Problem vid Analyser. - hur vet vi att reningen ger rätt effekt? av Jörgen Magnér (Forskare IVL)

Relevanta dokument
Utmaningar i morgondagens vattenrening

IVLs arbete som tredjepartsgranskare av miljöinformationen på ww.fass.se. av Jörgen Magnér (PhD in Applied Environmental Science)

Ozonförsök för rening av läkemedelsrester vid Himmerfjärdsverket

Enskilda avlopp som källa till läkemedelsrester och kemikalier Karl-Axel Reimer, Södertälje kommun Helene Ejhed, IVL Svenska Miljöinstitutet

46 pharma industry nr 4-15

Kartläggning av läkemedelsrester i avlopps- och dricksvatten. Provtagning vid Akademiska sjukhuset, Uppsala och Lasarettet i Enköping hösten 2005.

Systemförslag för rening av läkemedelsrester och andra prioriterade svårnedbrytbara ämnen

Biologisk rening, primärt för enskilda avlopp. Malmö 20 januari,

Borttagning av läkemedelsrester i renat avloppsvatten

Läkemedel - förekomst i vattenmiljön, förebyggande åtgärder och möjliga reningsmetoder. Stockholm Vattens projekt. Bakgrund. Ingår i projektet:

Biologisk avloppsvattenrening primärt för enskilda avlopp Marint Centrum Simrishamn

Resultatrapport - screening av miljögifter 2014

Anna Maria Sundin NAM18, Linköping 31 januari 2018

Mariehamn Stad, Stadskansliet Mikroplaster och läkemedel Mariehamns Stad Datasammanställning

Reduktion av läkemedelsrester

Provtagning av läkemedelsrester i avloppsvatten, SLL 2017

Provtagning av läkemedelsrester i rå- och dricksvatten, SLL 2017

Läkemedelsrester i avloppsvatten och kommunala reningsverk, nuläget. Nicklas Paxéus, Gryaab AB

Riskbedömningar av läkemedelsutsläpp

Avskiljning av läkemedelsrester med granulerat aktivt kol

Läkemedelsrester i avloppsvatten

Verksamhet. 10 vattenverk (VV) 19 avloppsreningsverk (ARV) 120 pumpstationer 230 mil rörnät

Läkemedel i avloppsvatten. Marinette Hagman, NSVA, Sweden Water Research och Michael Cimbritz, LTH

Införande av läkemedelsrening vid Himmerfjärdsverket

Avancerad rening för läkemedelsrester erfarenheter från pågående projekt

Utveckling av analysmetoder inklusive detektionsgränser

Miljöindikatorer inom ramen för nationella läkemedelsstrategin (NLS)

Läkemedelsrester i avloppsvatten. Berndt Björlenius Stockholm Vatten VA AB

Grundrapport AMM 12/11. Ghayda Fakhri Fouad, kemist, fil.mag Katja Hagström, yrkeshygieniker, fil.dr

Läkemedel det nya miljögiftsproblemet?

Reduktion av läkemedelsrester och andra organiska föroreningar vid hygienisering av avloppsslam

Screening av miljögifter och läkemedel vid Trelleborgs avloppsreningsverk

Läkemedel från källa till utlopp

Utvärdering av reningsmetoder för att minska utsläpp av läkemedelsrester och andra svårnedbrytbara föroreningar

Estelle Larsson Membrane Extraction Group Division of Organic Chemistry 9/16/2010 1

Läkemedel och miljö. Marie-Louise Ovesjö

Rapport - Kartläggning av läkemedelsrester i Västra Götaland

Estelle Larsson Doktorand i miljövetenskap 11/25/2011 1

Läkemedel och miljö. Lina Jansson, miljösamordnare Catharina Krumlinde, miljöcontroller

