Boendeplanering Värmlands län 2007 LÄNSSTYRELSEN I VÄRMLANDS LÄN RAPPORT NR 2007:10
Innehållsförteckning Förord... 2 Uppdraget... 3 Metod... 3 Kommunens riktlinjer för bostadsförsörjningen enligt 1 lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar... 3 Samordningen mellan kommunens bostadsförsörjningsplanering och övrig kommunal, mellankommunal och regional planering... 5 Redovisning av hur och i vilken omfattning som Länsstyrelsen har lämnat råd, information och underlag till kommunerna för deras planering av bostadsförsörjningen... 6 Bilaga 1- Sammanfattning av kommunernas svar på samordningsenkät... 8
Förord Denna rapport utgör en delredovisning av uppdrag 12 enligt Länsstyrelsens regleringsbrev 2007. Redovisningen i denna rapport behandlar kommunernas arbete med riktlinjer för bostadsförsörjningen, samordning av boendeplanering med övrig kommunal, mellankommunal och regional planering, samt en redovisning av hur Länsstyrelsens lämnat råd, information och underlag till kommunerna enligt lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar. Resterande delredovisning utgörs av en bostadsmarknadsanalys för Värmlands län och redovisas i en separat rapport. Länsstyrelsen tackar länets kommuner som har bidragit med underlag till denna redovisning. 2
Uppdraget Som en del i rapporteringen av uppdrag 12 i Länsstyrelsens regleringsbrev 2007 är syftet med denna rapport att: Redovisa i vilken omfattning och i vilket sammanhang som kommunerna antagit riktlinjer för bostadsförsörjningen. Analysera och redovisa hur planeringen av bostadsförsörjningen samordnas med övrig kommunal, mellankommunal och regional planering. Redovisa på vilket sätt och i vilken omfattning som Länsstyrelsen har lämnat råd, information och underlag till kommunerna för deras planering av bostadsförsörjningen. Metod I Boverkets och länsstyrelsernas årliga bostadsmarknadsenkät ställs frågor om hur kommunerna arbetar med bostadsförsörjningsfrågor. Dessa frågor följdes förra året upp med en enkät till respektive kommunchef om samordningen mellan kommunernas bostadsförsörjningsplanering och övrig kommunal planering. Kommunernas ombads att redovisa följande: Kommunens ambitioner i arbetet med riktlinjer för bostadsförsörjningen enligt 1 lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar. Samordningen mellan kommunens bostadsförsörjningsplanering och övrig kommunal planering. Socialnämndens medverkan i samhällsplaneringen enligt 3 kap 2 Socialtjänstlagen. Hur kommunen planerar för framtida behov av bostäder för äldre och funktionshindrade och samverkar med landstinget och andra samhällsorgan enligt 5 kap 5-8 SoL, respektive 9 och 15. Svaren på den sista frågan har jämförts med ett motsvarande utskick från Länsstyrelsens Sociala enhet till kommunernas socialnämnder. Under våren 2007 gavs kommunerna möjlighet att uppdatera sina svar från föregående år om rutinerna enligt punkterna ovan har förändrats. I de flesta kommunerna är situationen ungefär densamma som under förra året. Karlstads, Munkfors, Grums, Storfors, Årjängs och Torsby kommuner har redovisat delvis förändrade förhållanden jämfört med förra året. Kommunens riktlinjer för bostadsförsörjningen enligt 1 lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar Endast 2 av 16 kommuner har riktlinjer för bostadsförsörjningen i form av bostadsförsörjningsprogram eller motsvarande. I båda fallen antogs 3
