Analys av SAAB Nyckelfaktorer Breda affärsområden - Saab har en bred verksamhet inom sex olika områden. Stor orderingång för framtida ordar - Orderstocken uppgick till 107 606 MSEK vid ingången av 2017. Potentiella storaffärer värderade upp till 250 miljarder SEK - Indien behöver 200-250 stridsflygplan samtidigt som USA behöver 350 träningsflygplan. Risker Låg vinstmarginal - Saabs vinstmarginal år 2016 var 3,96 %. Hög internationell konkurrens - Det finns många stora aktörer som är med och tävlar med Saab om stororderna.
Kort om SAAB. Saab AB är Linköpingsbaserat företag som är verksamma inom försvarsindustrin och hade år 2016 en försäljning på 28 631 MSEK där Sverige var den största kunden och stod för 43 %. Saab har i dagsläget en orderstock på 107 606 MSEK. Företaget har sex primära affärsområden, vilka är: Aeronautics Aeronautics är den del av Saab som tillverkar militära flygsystem. Denna del av Saab står för tillverkningen av bland annat Gripen. Aeronautics stod för 23 % av försäljningen år 2016. Dynamics Dynamics tillverkar markstridsvapen, torpeder och missilsystem bland annat. Det mest kända vapnet på denna avdelning är Carl Gustaf viket är ett granatgevär. Dynamics stod för 17 % av försäljningen år 2016. Surveillance Surveillance tillverkar övervakningssystem vilket innefattar radar-, signalspanings- och självskyddssystem samt även ledningssystem. Surveillance stod för 26 % av försäljningen år 2016. Support and Services Står för support och tekniskt underhåll till Saabs befintliga kunder. S&S står även för produkter, lösningar och tjänster för militära och civila uppdrag. Detta affärsområde stod för 17 % av försäljningen år 2016. Industrial Products and Services Ett affärsområde som är inriktat på business-tobusiness-kunder. Detta affärsområde står även för förvärv av mindre bolag som på sikt är tänkte att komplettera bolagets kärnportfölj och stod för 9 % av försäljningen 2016. Kockums Detta affärsområde tillverkar ubåtar, stridsfartyg och minröjningsfartyg. Kockums blev räknat som ett av Saabs huvudsakliga affärsområden den 1 januari 2017 och stod för 8% av försäljningen år 2016. Bolagets historia Läget i Europa under 1930-talet var spänt och Sveriges regering förberedde sig på det värsta. Saab grundades år 1937 i Trollhättan och hette då Svenska Aeroplan AB, SAAB. Svenska regeringen ville säkra tillgången på stridsflyg inför eventuella kommande konflikter och för att kunna försvara svenska folkets säkerhet och suveränitet. År 1939 flyttade SAAB från Trollhättan till Linköping då man köpte upp konkurrenten ASJA. År 1965 ändrades namnet officiellt till SAAB AB och 4 år senare slogs det samman med Scania-Vabis AB och bildade Saab- Scania AB. Wallenberg-sfären var drivande i denna process då det gav stordriftsfördelar och innan de splittrades år 1990 så utbytte företagen teknologi och utveckling med varandra. Vid splittringen återgick Scania till att göra lastbilar medan Saab delades upp i två delar, en för flygplanstillverkning och en för fordonstillverkning. Fordonsdelen, Saab Automobile AB, blev succesivt uppköpt av General Motors och år 2000 hade de förvärvat hela fordonsdelen. År 1998 bildades det Saab AB som vi känner till idag, en jätte inom försvarsindustrin. Saab har sedan år 2000 inlett ett flertal samarbeten med både svenska och utländska företag. Saab har bland annat samarbetat med den brittiska flygplanstillverkaren BAE Systems från år 2001 till år 2011 och samarbetar i dagsläget med Boeing. Saab har även utfört en hel del förvärv sedan år 2000 och då köpt bland annat Celsius (inklusive före detta Bofors), Ericsson Microwave Systems och sjöfartstillverkaren Kockums.