Läkemedelsrester i avloppsvatten och slam

Miljöprioritering av läkemedelsutsläpp i Katrineholm, Eskilstuna och Nyköping

Reduktion av läkemedel i svenska avloppsreningsverk kunskapssammanställning

Systemperspektiv vid läkemedelsrening Seminar: Läkemedelsrening och mikroföroreningar NAM 2017, Växjö

Läkemedelsrester och andra skadliga ämnen i avloppsreningsverk - koncentrationer, kvantifiering, beteende och reningsalternativ

Läkemedel i avloppsvatten. Marinette Hagman, NSVA och Michael Cimbritz, LTH

Slamspridning på åkermark

Lennart Mårtensson Docent miljöteknik

Delprojekt: Sammanställning av dimensionerande belastningar för olika nyckelsubstanser

Sakrapport. Mätningar av läkemedelsrester i blod och urin från utter

Sammanställning av läkemedelsprovtagningar

Sakrapport. Mätningar av läkemedelsrester i blod och urin från utter

RAPPORT. BEHOV AV AVANCERAD RENING VID AVLOPPSRENINGSVERK - Finns det recipienter som är känsligare än andra? MILJÖ INDUSTRI

Slamtillförsel på åkermark

AVANCERAD RENING I FULLSKALA ERFARENHETER OCH RESULTAT FRÅN KNIVSTA RENINGSVERK BERNDT BJÖRLENIUS, KTH JERKER FICK, UMU

Läkemedelsnivåer i vatten och miljöklassificering av läkemedel i Stockholms läns landsting. Örebro 2 september 2005

Miljögifter i slam och utgående vatten

Jämförelse av halter av läkemedel i utgående vatten från avloppsreningsverken i Katrineholm, Eskilstuna och Nyköping

Legemiddelrester i svensk drikkevann resultater fra undersøkelser utført av Stockholm Vatten og Stockholms Läns landsting

Jämförelse av halter av läkemedel i utgående vatten från avloppsreningsverk i Sörmlands läns landsting mellan 2008/2009 och

Organiska föreningar i slam En sammanställning av tidigare forskning. Maritha Hörsing

Pilotanläggning för ozonoxidation av läkemedelsrester i avloppsvatten

Slamspridning på åkermark

Minskad läkemedelsanvändning En nödvändig men omöjlig åtgärd?

Plan för läkemedel och miljö

Monitorering av läkemedel i Helge å

Enskilda avlopp som källa till läkemedelsrester och andra kemikalier

Mikronäringsämnen i svenska grödor - Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget?

Nr , Utvärdering av filter i dagvattenbrunnar en fältstudie i Nacka kommun

Utveckling av membranbaserade analysmetoder och mätning av läkemedelsrester i avloppsvatten och slam

Fördjupad analys av olika handlingsalternativ för att nå etappmålet om miljöhänsyn i läkemedelslagstiftningen inom EU och internationellt

Läkemedelsrester på Universitetssjukhuset MAS

Avancerad rening av avloppsvatten för avskiljning av läkemedelsrester och andra oönskade ämnen

- Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget? Karin Hamnér Inst. för mark och miljö, SLU

Slamspridning på åkermark

Motion 2017:52 av Amanda Palmstierna m.fl. (MP) om punktrening för läkemedelsrester

Rapport Tomas Alsberg, Margaretha Adolfsson-Erici, Martin Lavén och Yong Yu

Läkemedelsrester från sjukhus och avloppsreningsverk Rapport 2010:1

Läkemedel & miljö i ett landstingsperspektiv. Thomas Lindqvist Apotekare Enheten för kunskapsstöd Region Uppsala

Rening i våtmarker försök i Halland

Utvärdering av Alnarp Cleanwater Technology AB:s avloppsreningsanläggning ACT Natural TM med avseende på läkemedelsrester

