Årsrapport Barnhälsovården i Stockholms län 2016
Innehåll Sammanfattning... 4 Förord... 8 Verksamhet för att främja barns hälsa... 9 Hälsoindikatorer... 9 Amning... 10 Rökning i barns hemmiljö... 12 Övervikt och fetma... 14 Tandhälsa... 16 Vaccinationer... 17 Att identifiera barn som far illa... 19 Att mäta vårdtyngd... 21 Verksamhetsberättelse... 25 Verksamheten i siffror... 26 Samverkan med andra verksamheter... 30 Utbildningar... 31 Information och kommunikation... 33 Utvecklings- och kvalitetsarbete... 34 Tabeller... 37 Barnhälsovårdens program... 52 Referenser... 53 3
Stockholms barnhälsovård 2016 i sammanfattning 1 av 4 Var fjärde barn i Sverige 0 5 år bor i Stockholms län 4
Vaccination > 97 % > 96 % 95,8 % 30,7 % 85 % Andel 2-åringar vaccinerade mot difteri, stelkramp, kikhosta och polio och Hib Andel 2-åringar vaccinerade mot pneumokocker och hepatit B Andel 2-åringar vaccinerade mot mässling, påssjuka och röda hund Andel 2-åringar vaccinerade mot tuberkulos (erbjuds endast barn i riskgrupp) Andel barn födda januari augusti 2016 som vaccinerades mot rotavirus Andel vaccinerade 2-åringar (kommun/stadsdel) Skillnader inom Stockholms län Kikhosta Mässling Rotavirus 92,2 % 97,2 % 100 % 83,8 % 95,8 % 100 % 69,4 % 85,1 % 92,8 % Lägst SLL Högst Lägst SLL Högst Lägst SLL Högst Andel enbart ammade barn vid en veckas ålder 74% Amning Andel enbart ammade barn vid 4 månaders ålder 53% Andel enbart ammade barn vid 4 månaders ålder Skillnader inom Stockholms län Kommun/stadsdel 53 % 68 % 63 % Barn födda 54 % 54 % 53 % Utveckling över tid 35 % Lägst SLL Högst 2006 2009 2012 2015 5
Rökning Nästan 1 av 13 barn utsattes för tobaksrök vid 0 4 veckors ålder 1 av 13 Skillnader inom Stockholms län Andel barn utsatta för tobaksrök vid 0 4 veckors ålder Kommun/stadsdel 23 % 14,5 % Barn födda 12 % 11,3 % 9,7 % 7,9 % Utveckling över tid 0,5% 8 % Lägst SLL Högst 2003 2006 2009 2012 2015 Fetma och övervikt 1 av 10 fyraåringar hade övervikt eller fetma Andel fyraåringar med fetma Andel fyraåringar med fetma och övervikt Kommun/stadsdel 4,9 % 1,8 % 0 % Skillnader inom Stockholms län Barn födda 11,4 % 11,4 % 11,2 % 9,9 % Utveckling över tid Lägst SLL Högst 2002 2005 2008 2011 Karies 96 % av barnen var kariesfria vid 3 års ålder EPDS-screening Stora skillnader i andel nyblivna mammor som screenades för depressiva symtom inom länet Andel mammor som screenades för depressiva symtom med EPDS* 96 % Kommun/stadsdel 71 % 92 % Skillnader inom Stockholms län 35 % Men i vissa kommuner/stadsdelar hade 1 av 10 treåringar karies. Lägst SLL Högst *Edinburgh Postnatal Depression Scale 6
Barnhälsovårdens verksamhet i siffror Barnhälsovården i Stockholms län bestod 2016 av 497 BHV-sjuksköterskor som bedrev hälsofrämjande insatser för 175 640 barn 0 5 år genom 123 BVC-enheter och 670 036 besök Utbildningar Under 2016 genomförde Barnhälsovårdsenheten: Kurser inom 14 ämnen vid 36 tillfällen med totalt 615 deltagare Temaföreläsningar på 6 ämnen vid 11 tillfällen med totalt 1127 deltagare Metodutvecklingsseminarier kring 3-årsbesöket (BVC-ELVIS) vid 8 tillfällen med 5 teman med totalt 320 deltagare Vårdtyngd Stockholms län saknar ett rekommenderat maxantal nyfödda barn per BHV-sjuksköterska till skillnad från de flesta andra regioner och landsting i Sverige Skillnader inom Stockholms län Antal nyfödda barn per heltidsanställd BHV-sjuksköterska 60 70 94 Skillnader mellan regioner/landsting i Sverige 40 70 74 Antal regioner/landsting* med gräns för maxantal barn per BHV-sjuksköterska 21 3 Lägst SLL Högst Kommun/stadsdel Lägst Stockholms län Regioner/landsting Högst Ja Nej *se förklaring till antalet landsting/regioner under kapitel Vårdtyngd 7
Förord Det är med stor glädje och stolthet som barnhälsovårdsenheten i Stockholms län presenterar årsrapport 2016. Barnhälsovårdens verksamhet är universell och når i stort sett alla späd- och förskolebarn i länet. Under 2016 arbetade nästan 500 BHV-sjuksköterskor på BVC i länet, 175 640 barn var inskrivna inom barnhälsovården och sammanlagt gjordes 670 036 besök på någon av länets barnavårdscentraler. Barnhälsovårdens mål är att bidra till bästa möjliga fysiska, psykiska och sociala hälsa för späd- och förskolebarn. Ett omfattande och betydelsefullt hälsofrämjande arbete görs på BVC. Årets resultat visar att späd- och förskolebarns förutsättningar för en god hälsa i stort sett är goda, men att förutsättningarna i länet varierar. I år har vi för första gången också tagit ett steg utanför länet för att få en uppfattning om skillnader i förutsättningar för BVC-arbetet mellan regioner/landsting i Sverige. Vi har med hjälp av en nationell enkät till BHVenheterna frågat efter antal nyfödda barn per BHV-sjuksköterska och om det finns ett behovsanpassat ersättningssystem för BVC i regionen. Resultaten visar stora skillnader inom landet. Enligt SLL:s folkhälsopolicy 2017 2021 är ett av målen en god, jämlik och jämställd hälsa där de med sämst hälsa prioriteras. Tillgång till ett mer differentierat barnhälsovårdsprogram med möjlighet att arbeta med riktade och förstärkta, hälsofrämjande och förebyggande insatser till barn och föräldrar med ökade behov, skulle bidra till att folkhälsopolicyns mål uppnås. Syftet med BHV-enhetens årliga rapport är att informera om barnhälsovårdens verksamhet samt redovisa hälsoindikatorer som speglar späd- och förskolebarns förutsättningar för en god hälsa i länet. Barnhälsovårdens årsrapport för 2016 är baserad på data av hög kvalitet och representerar en fjärdedel av Sveriges späd- och förskolebarn. Ett flertal utvecklingsarbeten pågår inom barnhälsovården i länet för att utveckla och i möjligaste mån evidensbasera innehållet i besöken på BVC. Under 2016 har den största satsningen varit BVC-Elvis, en studie som involverar drygt 100 BHV-sjuksköterskor och tillhörande barn och föräldrar. BVC-Elvis mål är att utveckla innehållet i 3- och 4-årsbesöken på BVC. Under 2017 hoppas vi kunna införa ett eget besök för pappa/partner på BVC. Ett varmt TACK till alla 497 BHV-sjuksköterskor som har rapporterat in de uppgifter som utgör underlaget för rapporten. Stockholm, maj 2017 Barnhälsovårdsenheten i Stockholms län 8
Verksamhet för att främja barns hälsa Hälsoindikatorer 9
