STRÖMSTADS KOMMUN Välfärdsredovisning 212
2 Framtagen i Utvecklingsenheten av Johanna Jonsson April 213
Innehållsförteckning Inledning 4 Sammanfattning 5 Den sociala dimensionen 6 Jämlika och jämställda livsvillkor 7 Trygga och goda uppväxtvillkor Livslångt lärande 12 Ökat arbetsdeltagande 14 Åldrande med livskvalitet 16 Goda levnadsvanor 18 3
Inledning Välfärdsredovisningen syftar till att ge en bild av utvecklingen i s kommun och är ett sätt att följa upp kommunfullmäktiges vision om en balanserad och långsiktigt hållbar utveckling. Fokus ligger på hela samhällsutvecklingen och inte på de verksamheter som finns inom organisationen kommun. Redovisningen skall vara ett underlag för diskussion och prioriteringar kring hur KF:s övergripande vision och mål kan nås. Redovisningen görs varje år och utgår från den senast tillgängliga statistiken. Kommunfullmäktiges vision för s kommun lyder: s kommun har en balanserad och långsiktigt hållbar utveckling där livskvalité, miljö- och kulturvärden stärks. Till kommuns vision finns fyra övergripande mål för innevarande mandatperiod: Ökat medborgarengagemang Förbättrad folkhälsa Effektiv ekonomisk och ekologisk hushållning Offensivt samhällsbyggande I välfärdsredovisningen beskrivs utvecklingen utifrån den sociala dimensionen i begreppet hållbar utveckling. Begreppet hållbar utveckling, som kommunen har med som en viktig del i visionen, fick genomslag igenom Brundtlandskommissionens rapport i slutet av 198- talet. Hållbar utveckling handlar om att tillfredställa dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter och behov och är beroende av både ekonomisk, social och miljömässig utveckling. Innefattar aspekter rörande hälsa, arbetsförhållanden, sociala förhållanden samt människors trygghet och möjlighet att vara delaktiga. Miljömässig Handlar om att långsiktigt bevara vattnens, jordens och ekosystemens produktionsförmåga och att minska påverkan på naturen och människans hälsa. Social Ekonomisk Innefattar aspekter som ekonomiska resurser, utveckling och tillväxt. 4
Sammanfattning Den sociala hållbarheten påverkas av att skillnaderna i hälsa har ökat de senaste årtiondena. I det område med högst medelinkomst i Västra Götaland kan man förväntas leva nio år längre än i området med lägst medelinkomst. Dessa skillnader återfinns även i Norra Bohuslän. s goda tillväxt påverkar befolkningens ekonomiska förutsättningar i positiv riktning. Många har jobb och endast ett fåtal är berörda av försörjningsstöd. Tillväxten bidrar även till ett levande med kultur, föreningar och mötesplatser. Samtidigt går det att anta att gruppen med försörjningsstöd har sämre hälsa än övriga och det är viktigt att reflektera över om alla har lika tillgång till mötesplatser och kultur. Utbildningsnivån är relativt låg i vilket är en viktig faktor för hållbar utveckling. I statistik går det att utläsa att intresset för högskolestudier bland sbor och ungdomar är relativt lågt, det finns även grupp ungdomar som inte klarar målen i skolan. Det är lätt för ungdomar att få jobb vilket kan påverka viljan att studera vidare. Det finns signaler på att ungdomar upplever att det är tuffa villkor i de jobb som finns att erbjuda. Så många som 25 % av ungdomar 16-25 år i upplever ett nedsatt psykiskt välbefinnande. Det är viktigt att ställa sig frågan hur den omgivande miljön med god tillgång på alkohol, godis, läsk och tobak påverkar alkoholvanor och övervikt. Jämlikhet i hälsa Jämställdhet Upplevd trygghet Våldsbrott Delaktighet Försörjningsstöd Psykiskt välbefinnande Delaktighet Betyg i åk 9 Fullföljd gymnasieutb. Studier på högskola Utbildningsnivå Arbetslöshet Ohälsotal Allmänt hälsotillstånd Socialt deltagande Fallolyckor Övervikt och fetma Fysisk aktivitet Alkohol Tobak Narkotika 5