Läkemedelsrester från sjukhus och avloppsreningsverk Rapport 2010:1

Läkemedel i källsorterade avloppsfraktioner en kunskapssammanställning

Svensk miljöklassificering av läkemedel

Reningsteknik läkemedel och viss kunskap om mikroplast

Risker med rester av läkemedel i avloppsvatten

Förskrivs i relativt stora mängder i Stockholmsområdet. Representerande flera olika typer av behandlingar

disposition vatten som livsmedel internationellt perspektiv nationellt perspektiv den nya toxikologin klassificering

Ekotoxikologisk utvärdering av avancerade reningstekniker för att ta bort läkemedel från avloppsvatten

Teknikmarknad. Bengt Simonsson Torbjörn Andersson. Läkemedelseliminering uppströms urinseparation

Tillförsel av läkemedelsrester från sjukhus

Projektrapport. Läkemedelsrester i naturen en risk för vår hälsa och miljö? Martina Lomnitz & Marion Darlison NV10a. Handledare: Kristina Lindgren

Lagstiftning och praktiskt arbete Hur jobbar Läkemedelsverket med miljöfrågor? Anna-Karin Johansson Miljösamordnare Läkemedelsverket (LV)

Global Water Stress Östen Ekengren

Möjligheter att införa rening för att avskilja mikroföroreningar vid Ryaverket

PFAS SYF ÅRSMÖTE, JÖNKÖPING 9-10 MARS 2017

Läkemedelsrester i avloppsvatten

Selektion av resistenta bakterier vid väldigt låga koncentrationer av antibiotika.

Membranbioreaktorer och deras förmåga att avlägsna prioriterade mikroföroreningar Hassan Murad

Läkemedelsrester i Ryaverkets avloppsvatten och effekter på fisk: riskbild och kunskapsluckor Rapport:

Biofilmsprocess med rörligt bärarmaterial för nedbrytning av läkemedelsrester. Sofia Johannesson

Transkript:

Problem vid Analyser - hur vet vi att reningen ger rätt effekt? av Jörgen Magnér (Forskare IVL)

Analyser av: Organiska miljögifter Luft, vatten, jord, slam, sediment, biota, blod & urin Metaller & Oorganiska ämnen Luft, vatten, jord, slam, sediment & biota Biologiska tester Analytiska Avdelningen Bakterier, växter, maskar, räkor, kräftor & fisk Mykologiska undersökningar (Mögel) Byggnadsmaterial, luft & textilier mm.

Källor till spridning av läkemedel i naturen Kommunalt avlopp Enskilda avlopp Reningsverk Sjukhus avlopp Utgående vatten Slam

Läkemedel är inte en homogen grupp av ämnen Bas Fosfat Syra

Fördelning av ämnen i naturen

Bestämning av reduceringsgraden av läkemedel i reningsverk Transformering/Metabolisering Jon-suppression och/eller förluster vid upparbetning

Uppmätt halt av läkemedel i vatten & slam 16 av 23 studerade läkemedel uppvisade högre halt i utgående än inkommande avloppsvatten Procent av sann halt i proverna (%) 100 80 60 40 20 Inkommande Utgående 0 Diclofenac Furosemide Hydrochlorothiazide Ibuprofen Naproxen Ramipril Warfarin Atenolol Amlodipine Bisoprolol Carbamazepine Citalopram Fluoxetine Ketoprofen Metoprolol Oxazepam Paracetamol Propranolol Ranitidine Risperidone Sertralin Simvastatin Terbutaline Slam

Bestämning av reduceringsgraden av läkemedel i reningsverk Artefakter orsakade av den komplexa matrisen Loss to ion-suppression Percentage of true amount in sample (%) 150 100 50 0 Loss in recovery Estimated amount Influent Effluent Sludge -50 *Isotopmärkta internstandarder för att kompensera för förluster!!!