Amning Att främja amning är en viktig hälsofrämjande uppgift för barnhälsovården. Bröstmjölken består av en unik sammansättning av näringsämnen. Antikroppar som tillförs genom bröstmjölken skapar motståndskraft mot infektioner som lunginflammation och diarrésjukdomar. Världshälsoorganisationen (WHO) rekommenderar att barn enbart ammas de första sex månaderna och att de därefter fortsätter att ammas delvis med tillräckliga mängder tilläggskost under de första två levnadsåren eller längre. Amningsdefinitioner enligt WHO Enbart ammade barn Barn som endast får bröstmjölk och eventuella läkemedel, vitaminer/mineraler Delvis ammade barn Barn som ammas och därutöver får smakportioner, bröstmjölksersättning, välling eller hela mål av annan kost Ej ammade barn Barn som inte får någon bröstmjölk WHO:s mål är att minst 80 % av de fyra månader gamla barnen ska få enbart bröstmjölk. Den målnivån befinner sig Sverige en bra bit ifrån, trots att andelen svenska barn som ammades är relativt hög jämfört med många andra höginkomstländer. Amning vid en veckas ålder Den totala andelen barn i Stockholms län, födda 2015, som var enbart eller delvis ammade vid en veckas ålder var liksom året innan 96 %. Fördelningen mellan enbart och delvis ammade barn var dock något förändrad med en minskning av andelen barn som enbart ammade. Att barnet får tillägg i form av bröstmjölksersättning under första levnadsveckan kan ha ett samband med kortare varaktighet av tiden med enbart amning. (1) Under de senaste tio åren har andelen barn som enbart får bröstmjölk vid en veckas ålder minskat från 86 till 74 % (figur 1). Amning vid fyra månaders ålder Vid fyra månaders ålder ammades 78 % av länets barn, varav 53 % ammades enbart. Under en tioårsperiod har andelen barn som ammades enbart eller delvis vid fyra månaders ålder sjunkit från 86 till 78 %. De senaste årens trend med långsamt sjunkande amningsnivåer vid fyra månaders ålder, både vad gäller enbart och delvis amning, fortsätter att gälla för barn födda 2015 (figur 2). 10
Andel ammade vid sex, nio respektive tolv månaders ålder Andel barn som ammades vid sex månaders ålder låg stabilt sedan föregående år, 13 % var enbart ammade och 55 % av barnen ammades delvis. Andelen barn som fick bröstmjölk vid nio respektive tolv månaders ålder ökade något för barn födda 2015 jämfört med föregående år vilket är i samklang med utvecklingen i Sverige som helhet. (2) Skillnader i länet Liksom tidigare år varierade amningsfrekvensen stort mellan olika stadsdelar/kommuner i Stockholms län. Av barn födda 2015 fick knappt nio av tio barn bröstmjölk vid fyra månaders ålder på Norrmalm jämfört med drygt sex av tio barn i Södertälje (figur 3). Påtagligt större andel barn får dock bröstmjölk vid tolv månaders ålder i Skärholmen (53 %) jämfört med Norrmalm (23 %). Figur 1. Andel (%) enbart och delvis ammade barn vid en veckas ålder, barn födda 2006 2015 Figur 2. Andel (%) enbart och delvis ammade barn vid fyra månaders ålder, barn födda 2006-2015 Enbart ammade Delvis ammade Enbart ammade Delvis ammade Andel i % Andel i % 100 100 80 80 60 60 40 40 20 20 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 * 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 * * på grund av bristande statistikuppgifter redovisas inte några uppgifter om barn födda 2013 i SLL * på grund av bristande statistikuppgifter redovisas inte några uppgifter om barn födda 2013 i SLL Figur 3. Andel (%) enbart och delvis ammade barn vid fyra månaders ålder, per stadsdel/kommun, barn födda 2015 Enbart amning Delvis amning Andel i % 100 80 60 40 20 0 Södertälje Salem Nynäshamn Upplands Väsby Botkyrka Haninge Sigtuna Upplands Bro Norrtälje Tyresö Huddinge Spånga-Tensta Skärholmen Värmdö Järfälla Hässelby-Vällingby Vallentuna Österåker Farsta Sollentuna Stockholm län Rinkeby-Kista Vaxholm Älvsjö Sundbyberg Enskede Årsta Vantör Solna Ekerö Nykvarn Täby Bromma Lidingö Nacka Östermalm Hägersten-Liljeholmen Skarpnäck Södermalm Kungsholmen Danderyd Norrmalm 11
Figur 4. Andel (%) barn födda 2015, som enbart ammades vid fyra månaders ålder i förhållande till andel (%) barn (0-5år) som tillhör familj med låg köpkraft, per stadsdel/kommun (Pearsons linjära korrelationskoefficient r=-0,76, p<0,001) Andel (%) barn i familj med låg köpkraft Andel (%) barn som enbart ammades vid fyra månaders ålder Andel i % 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Danderyd Nykvarn Täby Kungsholmen Norrmalm Ekerö Vaxholm Lidingö Vallentuna Bromma Södermalm Älvsjö Östermalm Hägersten-Liljeholmen Nacka Österåker Solna Värmdö Tyresö Sollentuna Salem Stockholms län Upplands-Bro Skarpnäck Sundbyberg Upplands Väsby Järfälla Norrtälje Huddinge Nynäshamn Haninge Enskede-Årsta-Vantör Farsta Sigtuna Hässelby-Vällingby Botkyrka Södertälje Spånga-Tensta Skärholmen Rinkeby-Kista WHO:s mål är att minst 80 % av de fyra månader gamla barnen ska få enbart bröstmjölk. Den målnivån befinner sig Sverige en bra bit ifrån Ett omvänt samband mellan andel barn som tillhör en familj med låg köpkraft och andel barn som enbart ammas vid fyra månaders ålder påvisades på stadsdels-/kommunnivå (figur 4*). Socialstyrelsen konstaterar i en rapport från 2014 att amningen minskar i alla samhällsgrupper nationellt och att det finns all anledning att stärka de generella amningsstödjande åtgärderna. (3) Alla yrkeskategorier i vårdkedjan behöver ha faktakunskap och samstämmiga attityder, vilket har betydelse för hur amningsrekommendationerna uppfattas av föräldrar. Ett arbetssätt som i internationella studier visat sig ha betydelse för att främja amning är sjuksköterskans hembesök. (4, 5) Barnhälsovården har startat en amningsvårdkedja i Södertälje för att stärka riktade insatser i ett område med låg amningsfrekvens. * Köpkraft definieras som familjens eller hushållets disponibla inkomst i förhållande till försörjningsbördan och är inhämtad från Områdesdatabasen för SLL. I denna rapport definieras låg köpkraft som andel barn 0-5 år, som bor i familj som tillhör den lägsta kvintilen (20 %) i disponibel inkomst per hushåll. Rökning i barns hemmiljö Barn som växer upp i en miljö där någon i familjen röker, riskerar att utsättas för negativa hälsoeffekter, som t.ex. upprepade luftvägsinfektioner och öroninflammationer samt ökad risk för plötslig spädbarnsdöd. Datainsamling från 2016 visade att andel barn födda 2015 i Stockholms län, vilka utsattes för tobaksrök vid 0 4 veckors ålder var 7,9 % och 7,5 % vid åtta månaders ålder. Det innebär en minskning sedan föregående år, då andelen var 8,0 % vid 0 4 veckors ålder och 8,2 % vid åtta månaders ålder. De uppgifter om föräldrars rökning som BHVsjuksköterskor efterfrågade när barnen var 0 4 veckor respektive åtta månader gamla, visade att rökningen har minskat hos spädbarnsföräldrar i länet. Under de senaste sju åren har andelen barn som utsätts för rök minskat med fyra procentenheter i Stockholms län. Det är en utveckling som också noteras för vuxna dagligrökare i Sverige enligt Folkhälsomyndigheten. 12