bostadsförsörjningsprogrammen under den föregående mandatperioden. Enligt lagen ska riktlinjer för bostadsförsörjningen antas under varje mandatperiod. Många kommuner hävdar att de anger riktlinjer för bostadsförsörjningen i översiktsplanen eller fördjupningar av översiktsplanen. I de flesta fall handlar det mer om var och hur bostäder kan byggas snarare än riktlinjer för bostadsförsörjningen som baseras på analyser av det befintliga bostadsbeståndet, befolkningsutveckling, omvärldsförändringar och liknande. I många fall är de kommunomfattande översiktsplanerna dessutom gamla och inaktuella. Innehållskraven för riktlinjer för bostadsförsörjningen är inte definierade i lagen. Länsstyrelsens bedömer att det går att leva upp till bostadsförsörjningslagens krav om riktlinjer för bostadsförsörjningen genom att redovisa dem i översiktsplanen. Detta förutsätter dock att översiktsplanen, och därmed också riktlinjerna för bostadsförsörjningen, aktualitetsförklaras i Kommunfullmäktige minst en gång per mandatperiod. Även om det är möjligt att ange riktlinjer för bostadsförsörjningen i översiktplanen anser Länsstyrelsen att riktlinjer för bostadsförsörjningen bör hanteras vid sidan av översiktsplanen, gärna i form av ett bostadsförsörjningsprogram. Ett väl genomarbetat bostadsförsörjningsprogram baserat på analyser utgör i sin tur ett mycket bra planeringsunderlag för översiktsplanering. Enligt Länsstyrelsens bedömning går det däremot inte att leva upp till lagen endast genom att ange riktlinjer i fördjupningar av översiktsplanen. Tabell 1: Hur man arbetar med riktlinjer för bostadsförsörjningen Riktlinjer finns: Antal kommuner i ett bostadsförsörjningsprogram eller liknande 2 i den kommunomfattande översiktsplanen 12 i fördjupningar av översiktsplanen 5 i annan strategisk plan 1 på annat sätt 2 har inte påbörjat riktlinjer för bostadsförsörjningen 0 Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2007 Karlstads och Arvika kommuner är de två största kommunerna i länet och de enda kommunerna i länet som har antagna riktlinjer för bostadsförsörjningen i form av bostadsförsörjningsprogram. Under 2006 stod de båda kommunerna för 65 procent av den samlade nyproduktionen av bostäder i länet. Trots att de bara är 2 av 16 kommuner som har antagna riktlinjer för bostadsförsörjningen byggs ändå majoriteten av de nyproducerade bostäderna i länet i kommuner med riktlinjer. Karlstads kommun arbetar på ett bra sätt med bostadsförsörjningsprogram. Ambitionen är att anta ett bostadsförsörjningsprogram under varje mandatperiod. Ett nytt program kommer att antas under hösten 2007. Bostadsförsörjningsprogrammet revideras därefter årligen. Bostadsförsörjningsprogrammet tas fram i ett brett samarbete inom kommunen (se bilaga 1). Arvika kommuns bostadsförsörjningsprogram är inte lika omfattande som Karlstads men baseras även det på analyser av befolkningsstruktur, befolkningsutveckling m.m. 4
Många av de mindre kommunerna har antingen inte haft någon omfattande nyproduktion och/eller väldigt lite resurser för att arbeta med frågorna. I många fall har riktlinjer blivit nedprioriterade resursmässigt eftersom behovet har ansetts som litet. Samordningen mellan kommunens bostadsförsörjningsplanering och övrig kommunal, mellankommunal och regional planering Samordningen mellan kommunens bostadsförsörjningsplanering och övrig kommunal planering I de större kommunerna i länet förekommer en relativt väl utvecklad samordning mellan olika förvaltningar och nämnder. Flertalet av de mindre kommunerna i länet svarar att samordningen mellan bostadsförsörjningsplaneringen och övrig kommunal planering sker inom ramen för översiktsplanering och detaljplaneringen. I Torsby kommun sker boendeplanering och samordningen med övrig kommunal planering inom arbetsgruppen Framtidens boende. Gruppen består av Kommunstyrelsens ordförande, olika förvaltningschefer och det allmännyttiga bostadsföretaget. Tabell 2: Samarbete mellan förvaltningar i planeringen för bostadsförsörjningen Antal kommuner 2007 i arbetsgrupp med tjänstemän 6 i grupp med berörda förvaltningschefer 3 i grupp med förtroendevalda i berörda nämnder 4 på annat sätt 2 nej, inget regelbundet samarbete 5 Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2007 Vid en jämförelse med inkomna svar i Länsstyrelsens Sociala enhets kartläggning av särskilda boendeformer för äldre och inventering av bostäder för personer med funktionshinder framgår det att svaren inte alltid överensstämmer med svaren i bostadsmarknadsenkäten. Sociala enhetens utskick vänder sig till kommunernas socialnämnder medan bostadsmarknadsenkäten skickas till kontaktpersoner för enkäten, som ofta är kommunernas tekniska chefer eller planeringschefer. Länsstyrelsen bedömer att svarens dåliga överensstämmelse tyder på brister i samordningen mellan de tekniska och sociala funktionerna inom flera kommuner. Mellankommunal samordning inom bostadsförsörjningsplaneringen Enligt årets bostadsmarknadsenkät är det två kommuner som anger att de samråder med andra kommuner om bostadsförsörjningsfrågor. Hammarö kommun anger att man för informella samtal med Karlstads kommun och Eda kommun anger att man genom samrådsprocessen i samband med de fördjupade översiktsplanerna i Charlottenberg och Eda glasbruk har haft samråd med de omgivande kommunerna. De lokala bostadsmarknaderna är idag ofta större än den egna kommunen. I en flyttkedjestudie som utfördes under 2005 visade det sig att en stor del av de inflyttade hushållen till det nyproducerade bostadsområdet Råtorp i Karlstad flyttade dit från en 5
omgivande kommun. Det finns tendenser till att hushåll som vill flytta till småhus i Karlstad söker sig till omkringliggande kommuner tack vare lägre priser. Länsstyrelsen anser att en bättre mellankommunal samverkan i bostadsförsörjningsfrågan vore önskvärd. Samordning mellan kommunernas bostadsförsörjningsplanering och regional planering Det närmaste en regional planering som finns i Värmlands län är än så länge det regionala tillväxtprogrammet (RTP). Värmlands län har ett ganska brett RTP. Detta innehåller fem så kallade insatsområden, varav ett handlar om Livsmiljö. Det övergripande syftet eller sammanhanget för insatsområdet handlar om att utveckla attraktiva och funktionella livsmiljöer. Bra boende eller god livsmiljö blir allt viktigare för att locka och hålla kvar människor i Värmland. På initiativ från Länsstyrelsen pågår inom ramen för insatsområdet Livsmiljö en studie om Värmlänningarnas syn på sin livsmiljö genomförts. Studien baserades på en enkät till ett slumpmässigt urval av 1000 personer genomfördes av Centrum för forskning om regional utveckling (Cerut) vid Karlstads universitet. I arbetet med ett handlingsprogram inom ramen för RTP-arbetet formulerades också fem utmaningar som bl.a. ska ligga till grund för prioriteringar. En av utmaningarna heter Bygg ihop Värmland. Utgångspunkten för Bygg ihop Värmland är idén om regionförstoring och handlar således om att genom förbättrade kommunikationer och pendlingsmöjligheter öka möjligheterna att bo på många platser i länet och att ändå nå arbets- och utbildningsmöjligheter. Nybyggnation av lägenheter är också en av ett 20-tal effektindikatorer inom RTP. Förutom aktiviteterna inom ramen för länets RTP försöker Länsstyrelsen att arbeta med informationsspridning, rådgivning och framtagande av underlagsmaterial avseende bostadsförsörjningsfrågorna. Det nybildade regionförbundet Region Värmland har övertagit de regionala utvecklingsfrågorna och kommuner under hösten att påbörja en process för att ta fram ett Regionalt utvecklingsprogram (RUP). Länsstyrelsens har idag ingen kännedom om huruvida kommunernas boendeplanering kommer att samordnas med RUP-arbetet på något sätt. Redovisning av hur och i vilken omfattning som Länsstyrelsen har lämnat råd, information och underlag till kommunerna för deras planering av bostadsförsörjningen Länsstyrelsen har ambitionen att i enlighet med 2 lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar utveckla omfattningen av rådgivning, informationsspridning samt framtagande av underlag för kommunernas bostadsförsörjning. I dagsläget skickar Länsstyrelsen ut bostadsmarknadsenkäten till kommunerna samt informerar kontaktpersonerna för Bostadsmarknadsenkäten om ny och relevant information som rör bostadsförsörjningsfrågor. Under förra året startade Länsstyrelsen Värmländskt samhällsbyggnadsforum och Samhällsbyggnadsenhet och Sociala enheten har sedan dess organiserat två träffar inom ramen för forumet. En handlade och boendeplanering och den andra om översiktsplanering. Till träffen om boendeplanering bjöds tjänstemän, politiker och intresseorganisationer in och seminariet blev fullbokat (ca 70 personer). Under dagen informerade Länsstyrelsen och Boverket om hur kommunerna kan arbeta med underlag och 6
riktlinjer för bostadsförsörjningen. Karlstads kommun redovisade hur de arbetar med boendeplanering och sektorssamordning inom bostadsförsörjningen. Dessa träffar är ett sätt att lyfta frågan hos kommunledningarna samt en möjlighet för tjänstemän att träffas och utbyta erfarenheter. Ambitionen är att en gång per termin kunna organisera mindre nätverksträffar för de närmast berörda tjänstemännen. Under våren ordnade Länsstyrelsen en träff för kontaktpersonerna för bostadsmarknadsenkäten samt övriga intresserade kommunala tjänstemän och politiker. Under träffen stämdes resultatet från årets enkät av och bostadsmarknadsläget och aktuella bostadsförsörjningsfrågor diskuterades. Under året bistår Länsstyrelsen Boverket med 10-15 arbetsdagar i deras uppdrag att ta fram modeller för regionala analyser av bostadsmarknaden. Ambitionen är att de regionala analyser som tas fram utifrån denna modell enkelt kan utgöra ett underlag för kommunernas boendeplanering. 7
Bilaga 1- Sammanfattning av kommunernas svar på samordningsenkät Samordningsenkäten I Boverkets och länsstyrelsernas årliga bostadsmarknadsenkät ställs frågor om hur kommunerna arbetar med bostadsförsörjningsfrågor. Dessa frågor följdes under 2006 upp med en enkät till respektive kommunchef om samordningen mellan kommunernas bostadsförsörjningsplanering och övrig kommunal planering. Kommunernas ombads att redovisa följande: Kommunens ambitioner i arbetet med riktlinjer för bostadsförsörjningen enligt 1 lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar. Samordningen mellan kommunens bostadsförsörjningsplanering och övrig kommunal planering. Socialnämndens medverkan i samhällsplaneringen enligt 3 kap 2 Socialtjänstlagen. Hur kommunen planerar för framtida behov av bostäder för äldre och funktionshindrade och samverkar med landstinget och andra samhällsorgan enligt 5 kap 5-8 SoL, respektive 9 och 15. Under våren 2007 gavs kommunerna möjlighet att uppdatera sina svar från föregående år om rutinerna enligt punkterna ovan har förändrats. Nedan redovisas en kommunvis sammanfattning av kommunernas svar från 2006-2007. Arvika kommun Kommunen har riktlinjer i form av bostadsförsörjningsprogram som är antaget den 2003-03- 10. I övrigt följer kommunen bostadsmarknadsläget genom kontinuerliga samtal med fastighetsägare, fastighetsägarorganisationer och boendeorganisationer. Kommunens viktigaste instrument för samordning av bostadsförsörjningsplanering och övrig planering är verksamhetens treåriga investeringsbudget samt den pågående översiktsplaneprocessen som baseras på kommunens antagna Vision 2010. Socialnämndens medverkan i samhällsplaneringen sker genom deltagande i översiktsplaneprocessen. Nämnden medverkar även som samrådspart vid detaljplanering. Annan medverkan sker inom specifika projekt tillsammans med det kommunala bostadsföretaget, andra kommunala förvaltningar samt landsting och polis. 8
