Kommunikations- orienterad visuell design

Kommunikations- orienterad visuell design Magnus Haake Kognitionsvetenskap Lunds universitet

Kommunikationsorienterad visuell design = Kognitivt orienterad grafisk design

Varför grafisk design? Verktyg för att strukturera och koda information med avseende på människors kognitiva förmågor och begränsningar.

Varför grafisk design? ökar synligheten ger klar affordance stödjer god mappning ger god feedback

Varför grafisk design? skapa en smidig interaktion kan göra gränssnittet visuellt mer tilltalande

Teman för föreläsningen Gestaltlagarna Layout Färg Ikoner Typografi

Teman för föreläsningen Gestaltlagarna Layout Färg Ikoner Typografi Gestaltlagarna

Gestaltlagarna

Lagen om likhet Gestaltlagarna

Gestaltlagarna

Lagen om närhet Gestaltlagarna

Gestaltlagarna

närhet likhet kontinuitet slutenhet gestalt/area man ser omedelbart olika figurer Gestaltlagarna

Gestaltlagarna

Teman för föreläsningen Gestaltlagarna Layout Färg Ikoner Typografi Layout

Layout Grundregel: Komposition & gruppering använd rutnät och justering för god komposition gruppera gränssnittets delar enligt en naturlig modell Layout

Layout: rutnät / grid [ rutnät, gruppering & justering ] Layout

Layout: Rutnät, gruppering & justering

Layout

Layout: ramar & linjer Var försiktig!!! Spatial spänning / interferens Mellanrum (white space) Layout

Layout

Layout-tips Rutnätet bör vara osynligt + utnyttja vanliga/standardiserade proportioner. Undvik plottrighet. På ett uppslag kan man ha 6-15 informationsgrupper. I första hand gruppering med hjälp av lagarna om närhet & likhet utnyttja först därefter: - text/rubriker (tänk på typografiregler), - färg / bakgrundsfärg (försiktigt), - linjer & ramar (varsamt). Layout

Teman för föreläsningen Gestaltlagarna Layout Färg Ikoner Typografi Färg

Varför färg? gruppera information Färg

Varför färg? gruppera information skapa/visa på associationer Färg

Varför färg? gruppera information skapa/visa på associationer indikera betydelse Färg

Varför färg? gruppera information skapa/visa på associationer indikera betydelse göra gränssnittet mer visuellt tilltalande Färg

Färg men tänk på att många färger medför lätt visuell förvirring och visuell trötthet Färg

Färg men tänk på att många färger medför lätt visuell förvirring och visuell trötthet ca. 8% färgblinda Färg

Färg men tänk på att många färger medför lätt visuell förvirring och visuell trötthet ca. 8% färgblinda färgpsykologi Färg

Färgers associationer Blå: exklusivt, lyxigt,svalt Grön: harmoni, balans, kreativitet Gul: glädje, stimulans, optimism Röd: livslust, provocerande, varmt Brun: ombonat, mysigt, varmt Vit: renhet, fräschör Grå: neutralt, sobert, anonymt Svart: rebelliskt, syndigt Färg

Färg Grundregel Var sparsam (och försiktig) med färger Färg

Färgtips Designa först monokromt addera sedan färg försiktigt/sparsamt. - Max. 5 betydelsebärande färger. - Diskreta bakgrundsfärger. - Var konsekvent. Gör färgkodningen redundant (form-färg, text-färg). Var försiktig med starka färger och starka kontraster. Se speciellt upp med: - Blått på svart - Kombinationen blått och rött Färg

Kognitiv gränssnittsdesign Egenskaper i mänsklig kognition och implikationer för gränssnittsdesign Färg

Teman för föreläsningen Gestaltlagarna Layout Färg Ikoner Typografi Ikoner

Ikoner

Varför ikoner? öka begripligheten Ikoner

Ikoner

Varför ikoner? öka begripligheten underlätta hågkomst Ikoner

Ikoner

Varför ikoner? öka begripligheten underlätta hågkomst spara utrymme Ikoner

Ikoner

Varför ikoner? öka begripligheten underlätta hågkomst spara utrymme göra gränssnittet mer visuellt tilltalande Ikoner