Marknadsläge Investeringar inom försvar är internationellt sett väldigt lågt i förhållande till BNP. År 2015 spenderades i genomsnitt 2.25 % av BNP och denna siffra har sjunkit varje år sedan år 2009 då det spenderades 2.61 % av BNP. Alla medlemsländer i NATO har ett gemensamt mål på att spendera minst 2 % av sitt BNP men i dagsläget uppnår endast 5 av 28 detta mål. USAs försvarsminister Jim Mattis utryckte nyligen kritik mot detta och vill att övriga medlemsländer ska uppnå detta mål, annars skulle USA eventuellt minska sitt engagemang i NATO. Bland de länder som inte uppnår målet finns bland annat Tyskland, Kanada, Frankrike, Spanien och Italien. Även Sveriges försvarsminister har sagt att vi bör sikta på att spendera mer av vårt BNP på försvaret trots att vi inte är med i NATO. Detta då det skulle motivera USA att till större grad lägga sina skattepengar på att hjälpa Sverige vid krig. Idag spenderar Sverige ca 1 % av BNP på försvarsmakten. Idag står Sverige för 43 % av SAABs omsättning. Det är rimligt att anta att ökade investeringar från Sverige, men även resten av NATO-länderna, skulle gynna SAAB. Per den 7 maj 2017 står den amerikanska dollarn i 8.79 SEK vilket är relativt högt sett till de senaste tio åren. Hur dollarkursen påverkar SAAB är generellt sett svårt att säga. Man kan dock poängtera att när dollarn är hög så blir de amerikanska flygplanstillverkarnas produkter dyrare vilket ju ger SAAB konkurrensfördelar. Konkurrenter Försvarsindustrin är en gigantisk marknad där de 25 nationerna som spenderade mest år 2015 lade 1,760 miljarder USD på sitt försvar, enligt en rapport skriven av Deloitte. Detta medför naturligtvis att det finns ett stort antal aktörer på den internationella marknaden. Vi har valt att fokusera på de aktörer som i dagsläget är mest relevanta ur ett SAAB-perspektiv och dessa företag är Lockheed Martin och Boeing. Lockheed Martin är just nu gällande ett avtal i Indien medan Boeing och SAAB har ett samarbete för att tillverka skolflygplan till den amerikanska försvarsmakten. Lockheed Martin är likt SAAB verksam på områden inom försvarsindustrin men är även verksamma inom rymdindustrin. Lockheed Martin har ett marknadsvärde på 79 miljarder USD vilket gör dem nästan 15 gånger större än SAAB. Lockheed Martins flaggskeppsprodukt är deras flygplan F-22 Raptor vilket anses vara det bästa flygplanet i hela världen. Eftersom USA vill ha suveränitet i luften får Lockheed Martin inte exportera dessa plan. De får däremot exportera världens näst bästa flygplan, F-35, även kallad Lightning II. Lockheed Martin gör även en budgetmodell, F-16, vilket är världens mest sålda stridsflygplan. F-16 säljs för mellan 40-55 MUSD beroende på modell. Lockheed Martin har per den 7 maj 2017 ett PE-tal på 21.91 och en vinstmarginal på 11.7 % för år 2016. Ett F-35 plan kostar mellan 900 till 1163 MSEK beroende på vilka tillval man gör. Detta kan jämföras med priset på ett Gripen-plan som kostar ca 600MSEK. Boeing är endast verksamma inom flyg- och rymdindustrin. De tillverkar bl.a. kommersiella flygplan, försvarsflygplan, helikoptrar och rymdfärjor. Boeing har ett marknadsvärde på 113
miljarder USD vilket gör dem ca 20 gånger större än SAAB. Boeing förknippas kanske främst med sina kommersiella flygplan men de tillverkar även världens 4e bästa stridsflygplan Boeing F/A-18E/F Super Hornet. Boeing har per den 7 maj 2017 ett PE-tal på 22.6 och en vinstmarginal på 6.2 % år 2016. Deras F/A-18E/F Super Hornet uppskattades kosta 75 MUSD år 2014. Ledning och styrelse Ledning Håkan Buskhe är sedan 2011 vd för Saab och har varit anställd sedan 2010. Innan Saab så har Håkan varit vd för sex bolag, inkluderande: E.ON Nordic, Schenker AG, Schenker North, Schenker-BTL AB, Storel samt Carlsberg and Coca-Cola Distribution AB. Han har även ett styrelseuppdrag i Nefab AB. Håkan har en licentiatexamen och en civilingenjörsexamen från Chalmers tekniska högskola. Han äger 47 152 aktier i Saab vilket motsvarar ca 20,6 MSEK vid en aktiekurs på 436,8 SEK. Magnus Örnberg är Saabs vice vd och finansdirektör. Magnus besitter en