Rörsvingel Vad vet vi om den?

Relevanta dokument
Senaste nytt om gräs och kvalitet från grannlandet

Utnyttja vallensilagets protein till mjölkkorna med hjälp av tillsatsmedel

Utnyttja vallensilagets protein till mjölkkorna med hjälp av tillsatsmedel

Utnytting av lokale proteinvekster i melkeproduksjonen

Majsensilage till lamm effekt av mognadsstadium och utfodringsstrategi på konsumtion, tillväxt och slaktkroppskvalitet

Majsensilage till mjölkrastjurar effekt av mognadsstadium och utfodringsstrategi på konsumtion, tillväxt och slaktkroppskvalitet

En ökad utsädesmängd, med tre kilogram

Flera skördar av vallen i nordlig mjölkproduktion. Mjölkföretagardagarna i Umeå 18 januari 2017

Räkneövningar i NorFor Plan. 1. Betydelsen av foderintag på fodrets smältbarhet och näringsvärde

Bakgrund. Två försök. Hypoteser. Näringsvärde och utveckling i olika sorter av rajsvingel och timotej

Utfodring av dikor under sintiden

Lusern på fler jordar avkastning och fodervärde jämfört med rödklöver

Vallfoder som enda foder till får

VALL. Vallfröblandningar med rörsvingelhybrid och rörsvingel. Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet, Skara

Näringsvärde hos vallgräs kring skörd 1 och 2

Vallprognos och gräs i intensiva skördesystem- tre eller fyra skördar i gräsvallar Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad

Grovfoder till ekologiska kor. Rätt grovfoder för bättre produktion

Ensileringsstudie vid olika mängd förna beroende på skördesystem i vall

Helsäd jämfört med majsensilage och helsäd med och utan baljväxter - Vad avgör valet för den svenske bonden?

Ensileringsstudie i grönmassa vid olika mängd förna beroende på skördesystem i vall

Rätt grovfoderkvalitet är nyckeln till framgång

En ökad utsädesmängd, med tre kilogram

Protein från vallen hur gör man? Vallen är den främsta proteinkällan för mjölkkor

Helsäd i mjölk och köttproduktion. Innehåll. Aktuella grödor. Skörd och konservering av helsäd. Fodervärde - kemisk sammansättning - smältbarhet

Rödklöversorters konkurrensförmåga L6-111

Värdering av grovfoder i fodervärderingssystemet NorFor Beskrivning av försöket Faktaruta. Definitioner och analyser NDF: ADF: ADL:

Skördesystem i vall Delrapport för två vallår. Vallförsök på Rådde gård Länghem Ola Hallin, Hushållningssällskapet Sjuhärad

Vallfröblandning för breddat skördefönster

Vallar för dina förutsättningar Vallar för breddat skördefönster Hur når vi önskad vallkvalitet Säkra kort i vallen Vallens liggtid Sv Wide 2 13/01/20

Mixat foder Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Jämförelse mellan utfodringssystem. Allt vanligare med mixat foder

= Mer AAT. Tanniner i vallfodret blandensilage med käringtand till mjölkkor

Resurseffektiv utfodring av dikor

Gödslingsstrategier till vall. Linda af Geijersstam Hushållningssällskapet Kalmar

NorFor-frågor till Rådgivarsajten

Skördesystem i vall. Slutrapport för SLF projekt nr H

VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR

TIMOTEJSORTERS KONKURRENSFÖRMÅGA

Åkerböna (Vicia faba L.) i samodling med vårvete som helsäd -avkastning och fodervärde. Kjell Martinsson

VALL OCH GROVFODER. Timotejsorters konkurrensförmåga. Vall. Syftet med serien L som avslutas under 2011 är att studera sex olika timotejsorters

Uddevallakonferensen 2015

Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM. av Per-Anders Andersson, HS Jönköping och Magnus Halling, SLU Uppsala

Växjö möte Vallfröblandningar för breddat skördefönster (R6/L6 4562) N. Nilsdotter Linde 1, M. Halling 1 och J. Jansson 2

Lantmannens valltävling

Fröblandningar med rörsvingel och Hykor

Foderstater med tanke på fodervärde, kvalité, miljö och ekonomi!