Planeringen av bostäder för äldre och funktionshindrade grundar sig på en befolkningsprognos samt en omvärldsanalys. I omvärldsanalysen ingår som en naturlig del kontakter med både landstinget och andra samhällsorgan som t.ex. skolan när det gäller att bedöma behovet av bostäder för funktionshindrade. Andra viktiga aktörer är kommunala pensionärs- och handikappråd och frivilligorganisationer. En viktig aspekt i planeringen är synpunkter från såväl de som idag bor i särskilda boenden som framtidens hyresgäster. I denna del ingår kommunens kunddialog som omfattar enkäter och fokusgrupper. Eda kommun Eda kommun har inga antagna riktlinjer för bostadsförsörjningen. Kommunen anger att riktlinjerna ska framgå av den kommunomfattande översiktsplanen samt de fördjupningar som tas fram för tätorterna. Av planerna ska det framgå var nya bostäder ska byggas, samt upplåtelseformer och lägenhetsfördelning i de fall då detta är känt. Kommunen menar att samordningen mellan bostadsförsörjningsplanering och övrig kommunal planering garanteras genom översiktsplaneprocessens krav på insyn och medborgarinflytande. Socialnämnden bereds tillfälle till samråd i alla planärenden som behandlar bostadsområden. Socialnämnden har dessutom i uppgift att genom Handikapprådet arbeta för ökad tillgänglighet i offentliga lokaler och yttre miljö. Behovet anses av kommunen vara relativt lågt. Socialnämndens planering bedrivs genom att man kontinuerligt bedömer behovet av förändringar av utbudet genom att följa åldersstruktur och andra nyckeltal. Filipstads kommun Ej svar Forshaga kommun Kommunen har inga antagna riktlinjer för bostadsförsörjningen. Frågan om riktlinjer kommer att aktualiseras inför den kommande mandatperioden (läs nuvarande svar från 2006). Kommunen menar att samordningen mellan bostadsförsörjningsplanering och övrig kommunal planering sker inom ramen för pågående arbete med ny översiktsplan för kommunen. 9
Socialnämnden följer kontinuerligt utvecklingen och samverkar med handikappråd och pensionärsråd. På det lokala planet finns gemensamma grupper med kommun- och landstingspersonal som kontinuerligt samplanerar sina verksamheter. Grums kommun Kommunen har inga antagna riktlinjer för bostadsförsörjningen. Riktlinjerna ska framgå av den kommunomfattande översiktsplanen (antagen 1991, Länsstyrelsens anmärkning) samt de fördjupningar som tas fram för tätorterna. Av planerna ska det framgå var de nya bostäderna ska byggas, samt upplåtelseformer och lägenhetsfördelning i de fall då detta är känt. Samordningen mellan bostadsförsörjningsplanering och övrig planering garanteras genom översiktsplaneprocessens krav på insyn och medborgarinflytande. Ej svar. Ej svar. Hagfors kommun Kommunen har ej antagna riktlinjer för bostadsförsörjningen. Kommunen anger att de redovisar översiktliga riktlinjer för bostadsförsörjningen i den kommunomfattande översiktsplanen från 2000. Samordningen mellan bostadsförsörjningsplanering och övrig planering är begränsad på grund av liten nyproduktion och ett överskott av bostäder. Socialnämnden arbetar aktivt med boende för äldre. Socialnämnden är remissinstans vid detaljplanering. 10
Ej svar. Hammarö kommun Ej svar Karlstads kommun Riktlinjer för bostadsförsörjning Kommunen har riktlinjer i form av ett bostadsförsörjningsprogram. Programmets planeringstid är fem år och revideras årligen efter beslut i kommunfullmäktige. Programmet ger en samlad bild över hur bostadsförsörjningsfrågorna hanteras i kommunen samt vilka åtgärder som kommer att vidtas under planeringsperioden. Programmet redovisar utredningar i tidiga skeden, aktuella nybyggnadsprojekt samt andra åtgärder med koppling till bostadsförsörjning som t.ex. fjärrvärmeutbyggnad och projekt för att stimulera medborgardeltagande. Ett viktigt syfte med bostadsförsörjningsprogrammet är den demokratiska förankring som bostadsförsörjningsplaneringen får tack