Utredningsdirektiv LOV inom daglig verksamhet

Bilaga tjänsteskrivelse 1(8) 2016-09-23 Utredningsdirektiv LOV inom daglig verksamhet Syfte Socialnämnden har lämnat följande utredningsdirektiv. Daglig verksamhet inom LSS är våra brukares arbetsplats. Våra brukare ska ha möjlighet att tydligare påverka sin vardag. Vi vill därför utreda förutsättningarna för att införa LOV inom daglig verksamhet (LSS) med syfte att öka valfriheten, delaktigheten och inflytandet. Modeller för valfrihetssystem Valfriheten kan uppnås genom att privata utförare upphandlas enligt LOV eller LOU. Den kan också uppnås genom att kommunen har många olika typer av daglig verksamhet. För att valfrihet ska kunna uppnås måste det finnas ledig kapacitet i flera alternativ. Skillnader mellan LOV och LOU Formellt krävs följande i både LOV och LOU 1. Annonsering 2. Att anbud kommer in 3. Att det finns någon form av kvalificeringsfas 4. Att ett avtal skrivs 5. Möjlighet till överprövning LOV kräver dessutom Löpande annonsering Att alla anbudsgivare som uppfyller kraven ska antas Att ersättningen följer brukarens val Att kommunen ger information till medborgarna för att möjliggöra ett medvetet val Att ett i förväg bestämt ickevalsalternativ ska finnas Ett LOV-avtal gäller tills vidare. Någon ny upphandling behöver inte göras. Det är inte möjligt att sätta någon gräns för hur många företag som kan ingå i systemet. Inom daglig verksamhet bör LOV vara det bästa alternativet. Det ger många företag möjlighet att delta och det ger möjlighet till en obruten verksamhet, så länge företaget uppfyller kommunens krav och det väljs av brukarna. LOV ger dessutom företagen bättre möjlighet att anpassa sig efter kommunens behov. Socialnämnden Gunilla Malmgren 046-73 92 32 gunilla.malmgren@kavlinge.se Kävlinge kommun Socialtjänsten, 244 80 Kävlinge 046-73 90 00 kommunen@kavlinge.se www.kavlinge.se

2 (8) Vad är daglig verksamhet? Enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), ska kommunerna erbjuda daglig verksamhet för personer i yrkesverksam ålder som saknar förvärvsarbete och inte utbildar sig. Den dagliga verksamheten bör innehålla både aktiviteter med habilitering och mer produktionsinriktade uppgifter. Arbetet är inte avlönat och syftar inte till att producera varor eller tjänster. För att enskilda företag ska kunna erbjuda daglig verksamhet krävs det tillstånd från Inspektionen för vård och omsorg. Hur ser det ut idag? Idag har 84 personer i Kävlinge beslut om insatsen daglig verksamhet och det finns nio olika gruppverksamheter att välja mellan. Möjlighet finns även att arbeta i en individuellt utflyttad verksamhet hos en myndighet eller ett företag, samt att få daglig verksamhet med arbetsinriktning, som kan leda till ett arbete på den ordinarie arbetsmarknaden. Brukarnas nöjdhet med daglig verksamhet undersöktes med två olika metoder under våren 2015. En enkät med 11 frågor erbjöds samtliga brukare. Den var framtagen i samråd med Handikappomsorgens Brukarråd. Svarsfrekvensen var 74%. Andelen nöjda svarande på de olika frågorna låg mellan 73% och 85%, vilket sammantaget ger en stor nöjdhet. I de fall som brukarna själva inte kunnat vara delaktiga i enkäten (gode män/närstående har svarat) finns en stor del vet inte-svar. Detta påverkar det totala resultatet, men behöver inte innebära en negativ upplevelse. Under perioden 150401-150531 användes det digitala verktyget Tummen upp inom sju olika gruppverksamheter inom daglig verksamhet. Brukarna fick trycka tummen upp eller ner som svar på frågan Hur har dagen varit på Daglig verksamhet? 93% av svaren var tummen upp, dvs en stor nöjdhet. Sammantaget kan man dra slutsatsen att brukarna är nöjda med den verksamhet som finns i kommunen idag. Verksamheten försöker alltid anpassa den dagliga verksamheten till den enskildes önskemål och intressen. Vid något enstaka tillfälle har det dock hänt att en brukare inte fått önskad daglig verksamhet. Effekter av införande av LOV Det tar tid att införa ett valfrihetssystem i en kommun och ytterligare tid för att det ska få effekt för brukarna. Det finns många kvalitetsundersökningar av enskilda dagliga verksamheter, men inga som visar effekten av LOV inom LSS för brukarna. Brukarna inom daglig verksamhet enligt LSS är yngre personer. I många fall kan de göra ett aktivt val av daglig verksamhet. I de fall de inte kan det har de ofta familjemedlemmar som kan hjälpa dem med valet. Sannolikheten är dessutom högre än för äldre att de gör ett byte under den tid som de har daglig verksamhet. LOV inom daglig verksamhet kan innebära en ökad valfrihet för brukarna om många företag med många olika idéer kring verksamheten lämnar anbud i upphandlingen. Närheten till Lund, som har LOV inom daglig verksamhet, kan ge en positiv effekt beträffande antalet privata alternativ.