examen från Handelshögskolan i Stockholm och har gjort karriär på ABB och jobbat i ett stort antal länder ibland annat Asien och Europa där han slutade som CFO år 2012 för att börja på Saab. Magnus har 8 535 aktier motsvarande ca 3,7 MSEK vid en aktiekurs på 436,8 SEK. Totalt är det 13 personer i Saabs ledningsgrupp och tillsammans äger dem 142 269 aktier i företaget, vilket motsvarar ca 0,13 % av det totala antalet aktier. Åtta av dessa 13 personer har högskoleutbildning. Styrelse Marcus Wallenberg är styrelseordförande och har varit det sedan 2006 och har varit med i styrelsen sedan 1992. Marcus är för tillfället även ordförande i SEB och Foundation Asset Management AB samt ledamot i AstraZeneca PLC, Investor AB, Temasek Holding Ltd och Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. Han äger i dagsläget personligen 100 000 aktier i Saab samtidigt som Wallenberg-sfären äger ca 9 468 700 aktier via Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. Wallenberg-sfären äger även 20 % av aktierna i Investor som i sin tur äger 32 778 098 aktier i Saab. Styrelsen består av totalt 13 personer som tillsammans (exklusive Håkan Buskhe) äger 145 707 aktier i Saab. Genomsnittspersonen i styrelsen har suttit där i ca 9 år och har i genomsnitt 3,7 andra styrelseuppdrag. Insiderhandel Enligt finansinspektionen så har nyckelpersoner köpt totalt 33 564 stycken aktier samt sålt 172 stycken aktier sedan den 17 maj 2016. Detta anses positivt då insynspersoner har fortsatt att köpa aktier trots att kursen har ökat markant under året. Insynspersoner verkar tror på företaget.
Nyckeltal och värdering År: Saab handlas per den 7 maj 2017 till ett PE-tal på 36,5 vilket kan tyckas vara väldigt högt jämfört med övriga börsen som handlas till ett PE-tal på 22.23 enligt Nordnet. Utöver detta så delar Saab endast ut 5,3 SEK per aktie vilket motsvarar en relativt låg direktavkastning på 1,4 %. Detta motsvarar dock 65.5 % av det fria kassaflödet i SAAB och 49 % av vinsten 2016. Trots den låga direktavkastningen har aktien gått väldigt bra de senaste åren och stigit med över 120 % de senaste tre åren. Varför värderas bolaget idag så högt jämfört med övriga marknaden och finns det potential för aktien att öka i värde? Orderstock Saab har vid slutet av år 2016 en orderstock som uppgår till 107 606 MSEK vilket är ca. 3,75 gånger årets totala försäljningsintäkter. Detta kan man även jämföra med Saabs börsvärde vilket är 41 193 MSEK vilket är ca 38 % av värdet av orderstocken. Saab väljer i sin årsrapport att dela upp orderstocken baserat på vilket år i framtiden orderna skall levereras. Till exempel så planeras 24 500 MSEK av de 107 606 MSEK att levereras under år 2017. Saab har gjort liknande kalkyler i varje årsredovisning och vi har valt att jämföra värdet av orderstocken för de nästkommande åren med vad de faktiska försäljningsintäkterna blev. Genom att göra denna jämförelse 5 år tillbaka i tiden kan man få den genomsnittliga försäljningen utöver orderstocken varje år och således få en känsla för hur försäljningsintäkterna kan förändras i framtiden. Den första tabellen visar hur orderstocken har utvecklats mellan olika år. Till exempel så var orderstocken för år 2016 2 700 MSEK år 2012, 8 100 MSEK år 2013, 10 200 MSEK år 2014 och 21 800 MSEK år 2015. Den faktiska för år 2016 blev 28 631 MSEK. Tabell 1 Orderstock fyra år innan, MSEK Orderstock tre år innan, MSEK Orderstock två år innan, MSEK Orderstock året innan, MSEK Faktiska försäljningsintäkter, MSEK 2016 2700 8100 10200 21800 28631 2015 2700 4600 10800 17800 27186 2014 3700 4800 7900 17400 23527 2013 2600 6300 8400 16100 23750 2012 3500 3700 10400 17700 24010 Tabell 2 visar den procentuella skillnaden mellan den faktiska försäljningen och orderingången 1-4 år tillbaka i tiden. Till exempel så var orderingången för år 2016 21 800 MSEK år 2015, den faktiska försäljningen år 2016 blev 28631 MSEK. Alltså beräknas Faktisk försäljning skillnaden mellan dessa två på följande vis: = 28631 = 131,3. Vi har Orderingång året innan 21800 även beräknat ett medelvärde för de fem åren.