Varför ikoner? öka begripligheten underlätta hågkomst spara utrymme göra gränssnittet mer visuellt tilltalande men ikoner kan vara svåra att förstå och besvärliga att utforma Ikoner

Ikoner

Nödstopp Dörr öppen Motor överhettad Frekvenskontroll Ikoner

Nödstopp Dörr öppen Motor överhettad Ingen tryckluft Frekvenskontroll Ikoner

Ikoner Grundregel Ikoner bör vara enkla och bygga på substantiv Ikoner

Ikoner

Ikontips Gör ikoner enhetliga (storlek, form, färg). Testa om ikonerna är lätta att förstå. Kombinera gärna ikon + text. Mer i kursboken sid 169-173. Ikoner

Teman för föreläsningen Gestaltlagarna Layout Färg Ikoner Typografi Typografi

Typografi Utformning och layout av text (typografi) är viktig, då text ofta är en huvudbeståndsdel i olika informationsmaterial. Typografi

Antikva (Serif) Sans serif A A Times New Roman Arial Typografi

Datorskärm & Upplösning Typografi

Typsnitt: Papper Typografi

Typsnitt: Skärm Cambria Calibria Typografi

7.1. LoFi- och HiFi-prototyping Det finns (naturligtvis) olika metoder för prototyping. En vanlig kategorisering man kan göra är en uppdelning mellan: LoFi-prototyping (Pappersprototyp) HiFi-prototyping (Datorprototyp) Det vanliga är nog att man direkt utvecklar en HiFi-prototyp med mer eller mindre full funktionalitet (vertikal prototyp, se nedan) på datorn med hjälp av gränssnittsverktyg. Problemet i dessa fall är att konstruktören/designern lätt blir ovillig att ändra i sitt gränssnitt, när man redan lagt ner så mycket tid på att implementera olika funktioner. Här är då LoFi-prototyping ett smidigt sätt att snabbt och billigt arbeta igenom och disskutera olika designidéer. Problemet med denna metod är att den av många upplevs som oseriös och kanske lite tramsig. Det kan också kännas svårt att göra användartest med en LoFi-prototyp. Båda dessa problem är högst påtagliga, men beror i regel på att man aldrig fått utbildning och övning på att göra LoFi-prototyper. Som skissmetod är den som sagt snabb, enkel och billig. Man kan sitta flera i en grupp och skissa tillsammans med papper, penna och små papperslappar. Det är även fullt möjligt att göra bra och informativa användartest redan med dessa pappersprototyper, för att se om man tänker rätt. Typografi

7.1. LOFI- OCH HIFI-PROTOTYPING DET FINNS (NATURLIGTVIS) OLIKA METODER FÖR PROTOTYPING. EN VANLIG KATEGORISERING MAN KAN GÖRA ÄR EN UPPDELNING MELLAN: LOFI-PROTOTYPING (PAPPERSPROTOTYP) HIFI-PROTOTYPING (DATORPROTOTYP) DET VANLIGA ÄR NOG ATT MAN DIREKT UTVECKLAR EN HIFI-PROTOTYP MED MER ELLER MINDRE FULL FUNKTIONALITET (VERTIKAL PROTOTYP, SE NEDAN) PÅ DATORN MED HJÄLP AV GRÄNSSNITTSVERKTYG. PROBLEMET I DESSA FALL ÄR ATT KONSTRUKTÖREN/DESIGNERN LÄTT BLIR OVILLIG ATT ÄNDRA I SITT GRÄNSSNITT, NÄR MAN REDAN LAGT NER SÅ MYCKET TID PÅ ATT IMPLEMENTERA OLIKA FUNKTIONER. HÄR ÄR DÅ LOFI-PROTOTYPING ETT SMIDIGT SÄTT ATT SNABBT OCH BILLIGT ARBETA IGENOM OCH DISSKUTERA OLIKA DESIGNIDÉER. PROBLEMET MED DENNA METOD ÄR ATT DEN AV MÅNGA UPPLEVS SOM OSERIÖS OCH KANSKE LITE TRAMSIG. DET KAN OCKSÅ KÄNNAS SVÅRT ATT GÖRA ANVÄNDARTEST MED EN LOFI-PROTOTYP. BÅDA DESSA PROBLEM ÄR HÖGST PÅTAGLIGA, MEN BEROR I REGEL PÅ ATT MAN ALDRIG FÅTT UTBILDNING OCH ÖVNING PÅ ATT GÖRA LOFI-PROTOTYPER. SOM SKISSMETOD ÄR DEN SOM Typografi