Den sociala dimensionen Den sociala dimensionen har starka beröringspunkter med folkhälsoutveckling och innefattar aspekter som arbete, utbildning, boende, trygghet, delaktighet och sociala förhållanden. I s kommun har folkhälsoarbetet sin utgångspunkt i kommunens strategiska plan och övergripande mål, men även de nationella folkhälsomålen och Västra Götalandsregionens folkhälsopolitiska policy. Välfärdsredovisningen är indelad efter utmaningarna i policyn. Det övergripande nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa för hela befolkningen. Särskilt angeläget är det att hälsan förbättras för de grupper som är mest utsatta för ohälsa. Västra Götalandsregionens folkhälsopolitiska policy har följande utmaningar: Jämlika och jämställda livsvillkor Trygga och goda uppväxtvillkor Livslångt lärande Ökat arbetsdeltagande Åldrande med livskvalitet Goda levnadsvanor 6
Jämlika och jämställda livsvillkor I Sverige har klyftan mellan de som har den bästa hälsan och de som har den sämsta ökat påtagligt under de senaste decennierna. Våra livsvillkor styrs av förhållanden som utbildning, inkomst och delaktighet. Strävandet efter jämlika och jämställda livsvillkor är beroende av ett gott folkhälso- och välfärdsarbete inom flera områden. De indikatorer som valts för att beskriva jämlika och jämställda livsvillkor är jämlikhet i hälsa, jämställdhet, delaktighet och trygghet. JÄMLIKHET I HÄLSA Klyftorna i hälsa ökar i Sverige. I Norra Bohuslän skiljer sig hälsan mellan grupper med olika utbildningsnivå. I gruppen med lång utbildning uppger fler att de har god hälsa jämfört med gruppen med låg utbildning. Det är även en mindre andel med ohälsosamma levnadsvanor i gruppen med hög utbildning. (Källa: Hälsa på lika villkor, Fyrbodal 211) 9 8 7 6 5 4 3 2 3 25 2 15 Andel med god eller mycket god självrapporterad hälsa i Norra Bohuslän Kort utbildning Mellanlång utbildning Lång utbildning Andel med två eller fler ohälsosamma levnadsvanor i Norra Bohuslän JÄMSTÄLLDHET Jämställdhet handlar om frihet för kvinnor och män, såväl som för flickor och pojkar, att göra sina livssval utan att begränsas av stereotypa föreställningar om kön. Jämställdhet är också en grundläggande demokratifråga som handlar om en rättvis fördelning av makt, kunskap och materiella resurser. Könsfördelning i föräldrapenning I har fördelningen av föräldrapenning mellan kvinnor och män inte förändrats mycket sedan år 25. År 211 tar kvinnor ut ca 84 % av föräldrapenningen och män tar ut 16 % vilket är en förhållandevis låg siffra. I riket går utvecklingen mot att män sakta med säkert tar ut en allt större andel av föräldrapenningen. (Källa: Försäkringskassan) Procent 3, 25, 2, 15,, Mäns uttag av föräldrapenning Munkedal Tanum 5 Kort utbildning Mellanlång utbildning lång utbildning 5,, År 25 År 26 År 27 År 28 År 29 År 2 År 211 Riket 7
Jämlika och jämställda livsvillkor Könsfördelning i utbildningsnivå En högre andel kvinnor har eftergymnasial utbildning. Flickor studerar också vidare i större utsträckning än pojkar. Detta gäller inte bara i utan i hela riket. (Källa SCB) 5% 45% 4% 35% 3% 25% 2% 15% % 5% % Andel av befolkningen år 211, 25-64 år med eftergymnasial utbildning Riket Män Kvinnor TRYGGHET Att känna sig trygg är en rättighet och en förutsättning för att kunna delta i samhällslivet. Våld påverkar känslan av trygghet. Våld i nära relationer Antalet anmälda fall av brott i nära relationer ligger på 35 och ser ut att ha ökat senaste året, denna statistik får ses som ett diskussionsunderlag då mörkertalet är stort vad gäller anmälningar. (Källa: polisstatistik) 4 35 3 25 2 15 5 Antal anmälda fall av brott i nära