År: Analytiker Tabell 2 Skillnad i % ett år tillbaka Skillnad i % två år tillbaka Skillnad i % tre år tillbaka Skillnad i % fyra år tillbaka 2016 31,3 180,7 253,5 960,4 2015 52,7 151,7 491 906,9 2014 35,2 197,8 390,1 535,9 2013 47,5 182,7 277 813,5 2012 35,6 130,9 549 586 Medel 40,5 168,8 392,1 760,5 Tabell 3 visar orderstocken från år 2016 fördelad på 4 år framöver. Genom att multiplicera orderingången med respektive medelvärde från tabell 2 kan man få en uppskattning av den framtida försäljningen förutsatt att den faktiska försäljningen ökar i samma takt som tidigare. Den pessimistiska skattningen är baserad på att man multiplicerar med den lägsta skillnaden mellan olika år. Tabell 3 År Orderstock 2016, MSEK Uppskattad försäljning, MSEK Pessimistisk uppskattad försäljning, MSEK 2017 24 500 24 500 x 1,405 = 34 422 24 500 x 1,313 = 32 169 2018 17 000 17 000 x 2,688 = 45 690 17 000 x 2,309 = 39 253 2019 13 500 13 500 x 4,921 = 66 434 13 500 x 3,535 = 47 723 2020 15 800 15 800 x 8,605 = 135 959 15 800 x 6,86 = 108 388 Tabell 1-3 ovan visar endast orderstocken fyra år framåt för respektive år medan graf 1 nedanför visar hela orderstocken för respektive år och tar då med alla framtida ordrar. Graf 1 120000 100000 Orderstock, MSEK 113834 107606 80000 60000 59870 60128 40000 34151 20000 0 2012 2013 2014 2015 2016
Omsättning, resultat, vinstmarginal och soliditet Saabs omsättning har i stort sett stått stilla mellan åren 2007-2014. Sedan ökade den kraftigt då samtidigt som de nästan fördubblade orderstocken genom bland annat den viktiga orden på 36 gripen plan från Brasilien. Det är positivt att Saab har ökat omsättningen de senaste åren, dock så har vinsten inte hängt med i samma takt utan minskat något. Detta medför naturligt att vinstmarginal har sjunkit jämfört med tidigare år. Saab har ett uttalat mål att rörelsemarginal skall vara minst 10 % över en konjunkturcykel. Idag är den 6,3 %. Skulle Saab nå sitt mål hade vinstmarginal också ökat. Soliditeten ligger mellan 25-45 % historiskt vilket känns som ett rimligt intervall för ett investeringstungt företag. Saab har bra möjligheter att finansiera forskning och sin verksamhet i dagsläget och har gjort det tidigare. Graf 2 Några nyckeltal 35000 30000 25000 20000 15000 10000 5000 0-5000 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Omsättning, MSEK 23021 23796 24647 24434 23498 24010 23750 23527 27186 28631 Vinst, MSEK 1921-248 686 433 2225 1564 741 1153 1362 1133 Vinstmarginal, % 8,34-1,04 2,78 1,77 9,47 6,51 3,12 4,9 5,01 3,96 Soliditet, % 32,57 28,37 35,1 39,09 41,1 47,5 43,82 38,48 36,8 32,28 50 40 30 20 10 0-10 Omsättning, MSEK Vinst, MSEK Vinstmarginal, % Soliditet, %
Aktien Saabs aktier handlas sedan år 1998 på Large Cap Stockholm. Som man kan se i graf 3 har kursen gått stabilt uppåt de senaste 5 åren, totalt har den under denna period ökat med nästan 300 %. Saab värderas per den 7 maj 2017 till 47 753 MSEK. Genom att ha knutit till sig stora ordrar från bland annat Brasilien samt ett förvärv av Kockums som kan anses vara ett riktigt kap så har investerarna prisat in stora framtida vinster i företaget. Swedbank har i en uppdaterad analys en riktkurs på 450 SEK per aktie vilket enligt dem innebär att aktien är nästintill fullvärderad. Aktien har den senaste månaden dragit iväg ännu mer till följd av en bra q1 rapport för år 2017. Graf 3 500 450 400 350 300 250 200 150 100 50 Aktiekurs SAAB, SEK 0 2012-05-08 2013-05-08 2014-05-08 2015-05-08 2016-05-08