Andelen mammor som rökte ökade från när barnen var 0 4 veckor och fram till åtta månaders ålder. För pappor var förhållandet omvänt. Detta omvända förhållande mellan mammors och pappors rökning har observerats sedan 1995 när barnhälsovården började registrera föräldrars rökvanor (figur 5). Skillnaderna är stora inom länet. Spridningen var stor mellan stadsdelar/kommuner med låg andel barn som utsattes för tobaksrök och områden med hög andel barn som utsattes för tobaksrök. För Östermalm, Kungsholmen och Södermalm var föräldrars rökvanor lägst i länet med 0,5 %, 1,1 % och 1,8 % och kan jämföras med de tre kommuner/stadsdelar där föräldrars rökvanor var högst, Botkyrka 19 %, Södertälje 20,4 % och Skärholmen 23 %. I områden med hög andel barn som utsätts för tobaksrök behöver riktade insatser prioriteras. Rökning är en hälsoindikator med stark koppling till socioekonomiska förhållanden vilket redovisas i figuren nedan (figur 6). Figur 5. Andel (%) barn födda 2015 vars mamma och pappa/partner rökte dagligen då barnet var 0 4 veckor respektive åtta månader Andel i % 8 7 6 5 4 3 2 1 0 4 veckor Mammor 8 månader 4 veckor 8 månader Pappor/partner Figur 6. Andel (%) barn födda 2015 som vid 0-4 veckors ålder utsatts för tobaksrök i hemmet i förhållande till andel (%) barn som tillhör familj med låg köpkraft, per stadsdel/kommun (Pearsons linjära korrelationskoefficient r=0.81, p<0.001) Andel (%) barn i familj med låg köpkraft Andel (%) barn utsatta för rökning i hemmet vid 0 4 veckor Låg köpkraft, andel i % Rökning i hemmet, andel i % 70 25 60 20 50 40 15 30 10 20 10 5 0 0 Danderyd Nykvarn Täby Kungsholmen Norrmalm Ekerö Vaxholm Lidingö Vallentuna Bromma Södermalm Älvsjö Östermalm Hägersten-Liljeholmen Nacka Österåker Solna Värmdö Tyresö Sollentuna Salem Stockholms län Upplands-Bro Skarpnäck Sundbyberg Upplands Väsby Järfälla Norrtälje Huddinge Nynäshamn Haninge Enskede-Årsta-Vantör Farsta Sigtuna Hässelby-Vällingby Botkyrka Södertälje Spånga-Tensta Skärholmen Rinkeby-Kista I områden med hög andel barn som utsätts för tobaksrök behöver riktade insatser prioriteras 13
Övervikt och fetma vid fyra års ålder Övervikt och fetma är ett stort folkhälsoproblem. En målsättning i SLL:s regionala handlingsprogram övervikt och fetma 2016 2020 är att vända trenden; övervikt och fetma ska minska i länet. En uttalad ambition i handlingsprogrammet är att minska den ojämlikhet i förekomst av övervikt och fetma som finns i länet genom särskilt riktade insatser till grupper med hög prevalens. (1) Fetma hos barn och ungdomar riskerar att kvarstå upp i vuxen ålder. I en stor sammanställning bedömdes risken för fortsatt fetma som vuxen till 55 % hos barn med fetma, och till 80 % hos tonåringar med fetma. (2) I en svensk studie från Östergötland sågs att 47 % av barnen med övervikt vid 2,5 års ålder hade en kvarstående övervikt vid tio års ålder. (3) Fetma under barndomen ökar risken för hälsoproblem i tonåren och som vuxen. Att förebygga fetma bland barn bör därför vara ett prioriterat uppdrag. 1 Uppgifterna till årsrapport 2016 baseras på 24 681 barn födda 2011, där vikt och längd har registrerats på BVC ± 3 månader från fyra års ålder. I Stockholms län hade 8,1 % av fyraåringar övervikt och 1,8 % fetma. Andel barn med övervikt har sjunkit från 9,4 till 8,1 % på tre år i länet. Huruvida den observerade minskningen speglar en faktisk trend är oklart eftersom det saknas tillförlitliga uppgifter om nivåerna för barn födda 2009 och 2010 (figur 7). En ökad andel flickor jämfört med pojkar hade övervikt och fetma vid fyra års ålder (figur 8). Andel barn med övervikt och fetma skiljde sig stort mellan länets kommuner/stadsdelar, med lägst andel i Vallentuna (6 %) och högst andel i Skärholmen (16,7 %) (figur 9). I områden med hög andel barn med fetma behöver tidiga förebyggande insatser prioriteras. Ett tydligt samband mellan andel barn med fetma vid fyra år och andel barn (0-5 år) som lever i familjer med låg köpkraft kunde påvisas på stadsdel/kommunnivå (figur 10). Figur 7. Andel (%) fyraåringar med övervikt och fetma, barn födda 2001 2008 samt 2011 Figur 8. Andel (%) flickor och pojkar med övervikt och fetma, fyraåringar födda 2011 Övervikt Fetma Övervikt Fetma Andel i % Andel i % 14 12 12 10 8 6 2,2 10,6 2,1 9,3 1,9 9,3 1,8 9,3 1,9 9,5 1,9 9,4 1,8 9,1 1,8 9,4 1,8 8,1 10 8 6 2,1 9,6 1,6 6,7 4 4 2 2 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2011 * 0 Flickor Pojkar * på grund av bristande statistikuppgifter redovisas inte några uppgifter om barn födda 2009 och 2010 i SLL 1. För barn upp till 18 års ålder definieras övervikt som iso-bmi > 25 och fetma som iso-bmi > 30 (Cole TJ et al. Establishing a standard definition for child overweight and obesity worldwide: international survey. BMJ 2000;320:1240-6). 14
Figur 9. Andel (%) fyraåringar med övervikt och fetma, fördelat per stadsdel/kommun, barn födda 2011 Övervikt Fetma Andel i % 20 15 10 5 0 Figur 10. Samband mellan andel (%) barn 0 5 år som tillhör familj med låg köpkraft i förhållande till andel (%) fyraåringar med fetma, per kommun/stadsdel (Pearsons linjära korrelationskoefficient r=0.70, p<0.001) Andel (%) barn i familj med låg köpkraft Andel (%) 4-åringar med fetma Låg köpkraft, andel i % 4-åringar med fetma, andel i % 60 6 50 5 40 4 30 3 20 2 10 0 1 0 Danderyd Nykvarn Täby Kungsholmen Norrmalm Ekerö Vaxholm Lidingö Vallentuna Bromma Södermalm Älvsjö Östermalm Hägersten-Liljeholmen Nacka Österåker Solna Värmdö Tyresö Sollentuna Salem Stockholms län Upplands-Bro Skarpnäck Sundbyberg Upplands Väsby Järfälla Norrtälje Huddinge Nynäshamn Haninge Enskede-Årsta-Vantör Farsta Sigtuna Hässelby-Vällingby Botkyrka Södertälje Spånga-Tensta Skärholmen Rinkeby-Kista Lidingö Vallentuna Vaxholm Österåker Södermalm Östermalm Ekerö Nacka Danderyd Hägersten-Liljeholmen Norrmalm Kungsholmen Upplands Väsby Tyresö Upplands Bro Solna Enskede Årsta Vantör Sundbyberg Täby Skarpnäck Nykvarn Sollentuna Huddinge Stockholms län Bromma Älvsjö Farsta Hässelby-Vällingby Järfälla Spånga-Tensta Värmdö Norrtälje Haninge Södertälje Rinkeby-Kista Nynäshamn Sigtuna Boykyrka Salem Skärholmen I områden med hög andel barn med fetma behöver tidiga förebyggande insatser prioriteras 15
