Delaktighet på distans för personer med kommunikativa och kognitiva svårigheter

Relevanta dokument
Delaktighet på distans för personer med kommunikativa och kognitiva svårigheter

Delaktighet på distans för personer med kommunikativa och kognitiva svårigheter

Att vara delaktig på distans

Hur löser vi fjärrkommunikation för personer med kommunikativa och kognitiva svårigheter?

Ett redskap för att fördela makt i samtalet och ge alla möjlighet att uttrycka sin åsikt

Messa med symboler. Hur har vi gjort och vad tycker de som provat?

Projektavslut Appar för kommunikation

COGAIN. Network of Excellence on Communication by Gaze Interaction

Ulrika Ferm fil dr, logoped

Målsättningsarbete. Bakgrund. Bakgrund (forts)

Kognition-Teknik. Inga-Lill Boman leg arbetsterapeut, med dr Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken Danderyds sjukhus AB

Kommunikation vid Huntingtons sjukdom

Kommunikation vid Huntingtons sjukdom

Språk, kommunikation och kontakt avgörande för vårdmötets kvalitet. Lorna Bartram

Vardagsteknik i hem och samhälle. en möjlighet eller hinder för personer med kognitiva nedsättningar?

DART 2013 en kort presentation

Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd

Om kommunikation och samtalsmatta för personer med Huntingtons sjukdom

IN LIFE. INdependent LIving support Functions for the Elderly. Katarina Mühlenbock, projektledare

Nationell brukarundersökning inom funktionshinderområdet

Ögonstyrd dator för samspel och delaktighet för barn och ungdomar med flerfunktionsnedsättning. Erfarenhet på Dart.

Framtidens habilitering

Kliniska erfarenheter. Gaze-controlled communication technology for children with severe multiple disabilities:

Föräldrars perspektiv på internets möjligheter och hinder för ungdomar i gymnasiesärskolan

FJÄRRKOMMUNIKATION FÖR PERSONER MED KOMMUNIKATIVA OCH KOGNITIVA SVÅRIGHETER

Kommunicera Mera Om kommunikation, rättigheter och kommunikativ miljö. Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr

AKK i skolan. Britt Claesson. Innehåll föreläsning

KomHIT. Kommunikationsstödjande Hjälpmedel och IT i barnsjukvård

Messa med symboler. Möjligheter för personer med kommunikativa och kognitiva svårigheter att använda sms. Margret Buchholz och Ingrid Mattson Müller

Praktisk användning av appar och surfplattor för AKK på DAHJM

StoCKK. Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd

Kognitivt stöd och hjälpmedel i vardagen - vad finns och hur funkar det?

Utprovning och introducering av ögonstyrning till dator för personer med svåra rörelsehinder kliniska erfarenheter

Kommunikationsstödjande webbtjänster för äldre med kognitiva svårigheter

Att jag inte kan prata betyder inte att jag inte har något att säga Alternativa kommunikationssätt för personer med tal- och språksvårigheter

COGAIN Communication by Gaze Interaction

Funktionshinder Aktivitet Delaktighet

Förutsättningar för lyckade förskrivningar

Digital teknik som social stimulans för äldre

Kommunikationsstödjande webbtjänster för äldre med kognitiva svårigheter

Tips på AKK-appar. Jag tycker om dig! Appar med symboler, text och ljud för personer som behöver AKK-stöd för uttryck och förståelse

DART/Regionhabiliteringen Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus/su, Kruthusgatan 17, Göteborg. Lars-Åke Berglund från Handitek

Kommunikationsstödjande Hjälpmedel och IT i barnsjukvård och specialisttandvård utveckling och utvärdering av en nationell resurs

SPRIDA Kommunikationscenter. Centrum för hjälpmedel

Att åldras med kognitiva nedsättningar i dagens teknologiska landskap

Att åldras med kognitiva nedsättningar i dagens teknologiska landskap

StoCKK Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd. Tips på AKK-appar

Hur kan vi tillgodose rätten till kommunikation för alla med NPF?

Tips på AKK-appar. Jag tycker om dig! Appar med symboler, text och ljud för personer som behöver AKK-stöd för uttryck och förståelse

Eva Holmqvist Sofia Wallin Sandra Derbring Arbetsterapeut Leg logoped Datalingvist och tekniker. Ögonstyrd dator

Kommunikativ effektivitet (West Birmingham Speech & Language Therapy Service)

NRS-Light erfarenheter av ett projekt om multimodal rehabilitering i primärvård i Västerbotten och Östergötland

Välkomna till kurs om Kommunikations- och kognitionshjälpmedel

Kommunikationsstödjande webbtjänster för äldre med kognitiva svårigheter

Upplevd delaktighet i vardagslivet efter stroke en kvalitativ långtidsstudie

Välfärdsteknik. Ett verktyg för att hantera vardagslivet

Att träna vardagsplanering med hjälp av en surfplatta för ungdomar i särskolan

Hitta ditt sätt att ringa

Myndigheten för delaktighet

Rätten till kommunikation. Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Autism- och Aspergerförbundets Rikskonferens 2017

Ansvarsfördelningsverktyget. För tydlighet, delaktighet och självbestämmande

Svårt att läsa och skriva

TILLGÄNGLIG FÖRSKOLA FÖR ALLA!