relation År 26 År 27 år 28 År 29 År 2 år 211 år 212 Våldsbrott i offentlig miljö Antalet anmälda fall av våld i offentlig miljö ökade ordentligt från år 211 till år 212. (Källa: Polisstatistik) Antal anmälda fall av våld i offentlig miljö DELAKTIGHET Delaktighet och inflytande i samhällsplaneringen förutsätter att man både fysiskt och mentalt har möjlighet att delta i utvecklingen av vårt samhälle. Kommunen har prioriterat detta område både i det övergripande målet ökat medborgarengagemang samt i målet delaktiga och medskapande medborgare. Prioritering av aktiv medborgardialog är helt i linje med invånarnas önskningar. Kommunen har fått lågt betyg på inflytande flera år och mellan år 211 och år 212 sjönk betygsindex från 48 till 4. Dock verkar den yngsta gruppen (18-24 år) inte ge fullt lika lågt betyg år 212, deras index landar på 46. Då det är få ungdomar som tillfrågas får dessa siffror dock tolkas med försiktighet. (Källa: SCB:s medborgarundersökning år 28, år 2 år 211, samt år 212.) Upplevd trygghet s kommun upplevs fortfarande som trygg enligt SCB.s medborgarenkät från år 212. Kommunens höga betyg från år 28, år 2 och år 211 har inte försämrats år 212. 8 7 6 5 4 3 2 År 26 År 27 år 28 År 29 År 2 år 211 år 212 8
Jämlika och jämställda livsvillkor SAMMANFATTNING OCH REFLEKTION Jämlikhet i hälsa Jämställdhet Upplevd trygghet Våldsbrott Delaktighet De skillnader i hälsa som går att se i hela Sverige ser ut att finnas även i. Skillnaderna har sin grund i olika ekonomiska och sociala villkor. De kan påverkas genom ett välfärdsarbete som riktar sig till alla men anpassas utifrån olika människors olika förutsättningar. Ett exempel är att alla barn går i skolan, men att vissa kan behöva extra stöd. Även mellan män och kvinnor förekommer skillnader. Pojkar presterar sämre än flickor i skolan och en stor del av förklaringen ligger i omgivningens förväntningar. Högre förväntningar på flickor leder dessutom till att många flickor mår dåligt. Att män i i så låg utsträckning tar ut föräldrapenning kan ha att göra med att flera män har norskt ursprung, men också att många arbetspendlar till Norge. I Norge är det är nämligen långt mer ovanligt att pappor tar ut föräldraledigt. Normer och förväntningar på de olika könen kan också spela in. Det är vanligt att storstadsregioner ligger före i normer i frågor som denna. Att upplevs som tryggt kan till viss del förklaras med storleken, det sociala kittet upplevs större när många känner varandra i en liten stad. Men även i en stad som upplevs som trygg förekommer våld. Våldet ser ut att öka både i nära relationer och i offentlig miljö. Det är svårt att avgöra om brott i nära relation har att göra med att fler brott anmäls eller om det är en faktisk ökning. Våldet i offentlig miljö kan förklaras med överservering av alkohol och minskade polisresurser i samband med festande på sommaren. Inflytandeindex som redan 211 låg lågt har sjunkit och ligger år 212 på 4. Medborgarna är någorlunda nöjd med information och webbsida men det finns en utvecklningspotential vad gäller möjligheter att påverka politiska beslut och inom verksamheterna. Att värdet har sjunkit kan ha att göra med att vi är mitt i en mandatperiod och de politiska frågorna är mer aktuella under ett valår. Det behövs ytterligare analys för att avgöra inom vad och på vilket sätt medborgarna vill vara delaktiga. är inte ensamt om att ha lågt värde på inflytandefrågor, de flesta kommuner som deltar i undersökningen har liknande Jämlikhetsanalys kopplat till beslut Normkritiskt förhållningssätt i skola Vakter och polis i hamnen Skyddat boende Trygghetsvandringar Samverkansrutiner i hjälprocess för våldsutsatta Kvinnofridsnätverk Barnomsorg till alla Mansjour Brukarperspektiv inom omsorgen Demokrati i skolan Samrådsmöten Barn- och ungdomsperspektiv i beslut 9