Tandhälsa Tandvården i Stockholm arbetar sedan 2005 enligt ett kariespreventionsprogram där målet är att förbättra tandhälsan, i synnerhet för de barn som har sämre tandhälsa än genomsnittet. Redan på BVC får föräldrar kontakt med tandvårdspersonal. Vid dessa kontakttillfällen informeras om vikten av att regelbundet borsta tänderna med fluortandkräm samt hur kosten påverkar tandhälsan. En hög förekomst av karies i tidig ålder ökar risken för karies såväl under hela barndomen som i tonåren. Det är därför viktigt att etablera goda tandhälsovanor tidigt. Särskilda insatser görs i områden med sämre socioekonomiska förutsättningar för att utjämna de olikheter som finns i tandhälsa i Stockholms län. I figur 11 visas andelen kariesfria treåringar per kommun och stadsdel. Generellt sett är andelen kariesfria treåringar hög, 96,3 %. Vaxholm hade den högsta andelen kariesfria treåringar under 2016, medan Skärholmen hade den lägsta andelen kariesfria treåringar. Stockholms län delas in i fyra områden med tandhälsan som utgångspunkt. Mellan det område som har bäst tandhälsa (område ett) och det område som har sämst tandhälsa (område fyra) skiljer 7,3 procent enheter avseende andelen treåringar med kariesskadade tänder, vilket är 2,4 procentenheter lägre än 2015. På stadsdel/kommunnivå har kariesförekomst ett starkt samband med andel barn (0 5 år) som tillhör familj med låg köpkraft (figur 11). Figur 11. Andel (%) barn, födda 2013, med karies vid tre års ålder i förhållande till andel (%) barn som tillhör familj med låg köpkraft, per stadsdel/kommun (Pearsons linjära korrelationskoefficient r=0.87, p<0.001) Andel (%) barn i familj med låg köpkraft Andel (%) 3-åringar med karies Låg köpkraft, andel i % 3-åringar med karies, andel i % 60 12 50 40 30 20 10 0 Danderyd Nykvarn Täby Kungsholmen Norrmalm Ekerö Vaxholm Lidingö Vallentuna Bromma Södermalm Älvsjö Östermalm Hägersten-Liljeholmen Nacka Österåker Solna Värmdö Tyresö Sollentuna Salem Stockholms län Upplands-Bro Skarpnäck Sundbyberg Upplands Väsby Järfälla Norrtälje Huddinge Nynäshamn Haninge Enskede-Årsta-Vantör Farsta Sigtuna Hässelby-Vällingby Botkyrka Södertälje Spånga-Tensta Skärholmen Rinkeby-Kista 10 8 6 4 2 0 16
Vaccinationer Barnhälsovården i SLL bidrar framgångsrikt till att skydda barn mot insjuknande i elva sjukdomar (stelkramp, difteri, kikhosta, polio, Hemofilus influensa typ B (Hib), pneumokocker, hepatit B, mässling, påssjuka, röda hund och rotavirusinfektion, figur 12). Vaccinationstäckningen i SLL var under 2016 fortsatt hög. Vaccinationsprogrammet lyckades nå så gott som alla barn i länet. Vid närmare analys finns dock en del lokala skillnader i vaccinationstäckning. Det mest tydliga exemplet är täckningen för rotavirusvaccinet som introducerades 2014 i Stockholms län. De lokala skillnaderna uppmärksammades fortsatt under 2016 och föranledde riktade insatser i form av utbildning av vårdpersonal i de berörda områdena (figur 13). Årets statistik visar att anslutningen till rotavirusvaccination generellt ökade från 81 % år 2015 till 85 % år 2016 (barn födda 1/1 31/8 2015 respektive 2016). Andelen vaccinerade barn för vaccin mot mässling, påssjuka och röda hund (MPR) var 96 % i länet, barn födda 2014, vilket ger en god flockimmunitet för att undvika utbrott av mässling. Vaccinationsgraden var åter lägre än länsgenomsnittet i de sedan Figur 12. Andel (%) barn födda 2014 som är vaccinerade mot de elva sjukdomar vilka ingår i barnvaccinationsprogrammet i SLL. Hib 97 % Pneumokocker 96,4 % Polio 97,2 % Rotavirus 1 dos 85,1 % Kikhosta 97,2 % Stelkramp 97,2 % Difteri 97,2 % Mässling 95,8 % Påssjuka 95,8 % Hepatit B 96,7 % Röda hund 95,8 % 17
Figur 13. Andel (%) barn i respektive stadsdel/kommun, födda 1/1 31/8 2016, som erhållit minst en dos rotavirusvaccin Andel i % 100 90 80 70 60 50 Danderyd Ekerö Järfälla Lidingö Norrtälje Sigtuna Sollentuna Solna Sundbyberg Täby Upplands-Bro Upplands Väsby Vallentuna Vaxholm Österåker Bromma Enskede - Årsta - Vantör Farsta Hägersten-Liljeholmen Hässelby-Vällingby Kungsholmen Norrmalm Rinkeby-Kista Skarpnäck Skärholmen Spånga-Tensta Södermalm Älvsjö Östermalm Botkyrka Haninge Huddinge Nacka Nykvarn Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Värmdö Norra länet Stockholms stad Södra länet tidigare identifierade områdena Spånga-Tensta, Rinkeby-Kista-Husby och i delar av Södertälje. Barnhälsovårdsenhetens uppföljning av barn i dessa områden som ej vaccinerades enligt det nationella vaccinationsprogrammet med MPR-vaccin vid 18 månaders ålder visade att vaccinationstäckningen hade ökat vid fyra års ålder men förblir under gränsen för flockimmunitet (95%). De helt ovaccinerade barnen är få. I årskullen barn födda 2014 bedömdes drygt 300 barn vara helt ovaccinerade. De barn vars föräldrar aktivt avböjt vaccination utgör den största delen av den helt ovaccinerade gruppen medan barn som ej kan vaccineras på grund av överkänslighet och andra kontraindikationer utgör en betydligt mindre andel (figur 14). Flera olika aktiviteter pågick i SLL under 2016 för att på nya sätt möta föräldrars frågor om vaccinationer inom barnhälsovården. Figur 14. Orsaker till att barn födda 2014 ej erhållit sex-valent vaccin mot stelkramp, difteri, kikhosta, polio, Haemophilus influezae typ B (Hib) och hepatit B Kontraindikation 0,5 % Avböjt 80,5 % Ej uppgivet 8,5 % Vill avvakta 0,2 % Uteblivit upprepade gånger 2 % Utomlands en längre tid* 3,9 % Nyinflyttade** 4,4 % * De barn som vistas utomlands längre tid följer ofta annat lands vaccinationsschema under utlandsvistelsen ** Nyinflyttade barn är ofta vaccinerade, men vid tidpunkten för datainsamlingen hade barnens eventuella vaccinationer inte förts in i journalsystemet 18