Bibliografiska uppgifter för Vallfröblandningar i intenisva skördesystem - marknadsblandningar

Tabell 1. Foderstat till kor i början av laktationen, exempel från november 2001

Proteinkvalitet i vall

Vallfröblandning för breddat skördefönster

Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR

Protein från vallen hur gör man?

Vallblandningar för breddat skördefönster, Värmland

Proteinutfodring till mjölkkor med fokus på vall/grovfoder protein. Pekka Huhtanen SLU / NJV

Vallfröblandning för breddat skördefönster

Försökseriens syfte är att undersöka. Kvävegödsling och strategi i vall. Tabell 1. Plats, region, mull och jordart, L3-2311

Vallsortprovning. Timotejsorters konkurrensförmåga, L Rödklöversorters konkurrensförmåga, L6-111

Vallinsåddens utveckling vid olika helsädesalternativ

Ekologisk rapskaka till mjölkkor är det ett bra fodermedel i en 100 % ekologisk foderstat?

Tiltak for god proteinkonservering i surfôret. Hur utnyttjar vi bäst proteinet i ensilaget? Mårten Hetta, Sveriges Lantbruksuniversitet

Ekologisk åkermarksbete med nya gräsarter demonstrationsprojekt på Rådde gård

Åkerböna (Vicia faba L.) som helsäd - avkastning och fodervärde. Lägesrapport 2003

Bibliografiska uppgifter för Näringsvärde och utveckling i olika sorter av rajsvingel och timotej

Proteinkvalitet i vall

Näringskvalitet i vallsortprovningen Växjö möte den 7 december Magnus Halling Forskningsledare Växtproduktionsekologi, SLU, Uppsala

Resultaten visar i ett medeltal för de fyra

Goda skäl att öka andelen grovfoder

Näringsanalys Ens.blandvall 10-50%baljv 1A SKÖRD 2015

Mjölk på gräs och biprodukter

Svenska Vallbrev. lantbruksforskning, där deltidsbete jämfördes med rastbete genomfördes

Hur långt kan man nå genom en förbättrad utfodring? Vad kan NORFOR betyda? Christian Swensson EC Consulting AB

Åkerböna ökar betydligt mer än ärt i avkastning i slutet på växtsäsongen.

Vall- arter, sorter och nyheter Ympning av lusern. Louice Lejon & Christian Danielsson Lantbrukarkonferensen

Institutionen för växtproduktionsekologi Department of Crop Production Ecology. Vallkonferens 2017

Utfodringspraxis Mjölby nov Carin Clason Växa Halland

Resurseffektiv utfodring av dikor

VALL. Odlingssystem för grovfoderproduktion med förbättrad avkastning, produktionsekonomi och växtnäringsutnyttjande

Kopplingen är viktig mellan foder och växtodling

Slutrapport: Flera skördar av vallen i nordlig mjölkproduktion Inledning Resultat samlat

Förmågan att motstå tramp hos fyra betesfröblandningar i ett rotationsbetessystem

Mjölkkor. Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor

Protokoll fört vid skypemöte med arbetsgrupp Kvävegödsling till vall

NorFor Plan, en översiktlig beskrivning. Sammanställd och bearbetad av Projektgruppen*, NorFor

Välj rätt typ av bakteriepreparat vid ensilering av din vallgröda

Försöksåret 2014 Ett axplock ur fältförsöksverksamheten på Hushållningssällskapet Sjuhärad

Nyheter Till Er som har behov att dryga ut ert grovfoder så har vi tagit fram följande produkter:

I projektet ingår också analys av foderkvalitet på färsk och ensilerad gröda. Resultaten presenteras vid senare tillfälle.

VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM - Förändringar i artsammansättningen

Rörflen som foder till dikor

Vit eller svart plansiloplast?

från idé till verklighet

Utfodringen av nötkreatur. Ann-Theres Persson 2008

Sinkon Guldkon. Skötsel och utfodring Växadagarna 2018

Vallblandningsstrategi lathund för vallblandningar

Skillnader mellan NorFor Plan och dagens fodervärderingssystem

Samodling av majs och åkerböna

Tidskrift/serie Försöksrapport 2008 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia

Protein på SLU-NJV. Bättre proteinförsörjning med lokalproducerat foder. Tre produktionsförsök. Gemensamt för samtliga försök

Vad i utfodringen påverkar miljö och klimat?