Trygga och goda uppväxtvillkor Förhållanden under barn och ungdomsåren har stor betydelse för hälsan under hela livet. Barndomen har också ett värde i sig, barn och ungdomar är individer med medborgerliga rättigheter och kapacitet. Kommunen har valt att sätta fokus på FN:s barnkonvention genom Kommunfullmäktiges mål; barnperspektivet skall ingå i all planering. Indikatorer som valts för att beskriva trygga och goda uppväxtvillkor är ekonomiskt bistånd, välbefinnande och delaktighet. BARN I FAMILJER MED BISTÅND Att växa upp i en familj som är ekonomiskt missgynnad ökar risken för att drabbas av kroniska sjukdomar och ger sämre möjligheter till ett liv med en god hälsa. I har andelen barn som växer upp i familjer med långvarigt ekonomiskt bistånd ökat de senaste två åren. Jämfört med riket har dock låg andel, detta gäller även jämfört med kringliggande kommuner. (Källa: registret över socialt bistånd, Socialstyrelsen.) procent 4% 3% 3% 2% 2% 1% 1% % 2 Andel barn i familjer med långvarigt ekonomiskt bistånd 21 22 23 24 25 26 27 28 29 2 211 Riket Munkedal PSYKISKT VÄLBEFINNANDE Enligt ungdomsstyrelsens senaste rapport Ung idag 212 mår de flesta unga i Sverige bra idag. Men andelen som mår dåligt minskar inte och fler ungdomar äter antidepressiva medel. I har en relativt stor andel ungdomar (16-29 år) nedsatt psykiskt välbefinnande jämfört med kringliggande kommuner. (Källa: Hälsa på lika villkor, Fyrbodal år 211) har även en relativt låg andel niondeklassare som trivs med livet jämfört med kringliggande kommuner. Samma undersökning visar på en hög andel i årskurs nio som skolkar. Det finns en tendens till ökat skolk från år 23 till fram till år 211. (Källa: Drogvaneenkät årskurs nio år 211) procent 3, 25, 2, 15,, 5,, Andel 16-29 åringar med nedsatt psykiskt välbefinnande år 211 Lysekil Munkedal Orust Sotenäs Tanum Västra Götaland Tjejer Killar
Trygga och goda uppväxtvillkor DELAKTIGHET Barn och ungas deltagande och inflytande i samhället ger möjligheter till egenutveckling och utveckling av samhället. När 18-24 åringar har tillfrågats om möjligeter till inflytande och påverkan i en medborgarenkät har de i tre undersökningar gjorda mellan år 28 till år 211 tenderat att ge ett lägre betyg än äldre personer. I senaste undersökningen från år 212 har ungdomarnas betyg dock höjts och ser ut att ligga över de äldre grupperna. (Källa: Medborgarundersökning hösten år 212) Index 6 5 4 3 2 Medborgarnas betyg på inflytande 28 2 211 212 Unga 18-24 år Samtliga 18 år och uppåt SAMMANFATTNING OCH REFLEKTION Försörjningsstöd Psykiskt välbefinnande Delaktighet Grundläggande välfärdsresurser som som ekonomisk trygghet och sociala relationer har stor betydelse för ungas hälsa och inflytande över sitt eget liv och i samhället (Källa: Ungdomsstyrelsen). Den ekonomiska tryggheten i är fortfarande hög jämfört med andra kommuner och jämfört med riket. En viktig förklaring är den goda arbetsmarknaden. Det ser dock ut som om andelen barn i familjer med långvarigt ekonomiskt bistånd ökar och även bör uppmärksamma de ökande skillnaderna i hälsa och ekonomi som går att urskönja i nationell statistik. Barns levnadsstandard beror på familjens bakgrund, hur den är sammansatt och på föräldrarnas utbildningsnivå. (Källa: Socialstyrelsen) Att det finns tendenser till minskat välmående hos ungdomar kan, utöver ökande klyftor ha sin förklaring i samhällsförändringar som individualisering, ökande krav på skolprestationer samt hög konkurrens på kvalificerade jobb. (Källa: Folkhälsorapport 29) Flera ungdomar i jobbar samtidigt som de går i skolan och det finns vittnesmål om en tuff arbetsmiljö. En välutvecklad barnomsorg, skola och socialförsäkring kan fungera kompenserande för barn som växer upp i otrygga förhållanden. Möjlighet för alla att tillgodogöra sig skolan Sociala nätverk och mötesplatser Utbildning i barnkonventionen Stöd till utsatta barn Föräldrastöd via familjecentral 11