Barn som riskerar att fara illa Barnhälsovården har ansvar att upptäcka och stödja barn som far illa och all personal har en personlig skyldighet att anmäla till socialtjänsten om man misstänker att ett barn far illa eller riskerar att fara illa. (1) Här redovisas andel barn, födda 2011 2016, som av BVC anmälts till socialtjänsten i enlighet med Socialtjänstlagen (SoL) samt andel barn där BVC samverkat med socialtjänsten. Andel barn som BVC anmält till Socialtjänsten har minskat från förra året. Under 2016 anmälde BVC 396 barn till socialtjänsten, vilket innebar 2,3 promille ( ) av alla barn som var inskrivna på BVC. Motsvarande siffra för 2015 var 2,6. (2) Samtliga stadsdelar/ kommuner utom två gjorde anmälningar på barn men variationen i länet var stor. Barnets behov måste alltid stå i centrum 19
Figur 15. Andel ( ) barn födda 2011 2016, per stadsdel/kommun, som BVC anmält till socialtjänsten Andel i 6 5 4 3 2 1 0 Skarpnäck Salem Älvsjö Norrmalm Hägersten-Liljeholmen Södermalm Östermalm Danderyd Bromma Solna Farsta Sigtuna Upplands Väsby Sollentuna Kungsholmen Täby Lidingö Spånga-Tensta Järfälla Tyresö Haninge Stockholms län Huddinge Österåker Ekerö Hässelby-Vällingby Sundbyberg Nacka Vaxholm Nynäshamn Botkyrka Nykvarn Norrtälje Vallentuna Värmdö Södertälje Rinkeby-Kista Enskede Årsta Vantör Upplands Bro Skärholmen Högst andel anmälningar gjordes i Skärholmen, Upplands Bro och Enskede-Årsta-Vantör, med 5,8, 5,6 och 5,0 av barnen (figur 15). Flest anmälningar gällde de yngsta barnen, men även dessa har minskat från förra året. Av barn födda 2016 anmäldes 4,2 jämfört med 5,6 för barn födda 2015. Vanligaste angiven orsak till anmälan var omsorgssvikt, 64 %, våld inom familjen eller/och barnmisshandel, 21 % samt psykisk sjukdom i familjen, 10 %. Flera anmälningar innehöll mer än en anmälningsorsak (figur 16). BVC samarbetade med socialtjänsten kring 942 barn vilket innebar 5,4 av barnen. Alla kommuner/stadsdelar rapporterade att de samarbetat med socialtjänsten kring enskilda barn men även här var variationen i länet stor. Högsta andel barn kring vilka BVC samarbetat med socialtjänsten var i Rinkeby-Kista, Salem och Huddinge med 36,9, 22,3 respektive 19,0. Gemensamt för dessa kommuner/stadsdelar är att det finns ett organiserat samarbete. I Rinkeby-Kista finns ett utökat hembesöksprogram, ett arbete i samverkan mellan BVC och socialtjänsten. Övriga kommuner/ stadsdelar har en eller flera familjecentraler i området. Resultatet visade att arbetet på BVC med barn som far illa eller riskerar att fara illa behöver utvecklas. Andelen barn som anmäldes till socialtjänsten var låg. Med största sannolikhet var det långt många fler barn som väckte oro hos personalen. Kunskapen om tecken på att ett barn riskerar att fara illa och riktlinjer för anmälan till socialtjänsten behöver fortlöpande spridas bland personalen. Barnets behov måste alltid stå i centrum och vid konflikt gå före föräldrarnas intressen. För att möjliggöra detta är det av yttersta vikt att det finns handledning och stöd i konsultation för de sjuksköterskor och läkare som anmäler i enlighet med SoL. Figur 16. Andel (%) uppgivna orsaker som grund för orosanmälan till Socialtjänsten* Andel i % 70 60 50 40 30 20 10 0 64,4 20,7 Omsorgsvikt Barnmisshandel i hemmet 10,4 9,6 Psykisk sjukdom * Mer än en orsak per barn kan ha rapporterats. Missbruk 1,8 Sexuella övergrepp 20
Att mäta vårdtyngd 21
Att mäta vårdtyngd Behovsanpassad ersättning och/eller styrning av maxantal nyfödda barn per sjuksköterska i den förebyggande barnhälsovården. Hur ser det ut i Sverige? Fastän de flesta av länets späd- och förskolebarn har goda förutsättningar för hälsa och välbefinnande, kvarstår betydande skillnader inom Stockholms län. Variationen har en tydlig socioekonomisk gradient och mäts med ett antal indikatorer för hälsa till exempel amning och utsatthet för tobaksrök. Ett sätt att möta variationen är att behovsanpassa ersättningen till den förebyggande hälsovården. Till skillnad från Stockholm har flera av landstingen/ regionerna i Sverige behovsanpassade ersättningssystem på BVC. Vid behovsanpassningen beaktas faktorer som påverkar BVC-enheters arbetsbelastning. Ökade resurser ger möjlighet att arbeta med riktade insatser vid behov. Maxantal nyfödda barn per BHV-sjuksköterska per år i Sveriges regioner/landsting Hur många nyfödda barn som en heltidsarbetande BHV-sjuksköterska bör ansvara för är begränsat i en majoritet av landstingen/regionerna. Endast Uppsala län, Region Skåne och Stockholms län saknar rekommenderat maxantal nyfödda barn per BHVsjuksköterska och år enligt enkätsvaren. Övriga 21 landsting/regioner uppgav att de har ett rekommenderat maxantal (figur 17). Medeltalet för antalet nyfödda barn per heltidsarbetande BHV-sjuksköterska per år i Sveriges regioner/landsting Stockholms läns medeltal är 70 nyfödda barn per heltidsarbetande BHV-sjuksköterska och år. Endast Västerbotten och Östergötland ligger på ett högre medeltal än Stockholms län av de totalt 24 landstingen/regionerna (figur 18). Under början av 2017 skickade barnhälsovårdsenheten i Stockholms län ut en enkät till samtliga barnhälsovårdsenheter i Sverige. I enkäten efterfrågades bland annat: Figur 17. Finns ett rekommenderat maxantal nyfödda barn per BHV-sjuksköterska per år i er region? om regionen har ett behovsanpassat ersättningssystem och i så fall vilket om regionen har ett rekommenderat maxantal nyfödda barn per heltidsarbetande barnhälsovårds-sjuksköterska (BHV-sjuksköterska) och år hur många nyfödda barn som varje heltidsarbetande BHV-sjuksköterska har per år i medeltal i regionen Samtliga 24 regioner/landsting svarade på enkäten*. Ja Nej * Västra Götaland regionen svarade från de fyra enheter som länet är geografiskt uppdelat i, därav totalt 24 svar. Från övriga landsting redovisas ett svar. 22
