Cancerprevention nuläge och utveckling

Relevanta dokument
Regionala cancercentrums preventiva uppdrag

PREVENTION Miriam Elfström, Med. Dr. Verksamhetsutvecklare cancerprevention

28 Cancerpreventionsplan i västra sjukvårdsregionen

5 Cancerpreventionsplan i västra sjukvårdsregionen RS170090

Cancerpreventionsplan

RMPG Hälsofrämjande strategier

Cancerpreventionsplan

Cancerpreventionsplan. Uppsala-Örebro sjukvårdsregion

RMPG Hälsofrämjande strategier. Årsrapport 2015

Minnesanteckningar Hälsoråd

Cancerpreventionsplan för Uppsala-Örebro sjukvårdsregion

MAT OCH CANCER vad ökar och minskar risken?

MAT OCH CANCER VAD ÖKAR OCH MINSKAR RISKEN?

MAT OCH CANCER vad ökar och minskar risken?

MAT OCH CANCER VAD ÖKAR OCH MINSKAR RISKEN?

Cancerpreventionsplan

MAT OCH CANCER Emma Nisukangas och Nadia Andersson Leg. Dietister och projektledare Dietisternas Riksförbund

Uppföljning av RCCs Cancerpreventionsplan

Cancerpreventionsplan

AGENDA. Non communicable disease - NCD. Sjuklighet och dödsorsaker i Europa

Uppföljning av cancerpreventionsplanen

Cancerpreventionsplan

Alkohol och cancer Förebygg.nu 13 november 2013 Per Leimar

Cancerpreventionsplan

Cancerpreventionskalkylatorn - CPK. LUFT-konferensen i Eskilstuna september 2017

Hälsoekonomiska beräkningar: Cancerpreventionskalkylatorn

Årsrapport 2014 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen

MAT OCH CANCER BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING

Årsrapport 2015 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge

RCC - Regionalt cancercentrum. Matti Leijon, PhD, MPH Folkhälsovetare Verksamhetsutvecklare cancerprevention Regionalt Cancercentrum Sydöst

MAT OCH CANCER BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING

BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING MAT OCH CANCER

Hur påverkas hälsan av en ökad internationalisering. Gunnar Ågren Generaldirektör Statens folkhälsoinstitut

Gynekologiska cellprovskontroller KUNGSÖRS VÅRDCENTRAL

VAD MINSKAR OCH ÖKAR RISKEN MAT OCH CANCER

HÄLSOFRÄMJANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

Verksamhetsrapport 2015 nationella arbetsgruppen för prevention

RCC:s handlingsplan för ett rökfritt Sverige

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Hälsosamma levnadsvanor

Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård

Folkhälsopolicy med riktlinjer för Diarienummer Uppföljning och tidplan Kommunchef

Prioriterade Folkhälsomål

Hälsoekonomiska beräkningar av förebyggande arbete exempel från Hälsokalkylatorn. Samhällsmedicin, Region Gävleborg

Folkhälsopolitiskt program

Hälsokalkylator. Bakgrund

Dina levnadsvanor din hälsa

Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning

Noll fetma Ett projekt inom Vinnovas program Visionsdriven hälsa

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Årsrapport 2017 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen

Vinn din hälsa. Quit- and win-kampanj till medarbetare i Göteborgs stad

Insatser för att minska tobaksrökningen

Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård

Samtal om hälsa HFS. Personalmaterial. För samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa

Antagen av kommunfullmäktige , 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet

Rekommendationer från Hälsorådet

Folkhälsoplan.

minska de negativa hälsoeffekterna av tobaksrökning genom att halvera andelen tobaksrökare till 5 % fram till 2015,

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Utredningsuppdrag 15/03 Strategi för ett tobaksfritt län 2025

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö

Befolkningsinriktade hälsosamtal

BRÖSTCANCER KAN FÖRHINDRAS

Regionalt cancercentrum Sydöst platsbesök den 2 september Helena von Knorring Göran Zetterström

Nordanstig: Hälsoläge och bestämningsfaktorer

INTERVJU. Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken.