Livslångt lärande 12 Ett livslångt lärande påverkar hälsan positivt i alla kulturer. Lusten till lärande grundläggs i tidig ålder. Utbildningsnivå påverkar individens möjligheter för egna val av livsstil och arbete. För att utbildningen ska ha en positiv betydelse för folkhälsoutvecklingen i behövs olika utbildningsmöjligheter under hela livet. Ett av Kommunfullmäktiges mål är Livslångt lärande. BETYG I ÅRSKURS NIO Andelen elever som uppnått målen i alla ämnen varierar naturligt från årskurs till årskurs men ser ut att vara ökande i. Det är fortfarande 17,5 % av eleverna som inte uppnått målen. (Källa: Skolverket) 85 8 75 7 65 6 Andel (%) elever i åk nio som uppnått målen i alla ämnen 24 25 26 27 28 29 2 211 212 FULLFÖLJD GYMNASIEUTBILDNING Riket Den tidigare positiva trenden med allt större andel 2-åringar som går ut gymnasiet med godkända betyg verkar ha brutits de senaste åren. År 212 har 66 % av s 2-åringar godkända gymnasiebetyg. (Källa: Skolverket) 8 7 6 5 4 3 2 22 23 Andel 2-åringar med fullföljd gymnasieutbildning 24 25 26 27 28 29 2 211 212 STUDIER PÅ HÖGSKOLA Riket totalt Andelen gymnasieelever som väljer att studera vidare inom tre år efter avslutad utbildning har legat på runt 3 % i flera år med en liten ökning det senaste året. Det innebär att har en låg andel som studerar vidare jämfört med medel i riket. (Källa: Skolverket) 5 45 4 35 3 25 2 15 5 Övergång till högskolan (%) inom tre år efter avslutad utbildning 22 23 24 25 26 27 28 29 2 211 212 Riket totalt
Livslångt lärande UTBILDNINGSNIVÅ Utbildningsnivån ökar långsamt i liksom i resten av riket. Nivån är förhållandevis låg jämfört med riket men ungefär i nivå med kommunerna i Norra Bohuslän. Kvinnor i har högre utbildningsnivå än män. (Källa SCB) 45 4 35 3 25 2 15 5 Andel 25-64 år med eftergymnasial utbildning År 2 År 21 År 22 År 23 År 24 År 25 År 26 År 27 År 28 År 29 År 2 År 211 Riket SAMMANFATTNING OCH REFLEKTION Betyg i åk 9 Fullföljd gymnasieutb. Studier på högskola Utbildningsnivå Fler och fler elever i årskurs nio når målen i alla ämnen. En anledning till de senaste två årens ökning kan vara att det nu krävs godkänt i fler ämnen för att vara godkänd till gymnasiet. Måluppfyllelsen ökar när både elever och lärare lägger mer fokus på samtliga ämnen. I årskurs nio tycker många elever att det är viktigt med en bra utbildning för att få ett bra jobb. Trots den positiva utvecklingen på högstadiet är det få elever i som väljer att studera vidare på högskola inom tre år efter gymnasiet. En förklaring är att färre elever fullföljer gymnasiet, ytterligare en är att det är lätt för ungdomar att få jobb inom restaurang och handel. Det kan också vara så att ungdomarnas syn på högre utbildning påverkas av att det finns en tradition med relativt låg utbildningsnivå och flera framgångsrika näringslivsidkare som klarat sig bra utan högskoleutbildning. s expansiva arbetsmarknad bidrar till positiva värden för hälsan i form av sociala nätverk och ekonomisk trygghet. Samtidigt skiljer sig hälsan i Norra Bohuslän mellan grupper med olika utbildningsnivå. (Källa: Hälsa på lika villkor) En god utbildningsnivå hos befolkningen är inte bara positivt för folkhälsan, det är en attraktionskraft för företag. Det är också intressant att reflektera över det motsatta, kan en trivsam livsmiljö och en varierad arbetsmarknad bidra till att locka tillbaka ungdomar som utbildat sig? Goda kommunikationer Möjligheter att studera på distans Ledarskap i skola Kännedom om utbildningar i Norge Möjlighet för ALLA att tillgodogöra sig grundskola och gymnasium 13