Ozonanläggning för rening av läkemedelsrester Från pilot till fullskala Slamdagen, 2017-03-07 Robert Sehlén

Varför rena vatten från läkemedel? P-PILLER: Minskad fertilitet, könsbyte hos fisk & groddjur ANTIBIOTIKA: Utveckling av multiresistens ÅNGESTDÄMPANDE: Förändrat beteende i fisk SMÄRTSTILLANDE: Massdöd av gamar i Indien

Riskanalys. MEC/PNEC kvot utan ozonering Substans EC - Utgående vatten (µg/l) NOEC (µg/l) Säkerhetsmarginal Utsp Recipient EC/PNEC Kvot Metoprolol 3,80 1 50 27 7 Oxazepam 0,29 1,8 1 000 27 6 Estrone <0,023 0,008 100 27 2,3 Trimetoprim 0,15 0,29 100 27 1,9 Etinylestradiol <0,158 0,00003 10 27 1 Estradiol <0,146 0,0004 10 27 0,9 Propranolol 0,16 0,5 50 27 0,6 Levonorgestrel <0,432 0,0008 10 27 0,5 Diklofenak 0,59 0,5 10 27 0,4 Karbamazepin 0,59 1 10 27 0,2 Fluoxetin 0,01 0,029 10 27 0,1 Amlodipin 0,03 10 1 000 27 0,1 Paracetamol 0,28 30 100 27 0,03 Caffeine 18,69 1000 50 27 0,03 Erytromycin 0,09 10,3 100 27 0,03 Furosemid 0,95 142 100 27 0,02 Estriol <0,08 0,075 10 27 0,02 Naproxen 0,41 32 50 27 0,02 På EUkommissionens bevakningslista för prioriterade ämnen Blodtrycksmedicin Ångestdämpande/ antidepressiv Antibiotika Könshormoner

Övergripande processbild Pilot-scale oxidation & post-denitrification (from Baresel et al., 2015) Electricity Ozone generator Degassing unit Post-denitrification MBBR 1 MBBR 2 C Full-scale WWTP Pre-treatment Active sludge process O3 N2 Postdenitrification Posttreatment Recipient Stångån Sludge handling Sampling locations

Resultat Dygnsvariation av läkemedel efter biosteg

MEC/PNEC kvot vid dosen 5 mg Ozon/L HR MR LR Substans EC (µg/l) NOEC (µg/l) Säkerhetsfaktor Utspädning Recipient EC/PNEC Kvot Oxazepam 0,10 1,8 1 000 27 2,0 Metoprolol 0,25 1,0 50 27 0,5 Östron <0,023 0,008 100 27 0,13 Etinylöstradiol <0,158 0,00003 10 27 0,07 Östradiol <0,146 0,0004 10 27 0,05 Ciprofloxacin 0,009 0,1 10 27 0,03 Fluoxetin 0,002 0,029 10 27 0,03 Levonorgestrel <0,432 0,0008 10 27 0,03 Trimetoprim 0,001 0,29 100 27 0,01 Ibuprofen 0,14 10 10 27 0,01 HR - Hög risk MR - Måttlig risk LR - Låg risk

Massflöde över Nykvarnsverket Totalt summerat massflöde 9 8

Massflöde över Nykvarnsverket Massflöde Propanolol 628 42 356 628 42 452 517 628 619

Massflöde över Nykvarnsverket Massflöde Atenolol 67 32 100 67 32 56 61 0,25 0,23

Läkemedelsrester & dess öde vid slamhygienisering av Jörgen Magnér (Forskare IVL)

Läkemedelsrester i avloppsslam - effekter vid slamhygienisering Anaerobic digestion Thermal hydrolysis Pasteurization Advanced Oxidation DS 6% DS 25% Ammonia treatment Dry digestion Reference: Malmborg J, Magnér J. (2015) Pharmaceutical residues in sewage sludge: Effect of sanitization and anaerobic digestion. J Environ Manage. 153:1-10.