Diskussion och Slutsats Investeringsgurun Warren Buffett och hans kompanjon Charlie Munger har fyra regler för en god långsiktig investering. Då Saab har funnits länge och med tanke på att de lär fortsätta existera tycker vi att det vore bra att bedöma företaget utifrån Buffets och Mungers fyra kriterium. Det första kriteriet är att man ska förstå företaget och dess verksamhet. Trots att vi inte förstår den bakomliggande teknologin i Saabs produkter så är det lätt att förstå dess användning och varför det finns ett behov av dessa produkter. Det andra kriteriet är att ett företag måste ha konkurrenskraftiga produkter som kommer att efterfrågas på lång sikt. Eftersom det finns en stor efterfrågan på Saabs produkter både nationellt och internationellt så antyder det att Saab har konkurrenskraftiga produkter. Gällande den långsiktiga efterfrågan så ser vi att det alltid kommer finnas ett behov av Saabs produkter oavsett om det är krigstid eller inte. Ifall krig skulle uppstå så skulle efterfrågan skjuta i höjden medan fredliga tider ändå kräver investeringar och underhåll av försvar. Även om det ständigt blir fredligare så finns det fortfarande påtryckningar från bland annat NATO och USA om att länder bör spendera minst två procent av BNP på försvar. Vi tycker att Saab uppfyller det andra kriteriet. Det tredje kriteriet är att ledningen ska vara kompetent och ärlig. Både Saabs vd och vice-vd anser vi vara kompetenta och ha stor erfarenhet av att leda företag samt har relevanta utbildningar. Dessa två samt resterande ledningen har även ett stort egenintresse i Saab då de ligger tungt investerade i företaget vilket vi tycker är positivt. Stor del av den nuvarande ledningen har arbetat mer än fem år på Saab. Under dessa fem år har företaget utvecklats positivt vilket har reflekterats i aktiekursen och gett värde till aktieägarna. Därför anser vi att ledningen är duktig och kompetent. Vad gäller styrelsen så verkar även de som kompetenta personer då många har andra styrelseuppdrag på sidan om. Den stora mängden uppdrag på sidan om skulle kunna öppna upp för synergieffekter viket är positivt men det skulle även kunna innebära att de inte kan fokusera till 100 % på Saab. Styrelsen har ett stort ägande i Saab där styrelseordförande, Marcus Wallenberg, står för den största delen. Även detta är positivt då de har ett stort egenintresse för Saab. Marcus Wallenberg har suttit i styrelsen sedan 1992 vilket vi tycker ingjuter förtroende då han är väldigt erfaren och gjort ett bra jobb. Med detta i åtanke så anser vi att det tredje kriteriet är uppfyllt. Det fjärde och sista kriteriet är att aktien ska vara undervärderad. Saab är i dagsläget värderat till ca 35 gånger årsvinsten. Detta måste man säga är en hög värdering, speciellt om man jämför med övriga börsen som har ett genomsnittligt P/E-tal på 22.2. Saab har även en relativt låg vinstmarginal som har varit volatil de senaste tio åren då den legat mellan -1,04 % till 9,47 %. Detta måste anses som en låg vinstmarginal jämfört med exempelvis Lockheed Martin som
har haft en genomsnittlig vinstmarginal på 11.6 % under samma tidsperiod. Så vad ligger egentligen bakom denna höga värdering? Saabs omsättning var länge stillastående men har de senaste två åren ökat vilket kan vara början på en uppåtgående trend. Samtidigt har värdet på Saabs orderstock ökat kraftigt under samma tvåårs-period vilket kommer lyfta framtida resultat och vinstmarginal då man Saab säljer mer samt kan nyttja stordriftsfördelar mer effektivt. Den stora orderstocken är en säkerhet för framtiden då man har garanterat försäljning i framtiden. Denna säkerhet i kombination med den ökande omsättningen skulle kunna förklara den höga värderingen idag. Enligt de uppskattningar vi gjorde i tabell 3 skulle dock omsättningens värde kunna öka rejält de kommande åren vilket skulle leda till en större vinst för Saab. Lyckas man hålla den genomsnittliga skillnaden mellan föregående års orderstock och den faktiska försäljningen så skulle omsättningen potentiellt sett kunna fördubblas inom 3 år. Även med en låg vinstmarginal på 4 % så skulle det framtida P/E-talet kunna hamna på ca 17 vilket inte längre känns dyrt. För att återkoppla till det fjärde kriteriet så tycker vi att