De geologiska tidsåldrarna, deras spår i Östersjölandskapet och människans förutsättningar Jan Risberg, Stockholms universitet, Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi
Östersjöns dräneringsområde
1. Area; km 2 x1000 2. Volym; km 3 x1000 3. Årligt färskvatteninflöde; km 3 Ojaveer & Kalejs (2005)
Batymetri
Övergödning Införsel av kväve
Utbredning av döda bottnar Svart: konstanta Rött: temporära http://www.smhi.se/nyhetsarkiv/fortsatt allvarligsyresituation i ostersjon 1.8392 SMHI 2009
Voipio 1988 Zillén et al. 2008
Dagens Nyheter 2011 01 20 Bottendöden breder ut sig i Östersjön Östersjöns döda bottnar fortsätter att breda ut sig, och det förvärrar övergödningen och minskar tillgången på föda för exempelvis torsken. I dag råder akut syrebrist på en fjärdedel av bottnarna visar nya siffror från SMHI. Forskarna har tittat på en helt ny art, den amerikanska havsborstmasken Marenzelleria, som fått fäste och snabbt börjat sprida i Stockholms skärgård. Orsaken är troligen att den tål syrebrist bättre än andra jämförbara arter. http://www.havet.nu/dokument/svealandskusten2012syre.pdf
http://www.havet.nu/dokument/svealandskusten2012syre.pdf
Variationer i salthalt
Kvartära avlagringar i Bottenviken och Bottenhavet Röd= berggrund Blå= morän Orange= sand och grus Gul, mörk = glacial lera Gul, ljus = postglacial lera
Kvartära avlagringar i egentliga Östersjön Röd= berggrund Blå= morän Orange= sand och grus Gul, mörk = glacial lera Gul, ljus = postglacial lera
Östersjön under Eem (senaste mellanistiden) c. 132,000 130,000 år BP Funder et al. (2002)
Weichselglaciationen
Deglaciation under Holocen 1500 år 10 000 år
+25 m Baltiska Issjön (Baltic Ice Lake) ca 15000-11500 år sedan
Diatoméer i Baltiska Issjön Aulacoseira islandica Varvig lera Fragilaria leptostauron v. martyi Stephanodiscus rotula
Baltiska Issjön före och efter dräneringen vid Billingen Jakobsson et al. 2007
Yoldiahavet (Yoldia Sea) ca 11550-10800 år sedan Portlandia (Yoldia) arctica
Diatoméer i Yoldiahavet Thalassiosira baltica Varvig /homogen lera Actinocyclus octonarius Cyclotella meneghiniana
Ancylus fluviatilis Ancylussjön (Ancylus Lake) ca 10800-9500 år sedan
Diatoméer i Ancylussjön Aulacoseira subarctica Lera, blåaktig ibland med sulfid utfällningar Stephanodiscus spp. Aulacoseira islandica
Littorina littorea Litorinahavet (Litorina Sea) ca 9500 år sedan - nutid
Diatoméer, ebridier, kiselflagellater Litorinahavet Pseudosolenia calcar avis Gyttjelera/ lergyttja (ibland laminerad) Thalassionema nitzschioides Thalassiosira oestrupii Ebria tripartita Dictyocha speculum
Sediment i Östersjön
När var den högsta saliniteten i Östersjön? Matematiska modeller Proxy data Modified from Westman et al. 1999
Strandförskjutning Eustasi Isostasi Klimatvariationer Geoidvariationer Glacial historia Neotektonik
Strandförskjutningens effekter
Eustatiska havsytevariationer Sato et al. (2001)
Havsvattenståndets förändring i cm för 14 mätstationer sedan 1886. Diagrammet är korrigerat för landhöjningen (källa SMHI)
Förändringar i strandlinjer pga stigande havsyta efter Weichselnedisningen
Syndafloden som illustrerad i Knista kyrka, Närke AD 1617
Centimeter 150 100 50 0-50 -100 Vattenstånd över normalvattenståndet i Stockholm Högsta vattenstånd sedan år 1889 Högsta vattenstånd för år 2001 Lägsta vattenstånd för år 2001 Lägsta vattenstånd sedan år 1889 Högsta sedan 1889 Lägsta sedan 1889 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec
Sprickdalslandskap Prekambriska peneplanet
Förslag till tolkning av olika bergytor E.H. De Geer (1948)
Ojämn isostatisk höjning? Hemström (1999)
Strandförskjutning NV Vänern Risberg et al. 1996 Magnusson & von Post 1929
Japan 2011, Jordbävning + tsunami Kobe 1995 magn. 7,1
Nutida strandförskjutning
Högsta kustlinjen Ancylussjön Yoldiahavet Baltiska Issjön Svarta ytor = Issjöar
Skuleberget med en högsta strandlinje på 285 m ö.h.
Strandförskjutning sedan 1600
Strandförskjutning längs Sveriges kuster
Bottenviken (Bothnian Bay) AD 4500 Brydsten & Albertsson, Havsutsikt 1/2009
800 m 0 m Total landhöjning
Bestämning och datering av isoleringen Sampling Isolering Daterade nivåer (terrestra makrofossil, bulksediment) Gyttja Gyttjelera Lergyttja Lera Analyser: Diatoméer, pollen, mineralmagnetiska parameterar, organiskt kol etc
Reservoiråldrar Reservoiråldern för små bassänger i norra Uppland är c. 200 yrs (baserat på jämförbara dateringar av bulksediment och terrestra makrofossil
Reservoiråldrar i Lilla Harsjön Hedenström & Possnert 2001
Strandförskjutning i Norrbotten Östra Svealand Linjär strandförskjutning de senaste 5000 åren?
Strandförskjutning i Finska Viken Miettinen 2004
Strandförskjutning i östra Svealand Kärr Sjöstadium Litorinahavet