Ökat arbetsdeltagande 14 Möjligheten till arbetsdeltagande är grundläggande i ett välfärdssamhälle. Det finns starka kopplingar mellan möjlighet till egenförsörjning och hälsa/hälsoutveckling. Arbete är ett sätt att bli delaktig och bidra till samhället. Bättre hälsa i den arbetsföra befolkningen påverkar också den ekonomiska tillväxten. Indikatorer som valts för att beskriva utvecklingen på detta område är arbetslöshet, ohälsotal och upplevd arbetsförmåga. Kommunens mål om högre grad av kommunal service anpassad till efterfrågan hos näringsliv och enskilda berör denna utmaning. ARBETSLÖSA ELLER I PROGRAM Många unga vuxna i (under 25 år) är ute i arbetslivet. Arbetslösheten för denna grupp är drygt 6 % alltså oförändrat jämfört med föregående år. I jämförelse med andra liknande kommuner med gränshandel och turism som Åre, Eda, Tanum och Helsingborg har lägst arbetslöshet av alla, både bland ungdomar och vuxna. Andelen arbetslösa vuxna i följer samma utveckling som riket, fast på en klart lägre nivå. (Källa: AMS) 12,, 8, 6, 4, 2,, Arbetslösa eller i program per år Riket Riket Ungdomar Ungdomar 29 2 211 212 OHÄLSOTAL Ohälsotalet* i följer rikets utveckling och sjunker och ligger nu i nivå med riket. Ohälsotalet för unga vuxna sjunker även det och är i nivå med riket. Kvinnor har generellt högre ohälsotal än män, det gäller både i riket och i. (Källa: Försäkringskassan) *utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning samt sjukersättning/ aktivitetsersättning 45, 4, 35, 3, 25, 2, 15,, 5,, 2, 18, 16, 14, 12,, 8, 6, 4, 2,, Ohälsotal (%) -64 år 25 26 27 28 29 2 211 212 Ohälsotal (%), ungdomar 2-29 år 25 26 27 28 29 2 211 212 Riket Riket
Ökat arbetsdeltagande SAMMANFATTNING OCH REFLEKTION Arbetslöshet Ohälsotal s arbetslöshetsiffror ligger långt under rikets. Den goda arbetsmarknaden påverkar befolkningens ekonomiska förutsättningar i positiv riktning. Många har jobb och endast ett fåtal är berörda av försörjningsstöd. Samtidigt är det viktigt att beakta att den grupp (hur liten den än är) som står utanför arbetsmarknaden har sämre hälsa än övriga befolkningen. (Källa: Hälsa på lika villkor, Fyrbodal 211) Borde inte den goda arbetsmarknaden göra att även ohälsotalet i är lägre än rikets? Det finns studier som visar att människor som arbetar mår allmänt bättre i en högkonjuktur än i en lågkonjuktur. Försäkringskassan förklarar 9-talets höga ohälsotal med bland annat nedskärningar som ledde till ökad arbetsbelastning och att grupper som ungdomar, personer med funktionsnedsättning och utrikesfödda kom längre ifrån arbetsmarknaden. En förklaring till att s ohälsotal inte är lägre skulle kunna vara arbetsmarknadens sammansättning och den relativt låga utbildningsnivån. Det har visat sig att anställda i yrken som kräver högskoleutbildning har en betydligt lägre ersatt sjukfrånvaro än yrken med låga eller inga krav på akademisk utbildning. Skillnaderna mellan olika yrken kan bland annat bero på skillnader i arbetsmiljö och anpassningsmöjligheter i arbetet, men också på att individer med en sämre hälsa och arbetsförmåga i större utsträckning börjar arbeta i yrken med lägre anställningskrav. (Källa: försäkringskassan) Det är positivt om det är så att har en arbetsmarknad som bjuder in människor med olika arbetsförmåga till arbete. Samtidigt finns det ungdomar i som vittnar om stress kopplat till arbetsmiljön inom restaurang och handel. Ledarskap En breddad arbetsmarknad Stimulera till sociala företag och brukarråd Arbetsmiljöarbete Metoder för arbetsintegration för utsatta grupper 15