3 (8) Omvärldsbevakning SKL (Sveriges Kommuner och Landsting Jämförelser mellan privata och kommunala utförare har inte gått att få fram, men SKL har för år 2013 tagit fram underlag som visar olika ersättningssystem i daglig verksamhet inom LSS. I de flesta undersökta kommunerna fick utföraren betalt utifrån behov av personalstöd hos respektive individ i verksamheten. Kommunerna tillämpade det olika, det fanns mellan fyra och åtta olika nivåer, där låg nivå är en person med lättare funktionsnedsättning. Utöver variationen i nivåer ersattes också för planerad tid eller närvarotid, hel- och halvdagar, enbart heldagar. Socialstyrelsen Inte heller från socialstyrelsen finns några utredningar som visar på resultat från verksamhet enligt LOV beträffande daglig verksamhet. I skriften Öppna jämförelser av stöd till personer med funktionsnedsättning 2013 Resultat och metod finns ett avsnitt om Tillämpning av lag om valfrihetssystem. Det visar endast vilka kommuner som tillämpar LOV inom LSS-verksamhet och redovisar inte någon jämförelse i resultaten mellan de olika driftsformerna. I SOU 2014:2 finns endast en översiktlig redovisning av daglig verksamhet (sid 41 f). Kommuner I maj 2016 finns det 27 kommuner med LOV inom daglig verksamhet. Två av dem ligger i Skåne, Lund och Vellinge. Cirka hälften av dem ligger i Stockholmstrakten. Det är viktigt att kommunen får in flera olika företag om LOV införs, för att undvika monopolställningar. Det är också viktigt att ha kvar kommunala alternativ för att bevara den kommunala kompetensen. Kunskap om det som ska upphandlas är en förutsättning för ett bra förfrågningsunderlag. För att få lite mer detaljer kring hur LOV fungerar inom daglig verksamhet har kontakt tagits med några kommuner som infört det, för att höra vilka för- och nackdelar som de ser med LOV. Dessa kontakter har i första hand tagits med de kommuner som ligger nära Kävlinge, men kontakt har även tagits med några kommuner i Stockholmstrakten. Stockholm Har haft LOV sedan 2010 enligt SKL s undersökning. Ickevalsalternativ är den dagliga verksamhet som ligger närmast den enskilde brukarens bostad och har en passande verksamhet. Ersättningen uppdelad på 7 nivåer. Enligt uppgifter vid telefonkontakt får kommunen många ansökningar beträffande daglig verksamhet. Brukarna har många alternativ att välja mellan. Det fungerar mycket bättre än LOV i särskilt boende. Sollentuna Har haft LOV sedan 2013 enligt SKL s undersökning. Ickevalsalternativ enligt närhetsprincipen. Den dagliga verksamhet som ligger närmast den enskildes ordinära boende, som motsvarar den enskildes behov och som vid det aktuella tillfället har en ledig plats. Ersättningen uppdelad på 5 nivåer. LOV inom daglig verksamhet fungerar betydligt bättre än LOV inom LSS-boende. Här finns valfrihet att byta arbetsgivare. Brukarna har 30-35 olika platser att välja mellan. De godkända företagen kan sälja till vem som helst, men de arbetsplatser som ligger i Sollentuna har