Typografi Grundregel 1: Enhetlighet; var sparsam med olika typsnitt, storlekar, stilar, etc. Typografi

7.1. LoFi- och HiFi-prototyping Det finns (naturligtvis) olika metoder för prototyping. En vanlig kategorisering man kan göra är en uppdelning mellan: LoFi-prototyping (Pappersprototyp) HiFi-prototyping (Datorprototyp) Det vanliga är nog att man direkt utvecklar en HiFi-prototyp med mer eller mindre full funktionalitet (vertikal prototyp, se nedan) på datorn med hjälp av gränssnittsverktyg. Problemet i dessa fall är att konstruktören/designern lätt blir ovillig att ändra i sitt gränssnitt, när man redan lagt ner så mycket tid på att implementera olika funktioner. Här är då LoFi-prototyping ett smidigt sätt att snabbt och billigt arbeta igenom och disskutera olika designidéer. Problemet med denna metod är att den av många upplevs som oseriös och kanske lite tramsig. Det kan också kännas svårt att göra användartest med en LoFi-prototyp. Båda dessa problem är högst påtagliga, men beror i regel på att man aldrig fått utbildning och övning på att göra LoFi-prototyper. Som skissmetod är den som sagt snabb, enkel och billig. Man kan sitta flera i en grupp och skissa tillsammans med papper, penna och små papperslappar. Det är även fullt möjligt att göra bra och informativa användartest redan med dessa pappersprototyper, för att se om man tänker rätt. Typografi

7.1. LoFi- och HiFi-prototyping Det finns (naturligtvis) olika metoder för prototyping. En vanlig kategorisering man kan göra är en uppdelning mellan: LoFi-prototyping (Pappersprototyp) HiFi-prototyping (Datorprototyp) Det vanliga är nog att man direkt utvecklar en HiFi-prototyp med mer eller mindre full funktionalitet (vertikal prototyp, se nedan) på datorn med hjälp av gränssnittsverktyg. Problemet i dessa fall är att konstruktören/designern lätt blir ovillig att ändra i sitt gränssnitt, när man redan lagt ner så mycket tid på att implementera olika funktioner. Här är då LoFi-prototyping ett smidigt sätt att snabbt och billigt arbeta igenom och diskutera olika designidéer. Problemet med denna metod är att den av många upplevs som oseriös och kanske lite tramsig. Det kan också kännas svårt att göra användartest med en LoFi-prototyp. Båda dessa problem är högst påtagliga, men beror i regel på att man aldrig fått utbildning och övning på att göra LoFi-prototyper. Som skissmetod är den som sagt snabb, enkel och billig. Man kan sitta flera i en grupp och skissa tillsammans med papper, penna och små papperslappar. DET ÄR ÄVEN FULLT MÖJLIGT ATT GÖRA BRA OCH INFORMATIVA ANVÄNDARTEST REDAN MED DESSA PAPPERSPROTOTYPER, för att se om man tänker rätt. Typografi

Typografi Grundregel 2: Textens visuella struktur ska avspegla textens semantiska struktur. Följande slides som inte kom med på föreläsningen visar hur man med rubriker, listor och mellanrum strukturerar en text och gör den både översiktlig (skumma igenom rubriker) och lättläst (tydlig uppdelning med rubriker, stycken, listor och mellanrum. Sista sliden ( slide nr. 4 härifrån) visar på finlir med bland annat: olika avstånd ovanför och under rubriker (mappning), styckeindrag med typografisk fyrkant, anpassat radavstånd, o.s.v. (men inget ni behöver kunna). Typografi

