Wow, vilken resa! Att utvecklas som lärare i matematik och naturvetenskap Kerstin Pettersson, Anna-Karin Nordin & Maria Weiland Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik, Stockholms universitet. Skolforum 2015-10-26
Lärarexamen och sedan då? Lärarexamen en yrkesexamen, kan vara på olika nivåer Generella examina: Kandidatexamen, 3 år Magisterexamen, 1 år efter grundexamen Masterexamen, 2 år efter grundexamen Licentiatexamen, 2 år efter minst magisterexamen Doktorsexamen, 4 år efter minst magisterexamen
Maria Weiland Herrängens skola, Älvsjö, Stockholm 1997: Grundskollärarexamen åk 1-7, Inriktning mot matematik och naturvetenskapliga ämnen 2013: Magisterexamen, Naturvetenskapsämnenas didaktik 2014: Licentiand i NaNO (Nationell forskarskola i didaktisk modellering för lärare i naturvetenskap), Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier
Maria: Tankar kring min resa Mer förtrogen med undervisning och ämnesdidaktik Mer medvetna val Ser undervisning i ett vidare perspektiv Reflektion, hur vi gör som lärare Koppling forskning och praktik Språk, sätta ord på det vi lärare gör
Anna-Karin Nordin Mariaskolan, Stockholm 1994: Grundskollärarexamen åk 1-7, Inriktning mot matematik och naturvetenskapliga ämnen. 2010: Magisterexamen, Didaktik (inriktning mot matematik) 2011: Licentiand i forskarskolan med ämnesdidaktisk inriktning (matematik), Stockholms universitet, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
Anna-Karin: Tankar kring min resa Om lärande och kunnande i matematik Om undervisningens upplägg och innehåll Om lärarens roll i undervisningen Om arbetet med kollegor och skolledning samt kontakten med föräldrar
Att kombinera studier och lärarjobb - Laila Jag har arbetat 70% som lärare och haft 30% tjänst som matematikutvecklare i kommunen, vilket inneburit att jag ibland kunnat vara flexibel med mina tider. Jag tror att det som driver mig är att jag vill hitta belägg för det jag säger. Jag vill kunna kombinera en vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i realiteten och jag vill inte att det jag uttalar mig om ska vara baserat på tyckanden, eller enbart beprövad erfarenhet. Jag vill ha och stå för en röst som räknas. (Personen på bilden är inte Laila.)
Att kombinera studier och lärarjobb - Laila Flera av mina kamrater frågar mig varför jag gör det här när de ser hur jag sliter för att få vardagen att gå ihop en son, tre hundar, tre hästar, tre katter och tre hönor Ja, man kan undra men ändå, matematikutveckling och skolutveckling är spännande, jag vill vara med och förändra och driva utveckling framåt och förstå varifrån allt utvecklats, inte stagnera i min egen roll och utveckling. Därför vill jag fortsätta och hela tiden ta nästa kliv på utbildningsstegen, det finns så mycket att lära och undersöka!
Att kombinera studier och lärarjobb - Maria För att klara av att studera och jobba samtidigt valde jag att jobba deltid. Det gav mig tid för att läsa, tänka, skriva och reflektera. Men egentligen anser jag att det borde vara självklart att min arbetsgivare ska bekosta detta. När jag får bekräftelse på mina egna observationer och reflektioner om hur elever lär sig matematik ger det mig lust att studera mera. När jag tar del av forskningsresultat som väcker nyfikenhet och ifrågasätter min tidigare erfarenhet blir jag ytterligare motiverad i mina studier. (Personen på bilden är inte Maria.)
Att kombinera studier och lärarjobb - Maria Det har varit spännande, jobbigt och synnerligen givande. Mitt eget perspektiv på lärande och forskning inom matematikundervisningen har såväl breddats som fördjupats. Herregud, vad jag har lärt mig mycket! Jag reflekterar ännu mer idag över vad jag gör och hur eleverna lär sig matematik. Min förbättrade observationsförmåga i kombination med en större förståelse för lärandets problematik gör mig till en klart bättre lärare!