Saab i dagsläget inte uppfyller det. Bolaget handlas idag i sin högsta värdering någonsin. Dock har Saab säkrat många stora framtida ordrar och lyckas man upprepa den framgång de haft de senaste åren så skulle företaget på sikt kunna anses billigt. Saab tävlar i dagsläget om två jätteordrar från Indien och USA. Indien behöver 200 till 250 nya stridsflygplan och det verkar stå mellan Saab och dess Gripen samt den amerikanska flygplanstillverkaren Lockheed Martin och deras F-16 som tillverkas Texas. En av nyckelfaktorn i vem som får avtalet verkar vara att produktionen skall ske i Indien vilket bägge företagen verkar vara redo att erbjuda. Dock är det osäkerheter kring hur Trump-administrationen kommer vara ett problem för Lockheed Martin då Trump har sagt att han vill värna om den inhemska produktionen. Ett gripenplan kostar i dagsläget ca 600 MSEK så order i sin helhet skulle kunna vara värd upp till 150 000 MSEK. Den andra storordern är från USAs försvarsmakt och avser 350 skolflygplan. Saab har i ett samarbete med Boeing utvecklat planet T-X och hela ordern uppskattas vara värd nästan 100 000 MSEK. Dock är det inte klart hur stor del som går till Saab respektive Boeing om affären skulle gå i hamn. I denna affär finns ett flertal potentiella leverantörer men Saabs vd har uttalat sig positivt om ordern. Vi har brutit kostnadskurvan. Det här flygplanet kommer att vara extremt kostnadseffektivt och flyga i många timmar utan att man hamnar i ekonomiskt trångmål sa Håkan Buskhe till NyTeknik. Beslut om vem som får denna order väntas komma i slutet av år 2017. Saabs satsning på skolflygplan öppnar upp för en ny marknad då Saab tidigare inte har levererat denna typ av flygplan. Medan Heedlock Martins produktion i Texas är negativt för en potentiell Indienorder så är det istället positiv vid denna order om Trump-administrationen kommer ge incitament för inhemsk produktion. Dock kompenserar Saab för detta genom sitt samarbete med Amerikanska Boeing.
För att sammanfatta så ser vi att det är ett enormt intresse i världen för stridsflygplan och försvarsindustri i allmänhet. Saab känns som ett konkurrenskraftigt företag, dock krävs det expertkunskap för att bedöma exakt hur konkurrenskraftiga dom är. Det man kan se är att deras orderstock är stor och att det finns internationellt intresse för Saab och deras produkter.
Källor http://saabgroup.com/globalassets/saab_ar16_swe.pdf [2017-04-01] https://sv.wikipedia.org/wiki/saab_ab [2017-04-01] http://saabgroup.com/about-company/history/ [2017-04-01] https://www.linkedin.com/in/magnus-%c3%b6rnberg-41715812a/ [2017-04-01] http://saabgroup.com/about-company/organization/group-management/ [2017-04-01] http://saabgroup.com/sv/about-company/bolagsstyrning/styrelsens_medlemmar/ [2017-04-01] http://financials.morningstar.com/ratios/r.html?t=lmt [2017-04-02] http://www.di.se/nyheter/saab-redo-bygga-gripenfabrik-i-indien/ [2017-04-02] http://www.nyteknik.se/fordon/har-ar-saabs-och-boeings-nya-skolflygplan-6785517 [2017-04-02] https://marknadssok.fi.se/publiceringsklient/sv- SE/Search/Search?SearchFunctionType=Insyn&Utgivare=saab&PersonILedandeSt%C3%A4llningNam n=&transaktionsdatum.from=&transaktionsdatum.to=&publiceringsdatum.from=&publiceringsdat um.to=&button=search&page=1 [2017-04-02] https://www.nordnet.se/mux/web/marknaden/aktiehemsidan/index.html?identifier=1051&marketi d=11 [2017-04-02] https://www2.deloitte.com/global/en/pages/manufacturing/articles/global-a-and-d-outlook.html [2017-05-07] http://www.military-today.com/aircraft/top_10_fighter_aircraft.htm [2017-05-07] https://www.fool.com/investing/2016/07/17/fighter-jets-2016-who-makes-the-10-top-sellersand.aspx [2017-05-07] http://nordic.businessinsider.com/nato-share-breakdown-country-2017-2?r=us&ir=t [2017-05-07] http://www.sydsvenskan.se/2017-02-16/sverige-vantas-folja-natoutgifter-uppat [2017-05-07]