vare behandlingen i kommunfullmäktige. Under hösten 2007 kommer ett nytt program att antas politiskt. I det programmet fastställs en strategisk inriktning för bostadsplaneringen i kommunen. De strategiska avvägningarna ska användas som underlag i övrig planering samt ge information om den framtida bostadsplaneringen. För att stärka samordningen mellan bostadsplaneringen, översiktsplanering och övrig planering, har kommunledningskontoret sedan 2006 tagit över ansvaret som samordnande instans för översiktsplan och bostadsförsörjningsplanering från stadsbyggnadsförvaltningen. Kopplingen mellan bostadsförsörjningsprogrammet och översiktsplan har tidigare varit relativ svag. Vid revidering av översiktsplanen kommer detta att förbättras. Bostadsförsörjningsprogrammet tas fram av en bred tjänstemannagrupp med representanter från samtliga förvaltningar. I arbetet med det nya programmet finns även en tjänstemannastyrgrupp samt en politisk styrgrupp. Referensgrupper såsom studentrådet och pensionärsrådet är knutna till arbetet. Konkret sker samordning genom så olika förvaltningsövergripande träffar. På så kallade gaffelmöten diskuterar tjänstemän från olika förvaltningar aktuella detaljplanefrågor. Ett annat exempel är stadsmiljögruppen, där tjänstemän från stadsmiljöfrågor och liknande. Stadsplaneringsbyggnadsförvaltningen har regelbundna möten med Länsstyrelsen. Kommunen deltar även i Bygga-bo-dialogen, där bl.a. Karlstads universitet och Länsstyrelsen deltar. 11
Arbetsmarknads- och socialtjänstnämndens verksamhets styrs, förutom av lagstiftning, av kommunens Reglemente för arbetsmarknads- och socialtjänstnämnden. Enligt reglementets 1 ska arbetsmarknads- och socialtjänstnämnden bl.a.: Fullgöra kommunens uppgifter inom socialtjänsten och vad som i lag sägs om socialnämnden, utom beträffande uppgifter som hör till vård- och omsorgsnämnden. Avseende omsorg av människor med funktionshinder fullgör nämnden kommunens uppgifter beträffande de psykiskt funktionshindrade. Nämnden har även ansvaret för verksamheten för de psykiskt funktionshindrade enligt med undantag av 9 1 o 7 p. Nämnden utövar också ledningen av kommunens sjukvård avseende psykiskt funktionshindrade. Nämndens intressen gällande utformningen av nya och äldre bostadsområden i kommunen bevakas genom arbetsmarknads- och socialförvaltningens deltagande i arbetet med bostadsförsörjningsprogrammet. Förvaltningens medverkan syftar till att säkerställa de åtaganden som krävs av socialnämnden enligt SoL. Nämnden medverkar i samhällsplaneringen genom förvaltningens arbete med: Särskilda boendeformer för äldre och handikappade. Ansvariga förvaltningar är vårdoch omsorgsförvaltningen, arbetsmarknads- och socialförvaltningen samt teknik- och fastighetsförvaltningen. Alternativa boendeformer för personer som hamnar utanför, eller har det svårt att ta sig in på den ordinarie bostadsmarknaden. Ansvariga aktörer är arbetsmarknads- och socialförvaltningen samt bostadsbolag. Boende kopplat till flyktingmottagning och integration. Ansvariga aktörer är Arbetsmarknads- och socialtförvaltningen samt kommunens bostadsbolag. Målsättningen inom omsorgen för äldre och funktionshindrade är att verksamheten ska vara utformad så att kvarboende främjas. Alla möjligheter att tillgodose behoven i den egna bostaden ska prövas innan en person beviljas boende i särskild boendeform. Det innebär samtidigt att en person som har flyttat från det egna hemmet inte ska behöva flytta vidare. En viktig del för att underlätta kvarboende är att förbättra och stärka anhörigstödet genom bl.a. gruppträffar och dagverksamhet. Teknik- och fastighetsförvaltningen ansvarar för ärenden avseende boendeanpassning. För både grupperna, äldre och funktionshindrade, har kommunen utvecklat samverkansgrupper där respektive grupps intressen uppmärksammas. Kommunens pensionärsråd är ett organ för överläggningar, samråd och ömsesidig information mellan pensionärsorganisationerna och kommunens styrelser och nämnder. Rådet består av företrädare från pensionärsorganisationerna och från åtta av kommunens nämnder. På samma sätt diskuteras funktionshindrades behov i rådet för funktionshindrade. 12