Del 9: Diskussioner och slutsatser. Avslutningsvis presenteras i denna del diskussioner och slutsatser om projektet. Vilka lärdomar kan dras, vad har gått bra och vad kunde gjorts bättre? Sammanfattningsvis är en övergripande positiv erfarenhet från projektet att det med den valda metoden vist sig gå att implementera god användbarhet. Projektets mål och resultat. Målet med projektet var att ta fram en prototyp till ett feluppföljningssystem, anpassat till mekanisk verkstadsindustri, där fokus låg på att visa hur ett kognitiv anpassat gränssnittet kan se ut och fungera. Det bakomliggande intresset från Volvo-Flobys sida var att få ett verktyg för att öka kunskapen om orsaker till stillestånd och i en förlängning kunna öka verkningsgraden. Prototypen för detta projekt var klar i sin här presenterade form i juni 1996 och den efterföljande kontrollperioden sträckte sig fram till november 1996. Under denna period noterades inga egentliga användbarhetsproblem, utan de synpunkter som gavs gällde främst önskemål om kompletterande tjänster. Med avseende på aspekterna ovan var projektet lyckosamt då det frambringade ett kognitivt väldesignat gränssnitt för att smidigt samla in och sammanställa de data som behövs för att studera orsaker till stillestånd. Därmed visade projektet också hur huvuddelarna (loggning av stillestånd och uppföljning av loggdata) i ett utbyggt nätverk för kontinuerlig loggning och uppföljning av stillestånd skulle kunna se ut. Det bör också nämnas att två examensarbeten genomfördes i anslutning till detta projekt under våren 1996 vid institutionen för datavetenskap, högskolan i Skövde. Bengtsson, Andreas: Utveckling av presentationsprogram för verkningsgrad hos Volvo PV, HS-IDA-EA-96-506. Syftet med examensarbetet var att ta fram en prototyp för beräkning och presentation verkningsgrad. Detta examensarbetet var relativt fristående med avseende på feluppföljningssystemet, och fokuserade på hur ett gränssnitt för presentation av verkningsgrad med avseende på olika tidsperioder, arbetsskift, operatörer, etc. skull kunna se ut. Lindberg, Ann-Sofi: Problemlösning - operatörens vardag, HS-IDA-EA- 96-512. I examensarbetet studerades problemlösning hos operatörerna vid vevstaksline, Volvo-Floby. Diskussion kring inledande mål. Vid projektets inledning fanns en del önskemål och idéer kring hur systemet skulle kunna fungera (se sid. 41-42). Bättre uppfattning om orsaker till stillestånd. Man ville ha en klarare uppfattning om orsakerna till stillestånd för att få ett bättre underlag vid diskussioner om åtgärder och förbättringar. Inom ramen för denna rapport gjordes ingen egentlig utvärdering av olika felorsaker och lämpliga åtgärder, dock visade den sammanställning som genererades av uppföljningssystemet att speciellt byte av förslitningsdelar (skär) med medföljande injustering (mätning) konsekvent stod för en stor del av stilleståndstiden. Under projektet fördes också vissa resonemang kring inköp av skär med längre Typografi

DEL 9: DISKUSSIONER OCH SLUTSATSER Avslutningsvis presenteras i denna del diskussioner och slutsatser om projektet. Vilka lärdomar kan dras, vad har gått bra och vad kunde gjorts bättre? Sammanfattningsvis är en övergripande positiv erfarenhet från projektet att det med den valda metoden vist sig gå att implementera god användbarhet. Projektets mål och resultat Målet med projektet var att ta fram en prototyp till ett feluppföljningssystem, anpassat till mekanisk verkstadsindustri, där fokus låg på att visa hur ett kognitiv anpassat gränssnittet kan se ut och fungera. Det bakomliggande intresset från Volvo-Flobys sida var att få ett verktyg för att öka kunskapen om orsaker till stillestånd och i en förlängning kunna öka verkningsgraden. Prototypen för detta projekt var klar i sin här presenterade form i juni 1996 och den efterföljande kontrollperioden sträckte sig fram till november 1996. Under denna period noterades inga egentliga användbarhetsproblem, utan de synpunkter som gavs gällde främst önskemål om kompletterande tjänster. Med avseende på aspekterna ovan var projektet lyckosamt då det frambringade ett kognitivt väldesignat gränssnitt för att smidigt samla in och sammanställa de data som behövs för att studera orsaker till stillestånd. Därmed visade projektet också hur huvuddelarna (loggning av stillestånd och uppföljning av loggdata) i ett utbyggt nätverk för kontinuerlig loggning och uppföljning av stillestånd skulle kunna se ut. Det bör också nämnas att två examensarbeten genomfördes i anslutning till detta projekt under våren 1996 vid institutionen för datavetenskap, högskolan i Skövde. Bengtsson, Andreas: Utveckling av presentationsprogram för verkningsgrad hos Volvo PV, HS-IDA-EA-96-506. Syftet med examensarbetet var att ta fram en prototyp för beräkning och presentation verkningsgrad. Detta examensarbetet var relativt fristående med avseende på feluppföljningssystemet, och fokuserade på hur ett gränssnitt för presentation av verkningsgrad med avseende på olika tidsperioder, arbetsskift, operatörer, etc. skull kunna se ut. Lindberg, Ann-Sofi: Problemlösning - operatörens vardag, HS-IDA-EA-96-512. I examensarbetet studerades problemlösning hos operatörerna vid vevstaksline, Volvo-Floby. Diskussion kring inledande mål Vid projektets inledning fanns en del önskemål och idéer kring hur systemet skulle kunna fungera (se sid. 41-42). Bättre uppfattning om orsaker till stillestånd Man ville ha en klarare uppfattning om orsakerna till stillestånd för att få ett bättre Typografi