Figur 18. Vad är medeltalet för antalet nyfödda barn per heltidsarbetande BHV-sjuksköterska och år på BVC i er region? Antal 80 70 60 50 40 30 40 49 50 51 55 55 55 59 59 60 60 61 62 62 62 62 63 64 64 70 72 74 20 10 0 VG:Skaraborg Jämtland/Härjedalen Gotland Blekinge Dalarna Västernorrland Värmland Gävleborg Uppgift saknas för Norrbotten och Västmanland Jönköpings Region Halland VG: Göteborg, S Bohuslän Region Skåne Kalmar Kronoberg Sörmland VG: Fyrbodal Uppsala Örebro VG: S Älvsborg Stockholm Östergötland Västerbotten Behovsanpassade ersättningssystem till BVC Stockholms län tillsammans med 12 andra svenska regioner/landsting saknade enligt enkätsvaren ett behovsanpassat ersättningssystem för BVC medan 11 regioner använde något sådant system. Sex regioner använde någon variant av en modell för behovsanpassning som kallas Care Need Index (CNI). (1,2) Tre regioner använde en annan modell som kallas vårdtyngd och som tagits fram för barnhälsovårdens verksamhet. (3) En region använde både CNI och vårdtyngd och en region använde en annan form av socioekonomiskt index för att behovsanpassa ersättningen till BVC (figur 19). I Stockholms län ses stora variationer i vårdtyngd mellan de olika kommunerna och stadsdelarna. Vi vet sedan tidigare att det finns ett starkt samband mellan vårdtyngd och barnfamiljers köpkraft på stadsdel/kommunnivå. Det innebär att arbetet och utmaningarna för Stockholms läns BHV-sjuksköterskor kan se olika ut beroende på var sjuksköterskan är verksam (figur 20). Figur 19. Finns det i er region någon form av behovsanpassning i ersättningen till BVC? Ja Nej 23
Figur 20. Vårdtyngdsindex fördelat per stadsdel/kommun Vårdtyngdsindex 1,0 betecknar genomsnittet i Stockholms län 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 Ekerö Nykvarn Vaxholm Östermalm Värmdö Vallentuna Österåker Täby Norrtälje Norrmalm Södermalm Lidingö Kungsholmen Tyresö Bromma Danderyd Nacka Hägersten-Liljeholmen Nynäshamn Salem Älvsjö Skarpnäck Sollentuna Stockholms län Enskede Årsta Vantör Upplands Bro Haninge Solna Huddinge Upplands Väsby Farsta Sigtuna Järfälla Sundbyberg Hässelby-Vällingby Spånga-Tensta Botkyrka Södertälje Skärholmen Rinkeby-Kista Vårdtyngd Vårdtyngd är ett behovsindex för barnhälsovård vilket definieras som summan av andelen (procent) barn, 0 4 veckor gamla, med rökande mammor plus andelen (procent) så kallade riskbarn för tuberkulos plus en tredjedel av andelen förstfödda. Vårdtyngdsindex 1,0 betecknar genomsnittet i den aktuella regionen Vårdtyngdsindex över 1,0 indikerar högre vårdtyngd än genomsnittet i regionen Vårdtyngdsindex under 1,0 indikerar en lägre vårdtyngd än genomsnittet i regionen Care Need Index Care Need Index (CNI) är ett region anpassat socioekonomiskt behovsindex som statistiska centralbyrån (SCB) till handa håller. CNI baseras på olika socio ekonomiska variabler och dessa varierar för barnfamiljer (4) och för befolkningen i stort. (2) I exempelvis Region Skåne används CNI för barnfamiljer vid anpassning av ersättningen till BVC. Där används variablerna: förälder född utanför Europa, arbetslös förälder, ensamstående förälder, ny inflyttade familjer och förälder med låg utbildning. CNI 1,0 betecknar genomsnittet i den aktuella regionen CNI över 1,0 indikerar lägre socioekonomiska resurser än genomsnittet i regionen CNI under 1,0 indikerar högre socioekonomiska resurser än genomsnittet i regionen 24
Verksamhetsberättelse 25
Verksamheten i siffror Uppgifterna i detta avsnitt baseras dels på de uppgifter som alla BHV-sjuksköterskor har registrerat den 31 december 2016 och dels på statistik från Hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Inskrivna barn Vid årsskiftet 2016/2017 var totalt 175 640 barn i åldern 0 5 år inskrivna vid länets barnavårdscentraler. Under en tioårsperiod har antalet inskrivna barn ökat med 21 314 barn, en ökning med 14 % som i sin tur bidragit till 45 fler heltidstjänster för BHVsjuksköterskor. Bemanning på BVC Totalt arbetade 497 BHV-sjuksköterskor på länets barnavårdscentraler under år 2016, fördelade på sammanlagt 417 heltidstjänster. Antal barn per heltidstjänst var i genomsnitt 420 varav 70 barn yngre än ett år. Det har skett en ökning av antal barn per heltidsanställd sjuksköterska från 413 till 420 barn den senaste tioårs-perioden. Arbetsinnehållet för en BHV-sjuksköterska har ändrats mycket och fått en tydligare psykosocial inriktning. Nya vaccinationer har tillförts i det regionala vaccinationsprogrammet och dokumentationskraven har ökat. Antal barn i åldern 0 1 år per BHV-sjuksköterska varierade i olika delar av länet. En heltidsanställd BHV-sjuksköterska på Östermalm hade i genomsnitt 94 barn yngre än ett år, motsvarande siffra för Nacka var 60 barn per BHV-sjuksköterska (figur 21). Kungsholmen hade den högsta andelen nyfödda som var mammans första barn, 65 %, och Vaxholm den lägsta andelen, 29 %. I årets sammanställning av årsrapport görs en nationell jämförelse av antal barn per BHV-sjuksköterska (se sid 22, vårdtyngd). Besöksverksamhet Totalt registrerades 670 036 besök vid länets barnavårdscentraler under 2016. Av besöken var 85,7 % sjuksköterskebesök (hem- och föräldragruppsbesök inkluderade) och 14,3 % läkarbesök. I enlighet med Barnhälsovårdsprogrammet erbjuds alla barn tre läkarbesök under BVC-tiden, 0 5 år. I genomsnitt skedde 24,6 % av läkarbesöken hos en barnläkare och övriga hos allmänläkare. Andelen barnläkarbesök har minskat med 2,2 procentenheter sedan 2015. En önskvärd nivå för andelen barnläkarbesök på BVC är ca 20 %. Andelen barn som fick läkarbesök hos barnläkare på BVC varierade stort över länet, från 0,7 % till 64,6 %. Byte av rapporteringssystem och barnläkarbristen i länet kan förklara vissa låga siffror på stadsdelsnivå. Figur 21. Antal nyfödda barn per heltidsanställd BHV-sjuksköterska per stadsdel/kommun, barn födda 2016 Antal 100 80 60 40 20 0 Skärholmen Norrtälje Huddinge Vallentuna Nacka Skarpnäck Spånga-Tensta Täby Södertälje Ekerö Nykvarn Danderyd Enskede Årsta Vantör Värmdö Tyresö Haninge Botkyrka Södermalm Salem Älvsjö Sollentuna Stockholms län Järfälla Bromma Upplands Bro Nynäshamn Hässelby-Vällingby Rinkeby-Kista Norrmalm Hägersten-Liljeholmen Upplands Väsby Sundbyberg Vaxholm Lidingö Österåker Sigtuna Farsta Solna Kungsholmen Östermalm 26