Kommunikativa rättigheter för alla barn! Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Dalheimers Hus nov 2017

Bryggan mellan den kompetenta personalen och den delaktiga patienten. Referensgrupp KomHIT Flykting 11 december 2019

IKT-medierat stöd till yrkesverksamma anhöriga till äldre närstående

Social delaktighet på digitala arenor. Resultat från ett samarbete mellan fem myndigheter

SMS för personer med kognitiva och kommunikativa funktionsnedsättningar en intervjustudie av användares upplevelser

Förskrivarutbildning Kognitiva hjälpmedel

Rätten till kommunikation Kommunikation med och utan IT-stöd FUB Billingehus okt 2013

StoCKK Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd. Tips på AKK-appar

Aktuell forskning inom området flerspråkighet, funktionsnedsättning, AKK. Redskap och metoder. ä ö ä. ö ä å å

Skolundervisning för AKK-användare. Janna Ferreira

Cerebral pares. (Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar, RBU)

SMS för personer med kognitiva Titel och kommunikativa funktionsnedsättningar en intervjustudie av användares upplevelser

Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014

Att arbeta med kommunikationsbok i grupp

Kan mentometrar slå flera flugor i en smäll? Att öka interaktionen och studentinflytandet på föreläsningar och formativa kursvärderingar.

MULTIMODAL REHABILITERING VAD ÄR DET OCH VARFÖR?

Appar och habilitering verktyg för kommunikation i vardagen

Välfärdsteknologi inom funktionshinderområdet

En kommunikativ miljö som resurs för barn med talsvårigheter!

Anpassa Handi5. En guide till de viktigaste anpassningarna och inställningarna i Handi

Digitalisering för delaktighet och psykisk hälsa - DELAT BESLUTSFATTANDE

PFA och Active Support -en jämförelse

Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret

Kommunikation - Att överföra känslor och information mellan människor

Kommunikationsstrategier, vad är det och fungerar det?

Att styra dator med huvudmus - ett projekt 2002

Grundsärskola. - Hur personer med olika funktionsnedsättningar använder internet

Ansvarsfördelningsverktyget. För tydlighet, delaktighet och självbestämmande BARN

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014

Supported employment. Erfarenheter från forskning och praktik

Bakgrund. Fokus i avhandlingen. Godmansstudien - dilemman. Medbestämmande inom LSS

Britt Claesson. Kommunikation TAKK

ATT LÄMNA VÅRDEN - ENSAMKOMMANDE BARN & UNGDOMAR ÅSA SÖDERQVIST SODASA@HHJ.HJ.SE DOKTORAND, JÖNKÖPING HÖGSKOLA

Lokal Pedagogisk Plan

Kognitiva hjälpmedel/ begåvningshjälpmedel. Definitioner och bakgrund

Mål och handlingsplan Område funktionshinder år Omsorgsförvaltningen

Transkript:

Delaktighet på distans för personer med kommunikativa och kognitiva svårigheter Margret Buchholz Doktorand, Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Sektionen för Hälsa och Rehabilitering Specialistarbetsterapeut Dart - Kommunikations och dataresurscenter för Västra Götalandsregionen Disposition Vad är fjärrkommunikation? För vem? Övergripande syfte Resultat och slutsatser från genomförda studier? Kort om pågående studier 1

Bakgrund Kommunikationssvårigheter kan påverka möjligheten till: Kontroll över sitt eget liv Självbestämmande Delaktighet - Närkommunikation - Fjärrkommunikation Fjärrkommunikation Inbegriper sätt som vi använder för att kommunicera med någon som vi inte är i samma rum som. Det kan vara att ringa, skicka brev, sms och e- post, individuell eller gruppchatt, olika meddelande-funktioner såsom Messenger och Hangouts eller videosamtal. 2

Fördelar med fjärrkommunikation + Fjärrkommunikation kan underlätta sociala kontakter och möjliggöra delaktighet. + Snabb teknikutveckling av datorer, smarta telefoner, surfplattor och programvaror/appar Nackdelar - Många har inte tillgång till fjärrkommunikation vilket begränsar delaktighet och ökar isolering och ensamhet. -Begränsad tillgång till tekniken pga motorik och kognition. Behöver ofta kunna läsa och skriva. -Brist på forskning om behoven hos personer med kommunikationssvårigheter. ÄNDRA DENNA SIDFOT VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT 3