Läkemedel som ingick i studien 13 10

Result från studien

Andel läkemedelsrester i accept 100% 80% 60% 40% 86% 69% 44% 88% 31% 30% 78% 53% 20% 29% Syra Log Kow 4,06 0% 80% 34% 60% 51% 61% 17% 100% 98% 100% 100% 100% 100% 99% 96% 96% 94% 95% 100% 90% 100% 100% 95% 87% 95% 95% 96% 99% 89% 96% 100% 92% 93% 84% 92% 87% 87% 84% 76% 75% 81% 68% 74% 70% 62% 72% 94% 92% Syra Log Kow 3,72 70% 30% 52% 45% 94% 100% 86% 92% 100% 100% 97% 100% 99% 100% 100% 100% 88% 91% 84% 13% 30% Syra Log Kow 2,81 Bas Log Kow 1,23 18% 72% 77% Bas Log Kow 0,48 8% Centrifug Labbcentrifug skruvpress 1 skruvpress 2 Bas Log Kow 4,81

Läkemedelsrester och spridning av slam på åkermark av Jörgen Magnér (Forskare IVL)

Läkemedelsresters öde - vid spridning på åkermark Prover togs från Petersborgs gård, Skåne Slam Jord Markvatten (Lysimeter) Syfte: Om spridning av slam på åkermark bidrar väsentligt till spridning av läkemedelsrester till vatten och grundvatten Reference: Magnér J, Rosenqvist L, Rahmberg M, Graae L, Eliaeson K, Örtlund L, Fång J, Brorström-Lundén E. (2016) Fate of pharmaceutical residues - in sewage treatment and on farmland fertilized with sludge. IVL report B2284.

Läkemedel som ingick i studien 24

Resultat från studien Uppmätta halter av läkemedel i prover: Slam 15 av 24 läkemedel (1.9 1000 ng/g dw) Jord 4 of 24 läkemedel (0.4-4.9 ng/g dw) Markvatten (Lysimeter) endast Caffeine återfanns i ett av proverna (69 ng/l) 110 Acidic pharmaceuticals 110 Basic & neutral pharmaceuticals 100 100 Concentration remaning in soil (ng/g) 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Diclofenac Furosemide Hydrochlorothiazide Ibuprofen Naproxen Ramipril Warfarin Ketoprofen Paracetamol 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Number of column-volumes of water Concentration remaning in soil (ng/g) 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Atenolol Amlodipine Bisoprolol Caffeine Carbamazepine Citalopram Fluoxetine Metoprolol Oxazepam Propranolol Ranitidine Risperidone Sertralin Simvastatin Terbutaline 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Number of column-volumes of water

Slutsatser Slamspridning på åkermark utgör en försumbar del av de läkemedelsrester som återfinns i naturliga vatten. Resultatet från studien tyder på att de studerade läkemedlen fastläggs i jord för att med tiden brytas ned på plats.

Läkemedlens öde i naturen Fortsatt biologisk nedbrytning * Gielen et al. 2009, Chemosphere. & Kümmer 2004, J. Antimicrob. Chemother. Semi-persistenta pga kontinuerliga utsläpp. Återfinns i grundvatten 0.1-1.0 ng/liter. Upptag i växter * Boxall et al. 2006, J. Agric. Food Chem. & Chenxi et al. 2010, Environ. Sci. Technol. Upptag via porvattnet. Ämnen med Log Kow 1.8 ackumuleras bäst. Intag via födan kan uppgå till 10% av ADI. Upptag i levande organismer * Martin Schlabach, Peter Haglund, Pawel Rostkowski and Christian Dye. Non-target screening - A powerful tool for selecting environmental pollutants (M-27/2013). Låg bioackumulering i mask. Kenny et al 2008 Environ. Sci. Technol. Stort antal läkemedel har påträffats i fågel (NILU). Påverkan på bakterier * Gullberg et al. 2011, PloS Pathogenes. Uppkomst av antibiotika resistenta gener vid miljömässigt relevanta nivåer.

Tack för er uppmärksamhet!