Hembesök Hembesök är viktiga och är av föräldrar och personal en uppskattad form av föräldrastöd. Ofta är hembesöket det första mötet mellan barnet, föräldrarna och BHV-sjuksköterskan. Alla föräldrar skall erbjudas ett hembesök under barnets första levnadsveckor enligt det nationella barnhälsovårdsprogrammet. (1) Besöket i familjens hem ligger till grund för en fortsatt god relation mellan föräldrar och BHV-sjuksköterska. BVC ska även kunna erbjuda upprepade hembesök om en familj behöver extra stöd, så kallade riktade hembesök. Dessa kan vid behov utföras av en BHV-sjuksköterska tillsammans med en barnmorska, läkare, socialarbetare eller annan lämplig person. Några exempel på hembesöksprogram som riktas till föräldrar i behov av extra stöd beskrivs på sidan 34. Under 2016 genomfördes hembesök till 85,4 % av förstabarnsföräldrarna i länet, jämfört med 83,4 % 2015. Hembesök till flerbarnsföräldrar har ökat från 70,7 % 2015 till 74,4 % 2016 (figur 22). de nyblivna föräldrarna socialt nätverk, kunskap och möjlighet till reflektion. I Stockholms län var drygt 6 % av det totala antalet besök på BVC gruppbesök. Vaxholm hade den högsta och Rinkeby-Kista den lägsta andelen gruppbesök på stadsdel/kommunnivå. Till skillnad från andra besök på BVC är det frivilligt för BHV sjuksköterskor att registrera vem av föräldrarna som deltagit i föräldragrupp vilket kan bidra till en osäkerhet i uppgifterna. Bland de registrerade besöken finns stora skillnader mellan mammors och pappors/partners deltagande i föräldra Figur 23. Andel (%) besök i föräldragrupper under 2016 redovisade efter förälderns kön Föräldrastöd i grupp Barnhälsovården har till uppgift att erbjuda föräldrastöd till alla föräldrar både individuellt och i grupp. Det individuella stödet sker oftast i form av samtal under BVC besöken och anpassas efter föräldrars behov. Syftet med gruppbesök är att erbjuda 94% Enbart mamma 5% Båda föräldrarna 1% Enbart pappa Figur 22. Total andel (%) genomförda hembesök vid barnets födelse, barn födda 2016 Andel i % 100 80 60 40 20 0 Skärholmen Nykvarn Sigtuna Upplands Väsby Botkyrka Norrtälje Rinkeby-Kista Haninge Farsta Älvsjö Kungsholmen Tyresö Nacka Södertälje Nynäshamn Danderyd Norrmalm Stockholms län Spånga-Tensta Östermalm Vaxholm Huddinge Enskede Årsta Vantör Vallentuna Södermalm Lidingö Hägersten Liljeholmen Täby Hässelby-Vällingby Upplands Bro Österåker Järfälla Sollentuna Salem Bromma Solna Sundbyberg Ekerö Skarpnäck Värmdö 27
grupp. Merparten, 94 % av alla besök i föräldra - grupp gjordes av mammor, 1 % utgjordes av enbart pappor/partners och vid 5 % av besöken kom båda föräldrarna till föräldragrupp på BVC (figur 23). Screening med EPDS för depressiva symtom hos mammor När barnet är sex till åtta veckor gammalt erbjuds mamman ett samtal med BHV-sjuksköterskan utifrån formuläret EPDS (Edinburgh Postnatal Depression Scale). Syftet är att upptäcka depressiva symtom hos mamman. (2) Depression hos nyblivna mammor påverkar inte bara kvinnans egen hälsa, utan också föräldraparets relation och kan ge långvariga negativa effekter på barnets utveckling. (3) Den redan etablerade kontakten mellan BHV-sjuksköterskan och mamman är en viktig utgångspunkt för EPDS-samtalet. Stödsamtal med BHV-sjuksköterska har visat sig vara effektivt för nedstämda mammor. (4) För att genomföra EPDS-samtal ska sjuksköterskan ha genomgått en särskild utbildning med en teoretisk del och en handledningsdel. Andelen sjuksköterskor med utbildning i EPDS var 83 % i länet. I kommuner/stadsdelar med hög personalomsättning var andelen EPDS-utbildade sjuksköterskor lägre. Andel nyblivna mammor som hade ett EPDS-samtal om sitt känslomässiga välbefinnande var 71 % i genomsnitt med en variation mellan 35 % till 92 % i länet (barn födda 2016, som vid årsskiftet inte var minst 6 veckor gamla saknas i datainsamlingen). Orsakerna till att andelen mammor som haft ett EPDS-samtal varierar och entydiga samband saknas. Dels kan det vara en hög andel nyanställda sjuksköterskor som ännu inte genomgått EPDSutbildning, dels kan en orsak vara ett stort antal nyfödda barn som gör att sjuksköterskan inte haft möjlighet att erbjuda samtliga föräldrar ett EPDSsamtal. I stadsdelar och kommuner med hög andel mammor med behov av tolk kan samtalet innebära stora svårigheter förutom språkliga, såsom familjens sociala situation med en hög andel av psykisk ohälsa hos föräldrar. I områden med låg andel av mammor som genomför ett EPDS-samtal kommer särskilda satsningar att erbjudas. Figur 24. Andel (%) EPDS-utbildade BHV-sjuksköterskor i förhållande till andel (%) barn, födda 2016, vars mammor haft EPDS-samtal Andel BHV-ssk utbildade i EPDS Andel (%) mammor som haft EPDS-samtal Andel i % 100 90 80 70 60 50 40 30 Nykvarn Lidingö Skärholmen Sigtuna Haninge Kungsholmen Södertälje Norrtälje Rinkeby-Kista Sundbyberg Bromma Nynäshamn Nacka Östermalm Södermalm Huddinge Stockholms län Solna Täby Österåker Danderyd Vallentuna Älvsjö Hässelby-Vällingby Hägersten-Liljeholmen Tyresö Skarpnäck Farsta Botkyrka Enskede Årsta Vantör Upplands Väsby Spånga-Tensta Ekerö Salem Järfälla Vaxholm Upplands Bro Sollentuna Värmdö Norrmalm 28
29
Samverkan med andra verksamheter Barnhälsovården samverkar med andra verksamheter för att säkerställa rutiner och samarbete i vårdkedjearbetet samt förebygga ohälsa och främja barnets hälsa och utveckling. Utöver de verksamheter som beskrivs i nedanstående tabell samverkar BHV-sjuksköterskan även med aktörer i närområdet, som t.ex. socialtjänst, förskola, logoped, ortoptist, tandhälsovård samt barn- och ungdomsmedicinska mottagningar. Samverkan mellan barnhälsovården och andra verksamheter Verksamhetsområden Typ av samverkan Verksamheter som ingår i samverkan Barnpsykiatri BUP konsultation 1 tillfälle/mån BHV-sjuksköterskor samverkar regelbundet med psykologer från BUP för att få stöd och ökad kompetens att uppmärksamma och stödja barn och föräldrar med psykiska svårigheter, såsom problem med samspel och anknytning. Andra frågor som tas upp kan vara avvikande motorisk eller social utveckling, mammors nedstämdhet som påverkar förmågan till lyhördhet eller konflikter hos ett föräldrapar som får konsekvenser för barnet. Under 2016 har vissa BUP-mottagningar haft svårt att rekrytera psykologer med utvecklingspsykologisk kompetens. Till följd av detta har konsultationen på BVC på vissa håll blivit lidande. Personal inom mödrahälsovård och representanter från kvinnoklinikens olika delar Vårdkedjemöten regionalt och lokalt. Träffar ett par ggr/termin Möten syftar till att främja amning samt säkerställa att rutiner och samarbete kring det nyfödda barnet och dess familj fungerar väl. Elevhälsans medicinska insats Vårdkedjemöte mellan BVC och elevhälsan 1 2 g/år I många kommuner och stadsdelar finns rutiner inför att barn börjar i förskoleklass. BHV-sjuksköterska och skolsköterska träffas inför höstens skolstart för att, med föräldrars godkännande, rapportera och överföra journaluppgifter kring enskilda barns hälsa och hälsovård. Syftet är att skapa bästa möjliga skolstart för varje barn. Personal inom mödrahälsovård, barn- och vuxenpsykiatri samt socialtjänst Tvärprofessionella samverkansteam. Möten 1 g/månad En unik samarbetsmodell som växt fram under de senaste 15 åren (32 team i SLL) och som innebär ett samarbete kring föräldrar med psykisk skörhet/sjukdom i samband med barnafödande. Målet är att kvinnor med psykisk problematik ska vara kända före förlossning och att aktörer som träffar familjen är väl förberedda och känner till familjens behov. För mer information: http://www1.psykiatristod.se/global/psykiatristod/bilagor/ RVP_GravDepp_webb.pdf 30