Övergripande syfte Att utforska användning av och önskemål kring fjärrkommunikation hos personer med en kombination av kommunikativa och kognitiva svårigheter i förhållande till självbestämmande och delaktighet. Målgrupp Personer med omfattande kommunikationssvårigheter som har begränsad läs- och skrivförmåga. 4

Att messa med bilder och talsyntes hur fungerar det? Bilder och symboler Bilder och symboler kan användas för att messa. För detta behövs en speciell telefon. Ett meddelande sätts ihop genom att man väljer bilder som representerar ord eller meningar. Talsyntes Telefonen har en talsyntes som är en röst som läser upp meddelandena. På det sättet kan manlyssna på mottagna meddelanden eller läsa sina sms innan man skickar dem. Till alla telefoner Bilden som användaren valt representeras av en text som skickas iväg som ett vanligt sms till vilken telefon som helst. Hjälpmedel Personer med kommunikationssvårigheter kunde få denna typ av telefon förskriven. Idag finns inte produkterna längre och vanliga smartphones och appar stöder (ännu?) inte detta sätt att skicka sms. Resulterade i två utvärderande studier Semistrukturerade intervjuer Sju förskrivare (4 AT, 3 Log) Sju användare Innehållsanalys Tillfredsställelse Delaktighet ÄNDRA DENNA SIDFOT VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT 5

Text messaging with pictures and speech synthesis for adolescents and adults with cognitive and communicative disabilities - professionals views about satisfaction and participation Buchholz, M., Mattson Müller, I., & Ferm, U. (2013) Utforskar förskrivarnas uppfattning om användarnas tillfredsställelse och delaktighet efter ett års användning av sms med bildstöd och talsyntes. Text messaging with picture symbols experiences of seven persons with cognitive and communicative disabilities Mattsson Müller, I., Buchholz, M., & Ferm, U. (2010) Utforskar deltagarnas upplevelse om tillfredsställelse och delaktighet efter ett års användning av sms med bildstöd och talsyntes. 6

Resultat förskrivare a) Resultat förskrivare b) 7

Diskussion Viktigt att kunna använda teknik som andra standardteknologi Behov av individualisering krävande för omgivningen Ökad säkerhet och självsäkerhet utökade aktivitetsområden. Uppåtgående spiral av självständighet, självbestämmande och delaktighet. Enda sättet att fjärrkommunicera Märks inte att man har en funktionsnedsättning That is how I speak nowadays Experiences of Remote Communication among Persons with Complex Communication Needs Buchholz M, Ferm U, Holmgren K. (2017) Utforskar erfarenheter av och önskemål om fjärrkommunikation i vardagen hos målgruppen i förhållande till självbestämmande och delaktighet. 8

Metod Semistrukturerade intervjuer med bildstöd Samtalsmatta (Talking Mats) 11 deltagare i målgruppen Analys med systematisk textkondensering Samtalsmatta, procedur 9

Resultat Diskussion Vanligt att det som personerna inte har erfarenhet av inte anses som viktigt. Svårt att veta vad man behöver om man aldrig provat. Tillgång till tekniken är ett problem trots att lösningar finns Komplex situation med användning av assistansen. Vad är självständighet och självbestämmande? Kunna klara sig ensam - säkerhet 10

Pågående studie Stödpersoner till personer med kommunikativa och kognitiva svårigheter har en unik inblick i personernas kommunikation i vardagen och kompletterar tidigare studie med personerna själva. Studiens syfte är att genom en kvalitativ ansats undersöka hur stödpersoner ser på fjärrkommunikation, både möjligheter och hinder. Fokusgrupper används då det är en metod där deltagarnas gruppinteraktion fördjupar de olika perspektiven och utvecklar ny kunskap. Preliminära resultat 11

Nästa studie Studien syftar till att beskriva aspekter av och funktioner i teknik för fjärrkommunikation som kan möjliggöra självständig kommunikation, självbestämmande och delaktighet för målgruppen. Referenser Mattsson Müller, I., Buchholz, M., & Ferm, U. (2010). Text messaging with picture symbols Experiences of seven persons with cognitive and communicative disabilities. Journal of Assistive Technologies, 4(4), 2-50. Buchholz, M., Mattson Müller, I., & Ferm, U. (2013). Text messaging with pictures and speech synthesis for adolescents and adults with cognitive and communicative disabilities professionals views about user satisfaction and participation. Technology and Disability(25), 87-98. Buchholz M, Ferm U, Holmgren K. That is how I speak nowadays experiences of remote communication among persons with communicative and cognitive disabilities. Disability and rehabilitation. 2017:1-12. 24 Presentationens namn 12

Tack för er uppmärksamhet! margret.buchholz@vgregion.se 13