Bibliografiska uppgifter för Ärt/havre-ensilage - hemodlat proteinfoder till mjölkkor

Jämförelse av utfodringsuppföljning på fyra eko-mjölkgårdar. Jonas Löv ProAgria Österbotten

Transkript:

Rörsvingel Vad vet vi om den? Elisabet Nadeau SLU Skara och Hushållningssällskapet Sjuhärad Christina Nyemad Lantmännen Lantbruk Ola Hallin Hushållningssällskapet Sjuhärad

Bakgrund Rörsvingel och dess hybrid bidrar med hög avkastning i vallfröblandningar, är torktåliga och har god återväxtförmåga. Tidigare försök på Röbäcksdalen visade inga skillnader i konsumtion och mjölkavkastning när ensilage av jämfördes med ensilage av timotej Grindstad. Gräsen skördades 40 dagar efter första skörd (Martinsson & Ericson, 2011). Pilotstudie på Rådde visade inga skillnader i tillväxt och slaktresultat hos köttrastjurar utfodrade med balat ensilage eller timotej/vitklöverensilage.

Syfte Att utvärdera fodervärdet hos rörsvingel vid olika skördetidpunkter och koppla fodervärdet till produktionsresultat hos mjölkkor.

Försök på Rådde Gård Två vallår i ett randomiserat blockförsök rörsvingelhybrid och rörsvingel vallår 1 (2014) och 2 (2015) timotej och ängssvingel år 2 (2015) Fem skördetidpunkter varje år 1 vecka innan ordinarie första skörd Första skörd Knappt 5 veckor efter ordinarie första skörd Knappt 6 veckor efter ordinarie första skörd (skörd 2) 7 veckor efter skörd 2 Här presenteras resultat från 2015

Avkastning (kg ts/ha Avkastning, kg ts/ha Omsättbar energi, MJ/kg ts 7000 10,9 MJ 11,6 MJ P < 0,05 6000 11,4 MJ 11,9 MJ 11,3 MJ 10,6 MJ 10,5 MJ 10,8 MJ 10,5 MJ 5000 4000 11,8 MJ 11,7 MJ 11,5 MJ 10,6 MJ 10,8 MJ 10,6 MJ 11,0 MJ 10,2 MJ 10,7 MJ 10,4 MJ 10,6 MJ 3000 2000 1000 0 2016-05-29 2016-06-04 2016-07-07 2016-07-14 2016-08-31

Råprotein och socker 350 P < 0,05 300 250 200 150 WSC, g/kg ts Råprotein, g/kg ts 100 50 0 2016-05-29 2016-06-04 2016-07-07 2016-07-14 2016-08-31

NDF och Lignin 600 550 500 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 2016-05-29 2016-06-04 2016-07-07 2016-07-14 2016-08-31 NDF, g/kg ts ADL, g/kg ts

PDNDF och indf (g/kg NDF) Fiberkvalitet in situ NorFor referensmetod kdpdndf (%/timme) 1000 12 900 800 10 700 600 8 500 6 400 300 4 200 100 2 0 0 2016-05-29 2016-06-04 2016-07-07 2016-07-14 2016-08-31 PDNDF, g/kg NDF indf, g/kg NDF kdpdndf, %/timme

in situ indf (g/kg NDF) In situ indf vs. beräknad indf (NorFor) in situ indf (g/kg NDF) 160 Rörsvingelhybrid och Rörsvingel 140 120 y = 0,692x + 27,54 R² = 0,69 100 80 60 60 80 100 120 140 160 Beräknad indf (g/kg NDF) 200 Timotej och Ängssvingel 180 160 140 y = 1,294x - 40,10 R² = 0,81 120 100 80 60 60 80 100 120 140 160 180 200 Beräknad indf (g/kg NDF)

Försök på Nötcenter Viken Kontinuerligt försök i 6 veckor på Nötcenter Viken hösten 2015 Tre registreringsveckor 40 kor (110 DIM) blockades efter laktnr., laktstadium och mjölkavkastning 4 grupper med 10 kor i varje grupp

