hon sin butik, Kinaboden, på Birger Jarlsgatan i Stockholm. Detta var under en mycket orolig period i Kinas historia. Det hindrade henne inte från att resa dit flera gånger för att fylla på sina lager. En gång med transsibiriska järnvägen. Alltid ensam. Judit Hansson glömde inte bort sin födelsestad utan donerade både textilier och möbler till Eskilstuna stadsmuseum.
Foto: Svensk filmindustris arkiv Mary Johnson I filmens barndom var hon en av de största, inte bara i Sverige utan även i Tyskland. Idag är det få som vet vem hon var Mary Johnson, född Astrid Maria Carlsson i Eskilstuna den 11 maj 1896. Uppväxt under mycket knappa förhållanden i Nyfors kom Mary, trots faderns motstånd, att redan som 15-åring engageras av Karin Swanströms teatersällskap. Här träffade hon också sin första man, senare känd som revykungen Karl Gerhard. 1913 var det dock Mary som var stjärnan, Karl Gerhard var Mary Johnsons man. Mary filmade med Mauritz Stiller, hon spelade mot Gösta Ekman i Mästerkatten i stövlar och 1919 fick hon rollen som Elsalill i den svenska stumfilmsklassikern Herr Arnes penningar. Hon jämfördes med storstjärnan Mary Pickford och kom att bli Sveriges första internationella filmstjärna när hon under 1920-talet övergick till den tyska filmindustrin. Här spelade Mary huvudrollen i Ibsens Vildanden samt i ytterligare ett tiotal filmer. Därefter återgick hon till teatern, tillsammans med sin tredje man: Rudolf Klein-Rogge, känd från Fritz Langs Metropolis och Dr Mabuse.
Foto: Okänd, Eskilstuna stadsarkiv Ebba Malmborg Ebba Malmborg föddes 1863. Hon gifte sig 1889 med komminister Einar Malmborg och flyttade till Eskilstuna. Vid denna tid rådde stor fattigdom och misär bland stadens sämst lottade. Över hela landet härjade lungsot och Eskilstuna var en av de värst drabbade orterna i Sverige. Från sin ankomst till sin död gick allt hennes arbete ut på att hjälpa fattiga och sjuka. Hon var även aktiv inom KFUK och en förebild i olika nykterhetsrörelser. Ebba Malmborg fanns ofta tillhands på fältskärsstugan, först när den låg på Kriebsensgatan och sedan på Nybrogatan. Hon vårdade, stöttade, vakade vid sjuksängar och dödsbäddar tills hon själv drabbades av lung tuberkolos. Trots sin sjukdom ökade hon under de sista fyra åren av sitt liv sina ansträngningar för att hinna fullfölja sitt arbete. Ebba Malmborg bildade Sanatorieföreningen vars mål var att bygga och driva ett vilohem för lungsjuka. Genom vädjan om bidrag i tidningar, egna medel och mycket frivilliga insatser från arbetarna i Eskilstuna lyckades Ebba förverkliga planerna. Året innan hon dog, 1905 stod Sanatorieföreningens hem för lungsjuka klart ovanför Djurgården.
Foto: Okänd, Eskilstuna stadsarkiv Selma Ericson Selma Ericson flyttade till Eskilstuna med sin make 1906 och startade Eskilstunabiografen på Careliigatan. Efter fem år köpte Selma Ericson Stora Biografen som hon döpte om till Rivoli. 1912 visade fru Ericson den första långfilmen Utanför fängelsets port som var 300 m lång. Selma fick själv resa till Stockholm och välja ut de filmer som skulle visas på Rivoli, något som kunde ta flera dagar i anspråk. Hon var inte bara föreståndare hon kunde även sköta filmvisningsmaskinerna och efter makens död lärde hon själv upp nya maskinister. Personalen trivdes hos Selma och endast två kassörskor samt tre maskinister var anställda under de 40 år hon drev biografverksamheten i Eskilstuna 1914 sålde Selma Rivioli till SF men fortsatte att förestå biografen fram till 1945.
Foto: Maria Eberfors Eva Fabjan Eva Fabjan föds 1946 på Lillgården i Torshälla. När hon är femton år börjar hon jobba på Feingolds termometerfabrik i Eskilstuna. Det blir åtta år på termometerfabriken och sedan nytt industrijobb på Osvald Jonsson OJOP. Arbetet är monotont men Eva trivs på det lilla familjeföretaget med mycket vi-känsla. Hon stannar kvar till pensionen i höstas. Det blir femtio års heltidsarbete i industrin, förutom sex månaders föräldraledighet 1967. När Eva är 17 år träffar hon Milan. Han kommer från Slovenien och jobbar på Volvo BM. 1966 får de hyra en etta genom företaget. Året efter föds dottern Maria. Efter tio år köper de Evas föräldrahem Lillgården. Där bor de kvar än idag och trivs bra. Men Eva vill röra sig, på olika plan. Hon gillar att röra på kroppen, motionera, men också att resa och se sig om i världen. Eva har varit både politiskt och fackligt aktiv. Frågor om jämställdhet engagerar: När jag började jobba hade vi ju olika löner. Ett ackordspris för kvinnor och ett för män. Det ser inte riktigt likadant ut idag. Men det spelar ingen roll vart vi är i samhället. Det är fortfarande svårt för kvinnor att få gehör.