Kils kommun Kommunen har inga antagna riktlinjer för bostadsförsörjningen. Diskussioner har förts i kommunen om att ta fram ett bostadsförsörjningsprogram men inga beslut är ännu tagna. Kommunens bostadsförsörjningsplanering samordnas med övrig kommunal planering genom ordförandeträffar (nämnderna), diskussioner mellan olika nämnder och bolag samt diskussioner mellan kommunledningen och de olika nämnderna. Nämnderna deltar i framtagandet av en ny översiktsplan. Socialnämnden medverkar först och främst genom ditt deltagande att fram den nya översiktsplanen. Nämnden deltar under hela processen. De lägenheter som ägs av det kommunala bostadsförestaget ska enkelt kunna byggas om och anpassas för personer med olika behov. Behovet av bostäder för äldre och funktionshindrade pågår kontinuerligt och tas speciellt upp i kommunens översiktsplan. Hänsyn ska tas till att bostäder för äldre och funktionshindrade ska lokaliseras så att de boende har tillgång till både samhällelig service och natur. Munkfors kommun Kommunen har inga antagna riktlinjer. Lämpliga platser för nya bostäder tas upp i arbetet med revidering av översiktsplanen. Kontinuerligt samråd sker mellan kommunstyrelsen, nämnderna och det kommunala bostadsbolaget om hur kommunens boende ska utformas och som ska ge en god tillgänglighet. Se svar ovan. Behovet anses vara relativt lågt. Socialnämndens planering sker genom att man noga följer behovet av förändringar av utbudet genom bl.a. åldersstruktur och olika nyckeltal. 13
Storfors Kommunen har inga antagna riktlinjer. Ingen samordning sker mellan kommunens bostadsförsörjningsplanering och övrig kommunal planering. Socialnämnden samverkar ej i samhällsplaneringen. Ej svar. Sunne kommun Kommunen har inga antagna riktlinjer för bostadsförsörjningen utan utgår ifrån kommunens antagna kommunstrategi. Utifrån kommunstrategin följer detaljplanearbete för att möjliggöra bostadsproduktion. Se svar nedan. Kontinuerligt samråd sker mellan socialtjänsten om vilka typer av boende som behövs. För närvarande efterfrågas bostäder med god tillgänglighet, t.ex. hiss. Ej svar Säffle kommun Ej svar Torsby kommun 14
Kommunen har inga antagna riktlinjer för bostadsförsörjningen. Kommunens bostadsförsörjningsplanering ingår i arbetet med ny kommunomfattande översiktsplan. Samordning mellan boendeplanering och övrig kommunal planering sker i en förvaltningsövergripande arbetsgrupp i väntan på att kommunen tar fram ett bostadsförsörjningsprogram eller motsvarande. Socialnämnden utgör remissinstans vid planering inom kommunen. Dialog sker först och främst med brukare. Ett visst samarbete finns på handläggarnivå avseende behov av särskilt boende enligt SoL och, dock ej specificerat i kommunens svar. Årjängs kommun Bostadsförsörjningsfrågorna tas upp i kommunomfattande översiktsplan med fördjupningar. Sker inom ramen för översiktsplanering och detaljplanering. En förvaltningsövergripande arbetsgrupp har bildats för att undersöka behovet av mellanboende (seniorboende). Arbetet har bedrivits i samarbete med pensionärsorganisationerna och Landstinget har även inviterats. Socialnämnden är remissinstans i allt fysiskt planarbete. I översiktsplaner, detaljplaner och bygglovshandlingar delges socialnämnden för yttrande. Inga planer i dagsläget. Behovet prövas årligen i samband med kommunens ekonomiska långtidsbudget. 15
LÄNSSTYRELSEN I VÄRMLANDS LÄN Våxnäsgatan 5 651 86 Karlstad 054-19 70 00 www.s.lst.se