Magister- och masterprogram Matematikämnets didaktik och Naturvetenskapsämnenas didaktik Intag både höst och vår Halvfart, distans Förkunskapskrav: Lärarexamen innefattande Ma respektive NV
Magister- och masterprogram Magister 60hp (fyra terminer på halvfart) Obligatoriska kurser, 30 hp Valfria kurser, kan väljas helt fritt, 15 hp Självständigt arbete, 15 hp Master 120hp Obligatoriska kurser, 30 hp Valbara kurser, fördjupande kurser, 30 hp Valfria kurser, kan väljas helt fritt, 30 hp Självständigt arbete, 30 hp
Licentiandstudier Studier på forskarnivå, 120 hp Kräver finansiering Kurser om minst 40 hp Uppsatsarbete om minst 60 hp
Finansiering av licentiandstudier Lön från kommun eller universitet, ofta halvtid studier. Forskarskolor, både kontinuerliga och tillfälliga. Info på www.mnd.su.se/forskning/ (välj Forskarskolor) Forskarskola med ämnesdidaktisk inriktning Stockholms universitet tillsammans med utbildningsnämnderna i Stockholms stad, Nacka, Botkyrka och Österåker. Platser utlyses vartannat år, under förutsättning att kommunerna avsatt medel för detta. Kontakt: Eva Norén, eva.noren@mnd.su.se NaNO, Learning Study, FontD, Hållbar utveckling,
STLS Stockholm Teaching & Learning Studies Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) har utvecklats för att initiera, stödja och sprida klassrumsbaserade ämnesdidaktiska forskningsprojekt som handlar om frågor och problem som uppstår i klassrummet. STLS ska fungera som en mötesplats för forskande lärare i olika ämnen. Plattformen är ett samarbete mellan kommuner i Stockholms län och Stockholms universitet.
STLS Stockholm Teaching & Learning Studies
STLS Stockholm Teaching & Learning Studies Inom ramen för STLS finns det möjlighet för lärare att bedriva ämnesdidaktiska forsknings- och utvecklingsprojekt på den egna skolan. En ambition är att utveckla metoder och modeller för ämnesdidaktisk forskning som är anpassade till undervisningens specifika behov och villkor. Genom att göra det möjligt för lärare att medverka i forsknings- och utvecklingsprojekt kan forskning bli en integrerad del av skolutveckling.
Skolutvecklingsprojekt - ett exempel från NV Ett projekt inom NT-lyftet Stockholm NT-utvecklare tillsammans med en lärargrupp på Engelbrektsskolan, Stockholm Elever i åk 7-9 Projektet har fokuserat på formativ bedömning i relation till en aspekt av de sammanfattande förmågor som beskrivs i grundskolans kursplaner.
Skolutvecklingsprojekt - ett exempel från NV Lärare och NT-utvecklare identifierade den förmåga man ville arbeta med, här valde lärargruppen förmågan att: använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan. Lärargruppen önskade utveckla kunskap om hur elevers begreppsutveckling sker i undervisningen och tillsammans planerade man ett arbete kring kolets kretslopp.
Skolutvecklingsprojekt - ett exempel från NV Då lektionerna genomfördes spelade lärarna in elevernas samtal. Dessa samtal har sedan transkriberats och man har påbörjat analysen av elevsamtalen. Projektet och dess resultat kommer att beskrivas i en artikel. Artikeln skrivs tillsammans med lärare och forskare. Projektet har även under arbetets gång presenterats vid olika konferenser.
Skolutvecklingsprojekt - ett exempel från matematik FoU-projekt om talmönster i årskurs 2 Vilken betydelse har uppgifters konstruktion och iscensättning för elevers lärande om talmönster? Vilka är de kritiska aspekterna för att utveckla förmågan att urskilja och beskriva regelbundenheten i ett talmönster? På vilka sätt kan uppgifterna fungera som ett verktyg för att mediera kritiska aspekter?
Skolutvecklingsprojekt - ett exempel från matematik Varför uppgifter? För att undersöka uppgifternas roll och betydelse i undervisningen och för elevernas lärande Ett antagande gjordes om att uppgiften som redskap i undervisningen skulle kunna hjälpa eleverna att förstå och tolka det innehåll som skulle läras och förstås En learning study genomfördes på skolan. Artikel publicerad i Forskning om undervisning och lärande, nr 12.
Studier som del i lärarutveckling Vad händer sedan? Meriterande - Utvecklande - Berikande
Tack för att ni lyssnade! Välkomna till vår monter nära röda scenen! Monter 06:50 Lärarutbildningar vid Stockholms universitet Kontaktadress: kerstin.pettersson@mnd.su.se