Spelet om Beredskapsåret 1940 Av Ragnar Karlsson 2013-01-06 Akt 2 Nerklippt ver 1 Slutet av juli månad 1940 Personer: Johanna 60 Stina 30 dotter Greta Ester Alfhild Vendla Gertrud (Luftbevaknigslotta) Berättaren: Det har gått en vecka sedan Vendla bjöd Ester och Alfhild på en handarbetskväll i sitt fina hus vid havet. Hon har också bjudit in grannarna Johanna, Stina och Greta och luftbevakningslottan Gertrud. Vendla träffade Gertrud på en vernissage i Göteborg för en tid sedan, och de har sedan dess varit brevvänner. Vendla hoppas nu starta en handarbetsklubb som skall träffas regelbundet, prata och sticka strumpor och vantar till våra soldater. I vår omvärld pågår krig. Tyskarna lägger under sig land efter land och har som mål att bli världshärskare. Vendlas vardagsrum skvallrar om förfinad smak och god ekonomisk status. Kvinnorna sitter runt ett bord och stickar på strumpor och skyttevantar. På bordet en karbinlampa som brinner. Avsnitt 1 1 Greta: (till Gertrud) Berätta för oss hur det är att vara en sån där tornsvala. 02 Gertrud: Det är faktiskt väldigt intressant, man träffar så mycket nya människor och får så många nya vänner. 06 Stina: (Ivrigt ) I fjol höst var jag med och stickade skyttevantar som skulle skickas till Finland. 07 Avbryter Stina Greta: Men det vi stickar nu skall väl inte skickas till Finland? 08 Vendla: Nej, nu skall vi sticka till våra svenska soldater. Militärledningen hoppas kunna ge alla soldater som ligger inkallade över julhelgen en liten 1
julklapp, och den skulle vara ett mjukt paket med hemstickade strumpor eller vantar. 09 Stina: Det tycker jag var ett bra förslag, tänk om det blir lika kallt som i vintras, jag fryser bara jag tänker på det. (En kort stum paus uppstår) 20 Greta: (till Gertrud) Men, vad gör ni egentligen? 21 Gertrud: Vi har en väldigt viktig uppgift. 22 Stina: Men vad är det för uppgift som du har. 23 Gertrud: Vi skall stå i tornet och spana med kikare över horisonten, och om det skulle komma några främmande flygplan ska vi ringa stridsledningen och rapportera vad vi sett. 24 Stina: Kommer det några flygplan då? Avsnitt 2 25 Gertrud: Ja det kommer svenska flygplan nästa varje dag, och då skall vi ringa och tala om från vilket håll de kommer och vilken sorts flyg det är och allt är så hemligt så vi måste använda koder till allting. ***************** 26 Ester: Ska ni bara rapportera vad som händer i luften. 27 Johanna: (Irriterad) Nu har jag stickat fel igen. Förbaskat också, nu får jag repa upp. Jag är inte bra på att sticka. 28 Gertrud: Nej, vi skall rapportera om vi ser något ovanligt som händer i landskapet runt omkring oss, t.ex. om vi ser rök någonstans. Och så ska vi rapportera om hur vädret är, varannan timma. 31 Ester: Men händer det något ovanligt då? 32 Gertrud: Ja, en lördagkväll kom det ett gäng fulla ynglingar, de skråla och skrek och en av dem började klättra upp i tornet. Men det är absolut förbjudet så då ropade jag halt, men han fortsatte att klättra. 2
33 Ester: Vad gjorde du då? 34 Gertrud: Då tog jag fram pistolen och sköt ett varningsskott. När skottet gick av blev han så rädd så han ramla ner i backen. Och hela gänget fick eld under fötterna. 35 Ester: (uppskärrad) Oh, vad hemskt! Men ni får väl inte skjuta på folk! 36 Stina: Skjuter ni med skarpa skott?? 37 Gertrud: Ja, vi har fått utbildning hur pistolen ska hanteras, och vi har fått skarpa skott. Men detta är hemligt så det får ni hålla absolut tyst med. 38 Ester: Ja, men detta kan du väl inte hålla på med, att skjuta på fulla ungtuppar? 39 Avsnitt 3 40 Gertrud: Det står skyltar Tillträde förbjudet och allt inom området är hemligt, och vi luftbevaknings lottor har fått som uppgift att försvara området. Vi har handgranater också. *************** Vendla: Men, vad gör ni när ni är lediga då? 41 Gertrud: Då brukar vi bada, vi badar bakom en klippa vid Säby ö. Där får vi vara alldeles för oss själva. Vi har städat upp på stranden, så vi kan ligga och sola, ja det känns som om vi vore i rena paradiset. 42 Mycket förvånad Johanna: I paradiset? // Hur då menar du, badar ni nakna? 43 Johanna visar nu att hon tar avstånd från tesen att alla borde bada nakna. Gertrud: Javisst badar vi nakna, det känns så skönt och man slipper den våta baddräkten. Jag tycker alla borde bada nakna. Och på kvällarna har vi det jättemysigt där. Vi tänder en eld och har med oss något att grilla, och så brukar vi sitta och titta in i elden och berätta historier. Ofta sjunger och spelar vi också. 44/ Johanna: Men om det kommer någon främmande och tittar på er, känns inte detta obehagligt? 3