DEL 9: DISKUSSIONER OCH SLUTSATSER Avslutningsvis presenteras i denna del diskussioner och slutsatser om projektet. Vilka lärdomar kan dras, vad har gått bra och vad kunde gjorts bättre? Sammanfattningsvis är en övergripande positiv erfarenhet från projektet att det med den valda metoden vist sig gå att implementera god användbarhet. Projektets mål och resultat Målet med projektet var att ta fram en prototyp till ett feluppföljningssystem, anpassat till mekanisk verkstadsindustri, där fokus låg på att visa hur ett kognitiv anpassat gränssnittet kan se ut och fungera. Det bakomliggande intresset från Volvo-Flobys sida var att få ett verktyg för att öka kunskapen om orsaker till stillestånd och i en förlängning kunna öka verkningsgraden. Prototypen för detta projekt var klar i sin här presenterade form i juni 1996 och den efterföljande kontrollperioden sträckte sig fram till november 1996. Under denna period noterades inga egentliga användbarhetsproblem, utan de synpunkter som gavs gällde främst önskemål om kompletterande tjänster. Med avseende på aspekterna ovan var projektet lyckosamt då det frambringade ett kognitivt väldesignat gränssnitt för att smidigt samla in och sammanställa de data som behövs för att studera orsaker till stillestånd. Därmed visade projektet också hur huvuddelarna (loggning av stillestånd och uppföljning av loggdata) i ett utbyggt nätverk för kontinuerlig loggning och uppföljning av stillestånd skulle kunna se ut. Det bör också nämnas att två examensarbeten genomfördes i anslutning till detta projekt under våren 1996 vid institutionen för datavetenskap, högskolan i Skövde. Bengtsson, Andreas: Utveckling av presentationsprogram för verkningsgrad hos Volvo PV, HS-IDA-EA-96-506. Syftet med examensarbetet var att ta fram en prototyp för beräkning och presentation verkningsgrad. Detta examensarbetet var relativt fristående med avseende på feluppföljningssystemet, och fokuserade på hur ett gränssnitt för presentation av verkningsgrad med avseende på olika tidsperioder, arbetsskift, operatörer, etc. skull kunna se ut. Lindberg, Ann-Sofi: Problemlösning - operatörens vardag, HS-IDA-EA-96-512. I examensarbetet studerades problemlösning hos operatörerna vid vevstaksline, Volvo-Floby. Typografi