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa

Vaccination mot HPV - nationellt program för pojkar

Bilaga 35/18. Regiondirektörens rapport februari Dnr LS Regionstyrelsen. Ledningsfrågor

Uppsala ser lönsamhet i att förebygga

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Tobakshjälpen. Nytt verktyg för tobaksavvänjning via 1177 stöd och behandling

Folkhälsoplan. Munkedals kommun

Folkhälsoenhet. Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik

Minnesanteckningar från möte med RMPG Hälsofrämjande strategier

HFS Konferens Utvecklingskraft 30 maj Regeringsuppdrag om hälsofrämjande insatser rörande mat och fysisk aktivitet vad blev resultatet?

CancerPrevent - En hälsoekonomisk modell i dataapplikation

tumregler för ett längre liv Vetenskapligt baserade råd för din hälsa

SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN

Det går att förebygga ohälsa! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Folkhälsoplan Åstorps kommun

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Tobaksavvänjning sparar liv och pengar

INLEDNING NATIONELLA OCH REGIONALA FOLKHÄLSOMÅL VAD ÄR FOLKHÄLSA?

Kommunikationsavdelningen

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget

Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

Politisk viljeinriktning för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor

18 Yttrande över motion 2019:3 av Talla Alkurdi (S) och Victor Harju (S) om att införa digitala hälsosamtal i primärvården HSN

Det ofödda och det lilla barnet. Salut för ett friskare Västerbotten

Kortversion av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Hur kan vi göra vårdens insatser tillgängliga för alla?

Mat och Cancer Bra mat efter cancerbehandling Ylva Orrevall, leg. dietist, med dr Centrum för cancerrehabilitering Stockholms läns landsting

Att arbeta med ohälsosamma matvanor vart börjar man?

SAMTAL OM LEVNADSVANOR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN

Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare.

Transkript:

Cancerprevention nuläge och utveckling Workshop - Utvecklingskraft Cancer, Kalmar 2017-05-19

Vad menar vi med cancerprevention? Omfattar de samlade insatser som görs på individ, grupp och samhällsnivå för att minska risken för uppkomsten av cancer. Inkluderar främjandet av goda levnadsvanor och stödjande miljöer som underlättar för befolkningen att göra hälsosamma val. Störst effekt erhålls vid en kombination av insatser på individ och samhällsnivå.

12 råd som räddar liv Europeisk kodex mot cancer (IARC & EU-kommissionen, 2014) 1. Rök inte. Använd inte någon form av tobak. 2. Rök inte i ditt hem. Uppmuntra till en rökfri arbetsplats. 3. Se till att ha en hälsosam kroppsvikt. 4. Var fysiskt aktiv varje dag. Begränsa den tid du sitter ned. 5. Ät en hälsosam kost: Ät mycket fullkorn, baljväxter, grönsaker och frukt. Begränsa intaget av livsmedel med hög kalori- och fetthalt och undvik söta drycker. Undvik processat kött, begränsa intaget av rött kött och livsmedel med hög salthalt. 6. Om du dricker alkohol av något slag, begränsa ditt drickande. Att inte dricka alkohol alls är bättre med avseende på cancerprevention. 7. Undvik för mycket sol, speciellt viktigt för barn. Använd solskyddskräm. Sola inte i solarium. 8. Följ hälso- och säkerhetsföreskrifter på din arbetsplats för att skydda dig mot cancerframkallande ämnen. 9. Ta reda på om du är utsatt för höga radonnivåer i ditt hem. Se till att minska höga radonnivåer. 10. För kvinnor: Att amma minskar moderns cancerrisk; amma om du kan. Hormonbehandling för klimakteriebesvär ökar risken för vissa cancerformer; begränsa behandlingen. 11. Se till att dina barn deltar i vaccinationsprogram för: hepatit B (för nyfödda)*, humant papillomvirus (HPV för flickor). *Inget nationellt vaccinationsprogram mot hepatit B finns i Sverige. 12. Delta i screeningprogram för tarmcancer (män och kvinnor), bröstcancer (kvinnor), livmoderhalscancer (kvinnor). Källa: Svensk översättning från Cancerfondsrapporten 2015, ursprungligen cancer-code-europé.iarc.fr

2017-05-19 Namn Sammanhang

Cancerstrategin (SOU 2009:11) Tobaksrökning, fetma, brist på fysisk aktivitet, hög alkoholkonsumtion och överdriven exponering för UV-strålning måste ges betydligt större uppmärksamhet i samhällets folkhälsopolitik.