Utbildningar under 2016 Ämne Kurser Innehåll Antal kurser 2016 Totalt antal deltagare Amning Teoretisk och praktisk kurs. Amningens anatomi och fysiologi. Faktorer av betydelse för amning och uppdatering av kunskapsläget. 2 36 Att leda ett tvärprofessionellt samverkansteam Seminarium för gruppledare i de tvärprofessionella samverkansteamen. 1 12 BCG- och PPD-utbildning BCG-vaccin och PPD-test. Teori och teknik för intrakutan injektion samt avläsning av PPD. 2 49 EPDS-utbildning inkl. handledning Teoretisk och praktisk kurs i Edinburg Postnatal Depression Scale (EPDS) som används som screeningmetod med syfte att tidigt upptäcka kvinnor som har depressiva symtom och därmed främja ett gott samspel förälder och barn. 4 64 Hörselscreening för 4-åringar Örats anatomi och fysiologi, medicinska aspekter på hörselskador hos barn samt metodgenomgång för lekaudiometri med praktiska övningar i mindre grupper. 3 72 Intensivkurs för läkare i barnhälsovård Kursen riktar sig till specialistläkare i allmänmedicin och barn- och ungdomsmedicin samt ST-läkare i barn- och ungdomsmedicin. BVC-läkarens roll. Somatiska tillstånd och normalvarianter och avvikelser i tillväxt och utveckling. Ortopedi, kirurgi och kardiologi. Vaccinationer. Barn som far illa. Anknytning och föräldraskap. 1 40 Introduktionskurs för nya BHV-sjuksköterskor Arbetsmetoder och program på BVC. Barns utveckling, nyckelåldrar, normaltillstånd samt föräldrastöd, samverkan, barn som far illa och bemötande av barn och föräldrar. 2 105 MI (Motiverande samtal) Motiverande samtal är en samtalsmetodik erbjuder verktyg för att bemöta motstånd i samtalet och locka fram förändringslust. 2 37 Sällsynta Diagnoser Målgrupp: Läkare + sjuksköterskor på BVC Genvägen till syndromdiagnostik, Sällsynthetens dilemma - ett föräldraperspektiv, Information om Centrum för Sällsynta Diagnoser, Karolinska. 1 60 Transkulturellt nätverk Nätverk för BHV-ssk som arbetar i mångkulturella områden. 1 45 Uppsatsseminarium Presentation av BHV-sjuksköterskors kandidat-, magister- och masteruppsatser. 1 20 Vaccinseminarium för föräldrar Seminarium för föräldrar som önskar mer ingående information om vaccinerna som ingår i det nationella vaccinationsprogrammet och som erbjuds på BVC. 4 föräldrar till 50 barn Jämställt föräldrastöd Workshop om föräldrastöd inkl. problemlösarverkstad. 1 7 Workshop om föräldragrupper Diskussion kring innehållet för föräldragrupper utifrån forskning, erfarenheter från föräldragrupper BVC, andra föräldraforum på nätet och pappagrupper. 1 25 31
Utbildningar, fortsättning Temaföreläsningar studieeftermiddagar Antal kurser 2016 Totalt antal deltagare Att möta nyanlända barn och föräldrar på BVC Mat, övervikt och fetma på BVC Ofullständigt vaccinerade barn Samverkansdagar Rinkeby-Kista Socialtjänsten på Södermalm vad händer vid en anmälan? Vanliga hudproblem och synprövning på BVC Många människor på flykt söker sig till Europa och till Sverige. Situationen ställer stora krav på hela samhället och inte minst på personalen inom barnhälsovården. Att prata om barns övervikt kan vara laddat! Hur gör man det på bästa sätt? Varför är det så viktigt att vi pratar om det på BVC? Vilka praktiska råd kan vi ge? Barn som avviker från ordinarie vaccinationsprogram vållar en hel del huvudbry. Hur skall man tänka och vad är det som gäller kring tidsintervall, antal doser och så vidare. Gemensamma samverkansdagar mellan barnmorskemottagning, BVC, förskola och socialtjänst i Rinkeby- Kista. Informationsmöte för BHV, MHV, Kvinnoklinik, BUP och Psykiatri Infektioner i huden hos spädbarn. Bakterier, virus, svamp och skabb. Skillnad vid ljus och mörk hud. Ortoptist med lång erfarenhet av synprövning på BVC, delar med sig av sina bästa tips. Genomgång av de nya riktlinjerna från S:t Eriks ögonklinik. 2 280 2 280 3 245 2 ca 100 1 20 2 295 Grupphandledning för BVC sjuksköterskor Antal kurser 2016 Totalt antal deltagare Psykosocialt arbete En psykosocialt inriktad handledning för BHV-sjuksköterskan med syfte att ge utrymme för känslomässig avlastning, bearbetning och reflektion, fördjupning och kunskapsspridning. Handledningen syftar till att skapa ett professionellt förhållningssätt liksom egen yrkesmässig utveckling under trygga former. 1 9 Metodutveckling Antal kurser 2016 Totalt antal deltagare Nytt innehåll i 3-års besöket BVC-Elvis. Fördjupningsseminarium. Fokus på barnets språk och kommunikation. 2 100 "Att ha 3-års besök utifrån föräldrars svar på SDQ". 2 40 Förskolebarn som bor växelvis med sina föräldrar. 1 50 Tresamheten och triaden, känslans betydelse och interaktion med barn. Föräldrastöd på BVC: om att stötta föräldrar i gräns sättning och hantering av barns frustation. 1 60 2 70 32
Information och kommunikation Kommunikationskanal Områdesträffar 60 träffar/år BVC-nytt 6 nr / år Funktionsbrevlåda bhv@sll.se Beskrivning Regelbundna träffar lokaliserade på olika BVC-enheter ute i länet. Syftet med träffarna är att ha en dialog och ta upp aktuella ämnen. Exempel på ämnen som togs upp under 2016 är: trots, vaccinationer, samarbete med socialtjänsten, barn och media, pappaprojektet, Elvis-projektet, överföring av barn till elevhälsan och statistik. Nyhetsbrev som tar upp aktuell forskning och ämnen som rör BVC:s verksamhet. Under 2016 har BVC-nytt bland annat tagit upp: amning, föräldraskap, vaccinationer, olika utvecklingsprojekt så som växelvis boende samt praktisk information som BHV-ssk behöver i sitt dagliga arbete. BVC-nytt publiceras på vardgivarguiden.se och mailas till BVC. En allmän e-postlåda för både inkommande och utgående mail. BHVenheten kommunicerar via denna mailadress viktig information till BHV-sjuksköterskor, BVC-läkare och verksamhetschefer. Vårdgivarguiden (VGG) vardgivarguiden.se/bvc Hemsida där nyheter, regionala riktlinjer, stödmaterial, blanketter, rapporter och utbildningsinformation publiceras löpande. 33