DEL 9: DISKUSSIONER OCH SLUTSATSER Avslutningsvis presenteras i denna del diskussioner och slutsatser om projektet. Vilka lärdomar kan dras, vad har gått bra och vad kunde gjorts bättre? Sammanfattningsvis är en övergripande positiv erfarenhet från projektet att det med den valda metoden vist sig gå att implementera god användbarhet. Projektets mål och resultat Målet med projektet var att ta fram en prototyp till ett feluppföljningssystem, anpassat till mekanisk verkstadsindustri, där fokus låg på att visa hur ett kognitiv anpassat gränssnittet kan se ut och fungera. Det bakomliggande intresset från Volvo-Flobys sida var att få ett verktyg för att öka kunskapen om orsaker till stillestånd och i en förlängning kunna öka verkningsgraden. Prototypen för detta projekt var klar i sin här presenterade form i juni 1996 och den efterföljande kontrollperioden sträckte sig fram till november 1996. Under denna period noterades inga egentliga användbarhetsproblem, utan de synpunkter som gavs gällde främst önskemål om kompletterande tjänster. Med avseende på aspekterna ovan var projektet lyckosamt då det frambringade ett kognitivt väldesignat gränssnitt för att smidigt samla in och sammanställa de data som behövs för att studera orsaker till stillestånd. Därmed visade projektet också hur huvuddelarna (loggning av stillestånd och uppföljning av loggdata) i ett utbyggt nätverk för kontinuerlig loggning och uppföljning av stillestånd skulle kunna se ut. Det bör också nämnas att två examensarbeten genomfördes i anslutning till detta projekt under våren 1996 vid institutionen för datavetenskap, högskolan i Skövde. Bengtsson, Andreas: Utveckling av presentationsprogram för verkningsgrad hos Volvo PV, HS-IDA-EA-96-506 Syftet med examensarbetet var att ta fram en prototyp för beräkning och presentation verkningsgrad. Detta examensarbetet var relativt fristående med avseende på feluppföljningssystemet, och fokuserade på hur ett gränssnitt för presentation av verkningsgrad med avseende på olika tidsperioder, arbetsskift, operatörer, etc. skull kunna se ut. Lindberg, Ann-Sofi: Problemlösning operatörens vardag, HS-IDA- EA-96-512. Typografi

Typografitips! Text ska förmedla innehållet med hjälp av (sin) struktur! Utnyttja informativa rubriker, underrubriker, etc.: - viktigt för gruppering, struktur och översikt, - underlättar bearbetning (tar in texten i två steg). Text behöver luft. Högst två typsnitt. Högst fyra storlekar (huvudrubrik, underrubriker, brödtext, fotnoter). Använd en metod (förslagsvis kursiv) för att betona. Försiktig med versaler. 55-65 tecken per rad som riktmärke för läsbarhet. Bra & tydlig kontrast. Justering av text? (marginaljusterat eller vänsterjusterat) Serifer på papper, sans-serifer på skärm (!?). Typografi

Kommentar till typografidelen av föreläsningen: Föreläsningen avslutades med en något förvirrad diskussion om användandet av serif -typsnitt vs. sans serif -typsnitt och bland annat hänvisades till vad som står i den grafiska profilen för Lunds universitet. Där kan man hitta följande textstycke och bild. Typsnitten är en viktig del av vår grafiska profil. Våra huvudtypsnitt är valda för sina estetiska och kommunikativa kvaliteter. Adobe Garamond Pro och Frutiger LT Std förstärker bilden av Lunds universitet som klassiskt och dynamiskt. Klassiska Adobe Garamond Pro i rubriker ger en bra balans till den i övrigt relativt dynamiska och moderna grafiska formen. Frutiger LT Std är ett bra komplement till Adobe Garamond Pro. Typsnittet bidrar också till ett dynamiskt och modernt visuellt uttryck. Det är också ett öppet och lättläst typsnitt även för längre texter. För mycket långa brödtexter i t ex böcker, avhandlingar och vetenskapliga rapporter rekommenderas att man ersätter Frutiger LT Std med Adobe Garamond Pro. (Lunds universitets grafiska profil, sid. 13) Med andra ord så fort vi börjar tala om längre sammanhängande text, så rekommenderas serifer vilket också är det jag ville förmedla på föreläsningen. Vad vi ser här är en uppdelning mellan informationsmaterial (ofta med många mindre textstycken tillsammans med bilder) och berättande material (med sammanhängande text från några sidor till flera hundra sidor). Man kan också beskriva det som en uppdelning mellan upplevelse/effekt och användbarhet/läsbarhet. Informationsmaterial har ofta en viktig uppgift i att skapa intryck (symbolvärden) -- i detta fall för Lunds universitet som gärna vill framstå som modernt, internationellt, banbrytande, framgångsrikt, etc. I detta sammanhang kan det passa bra att vända på gamla traditioner som att använda serifer till rubriktext och sans serifer till (kortare) bild- och faktatexter. Detta är inte något nytt -- sans serifer har använts i informationsmaterial och tidskrifter i snart hundra år (när man vill ge ett intryck av att vara modern och designmedveten). Samtidigt rekommenderar Lunds universitets grafiska profil fortfarande serifer för längre brödtext i samband med rapporter, artiklar, avhandlingar, etc. (Tolkningen av mycket långa brödtexter bör i detta sammanhängande vara (bröd)text på två-tre eller fler sidor.) Alltså: båda perspektiven är viktiga (upplevelse vs. läsbarhet) och ska användas på rätt sätt i rätt sammanhang.