Behandlingar Rörsvingel och Timotej Mycket tidig första skörd 25 maj 1, 84 % blad 1, 79 % blad Tidig första skörd 31 maj 2, 72 % blad 2, 62 % blad

Ensilagets näringsinnehåll 1 1 2 2 Ts, % 40 33 39 31 Aska, g/kg ts 7,0 5,8 6,9 5,7 Råprotein, g/kg ts 182 175 176 167 WSC, g/kg ts 108 132 51 47 andfom, g/kg ts 393 369 421 437 ADFom, g/kg ts 218 213 231 251 ADL, g/kg ts 14 15 16 18 VOS, % 90,0 94,3 88,5 92,4

Ensilagets NDF kvalitet 1 1 2 2 andfom, g/kg ts 393 369 421 437 In situ indf, g/kg NDF 99 89 112 82 Ber indf, g/kg NDF enligt NorFor Potentiellt nedbrytbar NDF, g/kg NDF Nedbrytningshastighet av PDNDF, %/timme 133 89 143 97 901 911 888 918 6,4 8,2 5,4 7,5 EFDLindgren (1991), % av NDF 59 66 56 64

Foderstat 1 1 2 2 Ensilage, kg ts/dag 12 12 12 12 Komplett Norm 180, kg ts/dag Salt+kalk+Effekt Mg, kg ts/dag 12 12 12 12 0,37 0,37 0,37 0,37 NDF, g/kg ts 300 288 314 322 Råprotein, g/kg ts 173 170 171 166 Stärkelse, g/kg ts 164 164 164 164 Råfett, g/kg ts 40 40 40 40

Foderkonsumtion 24,4 kg ts - 24,5 kg ts ej signifikant I genomsnitt över skördetidpunkt 24,7 kg ts av skörd 1-24,2 kg ts av skörd 2 ej signifikant I genomsnitt över gröda

Mjölkavkastning och Fodereffektivitet I genomsnitt över skördetidpunkt P - värde Mjölk, kg 35,1 36,2 ej signifikant ECM, kg 34,1 35,9 0,06 ECM, kg/ts-intag, kg 1,40 1,51 0,01 Ingen effekt av skördetidpunkt i genomsnitt över gröda.

Mjölksammansättning I genomsnitt över skördetidpunkt P - värde Fett, % 3,94 3,96 ej signifikant Fettmängd, kg 1,36 1,42 ej signifikant Protein, % 3,51 3,62 ej signifikant Proteinmängd, kg 1,22 1,31 0,02 Urea, mmol/l 4,18 3,75 < 0,001 Ingen effekt av skördetidpunkt i genomsnitt över gröda.

Slutsatser Trots tidig första skörd gav timotej bättre fodereffektivitet än rörsvingel till mjölkkor. Skillnaden kan sannolikt relateras till och den högre nedbrytningshastigheten hos potentiellt nedbrytbar NDF och den högre smältbarheten i timotej än i rörsvingel som gav ett bättre proteinutnyttjande och tendens till högre ECM avkastning hos kor som fick timotejensilage. Ingen effekt av skördetidpunkt, som ett genomsnitt över de två grödorna, på kornas produktion kan sannolikt bero på att grödorna skördades i mycket tidiga utvecklingsstadier med höga näringsvärden i genomsnitt över grödorna.

Slutsatser En veckas fördröjning i första skörd och längre intervall mellan skördarna skulle sannolikt påverka produktionsresultaten. Skillnader i fodervärde mellan rörsvingel/hybrid och timotej samt ängssvingel påverkas av skördetidpunkt delvis beroende på att rörsvingel/hybrid har en annan tillväxtrytm än timotej och ängssvingel. Dessutom finns det skillnader mellan timotej och ängssvingel.

Tack! Finansiärerna Agroväst, Lantmännen, Hushållningssällskapet Sjuhärad och SLU Försökspersonal på Rådde, Viken och SLU i Skara Börje Ericson och Torsten Eriksson, HUV, SLU Uppsala för foderanalyser Jan-Eric Englund, BT, SLU Alnarp för statistisk rådgivning Tack!