4 (8) huvudsakligen brukare från dem. De arbetsplatser som ligger utanför kommunen har arbetstagare från olika kommuner. Lund Har haft LOV sedan 2012 enligt SKL s undersökning. Kommunen har ca 400 brukare, ca 100 av dem har valt ett privat alternativ. Ersättningen är uppdelad på 8 nivåer. I ersättningen ingår ersättning för lokaler. Företaget kan ange ett kapacitetstak. Företaget måste kunna erbjuda kommunen avtalat antal platser. Kommunen betalar ingenting för platser som inte utnyttjas. Det finns 11 godkända företag med LOV-avtal att välja mellan och 10 kommunala dagliga verksamheter. LOV-företagen är som regel mindre enheter än de kommunala enheterna, med ett mer begränsat antal aktiviteter inom enheten. Av de privata företagen finns det två som tar emot brukare med behov på alla nivåer, ett som bara tar emot nivå 1-3, resten tar emot brukare med behov enligt nivå 1-6. Det företag som tar emot brukare med behov enligt nivå 1-3 har daglig verksamhet med arbetsinriktning. En brukare som har personlig assistent med sig på daglig verksamhet ger ersättning enligt nivå 1. Brukare som inte väljer utförare, ickevalsalternativet, erbjuds verkställande insatser inom kommunens egen utförarverksamhet. Vid valet utgår man från den enskildes intressen. Det händer nästan aldrig att en brukare inte väljer själv eller med hjälp av närstående/god man. Det finns möjlighet att köa till önskad sysselsättning om där inte finns plats. Individuell uppföljning görs av LSS-handläggaren minst en gång per år. Avtalsuppföljningar görs minst två gånger per år genom besök hos utföraren. Uppföljningen görs enligt ett frågeformulär. Vidtagna åtgärder efter avvikelser följs upp liksom eventuella synpunkter som kommit fram vid LSS-handläggarens individuella uppföljning. Uppföljningssystemet håller på att ses över. Lunds kvalitets- och uppföljningsstrateg ser inga nackdelar med LOV för daglig verksamhet. Fördelarna är de ökade valmöjligheterna för brukarna. Vellinge Har haft LOV sedan september 2011. Kommunen har 67 brukare, varav 15 har valt ett privat alternativ. Ersättningen uppdelad på 4 nivåer. Företagen kan ange tak för antal platser och nivåer som man kan ta emot. Kommunen betalar bara för de platser som används. Lokalkostnaden ingår normalt i ersättningen, men om brukaren har en personlig assistent med sig på daglig verksamhet får företaget en tilläggsersättning på 35 kr/dag för extra behov av lokaler. Det finns två godkända LOV-företag och ett kommunalt alternativ. Inget av de privata företagen tar emot brukare med behov över personkrets 1. Ickevalsalternativet är den kommunala utföraren. Har inte haft någon kö än, men börjar bli fullt hos en privat utförare. Uppföljning sker genom avvikelse- och klagomålshantering, verksamhetsbesök, enkäter till verksamhetsansvariga mm som sammanställs till en rapport till nämnden. LSS-handläggarna följer upp de individuella ärendena. Utförarna registrerar direkt i Procapita där man kan följa uppdateringen av genomförandeplanerna. Ser bara fördelar. Har fått in fler specialinriktningar.

5 (8) För- och nackdelar med LOV inom daglig verksamhet Den största fördelen med att införa LOV inom daglig verksamhet är de ökade valmöjligheter som det ger brukarna. Det finns flera dagliga verksamheter att välja mellan för de personer som inte har stora stöd- och omvårdnadsbehov. De som har LOV idag har inte uppgett att det finns några större nackdelar. De flesta av de företag som ansökt om LOV i våra grannkommuner begränsar sig till att erbjuda daglig verksamhet riktad till personer med lättare funktionsnedsättningar. I Lund finns två privata alternativ för personer med funktionsnedsättningar som innebär betydande svårigheter. I Vellinge finns inget sådant alternativ. Det innebär att personer med stora funktionsnedsättningar riskerar att få sin syselsättning på samma ställe och ges då inte valfriheten att arbeta i gemenskap med en blandad arbetsgrupp med olika funktionsnedsättningar. Krav på kommunen om LOV införs Kontroll och uppföljning Kommunen har ansvar för att brukarna får en daglig verksamhet av en viss kvalitet. Det kräver regelbundna uppföljningar. Förutom individuella uppföljningar av LSS-handläggaren måste regelbundna avtalsuppföljningar göras. Hantering av lokaler Det finns lokalkostnader att ta hänsyn till, men de har i de flesta fall lagts in i de fasta ersättningen. Hur de ska beräknas måste tas fram till förfrågningsunderlaget. Ekonomiska konsekvenser Kommunen har ännu inte infört resursfördelning inom daglig verksamhet. Det kommer troligtvis inte förrän under 2017. Problemet är hur vårdtyngden ska påverka ersättningsnivåerna. Ett resursfördelningssystem måste finnas inom daglig verksamhet innan LOV startar, för att kunna användas för att beräkna ersättningen till LOV-företagen LOV innebär högre kostnader i form av s k transaktionskostnader. I transaktionskostnader ingår administration, granskning och uppföljning av systemet, liksom kostnader för att informera brukarna om de olika utförarna, så att de kan göra ett väl underbyggt val. Detta kräver personalresurser. Det kommer även krävas kompletteringar i verksamhetssystemet (Procapita). Sammanfattning Kvalitet Finns inga undersökningar som visar att det finns några kvalitetsskillnader mellan kommunal verksamhet och verksamhet enligt LOV. Ekonomi LOV innebär högre kostnader i form av transaktionskostnader. Det kan påverka nivåerna på ersättningen i resursfördelningen. Om ersättningsnivåerna blir för låga finns det risk för att kommunen inte får tillräckligt många ansökningar enligt LOV.