Kommentar (forts): Under serif sans serif -diskussionen kom det också upp något i stil med att Humlab vid Lunds universitet sagt att sans serifer fungerar lika bra som serifer i brödtext (se citatet nedan): Traditionellt anses det att typsnitt med klackar krävs för att underlätta läsning av längre texter i t.ex. broschyrer eller kataloger. Enligt Humlab vid Lunds universitet finns ingen forskning som stödjer denna uppfattning. Rubriker, underrubriker, ingresser, bildtexter, citat, bilder och layout bidrar däremot i hög grad till att texterna blir lätta att läsa och ta till sig. Självklart bidrar även textinnehållet i sig och hur texterna är skrivna till den totala läsupplevelsen. (Lunds universitets grafiska profil, sid. 13) Detta stämmer att hårda vetenskapliga fakta saknas för mycket inom typografi och grafisk design. En orsak är att det är omöjligt att göra hårda vetenskapliga undersökningar. Vad som till exempel är rätt färg och form i ett sammanhang, kan fungera helt annorlunda i andra sammanhang (både vetenskapligt psykologiskt och upplevelsemässigt/estetiskt, etc.). Även om man till exempel har gjort ett till synes bra val av typsnitt, så kan mycket små detaljer i den faktiska återgivningen (t.ex. den svarta färgens sammansättning, vilket papper man trycker på och hur en specifik tryckpress rent tekniskt återger bokstäverna) helt förändra slutresultatet. Det är egentligen detta som Humlab säger -- med dagens mättekniker och mätmetoder inte kan vi inte avgöra dessa frågor med vetenskaplig hård fakta. Humlab kommenterar alltså bara dagens forskningsläge när det gäller naturvetenskaplig hårdfakta, men har inte gjort några egna egentliga studier om detta. (Dock kan det verka som om Humlab har gjort egna experiment som motbevisat en gammal myt/sanning men det är snarare designfirman bakom den grafiska profilen som vill låtsas att deras infall att delvis vända på serif - sans serif -regeln har en del vetenskapligt stöd, vilket den alltså inte har.) Som (naturvetenskapligt obevisad) motfråga, kan man ställa sig själv frågan om man verkligen vill läsa en roman på 700 sidor skrivet med ett sans serif -typsnitt. Sådana mjuka undersökningar har gjorts och det generella svaret är ett klart nej. För de som orkat läsa så här långt; mycket inom typografi och grafisk design bygger inte på vetenskaplig hårdfakta och går inte heller att undersöka på ett strikt naturvetenskapligt meningsfullt sätt. Samtidigt ska man inte förakta styrkan i (eventuellt inlärda) konventioner. Folk är vana vid olika mer eller mindre standardiserade sätt att visualisera information (grafisk design & typografi) och det är en stor poäng i sig. Slutsats: Skriv era labbraporter, projektrapporter & examensrapporter med serif -typsnitt (men gärna titel och nivå-1 -rubriker med sans serif.. Övergripande grundregel: Inom grafisk design / typografi finns en uppsjö av regler, rekommendationer och konventioner. Grundregeln är att följa dessa och endast bryta mot dem om man vet vad man gör och vad man vill uppnå man ska lära sig krypa innan man kan gå...

Bryt mot alla typografiregler som du kan komma på och följ lagen... Typografi

Tänk på: Olika riktlinjer för olika plattformar ios human interface guidelines Android UI guidelines Mac OS X human interface guidelines UI guidelines for Microsoft Windows

Om man vill fördjupa sig Designing visual interfaces Mullet & Sano (1994)