Målbild Ett offensivt och väl strukturerat arbete för att främja goda levnadsvanor, där samhällets olika aktörer samverkar och arbetar mot gemensamma mål. Arbetet ska leda till: Förbättrade levnadsvanor i befolkningen och därmed minskad risk för cancer. Varför: Det finns ett tydligt samband mellan levnadsvanor och risken att drabbas av cancer..

Ex. GIS-karta

Hälsokalkylatorn, se www.hfsnatverket.se Hälsokalkylatorn är ett hälsoekonomiskt verktyg som uppskattar förändringar i exempelvis cancerincidens och samhällskostnader beroende på förändringar av livsstilsfaktorer i befolkningen.

Tobaksrökning

BMI > 30

Fysisk aktivitet (inaktivitet)

Cancerprevention Början till handlingsplan 2017-2018 utifrån status på kvalitetsindikatorer 2017-05-19 Namn Sammanhang

Hälsoutveckling i närområden med sociala utmaningar 2017-05-19 Namn Sammanhang Ökat deltagande i screening Sunda solvanor Anpassat stöd för tobaksstopp

2017-05-19 (ange enhet via Infoga sidfot)

Cancerprevention - förslag till handlingsplan 2017-2018 Gemensamma förbättringsområden Uppstart av analys- och metodutveckling för riktade insatser kopplat till närområden med sociala utmaningar. Gemensam utmaning att minska skillnaderna i hälsa och levnadsvanor mellan olika grupper i befolkningen. Alla tre länen har ställt sig bakom Tobacco Endgame ett rökfritt Sverige 2025. En ökad tillgång på rökfria miljöer behöver stimuleras. Inom området övervikt och fetma är trenderna olika mellan länen och det saknas samlade aktiviteter/strategier. Föreslå strategier och aktiviteter. 2017-05-19 Namn Sammanhang

Förslag på specifika aktiviteter 2017-2018 1. Behovsanpassat stöd för tobaksavvänjning Ca 80% av de rökande invånarna har förutsättningarna att kunna sluta på egen hand. 20% behöver ett mer koncentrerat stöd. Det behövs olika stödnivåer för olika segment av befolkningen: Nivå 1: Invånarstöd via 1177 information, inspiration och verktyg såsom appar (t.ex. Fimpaa) Nivå 2: Program via stöd och behandlingsplattformen och/eller andra interaktiva stödprogram med begränsad involvering av hälso- och sjukvårdsresurser. Nivå 3: Stöd med tobaksavvänjare enligt socialstyrelsens riktlinjer. Utfallet i andel som slutat röka omsätts i värdeberäkningar gjorda med hjälp av Cancerpreventionskalkylatorn.

Förslag på specifika aktiviteter 2017-2018 2. Närområdesutveckling/minskade skillnader i hälsa Uppstart av analys- och metodutveckling för riktade insatser kopplat till närområden med sociala utmaningar. Insatser för ökat deltagande i screening 3. Invånarkommunikation Sunda solvanor. Vidareutveckla pågående satsning. Blivande mödrar behöver uppmärksammas extra vad gäller rökstopp. Ta tillvara gjorda satsningar.

Samtal vid borden 1 värd/bord som summerar på blädderblocksblad 1. Cancerpreventiva satsningar som vi vinner vi mer på att göra tillsammans i hela sydöstra regionen 2. Drivkrafter för att engagera och påverka invånare på närområdesnivå 3. Goda exempel från respektive län som behöver spridas smått som stort 4. Hälso- och sjukvårdens bästa samverkansaktörer för att förebygga cancer 5. Ta tillvara de digitala invånartjänsternas möjligheter 6. Systematiska arbetssätt för tidig upptäckt och tidig insats utifrån risk för cancer