Åldrande med livskvalitet Andelen äldre kommer att öka vilket ställer höga krav på samhället och samhällets förmåga att anpassa service utifrån den enskildes förutsättningar och behov. Sociala, fysiska, psykiska och ekonomiska livsvillkor påverkar förutsättningar för ett åldrande med livskvalitet. Viktiga hälsofrämjande faktorer är att kunna behålla och skapa sociala nätverk och leva ett aktivt liv. Indikatorerna som valts på detta område är upplevd hälsa, socialt deltagande och fallolyckor. ALLMÄNT HÄLSOTILLSTÅND Andelen som skattar sin hälsa som bra eller mycket bra sjunker med stigande ålder. Det skiljer så mycket som 2-procentenheter mellan den yngsta och den äldsta gruppen i. Resultatet är likt det på Fyrbodalsnivå. På Fyrbodalsnivå kan också skönjas tydliga socioekonomiska skillnader i hälsotillstånd. (Källa: Hälsa på lika villkor, Fyrbodal 211) När 8-åringar tillfrågas om sitt hälsotillstånd inom hälsoarbetet åldras väl anger 91 % sitt hälsotillstånd som mycket gott eller ganska gott. Endast 9 % anger dåligt eller ganska dåligt. (Källa: omsorgskontoret) SOCIALT DELTAGANDE Lågt socialt deltagande definieras här som deltagande i högst en av tio fördefinierade aktiviteter de senaste 12 månaderna (t.ex. studiecirkel, föreningsmöten, teater, bio, offentlig tillställning, religiös sammankomst eller privat fest.) I såväl som i Fyrbodal minskar det sociala deltagandet med stigande ålder. En stor andel i 65-84 åringar uppger lågt socialt deltagande. Jämfört med Västra Götalandsregionen har en stor andel personer med lågt socialt deltagande, detta gäller inte bara äldre. Fler män än kvinnor uppger ett lågt socialt deltagande. (Källa: Hälsa på lika villkor, Fyrbodal 211) 9, Andel som anger bra eller mycket bra hälsotillstånd 6, Andel av befolkningen med lågt socialt deltagande 8, 7, 5, 6, 5, 4, 3, 4, 3, 2, Västra Götaland 2,,,, 16-29 år 3-44 år 45-64 år 65-84 år, 16-29 år 3-44 år 45-64 år 65-84 år 16
Åldrande med livskvalitet FALLOLYCKOR Fallolyckor kostar mycket för alla berörda. Många både fallolyckor och höftledsfrakturer går att förhindra/förebygga. Det handlar om allt från den enskildes ansvar till olika delar av samhällsplanering och underhåll av offentliga miljöer. Antalet personer med höftfraktur har ökat de senaste åren i och andelen med höftfraktur ligger något över medel för Norra Bohuslän. (Källa: Socialstyrelsens skaderegister, VEGA vårddatabas, Hälso- och sjukvårdsnämndens kansli) Antal 61 6 59 58 57 56 55 54 53 Årligt antal fallolyckor i, för personer 65 år och äldre 23-25 24-26 25-27 26-28 27-29 28-2 SAMMANFATTNING OCH REFLEKTION Allmänt hälsotillstånd Socialt deltagande Fallolyckor Att andelen som uppfattar sin hälsa bra eller mycket bra sjunker med stigande ålder kanske är naturligt då äldre personer ofta har fler krämpor. Tillgång till hälso- och sjukvård blir extra viktigt. Det är också viktigt att uppmärksamma de socioekonomiska skillnaderna i hälsotillstånd samt till den stora andelen med lågt socialt deltagande i. Det behövs ytterligare analys för att avgöra vad det låga sociala deltagandet beror på. Utemiljö som främjar fyisk aktivitet Boende Hälso- och sjukvård Främja sociala nätverk och aktiviteter Åldras väl - hälsosamtal 17