6 (8) Daglig verksamhet utanför kommunen kan ge längre resor och därigenom påverka färdtjänstkostnaderna. Valfrihet Valfriheten för brukarna ökar om det kommer in fler möjligheter till sysselsättning. Enligt de kommuner som intervjuats är den stora fördelen med LOV inom daglig verksamhet att brukarnas valfrihet ökar. De personer som har stora funktionsnedsättningar riskerar att bara ha det kommunala alternativet eftersom de flesta företag som ansöker om LOV vänder sig till personer med lättare funktionsnedsättning. Idag samverkar arbetskonsulenter/verksamhet/skola vid bedömning av den enskildes önskemål, behov och förutsättningar så att man hittar rätt sysselsättning. Detta kan idag resultera i att man rekommenderar den enskilde en viss daglig verksamhet. Om LOV införs får man inte rekommendera en viss verksamhet. Rutiner för hur detta ska lösas måste tas fram så att brukarna även i fortsättning kan få hjälp med att välja en bra verksamhet utifrån sina förutsättningar. Hur går vi vidare? Om kommunen beslutar att införa LOV inom daglig verksamhet enligt LSS måste följande punkter diskuteras ingående. Hur bygger vi upp organisationen för ett annat arbetssätt Behov av kompletteringar i nuvarande verksamhetssystem Uppföljning och kontroll Nivå på ersättningen Vad ska ingå i ersättningen Hantering av lokaler Krav på de företag som ska godkännas enligt LOV Ska det vara möjligt få daglig verksamhet utanför kommunen Icke-valsalternativ Köhantering Om kommunen beslutar att införa LOV måste ett förfrågningsunderlag tas fram. I detta ska krav ställas på att de lagar, regler, föreskrifter och riktlinjer som finns inom verksamhetsområdet ska följas. Krav ska även ställas på personalens meddelarfrihet och de förtroendevaldas rätt till insyn i verksamheten. Vår bedömning Att införa LOV inom daglig verksamhet enligt LSS har inneburit ökad valfrihet för brukarna i de kommuner som gjort det. Det innebär inte samma risker som att införa LOV i olika former av boenden. Omställningstiden om någon verksamhet skulle upphöra bör vara betydligt kortare, framför allt med hänsyn till att de LOV-företag som finns i kommunens närområde har relativt små enheter. Effekterna av förändringen för de personer som har stora funktionsnedsättningar måste speciellt uppmärksammas. Vår sammantagna bedömning är att det kan öka valfriheten att införa LOV inom daglig verksamhet.

7 (8)

8 (8) Information har hämtats från följande källor Sveriges kommuner och landstings hemsida Ersättningssystem inom daglig verksamhet enligt LSS - Valfrihetssystem i kommuner 2016 - Likheter och skillnader i upphandling enligt LOU och LOV Valfrihetswebben SOU 2014:2 Framtidens valfrihetssystem - inom socialtjänsten Information från hemsidor och förfrågningsunderlag från kommuner med LOV inom daglig verksamhet. Samtal med Eva Henriksson, kvalitets- och uppföljningsstrateg, Lund Christina Persson, kvalitetsansvarig, Vellinge Annica Andersson, controller, Socialtjänsten, Stockholm Johanna Bång, avdelningschef inom Avtal och uppföljning, Sollentuna