45 Gertrud: Nej, inte alls. 46 Stina: Har ni bjudit in någon av ortsborna till ert paradis.? 47 Gertrud: Ja, en söndagkväll bjöd vi in några tonårsgrabbar som hade försökt skrämma livet ur oss i prästgården, det blev en riktigt trevlig fest. 48 Greta: Men om det skulle ligga någon och spana på er med kikare då, hur skulle det kännas. 49 Gertrud: Ja då skulle man väl känna sig betraktad förresten vi har sett en man som ligger bakom en sten och kikar på oss. Vi tror han är lite blyg så vi brukar vinka till honom. Ibland har det varit två karlar som legat där och kikat på oss men vi låssas inte om dem. 50 Johanna: Vet du vilka det är? 51 Gertrud: Nej, de ligger så långt ifrån oss, så jag kan inte känna igen dem. Men om de kommer närmare så skall jag gå fram till dom och fråga om de vill göra oss sällskap en stund. 52 Greta: Men du tänker väl inte gå fram till dem när du är naken. 53 Gertrud: Då skulle jag väl ta en handduk om höften. ****************** Avsnitt 4 54 Johanna: Har det aldrig kommit fram folk när ni ligger där och badar eller solar? Den här platsen ligger väl inte så undanskymd? 55 Gertrud: Neej! jo förresten. Nu kommer jag ihåg det kom ett par trevliga karlar fram till oss en kväll när vi satt och grillade. De sade att det var förbjudet att ha öppen eld efter kl. 6.00 Militären hade bestämt att det måste vara mörkt överallt ifall tyskarna kommer och släpper bomber. 56 Johanna: (En liten paus uppstår) Hur såg de ut de där karlarna som kom fram till er på badstället? 57 Gertrud: Dom var trevliga och berättade roliga historier, och den ene hade en strut karameller 4
Kungen av Danmark som han bjöd på. 58 Johanna: Var den ena lång och den andra tjock? 59 Gertrud: Tja, så lång var han nog inte, men den andre var nog lite tjock. 60 Stina: Kommer det inte en massa karlar till prästgården och vill uppvakta er. 61 Gertrud: Jo det gör det, i synnerhet på kvällarna. Det är en grann karl, jag tror han heter Hjalmar, han brukar komma och bjuda på bullar, och ibland har han äpple med dig också. 62 Ester: Jasså, han Hjalmar är hos er och fiskar. Jo han ställer in sig så fruntimren blir fästa vid honom sedan mjölkar han dem på pengar. 63 Stina: Får ni släppa in karlar hos er på kvällarna där på prästgården? 64 Johanna: Det är väl ingen som kontrollera det. 65 Gertrud: Jo, den räkans som militärt område så vi får inte släppa in någon okänd. Två gånger i veckan kommer det en ung fänrik från I 17 i Uddevalla och övar oss i exercis. Då får vi marscher runt,runt så dammet ryker och ortsbefolkningen kommer och tittar på oss. Många ortsbor kommer fram och pratar med oss och det tycker vi är trevligt. Jag har fått flera vänner bland Tjörnborna. 66 Avsnitt 5 67 Johanna: Det är väl blad männen du har fått vänner, tror jag. ***************** Greta: Kommer inte tonåringarna till er på lördagkvällarna. 68 Gertrud: Jo, det gör det. En lördagkväll när det var nästan mörkt så hörde vi oväsen utanför prästgården. Vi tittade ut och då såg vi tre vita figurer som rörde sig i trädgården. Och plötsligt så hördes det ett konstigt ljud i ett fönster. 69 Greta: Var det tonårsgänget som var ute och lekte. 5
70 Ester: De trodde de kunde skrämma er genom att klä ut sig till spöken och spela hartsfiol på fönsterblecket. 71 Gertrud: Ja, det trodde de, men de misslyckades och vi gick ut och pratade med dem. Och det var riktigt propra gossar så vi bjöd in dem till fest på grillad korv dagen efter till vår strand vid Säby ö. Och de kom alla tre. Ja, det har jag visst berättat om tidigare. 72 Johanna: (Surt) Ja, men ni kom väl inte till Tjörn för att ha äventyr både med våra tonårsgossar och vuxna karlar. 73 Gertrud: Är du svartsjuk kanske, vet du inte var din karl håller hus på dagarna? 74 Johanna: (Arg) Jag tycker ni ska stå i tornet och spana efter flygplan och inte ligga på stranden med bar mage och locka våra karlar. (En pinsam tystnad uppstår) 75 Stina: (Försöker släta över moderns ilska) Nu tror jag det är dags att gå hem innan det blir mörkt. Nu får vi tacka Vendla för att vi fick komma hit och smaka på hennes goda kakor och kaffe. 76 (Samtliga gäster plockar ihop sina handarbeten, och tackar för sig och lämnar scenen) Vendla: Det är jag som vill tacka er, nöjet var helt på min sida, det var så roligt att få träffa er här hemma hos mig och sticka och småprata. Jag hoppas ni kan komma nästa onsdag igen. (ingen svarar på detta) Ridå! 2013-01-06 Ragnar Karlsson 6