Goda levnadsvanor 18 Individens hälsa och livsstil påverkas i hög utsträckning av samhällets sociala, kulturella, miljömässiga och ekonomiska förhållanden. Goda levnadsvanor kan främjas genom att skapa förutsättningar som gör att sbor kan ta ansvar för sin hälsa och göra hälsosamma val. Indikatorer som valts för att beskriva detta område är övervikt och fetma, fysisk aktivitet, alkoholkonsumtion, tobak och narkotika. ÖVERVIKT OCH FETMA Kroppsvikten påverkas av arv, matvanor och motionsvanor. har en förhållandevis stor andel -åringar med övervikt och fetma, 29 % i senaste mätningen. I den vuxna befolkningen har 52 % övervikt eller fetma vilket är högre än i riket. (Källa: Skolhälsovård, Hälsa på lika villkor, Fyrbodal 211) 4 35 3 25 2 15 5 6 5 4 3 2 Övervikt och fetma i skolår 4 i 23 24 25 26 27 28 29 2 211 212 Andel i befolkningen (18-84 år) med övervikt och fetma Riket Västra Götaland Orust Sotenäs Munkedal Tanum Lysekil Övervikt+fetma Fetma, BMI 3 och över Övervikt, BMI 25-29.9 FYSISK AKTIVITET Männen i är mindre fysiskt aktiva än männen i Tanum. Andelen män och kvinnor som ägnar sig åt någon typ av muskelaktivitet som städning, cykling, trädgårdsarbete eller gympa i minst 3 minuter per dag ser ut att vara låg i jämfört med kommunerna i Norra Bohuslän. (Källa: Hälsa på lika villkor, Fyrbodal 211) Däremot visar en undersökning i årskurs nio att en stor andel elever motionerar två gånger i veckan eller fler. (Källa: Drogvaneenkät årskurs nio, år 211) ALKOHOL har en hög andel alkoholkonsumenter i årskurs nio, både jämfört med riket och Norra Bohuslän. Framför allt är det flickorna som sticker ut, nästan 9 av flickor har druckit öl, vin, sprit eller starkcider. (Källa: Drogvaneenkät årskurs nio, år 211) 12 % av befolkningen (16-84 år) i har riskabla alkoholvanor - många av dessa finns i gruppen 16-29 år. (Källa: Hälsa på lika villkor, Fyrbodal 211)
Goda levnadsvanor 9 8 7 6 5 4 3 2 TOBAK Alkoholkonsumenter i årskurs nio år 211 Norra Bohuslän Riket Pojkar Flickor Bland niondeklassare finns en tendens till minskat tobaksbruk. I årskurs två på gymnasiet är nästan 6 % av pojkarna och 4 % av flickorna tobakskonsumenter. Många (5 %) har också testat vattenpipa. NARKOTIKA 17 % av ungdomarna i åk 2 på gymnasiet i Norra Bohuslän har provat narkotika (ex. spice, bensodiazepiner, cannabis, marijuana). Detta liknar nivån i riket. (Källa: Drogvaneenkät gymnasiet, 211) En annan undersökning visar att 7 % av Norra Bohusläns kvinnor i åldern 16-29 år har provat cannabis. Detta är en ökning sedan 27 och högre än regionens snitt för åldersgruppen. (Källa: Hälsa på lika villkor, Fyrbodal 211) SAMMANFATTNING OCH REFLEKTION Övervikt och fetma Fysisk aktivitet Alkohol Tobak Narkotika Bland både vuxna och barn finns en hög andel med övervikt och fetma i. Minskad vardagsaktivitet, på jobbet, på fritiden och i transport däremellan är en förklaringen till att fetma och övervikt ökat i Sverige de senaste 25 åren. I går det att se att en relativt låg andel av den vuxna befolkningen är fysiskt aktiva. De yngre är aktiva i något högre utsträckning men frågan är om det är tillräckligt. s goda tillgång på läsk och godis påverkar med stor sannolikhet utvecklingen. Det kan även finnas ett samband med den relativt låga utbildningsnivån i. Även alkoholkonsumtionen är hög i, framför allt bland ungdomar. Ungdomars konsumtion påverkas av föräldraattityder men även av hur lätt det är att få tag på alkohol. På en semester och handelsort som finns det gott om serveringstillstånd och flera systembolag. Troligen påverkas attityder av att uteserveringar, semesterfirande och systembolagsköer är en så naturlig del av s identitet. Det är viktigt att vara uppmärksam på utvecklingen av Cannabisanvändande och Spice såväl som tobakkonsumtionen på gymnasiet. Bra kost i skolan Cykel- och gångvägar Tobaksfri skolgård Stöd till ungdomar som riskerar att hamna i Cannabismissbruk Föräldrar som är restriktiva till ungdomsdrickande Tobakskontrakt i skolan Fysisk aktivitet i skolan Skolgårdar som inspirerar till rörelse 19
www.stromstad.se Besöksadress: Norra Bergsgatan 23, Tel: 526-19 epost: kommun@stromstad.se